# Kritik mot Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för hanteringen av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar

JO 2020-10-22 dnr 5301-2019

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2020-10-22              5301-2019              1 (9)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Sveriges generalkonsulat i Jerusalem för hanteringen
                        av framställningar om att få ta del av allmänna handlingar


                          Beslutet i korthet: Anmälaren begärde vid tre tillfällen hos Sveriges generalkonsulat i
                          Jerusalem att få ta del av allmänna handlingar. JO konstaterar att generalkonsulatets
                          hantering av framställningarna inte har levt upp till tryckfrihetsförordningens krav på
                          skyndsamhet och kritiserar generalkonsulatet för den bristfälliga handläggningen.
                          I beslutet behandlas också generalkonsulatets rutin att hantera en framställning om
                          handlingsutlämnande i taget, med innebörden att nästa begäran som ligger på tur
                          behandlas först när handläggningen av den föregående är avslutad.
                          Med anledning av det som kommit fram i ärendet förutsätter JO att
                          Utrikesdepartementet vidtar åtgärder för att säkerställa att generalkonsulatet har den
                          kunskap och förmåga som krävs för att leva upp till tryckfrihetsförordningens krav. JO
                          förutsätter vidare att Utrikesdepartementet beaktar JO:s uttalanden i det här beslutet i
                          det pågående arbetet med att förbättra hanteringen av allmänna handlingar inom hela
                          utrikesförvaltningen.

## Anmälan

I en anmälan till JO den 18 juli 2019 klagade AA på Sveriges generalkonsulat i
                        Jerusalem och anförde sammanfattningsvis följande. Han begärde vid tre olika
                        tillfällen i mars 2019 att få ta del av allmänna handlingar hos konsulatet. Vid
                        tidpunkten för anmälan till JO hade han, trots flera påminnelser, ännu inte fått
                        något svar på framställningarna. Handlingarna har inte lämnats ut inom rimlig
                        tid.

## Utredning

Efter att ha hämtat in handlingar och muntliga upplysningar från
                        generalkonsulatet uppmanade JO Utrikesdepartementet att yttra sig över AA:s
                        anmälan.

                        Utrikesdepartementet (rättschefen BB) yttrade sig i oktober 2019, efter att ha
                        hämtat in ett yttrande från generalkonsulatet och gett generalkonsulatet tillfälle
                        att lämna synpunkter på departementets yttrande.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 5301-2019       Sid 2 (9)




Generalkonsulatet lämnade i huvudsak följande redogörelse för myndighetens
rutiner i utlämnandeärenden.

      Generalkonsulatet tillämpar, utöver gällande lagstiftning, utrikesförvaltningens
      föreskrifter samt av UD utgivna vägledningar och andra stödjande dokument,
      vilka bl.a. klargör ansvarsfördelningen, tydliggör skyndsamhetskravet och
      tillhandahåller verktyg för ändamålsenlig hantering. Varje inkommen begäran
      om utlämnande av allmän handling hanteras, liksom övriga ärenden som inleds
      av en enskild, utifrån grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.
      Myndighetschefen ansvarar för hanteringen av framställningar om utlämnande
      av allmän handling. Det finns i myndighetens arbetsordning ingen generell
      delegering av beslutanderätten i sådana ärenden. Den biträdande myndighets-
      chefen samordnar dock den löpande hanteringen av ärenden om utlämnande av
      allmän handling. Denna ordning har tillkommit på grund av det kraftigt ökade
      antalet utlämnandeärenden.
      Inkommande förfrågningar och framställningar, samt utgående svar på dessa, går
      via myndighetens organisatoriska e-brevlåda. Detta i syfte att säkerställa att
      ärendena registreras och hanteras enhetligt, samt att kommunikationen i och
      kring dem blir tydlig. Förfrågningar och framställningar som ställs direkt till
      enskilda medarbetare slussas vidare till den organisatoriska e-brevlådan. Om en
      förfrågan eller begäran görs muntligt, tex. vid besök på myndigheten, gör
      personalen en tjänsteanteckning.
      Myndighetens registratorsfunktion ansvarar för att en inkommen begäran
      registreras, att ett ärende upprättas i diariet och att diarienummer på
      utlämnandeärendet meddelas ingivaren. Den handläggare som ansvarar för
      ärendet som begärd handling hör till ansvarar i princip för att identifiera, plocka
      fram och i förekommande fall sekretesspröva handlingen. Resultatet av den på
      handläggarnivå gjorda sekretessprövningen granskas; för kvalitetssäkring och
      likformighet i bedömningen, även av myndighetschefen eller den biträdande
      myndighetschefen. I avslagsärenden fattas alltid ett beslut.
      Expediering sker genom myndighetens registratorsfunktions försorg.
      Expedieringen av beslut och handlingar sker antingen via e-post eller vanlig
      post. Därtill finns möjlighet att, på plats och under besökstid, ta del av
      handlingarna i generalkonsulatets lokaler. Om papperskopia av handlingen
      lämnas ut tillämpas avgiftsförordningen.
      Generalkonsulatets medarbetare genomgår av UD framtagna e-utbildningar för
      hantering av allmänna handlingar och tillämpning av reglerna om offentlighet
      och sekretess. Detta följs upp av myndighetschefen. Konsulatet har också en
      löpande dialog med UD:s rättssekretariat, dels i vissa samrådsärenden, dels för
      att erhålla fördjupad kunskap om tex. aktuella domslut som kan vara av relevans
      för myndighetens sekretessprövning.

Generalkonsulatet anförde sammanfattningsvis även följande om ärendenas
karaktär och omfattning och sitt arbetssätt.

Merparten av generalkonsulatets handlingsutlämnandeärenden kommer från en
och samma ingivare. Ingivaren har hittills i år, per den 6 oktober 2019, vänt sig
till konsulatet i 75 ärenden, varav en majoritet helt eller delvis avser begäran om
allmän handling. Motsvarande antal under 2018 var 14 ärenden. Ett antal av
ärendena är omfattande och komplexa. Ofta åtföljs en ingiven begäran av
ytterligare skrivelser, följdfrågor, yttranden och nya framställningar.
Kommunikationen mellan ingivaren och generalkonsulatet är tämligen
omfattande. Inkommande framställningar om utlämnande omfattar handlingar
                                                                      Dnr 5301-2019        Sid 3 (9)




från flera av konsulatets verksamhetsområden. En majoritet av myndighetens
från Sverige utsända tjänstemän och flera lokalanställda medarbetare berörs
därmed av hanteringen. Kravet på att lägga andra arbetsuppgifter åt sidan
påverkar därmed, i enskilda fall, utrymmet för att bedriva annan verksamhet på
myndigheten. Generalkonsulatet avser att i än högre grad tillämpa en rutin som
innebär att myndigheten hanterar en framställning i taget, dvs. att nästa begäran
som ligger på tur behandlas först när handläggningen av den föregående är
avslutad. Det är generalkonsulatets bedömning att en sådan hantering är förenlig
med JO:s beslut den 10 juli 2014 (dnr 180-2014, beslutet är intaget i JO:s
ämbetsberättelse 2015/16 på s. 653, JO:s anmärkning).

Generalkonsulatet lämnade följande beskrivning av hanteringen av de tre
framställningar som anmälan avser.

      Inledande anmärkningar
      Generalkonsulatet kan till att börja med konstatera att en myndighet måste kunna
      hantera såväl återkommande som omfattande framställningar om att få ta del av
      allmän handling på ett sätt som är rimligt med hänsyn till myndighetens övriga
      verksamhet.
      Detta sagt konstaterar konsulatet brister i handläggningen i två av de ärenden
      som nämns i anmälan. Inkomna framställningar har inte hanterats i strikt
      kronologisk ordning.

      1. Ärende UM2019/09631/JERU
      Ärendet inkom till generalkonsulatet den 3 mars 2019 (i anmälan till, samt
      korrespondensen från, JO anges den 7 mars). Handläggningen avslutades och
      ärendet expedierades den 22 augusti 2019.
      Begäran omfattande två delar, där den ena inkluderade en handling som kunde
      lämnas ut i sin helhet, och den andra resulterade i avslag då någon allmän
      handling som motsvarade begäran inte påträffades på myndigheten.
      Den 24 augusti 2019 återkom ingivaren med en ny skrivelse via e-post.
      Skrivelsen innehöll dels en ny, till samma sakfråga relaterad, begäran om allmän
      handling, dels två ytterligare framställningar. För handläggningen av dessa nya
      framställningar tillämpas turordningsprincipen (jfr ovan). Ärendet i sin helhet är
      därför ännu inte avslutat.
      2. Ärende UM2019/10500/JERU
      Ärendet inkom till generalkonsulatet den 7 mars 2019. Begäran omfattade
      samtliga relevanta handlingar, såsom skrivelser, informationsskrifter och interna
      verksamhetsberättelser, från 2018 som redogör för myndighetens arbete inom en
      viss sakfråga. Försök att identifiera handlingar som motsvarar begäran har gjorts,
      men vid efterforskningar har mycket få sådana handlingar hittats. Ärendet är
      fortfarande under handläggning och väntas kunna avslutas inom kort.
      3. Ärende UM2019/13563/JERU
      Ärendet inkom till generalkonsulatet den 28 mars 2019. Ärendet rörde samtliga
      handlingar i ett annat ärende, vilket då inte var stängt.
      Den 26 juli 2019 meddelade konsulatet att ärendet som begäran rörde var
      avslutat, och att handläggningen av begäran i UM2019/13563/JERU kunde
      inledas. Detta besked ifrågasattes av ingivaren, som menade att det aktuella
      ärendet hade varit stängt en längre tid.
                                                                      Dnr 5301-2019        Sid 4 (9)




      Den 6 augusti 2019 meddelades ingivaren att begärda kopior på de efterfrågade
      allmänna handlingarna fanns klara för utlämning, mot erläggande av avgift enligt
      avgiftsförordningen.

Utrikesdepartementet redovisade, bl.a. med hänvisning till JO 2015/16 s. 653,
följande synpunkter på och bedömning av generalkonsulatets handläggning av
de aktuella framställningarna.
      1. Ärende UM2019/09631/JERU
      Av konsulatets redogörelse framgår att den ursprungliga begäran i ärendet, som
      inkom den 3 mars 2019, dels avsåg en handling som kunde lämnas ut i sin
      helhet, dels avslogs med hänvisning till att den i övrigt inte motsvarade någon
      allmän handling. Ärendet tycks således varken ha rört ett omfattande material
      eller krävt en mera ingående sekretessprövning. Att det under sådana
      omständigheter avslutades först den 22 augusti 2019 är svårt att förena med TF:s
      skyndsamhetskrav.
      Den e-post som sökanden skickade in den 24 augusti 2019 innehöll som det får
      förstås ett antal nya framställningar om utlämnande av allmänna handlingar.
      Oavsett om dessa senare ingivna framställningar delvis haft anknytning till de
      handlingar som lämnades ut i UM2019/09631/JERU, så borde de ha lagts upp
      och registrerats som nya ärenden i diariet. Mot att generalkonsulatet på dessa
      nya ärenden tillämpar turordningsprincipen har departementet inget att invända.
      2. Ärende UM2019/10500/JERU
      Ärendet, som inkom till konsulatet den 7 mars 2019, är ännu inte avslutat.
      Handläggningen av ärendet har följaktligen dragit ut på tiden.
      Begäran gäller emellertid samtliga handlingar från 2018 som avser myndighetens
      arbete med en viss sakfråga. Arbetet med att sortera ut, ta fram och
      sekretesspröva de handlingar som omfattas av begäran har därför rimligen tagit
      en del tid i anspråk. Departementet har förståelse för att dessa förhållanden
      inneburit viss fördröjning i konsulatets handläggning.
      Möjligen hade konsulatet efter successiva sekretessprövningar kunnat
      delleverera de fåtal mot begäran korresponderande handlingar som återfanns vid
      efterforskning. Det sagt noterar departementet uppgiften att ärendet väntas bli
      avslutat inom kort.
      3. Ärende UM2019/13563/JERU
      I generalkonsulatets redogörelse anges att begäran inkom den 28 mars 2019 och
      avsåg samtliga handlingar i ett annat vid tidpunkten pågående ärende. Som
      departementet förstår det avvaktade konsulatet med att inleda handläggningen av
      begäran till det att det andra ärendet avslutades, vilket skedde först den 26 juli
      2019. En sådan ordning är enligt departementets mening felaktig.
      Vad generalkonsulatet borde ha gjort är att pröva vilka handlingar som kunde
      lämnas ut vid tidpunkten för begäran. Om det när begäran gjordes inte fanns
      några i TF:s mening allmänna och offentliga handlingar i det pågående ärendet,
      så borde begäran ha avslagits. Skulle det tvärtom ha funnits några allmänna
      handlingar, borde dessa ha sekretessprövats och lämnats ut i offentliga delar.
      Oavsett vilket borde utlämnandeärendet inte ha legat vilande i avvaktan på att
      det andra ärendet skulle avslutas.
      Av generalkonsulatets redogörelse framgår att handläggningen av begäran i
      praktiken inleddes den 26 juli 2019, och avslutades den 6 augusti 2019 genom att
      ingivaren då fick meddelande om att kopior på de efterfrågade handlingarna
      fanns tillgängliga på konsulatet. Den verkliga handläggningen av utlämnande-
      ärendet kunde alltså klaras av på en dryg arbetsvecka. I ljuset av det torde
      ärendet, om det handlagts korrekt, ha kunnat avslutas tidigare, särskilt som det
      antal handlingar som motsvarade begäran då förmodligen var lägre.
                                                                     Dnr 5301-2019      Sid 5 (9)




      Att generalkonsulatet, parallellt med handläggningen av detta ärende, handlagt,
      avslutat och expedierat handlingar i en del andra av ingivarens utlämnande-
      ärenden, kan möjligen i någon mån ursäkta det dröjsmål som uppstått.

Utrikesdepartementet uppgav avslutningsvis att det, som angetts i ett yttrande
till JO i ett annat ärende (dnr 2702-2019), har skett, sker och kommer att ske en
rad åtgärder för att förbättra hanteringen av allmänna handlingar inom hela
utrikesförvaltningen.

Rättsliga utgångspunkter
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska domstolar samt förvaltningsmyndigheter
och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter i sin verksamhet beakta
allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet.

Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet och utlämnande av
sådana handlingar finns i 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF). En allmän
handling som får lämnas ut, dvs. som inte omfattas av sekretess, ska genast eller
så snart det är möjligt tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen. Det
ska ske på stället och utan avgift. (Se 2 kap. 15 § TF.) Den som önskar ta del av
en allmän handling har även rätt att mot en fastställd avgift få en kopia av
handlingen. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt. (Se 2 kap. 16 § TF.)

En förutsättning för att handlingar ska kunna lämnas ut är att myndigheten kan
identifiera dem. Den som önskar ta del av en handling måste därför kunna
precisera vilken handling som avses eller i vart fall lämna så detaljerade
upplysningar om handlingen och dess innehåll att den kan identifieras. Det
ställs dock inte några högre krav på beskrivningen av handlingen i fråga. En
begäran kan t.ex. anses tillräckligt preciserad om den avser en begränsad grupp
av handlingar. En myndighet måste dessutom i rimlig utsträckning försöka
undanröja otydligheter i en framställan. För att försöka hitta handlingar som
motsvarar en framställan är en myndighet bl.a. skyldig att söka i sina diarier och
register. Myndigheten är dock inte skyldig att bedriva någon mer omfattande
efterforskning av om det finns en viss eller vissa handlingar som motsvarar en
allmänt hållen beskrivning. (Se t.ex. JO 2015/16 s. 665 med hänvisningar.)

JO har i ett flertal beslut uttalat att ett besked i en utlämnandefråga normalt bör
lämnas samma dag som framställningen har gjorts. Någon eller några dagars
fördröjning kan dock godtas om det är nödvändigt för att ta ställning till om ett
utlämnande får ske. Ett visst ytterligare dröjsmål kan vara ofrånkomligt om
framställningen avser eller kräver genomgång av ett omfattande material. I
sådana fall kan det många gånger vara lämpligt att successivt lämna besked om
vad som kan lämnas ut. (Se t.ex. JO 2015/16 s. 665.)

Bedömning
Min granskning har avsett de framställningar om att få ta del av allmänna
handlingar som AA gjorde hos generalkonsulatet i Jerusalem den 3 mars,
                                                                   Dnr 5301-2019       Sid 6 (9)




den 7 mars respektive den 28 mars 2019. Granskningen har alltså inte omfattat
generalkonsulatets hantering av AA:s mejl av den 24 augusti 2019.

1. Ärende UM2019/09631/JERU
Den 3 mars 2019 begärde AA att få kopior av två handlingar. Han påminde
generalkonsulatet om begäran vid två tillfällen. Den 22 augusti 2019 fick AA
ta del av den ena handlingen. Han fick samtidigt ett överklagbart avslagsbeslut
avseende den andra handlingen, eftersom någon handling som motsvarade
begäran inte kunde påträffas hos generalkonsulatet.

Begäran avsåg enstaka handlingar och framstår som enkel att besvara. Trots
det dröjde det närmare sex månader innan AA fick besked om sin begäran.
En sådan fördröjning är naturligtvis oacceptabel och strider mot skyndsamhets-
kravet i tryckfrihetsförordningen.

2. Ärende UM2019/10500/JERU
Begäran kom in till generalkonsulatet den 7 mars 2019 och omfattade ”samtliga
relevanta handlingar” från 2018 som avsåg myndighetens arbete inom en viss
sakfråga. Ärendet var fortfarande under handläggning vid tidpunkten för
Utrikesdepartementets yttrande till JO den 21 oktober 2019, dvs. drygt sju
månader efter att begäran gjorts.

Det är naturligt att en framställan som kräver genomgång av ett omfattande
material kan kräva en stor arbetsinsats för att avgöra om några handlingar kan
lämnas ut. För att kunna uppfylla tryckfrihetsförordningens krav måste dock en
myndighet se till att det finns nödvändiga resurser för detta arbete och att det
finns en rimlig beredskap för att handlägga sådana framställningar. (Se JO
2015/16 s. 665.)

JO har tidigare uttalat att det är viktigt att en myndighet omgående tar ställning
till vad en begäran avser, informerar om eventuella svårigheter med att ta fram
materialet och ger sökanden tillfälle att utifrån informationen avgränsa eller
precisera sin begäran. På så sätt kan man undvika att ett utlämnande dröjer
längre än nödvändigt och den som har gjort framställan kan informeras om de
tidsramar inom vilka han eller hon kan förvänta sig att få ta del av handlingarna.
(Se JO 2015/16 s. 665 och JO 2018/19 s. 298.)

I det här fallet har generalkonsulatet inte på sju månader slutligt tagit ställning
till AA:s begäran eller, såvitt framkommit, agerat på det sätt som JO anvisat för
att underlätta för AA att tillvarata sin rätt. En grundläggande förutsättning är att
den handling som begärs ut kan identifieras. AA:s begäran kunde initialt
betecknas som omfattande, men av utredningen framgår att endast ett fåtal
handlingar svarade mot hans begäran. Den utdragna handläggningen kan alltså
inte förklaras av att ett stort antal handlingar skulle tas fram och sekretess-
prövas. Även om viss tid har behövt ägnas åt att undersöka vilka handlingar i
AA:s begäran som generalkonsulatet förvarade, har generalkonsulatets
                                                                  Dnr 5301-2019       Sid 7 (9)




hantering varit oacceptabelt långsam och strider mot skyndsamhetskravet i
tryckfrihetsförordningen.

3. Ärende UM2019/13563/JERU
Den 28 mars 2019 begärde AA att få ta del av samtliga handlingar i ett
specifikt ärende. Av utredningen i JO:s ärende framgår att generalkonsulatet i
mejl den 6 maj 2019 upplyste AA om att det nämnda ärendet var öppet och
meddelade honom om att han inte kunde få ta del av handlingarna förrän
ärendet var avslutat. Den 4 juni 2019 påminde AA generalkonsulatet genom
mejl om sin begäran och hävdade samtidigt att det andra ärendet numera var
avslutat. Den 26 juli 2019 meddelade generalkonsulatet AA att man skulle
inleda en prövning av hans ärende. Den 6 augusti 2019 fick AA beskedet att
kopior på de efterfrågade handlingarna fanns tillgängliga för utlämning.

Som Utrikesdepartementet har uppgett i sitt yttrande borde generalkonsulatet
redan vid tidpunkten för begäran ha prövat vilka handlingar som kunde lämnas
ut. AA skulle därför utan dröjsmål, dvs. i nära anslutning till begäran, antingen
ha fått ta del av de handlingar han frågat efter eller ett besked om att
handlingarna inte kunde lämnas ut. Om AA inte hade rätt att få del av
handlingarna borde han ha fått information om möjligheten att begära
myndighetens prövning för att få ett överklagbart beslut (se 6 kap. 3 §
offentlighets- och sekretesslagen). Att generalkonsulatet först efter fyra
månader påbörjade handläggningen är självfallet oacceptabelt och strider mot
skyndsamhetskravet i tryckfrihetsförordningen.

Sammanfattning
Jag kan sammanfattningsvis konstatera att generalkonsulatets hantering av
AA:s framställningar om utfående av allmänna handlingar i de nu aktuella
fallen inte har levt upp till tryckfrihetsförordningens krav på skyndsamhet.
Generalkonsulatet i Jerusalem förtjänar kritik för den bristfälliga
handläggningen.

Generalkonsulatets rutin vid framställningar om handlingsutlämnande
Generalkonsulatet har i sitt yttrande till Utrikesdepartementet uppgett att, mot
bakgrund av antalet ärenden från en och samma ingivare, generalkonsulatet i än
högre grad avser att börja tillämpa en ordning där myndigheten hanterar en
framställning i taget, dvs. att nästa begäran som ligger på tur behandlas först när
handläggningen av den föregående är avslutad. Generalkonsulatet har
förtydligat denna rutin internt så att ärendena hanteras i kronologisk ordning
och att varje enskilt ärende, inom ramen för denna ordning, hanteras enligt
skyndsamhetskravet. Generalkonsulatets bedömning är att en sådan hantering är
förenlig med JO:s uttalanden i JO 2015/16 s. 653.

Utrikesdepartementet har inte fört fram några synpunkter på generalkonsulatets
rutin.
                                                                      Dnr 5301-2019         Sid 8 (9)




Det som anförts föranleder följande uttalanden från min sida.

I det JO-beslut som generalkonsulatet hänfört sig till sägs bl.a. följande
(s. 663 f.).

      Om en enskild ständigt återkommer med nya framställningar om
      handlingsutlämnande måste myndigheten i stor utsträckning ha rätt att hantera en
      framställning i taget. Om en begäran har avsett ett stort antal handlingar eller om
      sekretessprövningen är tidskrävande, kan sökanden således få finna sig i att en
      senare framställd begäran behandlas först när handläggningen av den förra är
      avslutad.
Det sagda var en del av generella utgångspunkter som JO uttalade för
handläggningen av mycket omfattande eller mycket frekventa framställningar
från en enskild om att få ta del av allmänna handlingar.

Jag delar uppfattningen om tryckfrihetsförordningens tillämpning i de speciella
situationer som JO-uttalandet tar sikte på. JO har dock också uttalat att det är
viktigt att en myndighet omgående tar ställning till vad en begäran avser (se
t.ex. JO 2018/19 s. 298). Myndigheten måste därvid göra en bedömning av
begärans omfattning och karaktär för att kunna avgöra vilka krav som
tryckfrihetsförordningen ställer för handläggningen av begäran i det enskilda
fallet. Det gäller även om myndigheten redan behandlar en begäran från samma
person och oavsett omfattningen av respektive begäran.

Av det JO-beslut som generalkonsulatet hänfört sig till kan därför inte den
kategoriska slutsatsen dras att en begäran om allmän handling kan vänta enbart
på den grunden att myndigheten redan handlägger en begäran om
handlingsutlämnande (se också JO 2015/16 s. 665).

Jag vill mot den bakgrunden peka på att den rutin för handlingsutlämnande som
generalkonsulatet beskrivit kan strida mot tryckfrihetsförordningen, om
utlämnandet inte prövas så skyndsamt som förordningen i det enskilda fallet
kräver.

Generalkonsulatet måste vidare säkerställa att handläggningsrutinen inte medför
att en person som ofta gör framställningar om handlingsutlämnande blir
behandlad på ett sätt som strider mot regeringsformens bestämmelse om
saklighet och opartiskhet.

Jag utgår från att generalkonsulatet överväger den beskrivna rutinen och
tillämpningen av den, i ljuset av vad jag nyss sagt.

Jag vill även påminna om det som JO tidigare uttalat om att en myndighet inte
är skyldig att bedriva någon mer omfattande efterforskning av om det finns en
viss eller vissa handlingar som motsvarar en allmänt hållen beskrivning och att,
om myndigheten som en serviceåtgärd ändå väljer att genomföra en sådan
efterforskning, det inte får fördröja utlämnandet av allmänna handlingar enligt
tryckfrihetsförordningen (se t.ex. JO 2015/16 s. 665 och JO 2019/20 s. 286).
                                                                 Dnr 5301-2019       Sid 9 (9)




Avslutande synpunkter
Med anledning av det som kommit fram i ärendet förutsätter jag att
Utrikesdepartementet vidtar åtgärder för att säkerställa att generalkonsulatet har
den kunskap och förmåga som krävs för att leva upp till
tryckfrihetsförordningens krav. Jag förutsätter vidare att Utrikesdepartementet
beaktar de uttalanden jag gör i detta beslut i det pågående arbetet med att
förbättra hanteringen av allmänna handlingar inom hela utrikesförvaltningen.
Som jag uttalade i mitt beslut den 25 oktober 2019, med anledning av
Utrikesdepartementets återredovisning av arbetet med att förbättra hanteringen
av framställningar om att ta del av allmänna handlingar, kommer jag att följa
Utrikesdepartementets arbete i detta avseende vidare (se JO:s dnr 2702-2019).

Jag kan avslutningsvis nämna att riksdagen 2015, med hänvisning till beslutet
JO 2015/16 s. 653, gav regeringen tillkänna att den borde låta utreda frågan om
möjliga åtgärder för att, med bibehållen respekt för offentlighetsprincipen, möta
de utmaningar som kan uppstå vid mycket frekventa och omfattande
framställningar om att få ta del av allmänna handlingar (bet. 2014/15:KU11,
rskr. 2014/15:127). Sedan frågan utretts överlämnade regeringen i juni 2020 en
proposition till riksdagen (se Ds 2017:37 och prop. 2019/20:179). I
propositionen görs bedömningen att det inte bör införas några begränsningar av
den grundläggande rätten att ta del av allmänna handlingar. Regeringen föreslår
dock att en myndighet i ett enskilt fall får besluta att en fastställd avgift ska
betalas helt eller delvis för en avskrift eller kopia av en allmän handling, innan
den lämnas ut. Behandlingen i riksdagen pågår för närvarande.

Ärendet avslutas.
