# Kritik mot Polismyndigheten i Uppsala län för underlåtenhet att pröva en ansökan i ett vapenärende

JO 2007-06-13 dnr 5298-2005

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                   Sid
                                                                       2007-06-13         5298-2005            1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Uppsala län för underlåtenhet att pröva en
                        ansökan i ett vapenärende

## Anmälan

AA framförde i en anmälan, som kom in till JO den 5 december 2005, klagomål
                        mot Polismyndigheten i Uppsala län för handläggningen av hans vapen-ärenden.
                        Han anförde bl.a. följande. År 1980 fick han ett tillstånd att reparera vapen. Detta
                        tillstånd omvandlades 1990 till ett tillstånd att driva handel med skjut-vapen, ett
                        s.k. vapenhandlartillstånd, för att i liten skala kunna tillverka, bygga om och
                        reparera vapen. Verksamheten är inriktad på vapen av äldre typ, företrädesvis från
                        1800-talet. Polismyndigheten meddelade honom sedan, utan föregående
                        information, ett nytt tillstånd, vilket innebar en försämring eftersom det nya
                        beslutet medförde en minskad flexibilitet i lagerhållningen. Han ingav därför i mars
                        2003 en ansökan om viss mindre ökning av antalet vapen som kunde förvaras för
                        att återfå den tidigare flexibiliteten i förvaringen. Denna ansökan har, trots flera
                        påminnelser, ännu inte behandlats. I november 2005 fick han besked från polis-
                        myndigheten att ansökan inte handlades på grund av att nya bestämmelser var att
                        vänta. Polismyndigheten har i samma brev aviserat en eventuell återkallelse av
                        hans vapenhandlartillstånd. Han anser sig trakasserad av polismyndigheten.

## Utredning

Handlingar infordrades och granskades. Av dessa samt de handlingar AA fogade
                        till sin anmälan framgick, utöver vad som sagts ovan, bl.a. följande.

                        År 1990 fick han ett tillstånd att driva handel med skjutvapen. Detta tillstånd
                        omfattade rätt att inneha maximalt 10 pistoler/revolvrar, 10 gevär och 20 licens-
                        pliktiga vapendelar. Den 2 april 1996 återkallade polismyndigheten tillståndet då
                        verksamheten inte ansågs vara yrkesmässig med hänvisning till att antalet trans-
                        aktioner per år var för litet. Sedan AA överklagat beslutet undanröjde Länsrätten i
                        Uppsala län genom dom den 23 juli 1996 polismyndighetens beslut.

                        År 2000 ersattes tillståndet med ett i nu relevanta avseenden oförändrat tillstånd.
                        Den 10 mars 2003 utfärdade polismyndigheten, med återkallande av det tidigare
                        tillståndet, ett nytt tillstånd. Enligt detta fick högst 5 pistoler, 5 revolvrar, 5
                        kulgevär, 5 hagelgevär och 20 licenspliktiga vapendelar förvaras i lager.



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                         Dnr 5298-2005       Sid 2 (5)



I en skrivelse från polismyndigheten den 19 mars 2003 angav assistenten BB bl.a.
följande.

      Enligt nya bestämmelser måste ett handlartillstånd idag specificeras tydligare
      jämfört med tidigare tillstånd. Pistol och revolver måste t.ex. åtskiljas och tydlig
      uppgift om högsta antal för varje skall anges.
      Dessa nya tillstånd, som nu alltså utfärdas i det nya vapensystemet och som gör att
      vi kan ha vapenhandlare registrerade i systemet och inte bara privatpersoner och
      föreningar som tidigare, utfärdas utan avgift för vapenhandlaren, eftersom de
      initierats av oss.
      Om handlaren däremot vill ha en utökning av antalet vapen i handeln, måste ny
      ansökan göras och ny avgift erläggas.
I en ansökan, som kom in till polismyndigheten den 31 mars 2003, ansökte AA om
att få förvara 10 pistoler, 10 revolvrar, 10 kulgevär, 10 hagelgevär och 50
licenspliktiga vapendelar.

I ett brev den 30 november 2005 från polismyndigheten till AA anförde BB
följande.

      Polismyndigheten har för en tid sedan tagit upp frågan om eventuell återkallelse av
      Ert vapenhandlartillstånd på grund av att Ni köpt och sålt för få vapen under de
      senaste åren. Vi kommer att återkomma till Er efter årets inspektion av Er handel.
      Den ansökan om tillstånd till ökad handel, som inkom 2003-03-31 handlades ej då
      på grund av att nya bestämmelser om förvaring av skjutvapen för vapenhandlare och
      skytteföreningar var på gång. De nya förvaringsbestämmelserna trädde i kraft 2004-
      01-01.
      Vi återkommer alltså till Er efter årets inspektion.
Muntliga upplysningar inhämtades från BB i januari 2006. Hon uppgav följande.
Anledningen till att AA fick ett nytt tillståndsbevis den 10 mars 2003 var att
rättsenheten, tidigare tillståndsenheten, hade fått ett nytt datasystem där befintliga
tillstånd skulle föras in. Tillståndsbeviset innebar inte någon inskränkning av
tidigare tillstånd. Hon är ansvarig handläggare av AA:s ansökan om vapen-
handlartillstånd som kom in den 31 mars 2003. Denna ansökan har ännu inte
prövats bl.a. beroende på den höga arbetsbelastningen på enheten. Hon har dock
haft telefonkontakt med AA vid flera tillfällen angående ärendet.

Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
handläggningen av AA:s ärende.

Polismyndigheten (dåvarande tf. länspolismästaren CC) anförde i ett remissvar i
mars 2006 bl.a. följande.

      AA:s tillstånd
      AA:s verksamhet har varit underkastad återkommande inspektioner, där
      polismyndigheten har konstaterat ett lågt antal transaktioner. Polismyndigheten
      fattade år 1996 beslut om att återkalla AA:s tillstånd med hänvisning till för få
      transaktioner. AA överklagade detta beslut till Länsrätten i Uppsala, som den 23 juli
      1996 undanröjde polismyndighetens beslut.
      Vapenlagen har sedan dess skärpts med avseende på tillstånd för vapenhandlare.
      Sedan år 2000 ställs exempelvis krav på yrkesmässighet, specifikation av antalet
      vapen och visst antal transaktioner per år.
                                                                    Dnr 5298-2005      Sid 3 (5)



Under år 2002 fick polismyndigheten ett nytt datasystem (VÄS), vilket innebar att
samtliga vapenhandlartillstånd omvandlades till tillstånd som skulle skrivas ut i
VÄS. Vid en inspektion av AA:s vapenhandel detta år uppmanades AA att fördela
antalet vapen i det befintliga vapentillståndet, vilket framgår av inspektions-
protokollet. Nödvändigheten av detta beror på att datasystemet anpassats till vapen-
lagens krav på specificering av varje vapen, så att det tydligt framgår vad vapen-
handlaren har rätt att handla med. Tillståndet skrevs ut utan avgift och AA fick ett
sådant tillstånd den 10 mars 2003.
AA uppfattade det nya tillståndet som en inskränkning av det tidigare eftersom han
tidigare t.ex. kunnat inneha 10 pistoler/revolvrar men att detta nu specificerats till 5
pistoler och 5 revolvrar. AA blev då uppmanad att inkomma med en ansökan om
utökat vapentillstånd, vilket han gjorde den 28 mars 2003.

Inspektioner hos AA
Enligt vapenlagens bestämmelser skall inspektion av vapenhandlare göras en gång
per år. I 12 kap. 2 § allmänna råd (FAP 551-3, RPSFS 2002:9, RPS föreskrifter och
allmänna råd om vapenlagstiftningen) ställs krav på vapenhandlares yrkesmässighet
och minst 20 transaktioner av vapen per år.
Inspektioner har genomförts den 8 oktober 2002, den 8 november 2003, 30
november 2004 och 14 december 2005. Inspektionen år 2002 visade att AA hade
genomfört ett mycket litet antal transaktioner med vapen. År 1999 hade 10 transak-
tioner skett, år 2000 hade 2 skett och under år 2002 hade 0 transaktioner skett. Vid
inspektionen år 2003 konstaterades att AA hade genomfört 3 transaktioner. Vid
inspektionen år 2004 fann polismyndigheten att AA hade genomfört 3 transaktioner
under året. Slutligen, vid inspektionen år 2005 konstaterade polismyndigheten att
AA under detta år sålt och skrotat sammanlagt 5 vapen.
AA har kontinuerligt vid inspektionerna och vid samtal med vapenhandläggaren BB
underrättats om vapenlagens krav på yrkesmässighet, vilket Rikspolisstyrelsen
definierat som ett minimikrav på 20 transaktioner per år. Vid dessa samtal har AA
också underrättats om att hans nya ansökan om utökat tillstånd inte skulle beviljas så
länge som hans omsättning är så liten. AA har vid dessa samtal hänvisat till den tidi-
gare domen i länsrätten där polismyndighetens återkallelsebeslut undanröjdes, men
inte visat någon förståelse för att rättsläget har skärpts, trots att detta har förklarats.

Återkallelse av AA:s tillstånd
Polismyndighetens slutsats av inspektionerna hos AA är att han inte har hörsammat
de uppmaningar om utökad handel som han har erhållit och i nuläget inte uppfyller
kraven för att få ha sitt tillstånd kvar. Polismyndigheten har därför den 30 november
2005 inlett ett ärende angående eventuell återkallelse av AA:s tillstånd att handla
med vapen. Detta ärende är i nuläget inte avgjort.

Polismyndighetens bedömning
Polismyndigheten anser att även om AA inte erhållit något beslut avseende sin
ansökan om utökat vapentillstånd har han underrättats om förutsättningarna för att
ett utökat tillstånd skulle beviljas och kontinuerligt hållits informerad om ärendets
gång. Med beaktande av att AA ändå inte förefaller ha förstått innebörden av den
information som han fått vid upprepade tillfällen talar detta för att polismyndig-
heten ändå borde ha avfattat ett skriftligt beslut avseende hans ansökan. Polis-
myndigheten har dock, mot bakgrund av länsrättens dom år 1996, varit mer
återhållsam än vad som normalt är praxis med att inleda ett återkallelseärende
avseende AA.
AA uppfyller i dag uppenbart inte ens kraven för det aktuella vapenhandlar-
tillståndet vilket innebär att även om AA:s ansökan om utökat vapentillstånd hade
behandlats tidigare skulle beslutet ha blivit negativt. AA har således inte lidit någon
direkt skada av att hans ansökan ännu inte avgjorts. Polismyndigheten inser dock
vikten av att ärenden handläggs skyndsamt och har vidtagit åtgärder för att liknande
dröjsmål skall undvikas.
                                                                  Dnr 5298-2005    Sid 4 (5)



AA kommenterade remissvaret i maj 2006 och uppgav därvid bl.a. att det var först
i ett brev den 30 november 2005 som polismyndigheten framförde påståendet att
han inte uppfyllde vapenlagens krav och att polismyndigheten avsåg att om-pröva
hans tillstånd. Vid två inspektioner 2003 och 2004 framfördes inte några klagomål
mot hans verksamhet. Vid ett samtal i november 2005 inför en inspektion uttryckte
han önskemål om att handläggningen av hans ansökan från mars 2003 skulle
påskyndas. – AA ifrågasatte vidare om en myndighet kan underlåta att avgöra ett
ärende med hänvisning till att beslutet kommer att bli negativt för den enskilde. I så
fall berövas ju den enskilde sin lagliga rätt att överklaga.

AA kom in med ytterligare en skrivelse i september 2006, varvid framkom att
polismyndigheten den 28 augusti 2006 hade återkallat AA:s tillstånd att handla
med skjutvapen med hänvisning till att vapenhandeln inte bedrivs på ett sätt som
kan beskrivas som yrkesmässig, dvs. för liten omsättning. – Det aktuella beslutet
bifogades skrivelsen.

Den 30 januari 2007 undanröjde Länsrätten i Uppsala län polismyndighetens nyss
nämnda beslut med motiveringen att polismyndigheten inte haft fog för att åter-
kalla vapenhandlartillståndet på angiven grund. I domen har länsrätten särskilt
anmärkt att Rikspolisstyrelsens allmänna råd beträffande kravet på yrkesmässighet
inte är bindande och i förevarande fall inte heller kan tillmätas allt för stor
betydelse eftersom det är frågan om en mycket speciell inriktning på verksamheten.
Länsrättens dom har vunnit laga kraft.

BB upplyste vid telefonsamtal den 21 maj 2007 bl.a. att det ännu inte fattats något
beslut med anledning av AA:s ansökan den 31 mars 2003 men att ansökan åter är
under handläggning.

Rättslig reglering
Enligt 2 kap. 1 § vapenlagen (1996:67), krävs tillstånd för att driva handel med
skjutvapen. Sådant tillstånd får, enligt 2 kap. 10 § vapenlagen, meddelas den som
har rätt att driva handel i allmänhet, har de kunskaper som behövs samt är ordentlig
och pålitlig. Vidare får tillstånd meddelas endast för handel som skall bedrivas
yrkesmässigt. Genom en lagändring som trädde i kraft den 1 juli 2000 skall det i
tillståndet anges vilka typer av skjutvapen och vilket antal av varje typ av skjut-
vapen tillståndet avser. Av 2 kap. 2 § vapenlagen följer att det är polismyndigheten
som prövar frågor om tillstånd enligt vapenlagen.

Enligt 6 kap. 3 § vapenlagen, i dess lydelse efter den 1 juli 2000, skall ett vapen-
handlartillstånd återkallas bl.a. om tillståndshavaren inte längre bedriver yrkes-
mässig verksamhet. I Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om vapen-
lagstiftningen lämnas vissa allmänna råd angående kravet på yrkesmässighet (FAP
551-3).

Enligt 7 § förvaltningslagen (1986:223) skall varje ärende där någon enskild är part
handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts. I
detta ligger även att ärendet inom rimlig tid skall avslutas genom någon form av
                                                                   Dnr 5298-2005   Sid 5 (5)



beslut. Den handläggande myndigheten ansvarar för att ärendet drivs fram till ett
avgörande.

Bedömning
Den 31 mars 2003 inkom till polismyndigheten en ansökan från AA om utökat
vapenhandlartillstånd. Utredningen ger vid handen att ansökan så sent som den 21
maj 2007 ännu inte hade prövats av myndigheten.

Som förklaring till den utdragna handläggningstiden har BB bl.a. hänvisat till den
höga arbetsbelastningen på den aktuella enheten. Detta har emellertid polis-
myndigheten inte berört i remissvaret. Myndigheten har i stället uppgett att även
om AA inte fått något beslut så har han underrättats om förutsättningarna för att ett
utökat tillstånd skulle beviljas och kontinuerligt hållits informerad om ärendets
gång. Därefter har polismyndigheten anfört att AA ”ändå inte förefaller ha förstått
innebörden av den information som han fått vid upprepade tillfällen”, vilket talar
för att ”polismyndigheten ändå borde ha avfattat ett skriftligt beslut avseende hans
ansökan”. Polismyndighetens resonemang i denna del är obegripligt. Ett muntligt
besked av innebörd att en ansökan sannolikt kommer att avslås kan naturligtvis inte
ersätta en fullständig prövning av en ansökan, följd av ett överklagbart beslut. Ett
sådant besked riskerar dessutom att ge upphov till tvivel på tjänstemannens
opartiskhet. Förfarandet försätter i praktiken den sökande i samma situation som
om han fått ett avslagsbeslut utan möjlighet att få en överprövning till stånd.

Polismyndigheten har därutöver framfört den synpunkten att AA inte lidit någon
skada av att ansökan ännu inte prövats eftersom beslutet skulle ha blivit negativt då
AA uppenbart inte ens uppfyller kraven för det aktuella vapen-handlartillståndet.
Myndighetens resonemang är också i denna del märkligt. För det första kan
givetvis inte sådana överväganden ursäkta en utdragen handläggning. För det andra
visar länsrättens dom i januari 2007 med all tydlighet att polis-myndighetens
bedömning av förutsättningarna för AA att inneha ett vapen-handlartillstånd
knappast var så självklar som myndigheten antagit. Det bör också framhållas att
polismyndigheten inte har överklagat domen. I detta sammanhang vill jag vidare
nämna att eftersom polismyndigheten i vart fall redan år 2003 förefaller ha gjort
den bedömningen att AA:s vapenhandlartillstånd borde återkallas är det
anmärkningsvärt att myndigheten dröjde ända till november 2005 innan ett sådant
förfarande igångsattes.

Såvitt jag kan bedöma förefaller AA:s ansökan om utvidgat vapenhandlar-tillstånd
vara okomplicerad. Ett beslut i saken borde därför ha kunnat fattas tämligen
omgående. Jag kan i och för sig ha viss förståelse för att handläggningen av ett
ärende drar ut något på tiden på grund av hög arbetsbelastning. Men i det aktuella
fallet har myndigheten under mer än fyra år underlåtit att pröva AA:s ansökan. En
sådan tidsutdräkt är självfallet helt oacceptabel och handläggningen strider mot
förvaltningslagens krav på en snabb och enkel handläggning. Polis-myndigheten
förtjänar allvarlig kritik för sin underlåtenhet att pröva ansökan, och jag utgår från
att myndigheten nu snarast möjligt behandlar densamma.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
