# Kritik mot socialchefen vid socialförvaltningen i Ljungby kommun för att hon lämnat ut sekretesskyddad uppgift

JO 2013-01-10 dnr 5352-2011

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2013-01-10           5352-2011              1 (3)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot socialchefen vid socialförvaltningen i Ljungby kommun för att
                        hon lämnat ut sekretesskyddad uppgift


                          Beslutet i korthet: På fråga från massmedia bekräftade socialchefen i Ljungby kommun
                          vid en presskonferens att socialtjänsten sedan en tid hade kontakt med en viss familj.
                          Att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är typiskt sett en uppgift som
                          skyddas av sekretess. Även om familjen hade berättat om sin sociala situation i
                          massmedia hade, såvitt framkommit, den uppgiften inte förekommit i massmedia.
                          Socialchefen borde därför inte utan vårdnadshavarnas samtycke ha uttalat sig på det sätt
                          hon gjorde. Hon kan inte undgå kritik för sitt agerande.

## Bakgrund

Den 16 oktober 2011 anmäldes en fyraårig pojke (AA) försvunnen i Ljungby
                        kommun. Pojken återfanns senare samma dag död.

                        Den 17 oktober 2011 höll kommunen och polisen en gemensam presskonferens.
                        Vid presskonferensen uppgav socialchefen BB på fråga att socialtjänsten hade
                        kontakt med den döde pojkens familj sedan tidigare.

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde CC klagomål mot socialtjänsten i Ljungby kommun.
                        Hon gjorde gällande att socialchefens uttalande var ett brott mot
                        sekretessbestämmelserna.

## Utredning

Socialnämnden i Ljungby kommun anmodades att inkomma med utredning och
                        yttrande över vad CC anfört i sin anmälan till JO.

                        Som sitt remissvar ingav nämnden ett yttrande som upprättats av BB. I yttrandet
                        anfördes följande.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                              Dnr 5352-2011       Sid 2 (3)




      På eftermiddagen den 16 oktober 2011 anmäldes en fyraårig pojke försvunnen från en
      lekplats i Ljungby. Pojken påträffades senare på kvällen död i ett närliggande skogs-
      område. Den 17 oktober 2011 kl. 16.00 höll Ljungby kommun tillsammans med polisen
      en gemensam presskonferens. Under presskonferensen svarade socialchef BB på en
      direkt fråga att socialtjänsten i Ljungby hade kontakt med familjen sedan tidigare.
      Redan innan den aktuella presskonferensen hölls var familjens sociala situation känd
      bland journalister. Familjen hade tidigare berättat om sin situation i massmedia. Familjen
      var därigenom lätt att identifiera. Hos andra myndigheter fanns offentliga uppgifter om
      familjen. Sammantaget förelåg därför en risk att massmedia skulle spekulera kring
      barnens utsatthet, föräldrarnas förmåga att hantera livssituationen och den uppkomna
      sorgekrisen.
      Inför presskonferensen konstaterades således att det med stor sannolikhet skulle komma
      en fråga om familjen var känd av socialtjänsten i Ljungby. Med anledning därav gjordes
      en sekretessprövning utifrån 26 kap. l § offentlighets- och sekretesslagen och det
      resonemang som fördes var i huvudsak följande.
      Enbart en direkt fråga om familjen förekommit hos socialtjänsten skulle besvaras. På en
      sådan fråga fanns endast två alternativa svar; "ingen kommentar" eller "ja". Det var
      uppenbart att en vägran att kommentera en direkt fråga om familjen förekommit hos
      socialtjänsten skulle bidra till spekulationer huruvida socialtjänsten på något sätt hade
      agerat eller om socialtjänsten planerade något ingripande.
      Med hänsyn till barnperspektivet och vid en samlad bedömning av de uppgifter som
      redan fanns hos massmedia, gjordes bedömningen att familjen skulle åsamkas minst
      skada om man på en direkt fråga om familjen förekommit hos socialtjänsten svarade "ja".
      Genom att sanningsenligt besvara frågan ville man göra tydligt att socialtjänsten i
      Ljungby hade kunskap om familjen och ett förtroende för familjen även om man öppnat
      en utredning efter inkommen anmälan. Avsikten var att minimera risken för spekulationer
      om familjens sociala utsatthet och huruvida man var känd av socialtjänsten i Ljungby eller
      inte.
      Vid sekretessprövningen har socialnämnden lagt stor vikt vid barnperspektivet. I
      familjen fanns andra barn som vid massmediala spekulationer om huruvida något
      ingripande från socialtjänsten var aktuellt eller inte sannolikt skulle riskera att lida men.
      Inför presskonferensen övervägdes möjligheten att inhämta familjens samtycke för att
      bekräfta att de hade haft kontakt med socialtjänsten. Emellertid gjordes bedömningen att
      det inte var möjligt att inhämta ett samtycke från familjen, detta med anledning av
      familjens situation vid den aktuella tidpunkten.


DD och EE, föräldrar till AA, inkom därefter med en anmälan mot social-
förvaltningen avseende förvaltningens agerande i samband med AA:s död.
Anmälan tillfördes detta ärende.

Bedömning
Inom socialtjänsten gäller sekretess enligt 26 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL, för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men. Sekretessen gäller mot enskilda och
mot andra myndigheter. Det är den enskildes subjektiva uppfattning som utgör
utgångspunkt för bedömningen av om men föreligger eller inte.

Den aktuella bestämmelsen innehåller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket i princip
innebär att uppgifter om enskilds personliga förhållanden enbart kan lämnas ut med
den enskildes samtycke eller med stöd av lag eller förordning som OSL hänvisar
                                                                 Dnr 5352-2011   Sid 3 (3)




till. Redan en uppgift om att en enskild är aktuell hos en kommuns socialtjänst är
typiskt sett en uppgift som skyddas av sekretess, oavsett anledning till kontakten
med socialtjänsten.

Inledningsvis kan konstateras att BB tillhör den krets av personer som har
tystnadsplikt på grund av bestämmelsen om sekretess inom socialtjänsten.

Av utredningen framgår att BB under presskonferensen den 17 oktober 2011 på
fråga från media bekräftade att socialtjänsten hade kontakt med AA:s familj sedan
tidigare.

Nämnden har uppgett att berörda tjänstemän inför presskonferensen gjorde en
menprövning utifrån sekretessbestämmelsen i 26 kap. 1 § OSL. Enligt remissvaret
gjordes bedömningen att familjen skulle ”åsamkas minst skada” om myndigheten
på fråga om familjen förekommit hos socialtjänsten svarade jakande. Vid
myndighetens ställningstagande tillmättes det betydelse att familjen tidigare
berättat om sin sociala situation i massmedia. Såvitt framkommit hade dock
uppgiften om att familjen haft kontakt med socialtjänsten inte förekommit i
massmedia. Mot den bakgrunden kan det inte anses ha stått klart att den aktuella
uppgiften kunde röjas utan att familjen eller någon familjen närstående skulle lida
men. BB borde således inte utan vårdnadshavarnas samtycke ha uttalat sig på det
sätt som hon gjorde. Hon kan inte undgå kritik för sitt agerande.

Vad som anförts i anmälan från DD och EE föranleder inte något uttalande eller
någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
