# Lämpligheten av att en domare gjorde uppehåll i en huvudförhandling i ett brottmål för att låta ett vittne läsa igenom sina under förundersökningen lämnade uppgifter

JO 2006-10-30 dnr 536-2005

BESLUT
                                                                       Datum                Dnr                     Sid
                                                                       2006-10-30           536-2005               1 (2)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Lämpligheten av att en domare gjorde uppehåll i en huvudförhandling i
                        ett brottmål för att låta ett vittne läsa igenom sina under
                        förundersökningen lämnade uppgifter

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot rådmannen BB vid Malmö tingsrätt för
                        dennes agerande i samband med ett vittnesförhör vid en huvudförhandling i ett
                        brottmål. Han uppgav bl.a. följande.

                        Han var kallad att vittna vid tingsrätten den 1 februari 2005. Vid förhörets början
                        upplystes han om att målet rörde skattebrott och att han skulle redogöra för vissa
                        händelser under år 2003. Han hade skött bokföringen för den tilltalade. Då han
                        uppgav att han inte hade något minne av saken tog åklagaren fram ett protokoll
                        från ett förhör som hållits med honom och läste ur detta. Han förstod inte vad
                        åklagaren läste upp och kunde inte minnas att det hållits något förhör med honom.
                        Han ville inte vittna eftersom han inte kunde minnas något just då. Åklagaren
                        föreslog en paus i förhandlingen, under vilken han skulle få läsa förhörsprotokollet.

                        Ekobrottsmyndigheten (generaldirektören CC) inkom med ett yttrande till vilket
                        var fogat upplysningar från bl.a. kammaråklagaren DD som var den åklagare som
                        förde talan i tingsrätten. Vidare inkom yttrande från Malmö tingsrätt (lagmannen
                        EE) till vilket fogats upplysningar från bl.a. BB.

                        I ett beslut den 30 oktober 2006 anförde chefsJO Melin bl.a. följande.

## Bedömning

Enligt 36 kap. 16 § rättegångsbalken (RB) skall ett vittne avge sin berättelse
                        muntligen. Skriftliga vittnesberättelser får inte åberopas. Vittnet får dock med
                        rättens medgivande använda sig av anteckningar till stöd för minnet. Enligt
                        paragrafens andra stycke får vad vittnet tidigare anfört, bl.a. inför åklagare eller
                        polismyndighet, förebringas endast när vittnets berättelse vid förhöret avviker från
                        vad han tidigare anfört eller när vittnet vid förhöret förklarar att han inte kan eller
                        inte vill yttra sig.

                        36 kap. 17 § RB innehåller regler om hur vittnesförhöret skall gå till och om vem
                        som skall få ställa frågor till vittnet. Ett vittnesförhör skall enligt första stycket


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                      Dnr 536-2005   Sid 2 (2)




inledas av den part som åberopat förhöret, om inte rätten bestämmer annat. Vid
förhöret skall vittnet först beredas tillfälle att på egen hand eller, om det behövs,
med stöd av frågor avge sin berättelse i ett sammanhang. Enligt andra stycket skall
motparten sedan få tillfälle att höra vittnet. Om motparten inte är närvarande eller
om det av annan anledning behövs, bör rätten leda denna del av förhöret.

Bestämmelserna ger uttryck för grundsatsen om muntlighet i rättegången. Ett vittne
skall avge sin berättelse muntligen och, i så stor utsträckning som möjligt, utan
påverkan från någon annan. Vidare skall båda parter ha fullgoda möjligheter att
dels ta del av vittnets utsaga, dels ställa frågor med anledning av vittnets berättelse.

I det aktuella fallet beslutade rättens ordförande, på åklagarens begäran, att ta en
paus i förhandlingen under pågående vittnesförhör när vittnet uppgav att han inte
ville vittna. Syftet med pausen skall ha varit att ge vittnet tillfälle att ta del av
förhörsprotokollet i lugn och ro.

Det kan konstateras att inget hindrar att ett vittne inför förhöret i domstolen går
igenom ett protokoll från tidigare förhör med honom. Jag delar dock den
uppfattning som både Ekobrottsmyndigheten och tingsrätten gett uttryck för, att det
inte står i överensstämmelse med rättegångsbalkens regler att göra ett uppehåll i en
förhandling för att låta vittnet, tillsammans med åklagaren, läsa igenom sina under
förundersökningen lämnade uppgifter i syfte att vittnet därefter skall kunna lämna
ett vittnesmål angående samma sak. Om så sker kan det, som tingsrätten anfört,
leda till att vittnet därefter återberättar vad han läst i stället för vad han minns. Det
kan också medföra att motparten, om denne inte deltar vid en sådan genomgång,
kan komma att misstänka att vittnet utsätts för annan otillbörlig påverkan.

En åklagares begäran om en paus i nyss angivna syfte bör således inte bifallas. I
stället bör ordföranden, som tingsrätten anfört, erinra om vittnesplikten och försöka
förmå vittnet att förstå vikten av att han lyssnar på åklagaren och svarar på dennes
frågor efter förmåga. Åklagaren har också möjligheten att, med stöd av 36 kap. 16
§ andra stycket RB, begära att med rättens medgivande få läsa upp delar av vad
vittnet anfört under förundersökningen.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det anförda.
