# Fråga om utformningen av ett beslut om hämtning

JO 2007-10-11 dnr 5303-2006

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2007-10-11         5303-2006              1 (3)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Fråga om utformningen av ett beslut om hämtning

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA bl.a. klagomål mot Ångermanlands tingsrätt för
                        att han hämtades av polis till en förhandling.

## Utredning

Från tingsrätten infordrades handlingar i mål B 2843-05 och från Polismyndigheten
                        i Västerbottens län infordrades handlingar i ärende AAC-613- 7444/06.

                        Av handlingarna framgick att tingsrätten den 6 oktober 2006 beslutade att AA, som
                        var tilltalad i ett brottmål, genom polismyndighetens försorg skulle hämtas till en
                        huvudförhandling som skulle äga rum i Örnsköldsvik den 7 november kl. 16.00. I
                        beslutet var vidare angivet: ”Härvid gäller enligt 9 kap. 10 § andra stycket
                        rättegångsbalken att AA får omhändertas högst sex timmar innan förhandlingen
                        äger rum.”

                        Hämtningen verkställdes sedan av polis genom att AA hämtades på viss adress i
                        Skellefteå kl. 10.00 den aktuella dagen.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten som anmodades att lämna upplysningar och
                        yttrande över vilka rättsliga överväganden som föregick att beslutet utformades på
                        sätt som ovan angetts.

                        Tingsrätten (lagmannen BB) kom in med ett remissvar i vilket hon hänvisade till
                        ett yttrande av rådmannen CC som fattat det aktuella beslutet.

                        I ett beslut den 11 oktober 2007 anförde chefsJO Melin följande.

## Bedömning

I 9 kap. 10 § första stycket rättegångsbalken (RB) anges att om någon skall hämtas
                        till ett sammanträde inför rätten får han, om inte annat följer av andra stycket, inte
                        omhändertas tidigare än vad som är nödvändigt för att han skall kunna inställas
                        omedelbart till sammanträdet.




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                              www.jo.se
                                                                  Dnr 5303-2006    Sid 2 (3)




Av andra stycket framgår att om ett hämtningsförsök tidigare misslyckats eller det
annars på grund av vad som är känt om den som skall hämtas finns särskild
anledning till det får rätten eller polismyndighet besluta att han får omhändertas
tidigare än vad som följer av första stycket. Omhändertagande får i sådant fall ske
högst sex timmar eller, om rätten beslutat, högst arton timmar tidigare än vad som
följer av första stycket. Vid rättens prövning skall särskilt beaktas vilka olägenheter
det kan antas medföra att den som skall hämtas inte är närvarande vid
sammanträdet inför rätten.

Den nu redovisade regleringen i 9 kap. 10 § RB innebär således att när domstol
beslutat att någon skall hämtas till ett sammanträde inför rätten genom
polismyndighets försorg får denne omhändertas av polis under den tid som går åt
för att transportera den omhändertagne till domstolsförhandlingen (första stycket).
Det är normalt polismyndigheten som i egenskap av verkställande myndighet har
att uppskatta den tid som behövs för att transportera den hämtade personen till
domstolen. Som Rättegångsutredningen framhöll måste tiden givetvis i det enskilda
fallet beräknas så att vederbörande får tillräckligt rådrum för att ordna sådana
angelägenheter som den kommande inställelsen inför domstol för med sig. Vidare
behövs alltid en säkerhetsmarginal (SOU 1982:26 s. 310). I propositionen anges att
den som hämtas med stöd av första stycket, inte får omhändertas tidigare än vad
som är nödvändigt för att han eller hon omedelbart, dvs. utan mellankommande
vistelse på t.ex. en polisstation, skall kunna inställas till sammanträdet (prop.
1983/84:78 s. 70).

Under de förutsättningar som anges i andra stycket får rätten eller
polismyndigheten besluta att personen i fråga skall omhändertas under längre tid,
ett s.k. förtida omhändertagande. En polismyndighet får besluta att ett sådant
omhändertagande får pågå under högst sex timmar utöver vad som fordras för
transporten till förhandlingen. En domstol kan besluta om förtida omhändertagande
under högst arton timmar.

 Det normala får antas vara att polismyndigheten anmäler till domstolen att ett
omhändertagande behöver ske tidigare än sex timmar innan transporten kan
påbörjas. Inget hindrar givetvis att domstolen självmant fattar beslut om ett förtida
omhändertagande. I ett sådant fall bör dock domstolen samråda med
polismyndigheten innan beslut fattas (jfr a. prop. s. 71).

I det aktuella fallet beslutade CC att AA skulle hämtas till en huvudförhandling i
ett brottmål.

Jag har ingen invändning mot CCs bedömning att det fanns skäl att låta hämta AA
och att förordna om ett förtida omhändertagande. Eftersom det var
polismyndigheten som hade att beräkna tidsåtgången för transporten borde rätten, i
enlighet med vad som framgått ovan, inför beslutet ha samrått med polisen om hur
lång tids omhändertagande som därutöver krävdes för att hämtningen skulle kunna
verkställas.
                                                                    Dnr 5303-2006    Sid 3 (3)




I rättens beslut angavs att AA fick omhändertas högst sex timmar innan
förhandlingen skulle äga rum. Som framgått av den tidigare redogörelsen är
bestämmelserna konstruerade så, att rätten genom ett beslut om förtida
omhändertagande anger den längsta tid som en person får vara omhändertagen
utöver den tid som går åt för att denne omedelbart skall kunna inställas till
förhandlingen. Om det i ett sådant beslut, utan föregående kontakt med polisen, i
stället anges en längsta tid för omhändertagande före förhandlingens början, kan
det riskera att leda till missuppfattningar hos polisen när beslutet skall verkställas.
