# Handläggningen av en intagens begäran om utlämnande av ett placeringsunderlag m.m.

JO 2011-03-31 dnr 5314-2009

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                       Sid
                                                                            2011-03-21              5314-2009                1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Handläggningen av en intagens begäran om utlämnande av ett
                        placeringsunderlag m.m.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 24 september 2009 och kompletterades den
                        22 oktober 2009, framförde AA klagomål mot Kriminalvården, häktet Salberga.
                        Han anförde bl.a. följande. Ett brev som den 5 september 2009 lämnades av
                        intagna till klientansvarig har förkommit. Brevet handlade om personalens
                        bemötande mot intagna. Ett placeringsunderlag daterat den

                        18 september 2009, som han fick del av, innehöll flera felaktiga uppgifter. Han
                        begärde att få en kopia av placeringsunderlaget, men har ännu inte fått detta. Under
                        den tid som han varit intagen i häktet, cirka två månader, har han begärt att få
                        kopior och skriftliga svar på olika hemställningar. Han har emellertid inte fått
                        några kopior av hemställningarna. Flertalet av dessa har han inte heller fått något
                        svar på.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården för yttrande. I sitt remissvar anförde
                        Kriminalvården, region Mitt, genom dåvarande regionchefen BB, följande.

                        Kriminalvården, region Mitt har inhämtat uppgifter från tf. kriminalvårdsinspektör
                        CC. Hon uppger följande.

                                  Angående inlämnat brev
                                  CC talade med AA om hans missnöje med viss personals uppträdande utifrån vad
                                  som framkom i brevet. Han tyckte att personalen skulle vara glad på jobbet. I
                                  samtalet förklarade CC att varje person är olika och att detta i sin tur påverkar hur
                                  man uppfattas. En persons sinnesstämning kan också skifta från dag till dag. Hon
                                  förklarade att de krav hon ställer på personalen är att de ska göra sitt jobb och ha ett
                                  korrekt bemötande mot alla intagna. Hon uppfattade det som att AA var nöjd med
                                  samtalet och att de förstod varandra. I samtal med andra häktade som vistades i
                                  häktet Salberga under den tid som AA var intagen där, har hon fått intrycket av att
                                  åsikterna i brevet i hög grad var AA:s egen uppfattning och att innehållet inte
                                  speglade samtliga intagnas åsikter.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 5314-2009   Sid 2 (4)




      Angående upprättat placeringsunderlag
      När AA delgavs placeringsunderlaget, uppmärksammade han att det fanns uppgifter
      i placeringsunderlaget som inte stämde. Personalen rättade då till de felaktiga
      uppgifterna och delgav därefter AA placeringsunderlaget med korrekta uppgifter. Ett
      placeringsunderlag som inte är fastställt fungerar som en arbetskopia och när
      ändringar görs så försvinner tidigare införda uppgifter. När ändring i
      placeringsunderlaget görs strimlas tidigare utskrifter då de inte längre är gällande.
      Detta har AA fått förklarat för sig och är anledningen till att han inte kunnat få
      någon kopia på det placeringsunderlag han först blev delgiven.

      Angående inlämnade hemställan
      De hemställan som lämnas in behandlas i tur och ordning och enligt det regelverk
      som finns. CC har frågat all sin ordinarie personal hur de gör i det fall en intagen
      begär en kopia av en inlämnad hemställan. Samtliga uppger att de lämnar en kopia
      på inlämnad hemställan. Eftersom det endast finns en kopiator på bottenvåningen i
      häktes hus 10 så kan de oftast ej ordna en kopia omedelbart, en viss
      handläggningstid krävs. Normalt får de dock en kopia samma dag, senast dagen
      efter.

## Kriminalvårdens bedömning

CC har i samtal med AA besvarat hans synpunkter på personals uppträdande. Hon
      har uppfattat att han var nöjd med detta samtal.
      Under våren 2009 har regionjurister haft utbildning för samtliga tillsvidareanställda
      vid anstalten och häktet Salberga, där bl.a. frågor om tillhandahållande av kopior av
      allmänna handlingar tagits upp. AA:s påstående om att han inte fått svar på en del
      inlämnade hemställan är för opreciserade för att närmare kunna bemötas.
      Hanteringen av placeringsunderlaget har gjorts på ett korrekt sätt, efter
      kommunicering har rättelse gjorts.
AA yttrade sig över remissvaret.

I ett beslut den 31 mars 2011 anförde chefsJO Nordenfelt bl.a. följande.

Bedömning
Brevet till klientansvarig
Av Kriminalvårdens remissvar framgår att det aktuella brevet inte förkommit. Mot
bakgrund av vad Kriminalvården anfört om personalens bemötande mot intagna
finner jag inte skäl att kommentera AA:s klagomål i denna del. Jag konstaterar
endast att det som har framkommit genom utredningen inte ger anledning till kritik.

Placeringsunderlaget
Av utredningen framgår att AA begärde att få en kopia av det placeringsunderlag
han först fick del av. Han fick emellertid förklarat för sig att hans önskemål inte
kunde tillgodoses och varför så var fallet.

Enligt Kriminalvården är ett placeringsunderlag som inte fastställts att anse som en
arbetskopia som inte sparas när ändringar görs i underlaget. För att denna rutin ska
kunna godtas krävs att det ännu inte fastställda placeringsun-
                                                                    Dnr 5314-2009   Sid 3 (4)




derlaget inte är att betrakta som en allmän handling. En allmän handling får
nämligen inte förstöras, göras oläslig eller utplånas om det inte finns ett
gallringsbeslut. Frågan är således hur det förhåller sig med placeringsunderlagets
karaktär i detta fall.

Grundläggande bestämmelser om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om
utlämnande av allmänna handlingar. Av 2 kap. 3 § första stycket TF framgår att en
handling är allmän, om den förvaras hos myndighet och enligt 6 eller 7 § är att anse
som inkommen till eller upprättad hos myndighet.

I 2 kap. 7 § första stycket TF föreskrivs att en handling anses upprättad hos
myndighet, när den har expedierats. Handling som ej har expedierats anses
upprättad när det ärende till vilken den hänför sig har slutbehandlats hos
myndigheten eller, om handlingen ej hänför sig till visst ärende, när den har
justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts.

Av 2 kap. 9 § andra stycket TF framgår att utkast eller koncept till myndighets
beslut eller skrivelse och annan därmed jämställd handling som ej har expedierats
inte anses som allmän handling, såvida den inte tas om hand för arkivering.

Avgörande för huruvida ett placeringsunderlag som inte fastställts är att anse som
en allmän handling är om det förhållandet att AA fått del av underlaget innebär att
handlingen därigenom får anses expedierad enligt 2 kap. 7 § TF och därför blivit
allmän.

Vad som avses med att en handling är expedierad framgår inte av TF. Av bl.a.
förarbeten och doktrin framgår emellertid att en handling inte under alla
omständigheter anses expedierad för att en person som inte tillhör
myndighetsorganisationen får del av den. Sålunda anses s.k. delning inte utgöra en
expedition i TF:s mening. Med delning avses att man under beredningen av ett
ärende tar del av synpunkter från t.ex. olika experter.

För egen del konstaterar jag att inhämtandet av synpunkter från den intagne
närmast framstår som en del av utredningen inför fastställandet av ett
placeringsunderlag. Jag kan således acceptera ett synsätt som innebär att ett ej
fastställt placeringsunderlag inte är en allmän handling trots att den intagne fått del
av det. Ytterst är dock detta en fråga för domstol att besvara.

Om en myndighet gör bedömningen att en handling inte kan lämnas ut, t.ex. på
grund av att den inte är allmän, ska den som begärt att få ut den emellertid
informeras om detta. Han ska också, enligt 6 kap. 3 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), informeras om möjligheten att begära myndighetens
prövning och om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet
ska kunna överklagas. Sökanden har rätt att få ett beslut som går att överklaga
oavsett vad som är grunden för att inte lämna ut efterfrågade handlingar. Att
                                                                   Dnr 5314-2009    Sid 4 (4)




myndigheten ska upplysa sökanden om hur han kan överklaga ett avslagsbeslut
följer av 21 § förvaltningslagen (1986:223).

Det framgår inte av utredningen att Kriminalvården informerat AA om möjligheten
att begära myndighetens prövning och om att det krävs ett skriftligt beslut av
myndigheten för att han ska kunna överklaga beslutet. Kriminalvården kan inte
undgå kritik för det inträffade.

Inlämnade hemställningar
AA har gjort gällande att han begärt att få kopior av sina hemställningar, men inte
fått några. Flertalet av hemställningarna har han enligt egen uppgift inte heller fått
något svar på. Kriminalvården har inte i detalj bemött AA:s påståenden. Det som
AA har anfört i denna del är inte tillräckligt preciserat för att jag ska kunna göra
något uttalande. Jag anser inte att det finns tillräckliga skäl att genom ytterligare
utredning försöka få klarhet i saken.

Vad AA anfört i övrigt föranleder inte någon ytterligare åtgärd.
