# Allvarlig kritik mot Migrationsverket för bristande anvisningar till polismyndigheten i ett verkställighetsärende

JO 2015-03-17 dnr 5329-2013

BESLUT                                               Sid
                                                                                                                             1 (11)
                                                                           Datum                     Dnr
                                                                           2015-03-17                5329-2013
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Allvarlig kritik mot Migrationsverket för bristande anvisningar till
                        polismyndigheten i ett verkställighetsärende


                          Beslutet i korthet: Efter att Migrationsverket fattat beslut om att utvisa en
                          asylsökande till Jordanien överlämnades ärendet till en polismyndighet för
                          verkställighet. Polismyndigheten har vid två tillfällen vänt sig till Migrationsverket och
                          uppgett att beslutet inte går att verkställa. Migrationsverket kritiseras för att inte ha
                          lämnat tydliga anvisningar om vilka åtgärder polismyndigheten skulle vidta för att
                          kunna verkställa beslutet. Detta har fått till följd att verkställighetsprocessen har blivit
                          mycket långdragen.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 26 september 2013 framförde AA
                        klagomål på hanteringen av hans verkställighetsärende. Han var kritisk till att
                        Migrationsverket bedömt att det inte fanns några hinder mot att verkställa
                        beslutet att utvisa honom till Jordanien, trots att han inte hade något jordanskt
                        pass och polismyndigheten inte hade fått nödvändiga dokument från jordanska
                        myndigheter. Han var vidare kritisk till den långa handläggningstiden av hans
                        verkställighetsärende.

## Bakgrund

AA:s asylärende m.m.
                        AA, som är född 1987, ansökte om asyl i Sverige 2005. Han uppgav att han var
                        statslös palestinier från Västbanken och åberopade bl.a. en palestinsk
                        passhandling (ett s.k. PA-pass) för att styrka sin identitet. I augusti 2006
                        beviljades han permanent uppehållstillstånd i Sverige.

                        I samband med att AA:s familj ansökte om uppehållstillstånd i Sverige 2008
                        kom det fram uppgifter om att AA kunde vara jordansk medborgare. Med
                        anledning av dessa uppgifter väckte Migrationsverket i januari 2010 frågan om
                        att återkalla AA:s permanenta uppehållstillstånd och utvisa honom till
                        Jordanien. Migrationsverkets land- och rättsinformation innefattar en
                        promemoria med titeln Rutiner kring verkställigheter till Jordanien och




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                        Dnr 5329-2013        Sid 2 (11)




Västbanken som Sveriges ambassad i Amman upprättade 2009. I promemorian
anges bl.a. följande:

      Personer med palestinska resedokument (PA-pass) är inte jordanska medborgare
      och kan inte sändas tillbaka från Sverige till Jordanien efter ett utvisningsbeslut.
      En person som är innehavare av ett palestinskt resedokument är enligt jordanska
      inrikesministeriet likställd med varande palestinier och denne kan därför inte
      verkställas till Jordanien utan bör i stället sändas tillbaka till Västbanken eller
      Gaza. [– – –]
      Personer med ett s.k. nationellt id-nummer är medborgare i Jordanien och kan
      sändas tillbaka till Jordanien. Enligt information från jordanska inrikesministeriet
      kan verkställigheter av jordanska medborgare till Jordanien ske på följande
      handlingar;
              Passhandling
              Utgången passhandling
              Kopia av passhandling
              Formellt brev (verbal note) från jordanska utrikesministeriet av vilket
               det framgår att personen är jordansk medborgare
      –––
      En jordansk medborgare som aktivt sökt och erhållit PA-pass ska i enlighet med
      jordansk lagstiftning avsäga sig sitt jordanska medborgarskap. Den jordanska
      medborgarskapslagstiftningen tillåter inte att en person uppbär två arabiska
      medborgarskap. Om en person underlåter att informera de jordanska
      myndigheterna men de jordanska myndigheterna på annat sätt informeras om att
      personen erhållit ett PA-pass, kommer de automatiskt att dra tillbaka det
      jordanska medborgarskapet. Enligt information från det jordanska
      inrikesministeriet kommer en jordansk medborgare som skickas tillbaka till
      Jordanien och som vid ankomst visar upp ett PA-pass för de jordanska
      myndigheterna att behandlas som en palestinier och inte jordanier och kommer
      därmed inte att accepteras inresa i Jordanien.
För att utreda AA:s medborgarskap skickade Migrationsverket i januari 2010 en
förfrågan till Sveriges ambassad i Amman och bad att få information om AA
var jordansk medborgare. I sin förfrågan upplyste Migrationsverket den svenska
ambassaden om att AA hade palestinska resedokument och att dessa fanns
tillgängliga i ett för verket och ambassaderna gemensamt
ärendehanteringssystem.

Ambassaden kontaktade det jordanska utrikesministeriet med anledning av
förfrågan. Det finns dock inte någon anteckning om att ambassaden bifogade
kopior av AA:s palestinska resedokument eller upplyste om dessa handlingar.

Det jordanska utrikesministeriet besvarade den svenska ambassadens förfrågan i
mars 2010 och förklarade att AA var jordansk medborgare. Utrikesministeriet
uppgav också att han hade ett nationellt, närmare angivet, identitetsnummer.
Denna upplysning kom att ligga till grund för Migrationsverkets beslut att
återkalla AA:s permanenta uppehållstillstånd och utvisa honom till Jordanien.
AA överklagade beslutet men fick avslag. Migrationsöverdomstolen meddelade
inte prövningstillstånd. Efter det att beslutet hade vunnit laga kraft
överlämnades ärendet i augusti 2011 till dåvarande Polismyndigheten i
                                                                   Dnr 5329-2013        Sid 3 (11)




Stockholms län (numera Polismyndigheten, polisregion Stockholm),
gränspolisavdelningen, för verkställighet av utvisningsbeslutet.

Eftersom AA hade palestinska resedokument ansåg gränspolisen att det inte
gick att verkställa utvisningsbeslutet utifrån de handlingar som fanns i ärendet.
Enligt gränspolisen krävdes det antingen att AA kunde uppvisa ett jordanskt
pass eller att gränspolisen fick en officiell handling som visade att AA skulle tas
emot som jordansk medborgare, trots att han hade palestinska resedokument.

AA har uppgett att han kontaktade den jordanska ambassaden och bad dem
utfärda en passhandling. Till svar fick han en skrivelse daterad den 21 oktober
2011 i vilken det angavs att han är palestinsk och inte jordansk medborgare.

Samma månad – oktober 2011 – skickade gränspolisen en begäran om biträde
med utredning till Sveriges ambassad i Amman. Polismyndigheten bad
ambassaden att kontakta jordanska myndigheter och be om en officiell handling
som bekräftade att AA var välkommen till Jordanien som medborgare.
Ambassaden informerades om att AA hade palestinska resedokument, att
jordanska myndigheter tidigare uppgett att han var jordansk medborgare med ett
visst identitetsnummer, men att AA nu hade fått besked av den jordanska
ambassaden att han inte var jordansk medborgare. Gränspolisen skickade ett
antal påminnelser till Sveriges ambassad i Amman under vintern och våren
2012. I juni 2012 fick polismyndigheten ett svar från det jordanska
utrikesministeriet, via den svenska ambassaden. I svaret angavs att AA kunde
vända sig till närmaste jordanska ambassad för att få en passhandling.
Skrivelsen innehöll inte några uppgifter om AA:s medborgarskap.

Trots att AA redan tidigare försökt att få en passhandling från den jordanska
ambassaden skrev gränspolisen i augusti 2012 till ambassaden på nytt och bad
dem utfärda en passhandling för AA. Gränspolisen upplyste om AA:s
personuppgifter och det nationella identitetsnummer som det jordanska
utrikesministeriet redovisat. Den 6 september 2012 fick gränspolisen till svar att
AA inte hade något nationellt identitetsnummer. Något jordanskt pass
utfärdades därför inte.

JO:s beslut i det tidigare ärendet
AA framförde i en anmälan till JO i juli 2012 klagomål på den långsamma
handläggningen av hans verkställighetsärende. Med anledning av detta inledde
JO en utredning av Sveriges ambassad i Ammans hantering av AA:s ärende.

I ett beslut meddelat den 19 juni 2013 riktade JO allvarlig kritik mot
ambassaden för hanteringen av AA:s ärende (se JO 2013/14 s. 375, dnr 4253-
2012). I beslutet uttalade stf JO Nordenfelt inledningsvis följande:

      Migrationsverkets lagakraftvunna beslut om att utvisa AA till Jordanien grundas
      på uppgiften från det jordanska utrikesministeriet om att han är jordansk med-
      borgare. I efterhand kan man konstatera att de jordanska myndigheterna knappast
      hade lämnat detta besked om Sveriges ambassad i Amman i januari 2010 hade
                                                                  Dnr 5329-2013     Sid 4 (11)




      informerat dem om att AA innehade palestinska resedokument. Det är oklart
      varför ambassaden inte vidarebefordrade samtliga uppgifter om AA till de
      jordanska myndigheterna. – Här lades enligt min mening grunden för de
      verkställighetsproblem som därefter drabbat AA.
Vidare konstaterades att ambassaden, under drygt ett och ett halvt års tid, inte
hade lämnat något svar på gränspolisens begäran som fört ärendet framåt.
Sammanfattningsvis gjorde JO Nordenfelt bedömningen att ambassadens
hantering av AA:s ärende var behäftad med flera allvarliga brister, vilket hade
fått till följd att AA hamnat i en mycket svår situation. Beslutet skickades till
Migrationsverket för kännedom och de eventuella åtgärder som verket fann
påkallade.

Utredning
Migrationsverket anmodades att yttra sig över AA:s anmälan den 26 september
2013 och bl.a. ange om verket hade vidtagit några åtgärder med anledning av
JO:s tidigare beslut. Migrationsverket (generaldirektören BB) kom in med två
yttranden. JO hämtade även in vissa handlingar i ärendet. Av utredningen
framgick bl.a. följande.

Migrationsverkets handläggning av AA:s verkställighetsärende
I september 2012 skickade gränspolisen en underrättelse om hinder mot
verkställighet till Migrationsverket och begärde ytterligare besked om hur
beslutet skulle verkställas. Gränspolisen bifogade skrivelsen från den jordanska
ambassaden till AA daterad den 21 oktober 2011 och den jordanska
ambassadens svar på polismyndighetens förfrågan daterat den 6 september
2012.

Migrationsverket gav den 26 november 2012 gränspolisen beskedet att det inte
fanns något hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet. Enligt verket fanns det
inte någon anledning att ifrågasätta de tidigare bekräftade uppgifterna om att
AA är jordansk medborgare. Verket konstaterade att handlingen som är daterad
den 21 oktober 2011 inte innehöll några personuppgifter utöver AA:s namn och
att den därför inte kunde anses styrka hans uppgifter om medborgarskap.
Ambassadens svar till polismyndigheten den 6 september 2012 att AA inte hade
något nationellt identitetsnummer kommenterades inte av Migrationsverket i
beskedet till gränspolisen.

Gränspolisen skickade i juni 2013 på nytt en underrättelse om
verkställighetshinder till Migrationsverket och bad om tydliga anvisningar om
hur beslutet skulle verkställas. Till underrättelsen bifogades en kopia av en
handling som Sveriges ambassad i Amman hade fått från det jordanska
utrikesministeriet i maj 2014. I handlingen angavs att utrikesministeriet ombetts
att ge AA tillåtelse att resa in i Jordanien med FN-resedokument (UN travel
document) och att ministeriet avslog denna begäran.

I september 2013 gav Migrationsverket på nytt polismyndigheten beskedet att
det inte fanns något hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet. Eftersom det
                                                                    Dnr 5329-2013       Sid 5 (11)




inte framgick varför det jordanska utrikesministeriet nekat AA att resa in i
Jordanien ansåg verket att det saknades anledning att ifrågasätta de tidigare
bekräftade uppgifterna om att AA är jordansk medborgare.

Migrationsverkets åtgärder med anledning av JO:s tidigare beslut
Migrationsverket upplyste att de befattningshavare som ansvarat för
bedömningen av om AA:s resa kunde genomföras (verksamhetsområde
Förvaltningsprocess) saknat kännedom om det kritikbeslut som JO meddelat i
juni 2013 och som skickats till verket. Att JO riktat kritik mot handläggningen
av AA:s ärende framgick därför varken av AA:s dossier eller av verkets
ärendehanteringssystem.

I januari 2014 inledde verket ett nytt ärende för att utreda om det fanns något
hinder mot att verkställa AA:s utvisningsbeslut. Den 28 januari 2014 skickade
verket ett e-postmeddelande till Sveriges ambassad i Amman och frågade om
det var möjligt för ambassaden att kontakta jordanska myndigheter för att få
AA:s medborgarskap utrett. I meddelandet till ambassaden redogjorde verket
för det besked som det jordanska utrikesministeriet lämnade i mars 2010 om att
AA är jordansk medborgare, det besked den jordanska ambassaden lämnade i
oktober 2011 om att AA inte är jordansk medborgare och det besked det
jordanska utrikesministeriet lämnade i maj 2013 om att ministeriet inte kommer
att tillåta inresa för AA med FN-resedokument. Verket upplyste om AA:s
nationella identitetsnummer och framhöll att han hade palestinska
resehandlingar.

I april 2014 förordnade Migrationsverket ett offentligt biträde för AA och
fattade beslut om att utvisningsbeslutet tills vidare inte fick verkställas
(inhibition).

Migrationsverkets bedömning
Migrationsverket redovisade i yttranden till JO den 14 januari respektive den
29 september 2014 följande bedömning:
      Beslut som vunnit laga kraft kan enbart prövas enligt utlänningslagens
      bestämmelser om åtgärder vid hinder mot verkställighet. Vid bedömningen ska
      Migrationsverket ta ställning till nya omständigheter som kommit fram i ärendet
      vilket innebär att bedömningen ska ske utifrån förhållanden som inte tidigare
      varit föremål för prövning. I förevarande ärende kan sådana omständigheter vara
      att mottagarlandet nekat personen att resa in i landet eller att det tillkommit
      bevisning om personen som inte funnits med tidigare. Finns det anledning att
      anta att mottagarlandet inte kommer att ta emot personen får Migrationsverket
      bevilja uppehållstillstånd.
      –––
      Migrationsverket återkallade AA:s uppehållstillstånd den 19 augusti 2010 sedan
      jordanska myndigheter uppgett att han är medborgare i Jordanien.
      Det har därefter framkommit uppgifter om att detta inte stämmer bland annat
      genom intyg som AA gett in och polismyndigheten som framfört att det finns
      hinder mot att verkställa beslutet efter att han nekats inresa i landet. Vid
      Migrationsverkets beslut den 5 september 2013 hade verket kännedom om en
                                                                       Dnr 5329-2013       Sid 6 (11)




      handling från jordanska utrikesdepartementet med enbart uppgifter om att AA
      nekats inresa och inget om skälen till detta vilket föranledde bedömningen att det
      ändå inte fanns skäl att bevilja honom uppehållstillstånd. Verksamhetsområde
      Förvaltningsprocess har således handlagt ärendet i enlighet med de begränsade
      möjligheter som finns i lagstiftningen att bevilja uppehållstillstånd vid
      lagakraftvunna beslut om utvisning.
      Migrationsverkets beslut att initiera en ny utredning om det föreligger
      verkställighetshinder föranleddes av JO:s beslut den 19 juni 2013 med kritik mot
      svenska ambassaden i Amman. Den 2 april 2014 beslutade Migrationsverket att
      inhibera verkställigheten av beslutet och beviljade AA ett offentligt biträde.
      Ärendet är fortsatt under utredning och verksamhetsområdet inväntar ett
      skriftligt svar på en ambassadförfrågan.
      Handläggande förvaltningsprocessenhet har angett tidsfrister för handläggningen
      av ärendet för att försäkra sig om att beslut ska kunna fattas utan ytterligare
      onödiga dröjsmål.
Migrationsverkets fortsatta hantering av AA:s ärende
Efter att Migrationsverket kommit in med yttranden hämtade JO in
kompletterande uppgifter och handlingar från verket. Av utredningen framgick
följande.

I augusti 2014 fick Migrationsverket svar på ambassadförfrågan. Det framkom
att ambassaden i stället för att kontakta jordanska utrikesministeriet gett i
uppdrag åt en förtroendeadvokat att utreda AA:s medborgarskap.

Förtroendeadvokatens skriftliga redovisning hade följande innehåll:
      Today I got the below-confirmed information:
      Based on the official records. The national number (…) is issued to AA – born in
      1987 – and his mother’s name is (…), and the national number is active.
      Moreover, the authorities confirmed that the same person AA has a Jordanian
      passport and in the same time has a Palestinian passport, which is a common
      event in Jordan.
      Based on the above, the person in question is a (full) Jordanian citizen, and his
      claims the he is not a Jordanian citizen are not real.
      CC
Migrationsverket diarieförde inte handlingen eftersom den innehåller
förtroendeadvokatens namn, vilket är en hemlig uppgift. Verket upplyste vidare
att det inte hade gjorts någon sekretessprövning innan AA:s personuppgifter
överlämnades till advokaten, trots att verket och ambassaden kommit överens
om att detta skulle göras.

Det framkom vidare att Migrationsverket först den 21 november 2014
diarieförde den ambassadförfrågan som skickades i januari.

Den 17 december 2014 beslutade Migrationsverket på nytt att det inte fanns
något hinder mot att verkställa AA:s utvisningsbeslut. Enligt verket fanns det
inte skäl att ifrågasätta den bedömning som tidigare gjorts om AA:s
medborgarskap utifrån de uppgifter som jordanska utrikesministeriet lämnat i
mars 2010 om att han vid den tidpunkten var jordansk medborgare. Verket
konstaterade vidare att det framgick av de uppgifter som förtroendeadvokaten
                                                                     Dnr 5329-2013      Sid 7 (11)




lämnat i augusti 2014 att AA fortfarande var jordansk medborgare.
Sammanfattningsvis ansåg verket att det varken fanns praktiska eller andra
hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet.

Rättslig reglering
Verkställighet av utvisningsbeslut
Migrationsverket har huvudansvaret för verkställighet av beslut om avvisning
och utvisning. Om den som ska utvisas håller sig undan och inte kan anträffas
utan Polismyndighetens medverkan eller om det kan antas att tvång kommer att
behövas för att verkställa beslutet kan Migrationsverket lämna över
utvisningsärendet till Polismyndigheten för verkställighet (se 12 kap. 14 §
utlänningslagen).

Beslut om utvisning ska verkställas snarast möjligt (12 kap. 15 §
utlänningslagen).

När Migrationsverket har lämnat över ansvaret för verkställigheten till
Polismyndigheten kan ärendet inte återlämnas. Polismyndigheten ska dock
underrätta Migrationsverket bl.a. om man inte kan verkställa beslutet eller
behöver ytterligare besked. Migrationsverket ska i sådana fall ge anvisningar
om verkställigheten eller vidta andra åtgärder. Om det kommer fram nya
omständigheter som innebär att det finns hinder mot verkställighet, t.ex. på
grund av att det avsedda mottagarlandet inte kommer att vara villigt att ta emot
utlänningen, kan Migrationsverket inhibera verkställigheten eller bevilja
tillfälligt eller permanent uppehållstillstånd. (Se prop. 1997/98:173 s. 63 och
12 kap. 17–18 §§ utlänningslagen.)

Sekretessbestämmelser
För uppgifter som rör en utlänning gäller sekretess. Sekretessen gäller samtliga
uppgifter om det kan antas att ett röjande av uppgiften skulle medföra fara för
att någon utsätts för övergrepp eller lider annat allvarligt men som föranleds av
förhållandet mellan utlänningen och en utländsk stat eller myndighet eller
organisation av utlänningar. (Se 21 kap. 5 § första stycket offentlighets- och
sekretesslagen, OSL.)

Utöver vad som följer av 21 kap. 5 § OSL gäller sekretess i verksamhet för
kontroll över utlänningar. Sekretessen gäller för uppgifter om enskildas
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon närstående till denne lider men (37 kap. 1 § första
stycket OSL). Med verksamhet för kontroll över utlänningar avses bl.a.
asylärenden.

Att sekretess gäller hindrar inte att en uppgift lämnas till en enskild eller till en
annan myndighet, om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten
ska kunna fullgöra sin verksamhet (10 kap. 2 § OSL).
                                                                   Dnr 5329-2013     Sid 8 (11)




Ambassader ska biträda Migrationsverket och Polismyndigheten med utredning
i ärenden enligt utlännings- och medborgarskapslagstiftningen (se numera
3 kap. 9 § förordningen [2014:115] med instruktion för
utrikesrepresentationen).

JO har tidigare uttalat att det är viktigt att en myndighet som vidtar
utredningsåtgärder i den asylsökandes hemland iakttar de
sekretessbestämmelser som gäller och bedriver utredningen så att den
asylsökandes skyddsintresse inte åsidosätts. Innan utredningsåtgärder vidtas ska
en noggrann sekretessprövning göras, och det bör i varje enskilt fall övervägas
vilka risker den enskilde eller dennes närstående kan komma att utsättas för
genom myndighetens handlande. De överväganden som görs bör dessutom
dokumenteras tydligt. (Se bl.a. JO 2012/13 s. 265, dnr 258-2011.)

Diarieföring
Allmänna handlingar ska som huvudregel registreras så snart de har kommit in
till eller upprättats hos en myndighet. En ovillkorlig registreringsskyldighet
omfattar endast handlingar för vilka sekretess gäller. I övrigt kan myndigheten
själv välja om den vill registrera handlingarna eller hålla dem så ordnade att det
utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller upprättats. (Se
5 kap. 1 § OSL.)

Det ankommer på den enskilda myndigheten att avgöra vilket tillvägagångssätt
som är att föredra för respektive handlingstyp. När myndigheten väl har bestämt
sig för ett av tillvägagångssätten måste detta emellertid tillämpas konsekvent av
alla inom myndigheten.

I den mån handlingar ska diarieföras vid myndigheten ska detta ske utan
dröjsmål. En handling ska registreras så snart det är praktiskt möjligt, normalt
samma dag eller senast dagen efter att handlingen kom in eller upprättades (se
bl.a. JO 2002/03 s. 491, dnr 1384-2000).

Bedömning
Migrationsverkets handläggning av AA:s verkställighetsärende
AA ska enligt ett lagakraftvunnet beslut utvisas till Jordanien. I samband med
att Migrationsverket överlämnade ärendet i augusti 2011 övergick ansvaret för
att verkställa utvisningsbeslutet till dåvarande Polismyndigheten i Stockholms
län. Det innebär dock inte att Migrationsverket kan avsäga sig allt ansvar för
ärendet. Verket har fortfarande en skyldighet att ge anvisningar till
polismyndigheten för att säkerställa att beslutet kan verkställas, eller att vidta
andra åtgärder.

Polismyndigheten har vid två tillfällen, i september 2012 och i juni 2013, vänt
sig till Migrationsverket och uppgett att AA:s utvisningsbeslut inte går att
verkställa.
                                                                   Dnr 5329-2013       Sid 9 (11)




Vid det första tillfället upplyste polismyndigheten verket om att den jordanska
ambassaden hade meddelat att AA inte var jordansk medborgare och att han
inte hade något nationellt identitetsnummer. Polismyndigheten bifogade en
handling från den jordanska ambassaden daterad den 21 oktober 2011 och ett
e-postmeddelande från ambassaden från den 6 september 2012. Enligt
Migrationsverket fanns det inte något hinder mot att verkställa
utvisningsbeslutet. Verket motiverade sitt beslut med att den förstnämnda
handlingen inte innehöll några personuppgifter utöver AA:s namn och att det
enligt verkets mening därför inte fanns anledning att ifrågasätta den tidigare
uppgiften om att AA var jordansk medborgare. Jag kan konstatera att verket i
sitt beslut inte behandlar den sistnämnda handlingen, som innehåller både AA:s
namn och nationella identitetsnummer. Om det beror på att Migrationsverket
inte fäst avseende vid innehållet i den handlingen, eller om verket beaktat
innehållet utan att redovisa sin bedömning i beslutet, framgår inte.
Migrationsverket har inte heller närmare behandlat detta i sitt yttrande till JO,
vilket i sig är en brist. Jag finner det inte meningsfullt att försöka utreda frågan
vidare. Jag nöjer mig med att påpeka att Migrationsverket, med hänsyn till den
bedömning man gjorde, borde ha lämnat tydliga anvisningar till
polismyndigheten om vilka åtgärder verket ansåg att polismyndigheten skulle
vidta för att beslutet skulle kunna verkställas. Några sådana besked lämnades
dock inte.

Vid det andra tillfället upplyste polismyndigheten Migrationsverket om att det
jordanska utrikesministeriet i maj 2013 hade avslagit Sveriges ambassad i
Ammans begäran om att ge AA tillåtelse att resa in i landet. Polismyndigheten
bifogade den handling som myndigheten fått från ministeriet. I handlingen
angavs att den svenska ambassaden bett ministeriet att ge AA tillåtelse att resa
in i Jordanien med FN-resedokument. Jag kan konstatera att detta inte
överensstämmer med det uppdrag som polismyndigheten gett ambassaden,
nämligen att be om en officiell handling som bekräftar att AA är välkommen till
Jordanien som medborgare. Det är oklart om det är den svenska ambassaden
eller det jordanska utrikesministeriet som missförstått uppdraget.

Migrationsverket ansåg, trots uppgifterna från det jordanska utrikesministeriet,
att det inte fanns något hinder mot att verkställa utvisningsbeslutet eftersom det
inte framgick varför utrikesministeriet nekat AA att resa in i Jordanien. Inte
heller den här gången lämnade Migrationsverket några anvisningar om vilka
åtgärder polismyndigheten skulle vidta för att beslutet skulle kunna verkställas.
Jag finner detta anmärkningsvärt, särskilt som det var den andra gången inom
tio månader som polismyndigheten vände sig till verket och bad om tydliga
anvisningar om hur verkställigheten skulle genomföras.

Migrationsverkets åtgärder med anledning av JO:s tidigare beslut
Migrationsverket inledde ett nytt ärende om verkställighetshinder i januari 2014
med anledning av den anmälan till JO som behandlas i detta ärende. Verket har
i sitt yttrande inte närmare berört den fortsatta hanteringen av AA:s ärende. Av
                                                                  Dnr 5329-2013      Sid 10 (11)




de handlingar och muntliga upplysningar som JO hämtat in framkommer dock
vissa förhållanden som jag finner anledning att kommentera.

Migrationsverket fattade i december 2014 ett beslut där man på nytt gjorde
bedömningen att det inte fanns något hinder mot att verkställa AA:s
utvisningsbeslut. Verkets bedömning grundar sig huvudsakligen på de uppgifter
som en förtroendeadvokat lämnat.

Det är oklart vilka överväganden som låg bakom beslutet att anlita en
förtroendeadvokat för att utreda AA:s medborgarskap i stället för att, som
tidigare, vända sig direkt till jordanska myndigheter. Det framgår inte heller
vilka uppgifter om AA som lämnats till förtroendeadvokaten för att denne
skulle kunna fullgöra sitt uppdrag. Mycket tyder på att varken ambassaden eller
verket gjorde någon sekretessprövning innan AA:s personuppgifter
överlämnades till företroendeadvokaten trots att det av e-postkorrespondensen
mellan myndigheterna framgår att de var överens om att en sådan skulle göras.
Eftersom AA inte hade samtyckt till att hans personuppgifter lämnades ut är det
självklart att en noggrann sekretessprövning ska göras innan utredningsåtgärder
kan vidtas. Bedömningen i sekretessfrågan ska dessutom dokumenteras.

Vidare är den redovisning som förtroendeadvokaten har lämnat över sitt
uppdrag mycket knapphändig. Det framgår t.ex. inte vilka utredningsåtgärder
som advokaten har vidtagit, och det anges inte heller på vilket sätt eller från
vem han fått den information han redovisar. Det finns enligt min mening redan
av den anledningen skäl att värdera dessa uppgifter med viss försiktighet.
Dessutom står de uppgifter som förtroendeadvokaten lämnat om möjligheten till
dubbla medborgarskap i motsatsställning till innehållet i promemorian från
Sveriges ambassad i Amman. Det framgår inte av Migrationsverkets beslut
varför verket valt att sätta tilltro till dessa uppgifter framför rätts- och
landinformationen.

Av det som har framkommit av utredningen drar jag slutsatsen att
Migrationsverket och polismyndigheten har olika uppfattningar i frågan om
AA:s utvisningsbeslut går att verkställa. Utredningen visar hur angeläget det är
att myndigheterna samarbetar i ärenden av detta slag. Det som har kommit fram
visar också betydelsen av att verket lämnar tydliga anvisningar om hur
verkställighet ska genomföras. I annat fall riskerar verkställighetsprocessen att
bli mycket långdragen. Detta kan i sin tur drabba enskilda på ett sätt som inte är
acceptabelt, vilket AA:s ärende är ett tydligt exempel på.

Diarieföring
Utredningen visar att den handling i vilken förtroendeadvokaten redovisar sitt
uppdrag inte har diarieförts hos Migrationsverket. Enligt verket beror det på att
den innehåller hemliga uppgifter. Jag kan inte uppfatta detta på annat sätt än att
handlingen enligt Migrationsverkets uppfattning omfattas av sekretess. Som jag
har redogjort för ovan finns det en ovillkorlig skyldighet att diarieföra
sekretessbelagda handlingar.
                                                                Dnr 5329-2013      Sid 11 (11)




Dessutom diarieförde verket först i november 2014 den skrivelse som skickades
till Sveriges ambassad i Amman i januari samma år. Om en handling ska
diarieföras vid myndigheten ska detta normalt göras samma dag eller dagen
efter att den kom in till eller upprättades hos myndigheten.

Avslutande synpunkter
Arbetet med att försöka verkställa AA:s utvisningsbeslut har pågått under tre
och ett halvt år, vilket naturligtvis är mycket otillfredsställande. En av
anledningarna till den långa handläggningstiden är att flera myndigheter varit
inblandade i hanteringen av AA:s ärende.

Enligt min uppfattning har Migrationsverket ett stort ansvar för att AA:s
utvisningsbeslut inte har kunnat verkställas, och det finns anledning att rikta
allvarlig kritik mot verkets handläggning av AA:s ärende. Jag förutsätter att
Migrationsverket snarast ger Polismyndigheten nödvändiga anvisningar för att
genomföra verkställigheten eller vidtar andra åtgärder. Verket bör också se över
samarbetsformerna med Polismyndigheten för att undvika att liknande
situationer uppstår i framtiden.

Med dessa synpunkter avslutas ärendet.
