# Fråga om militära chefers ansvar i samband med ett "prov" vid vilket yngre värnpliktiga tvingats äta hundmat

JO 2001-01-12 dnr 532-2000

BESLUT
                                                                            Datum                    Dnr                      Sid
                                                                            2001-01-12               532-2000                1 (3)
Justitieombudsmannen
Jan Pennlöv




                        Fråga om militära chefers ansvar i samband med ett ”prov” vid vilket
                        yngre värnpliktiga tvingats äta hundmat


                        I ett beslut den 12 januari 2001 anförde JO Pennlöv följande.

## Initiativet

Med anledning av uppgifter i en artikel i Värnpliktsnytt om att värnpliktiga i
                        samband med ett s.k. inträdesprov tvingats äta hundmat beslutade jag att inleda en
                        utredning i saken.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försvarsmakten för utredning och yttrande. I remissvaret
                        anförde Försvarsmakten genom överbefälhavaren, generalen AA, bl.a. följande.

## Bakgrund

Av ett reportage i Värnpliktsnytt framgår bl a att några värnpliktiga några veckor
                                  efter det att de hade ryckt in vid hundenheten på Muskö skulle ha väckts och slitits
                                  upp ur sängarna mitt i natten av andra värnpliktiga som ryckt in tidigare. De således
                                  väckta värnpliktiga skulle sedan som ett slags inkilningsprov ha uppmanats att i
                                  hundgården äta hundmat som hade ställts fram ivrigt påhejade av sina äldre
                                  medvärnpliktiga. I reportaget framhålls vidare att den numera pensionerade
                                  hundgårdschefen på väggen på sitt kontor hade haft ett fotografi på värnpliktiga som
                                  åt hundmat. Fotografiet skulle ha tagits några år tidigare. Även instruktören på
                                  hundenheten skulle enligt reportaget ha känt till inkilningsprovet. Såväl
                                  hundgårdschefen som instruktören förklarar i reportaget att de tar avstånd från all
                                  form av pennalism och att förfarandet med att tvinga värnpliktiga att äta hundmat
                                  inte kan accepteras.

## Yttrande

Av chefens för Ostkustens marinkommando yttrande framgår att såväl han som
                                  ansvariga befäl i hundgården med skärpa förbjuder den i reportaget aktuella formen
                                  av inträdesprov. Chefen för Ostkustens marinkommando har genom samtal med
                                  företrädare för de värnpliktiga och för de befäl som är knutna till hundenheten låtit
                                  utreda den i Värnpliktsnytt omskrivna aktiviteten. Härvid har det framkommit att
                                  aktiviteten, som är ett av de värnpliktiga påhittat s.k. inträdesprov, trots uttryckligt
                                  förbud från ansvarigt befäl, verkligen har ägt rum. Det torde vara fråga om samma
                                  typ av rituell invigningsceremoni som förekommer i skolvärlden och där går under
                                  benämningen nollningstradition. Aktiviteten har av de värnpliktiga mest upplevts
                                  som en ”kul grej” och varit frivillig.




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                     Dnr 532-2000     Sid 2 (3)



Av utredningen framgår att det s.k. inträdesprovet, trots uttryckligt förbud, har ägt
rum i det fördolda och på sådana tider då berörda värnpliktiga varit utan tillsyn av
befäl. Ett sätt att förhindra eller åtminstone försvåra icke önskvärda aktiviteter är att
Försvarsmakten övervakar de värnpliktiga även på icke ordinarie tjänstgöringstid.
Försvarsmakten anser dock inte att det skall vara nödvändigt allra helst som de
värnpliktiga uppnått myndig ålder.
En fråga, som aktualiseras är om någon, befäl och/eller värnpliktig genom händelsen
skulle ha gjort sig skyldig till en förseelse eller eventuellt ett brott.
Såvitt avser befälen framgår det av den utredning som Ostkustens marinkommando
företagit att ingen känner till att ”inträdesprovet” skulle ha genomförts på senare tid.
Enligt reportaget i Värnpliktsnytt har en värnpliktig, som numera ryckt ut, uppgett
för reportern att befälen visst kände till inträdesproven och att de också skulle ha
diskuterat saken med de som arrangerat proven. Vad de skulle ha diskuterat framgår
dock inte. Möjligen kan det förhålla sig så att befälen fått kännedom om
inträdesprovet och därvid för de värnpliktiga som arrangerat detsamma förklarat att
denna form av inträdesprov är förbjuden. Av utredningen framgår också att
ansvariga befäl bestämt förbjudit aktiviteten i fråga.
Av reportaget i Värnpliktsnytt framgår att den nu pensionerade chefen för
hundgårdsenheten på väggen på sitt kontor hade ett fotografi utvisande ett
”inträdesprov” från ett tidigare tillfälle. På förfrågan har denne uppgett att sådana
aktiviteter visserligen inte får förekomma men att han ändå inte anser det vara fel att
på väggen ha en bild på värnpliktiga som äter hundmat.
Såvitt gäller de värnpliktigas agerande skall enligt 8 § lagen (1994:1811) om
disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. en disciplinansvarig som uppsåtligen eller
av oaktsamhet åsidosätter vad han eller hon på grund av instruktioner, förmäns eller
andra chefers order eller i övrigt skall iaktta i tjänsten åläggas disciplinpåföljd för
disciplinförseelse. För att det skall vara fråga om en disciplinförseelse förutsätts det
dock att den värnpliktige åsidosatt vad han skall iaktta i tjänsten. I Försvarsmaktens
handbok om disciplin- och ersättningsärenden samt vissa andra rättsärenden inom
Försvarsmakten, 1999 års utgåva, har begreppet ”i tjänsten” närmare utvecklats. Där
anges bl a att ”begreppet ’i tjänsten’ inte innebär en inskränkning till någon
verksamhet som bedrivs på vad som allmänt kan betecknas som tjänstetid utan har
en vidare innebörd. Därför måste även förseelser som en disciplinansvarig begår på
icke tjänstetid under vissa förutsättningar också falla in under
disciplinlagstiftningens tillämpningsområde. Det innebär att en disciplinansvarig
som åsidosätter en föreskrift på fritid också kan åläggas en disciplinpåföljd.
Exempel härpå kan vara om en värnpliktig blir utsatt för trakasserier i form av
ofredande från en annan värnpliktig på fritid i en militär förläggning eller på
kasernområdet. Det får ligga i sakens natur eller följa av interna föreskrifter att en
disciplinansvarig inte skall ofreda en annan disciplinansvarig inom en militär
förläggning.”
Av utredningen från Ostkustens marinkommando framgår att inträdesprovet inte har
ägt rum på tjänstgöringstid men väl på militärt område. Vidare framgår att befäl
knutna till hundenheten hävdar att förbud mot alla former av inträdesprov med
skärpa meddelats de värnpliktiga. Det innebär att de värnpliktiga som arrangerat
inträdesprovet medvetet trotsat befälens förbud. Deras agerande, som av en del
medvärnpliktiga säkerligen upplevts som trakasserier, torde därmed vara att anse
som en förseelse i tjänsten och bör föranleda en disciplinpåföljd.

Avslutning
Försvarsmakten finner det beklagligt att sådana rituella invigningsceremonier som
det aktuella inträdesprovet, trots uttryckligt förbud, också gjort entré inom
värnpliktsleden. Försvarsmakten kan inte acceptera att värnpliktiga trakasseras av
andra värnpliktiga, vare sig inom eller utanför militärt område.
En, om än resurskrävande, möjlighet att förhindra aktiviteten i fråga på militärt
område vore att övervaka de värnpliktiga dygnet runt. Det vore dock att visa
bristande tillit till de värnpliktigas förmåga att själva ta ansvar för sin fritid.
                                                                       Dnr 532-2000     Sid 3 (3)



      Försvarsmakten tror inte heller att en permanent tillsyn skulle uppskattas av de
      värnpliktiga. Däremot skall, om det kommer till befälens kännedom att värnpliktiga
      på militärt område utsätts för liknande inträdesprov, ett disciplinärt förfarande
      inledas mot de som arrangerat aktiviteten.
      Försvarsmakten anser inte att något befäl kan lastas för det inträffade. Vad gäller
      uppgiften i reportaget om att den numera pensionerade hundgårdschefen på väggen
      på sitt kontor skulle ha haft ett fotografi på ”Inträdesprovet” anser Försvarsmakten
      att, oavsett om bilden fått hänga kvar av aningslöshet eller rent oförstånd, det
      likafullt varit klart olämpligt och ägnat att förmedla ett felaktigt intryck till de
      värnpliktiga om av vad som är tillåtet.

Bedömning
Mobbning, pennalism och andra former av trakasserier av totalförsvarspliktiga i
samband med plikttjänstgöring är oacceptabla företeelser. Uppkomsten av sådana
missförhållanden måste motverkas med kraft och de måste stävjas om de trots allt
uppträder. Försvarsmakten har på sitt område ett betydande ansvar härvidlag.

Av utredningen framgår att det aktuella s.k. inträdesprovet, trots uttryckligt förbud
från ansvarigt befäl, verkligen har ägt rum. Som framgår av remissvaret skulle det
inträffade kunna vara att bedöma som disciplinförseelse. Enligt 2 § andra stycket
lagen (1986:765) med instruktion för Riksdagens ombudsmän omfattar JO:s tillsyn,
såvitt avser befattningshavare vid försvarsmakten, endast befäl av lägst fänriks
grad och den som innehar motsvarande tjänsteställning. Mot den bakgrunden
uttalar jag mig inte vidare om de värnpliktiga arrangörerna av inträdesprovet.

Utredningen ger inte stöd för att ansvarigt befäl i förväg känt till att inträdesprovet
skulle äga rum. Som Försvarsmakten framhållit kan något befäl inte lastas för det
inträffade. Det saknas därför grund för kritik eller någon annan åtgärd från min
sida. Jag vill emellertid erinra om vikten av att kraftfulla åtgärder vidtas för att
förhindra att aktiviteter av aktuellt slag förekommer i framtiden.
