# Initiativärende mot Migrationsverket angående ifrågasatt underlåtenhet i flera fall att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453)

JO 2007-01-18 dnr 5365-2005

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2007-01-18             5365-2005               1 (10)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Initiativärende mot Migrationsverket angående ifrågasatt underlåtenhet i
                        flera fall att fullgöra anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 §
                        socialtjänstlagen (2001:453)

## Initiativet

I medierna förekom under slutet av år 2005 uppgifter om att Migrationsverket i
                        flera fall hade gjort polisanmälningar om brott mot asylsökande barn med
                        uppgivenhetssymtom och att myndigheten underlåtit att göra anmälan om
                        missförhållanden till socialnämnden.

                        Uppgifterna ledde till att flera anmälningar mot Migrationsverket gavs in till JO.

                        Jag beslutade att inom ramen för ett initiativärende utreda om Migrationsverket
                        hade uppfyllt sina skyldigheter enligt 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen.

## Utredning

Muntliga upplysningar hämtades in från Migrationsverket. Det kom då bl.a. fram
                        att det rörde sig om ett drygt tiotal fall i vilka verket hade gjort polisanmälan
                        angående misstankar om brott mot asylsökande barn med uppgivenhetssymtom.

                        Verket anmodades härefter att yttra sig rörande myndighetens tillämpning i de
                        aktuella fallen av bestämmelsen i 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen.

                        I yttrande den 13 mars 2006 anförde Migrationsverket, genom generaldirektören
                        AA, följande.

## Bakgrund

Under våren 2004 uppmärksammade Migrationsverket att det vid verkets
                                  mottagningsenheter fanns familjer med barn som uppvisade symtom som i dag
                                  benämns uppgivenhetssymtom. För att arbeta med familjerna på ett samlat sätt
                                  inrättades ett så kallat barnteam på mottagningsenhet 3 i Solna. Arbetet innebär att
                                  det kring varje familj byggs upp ett nätverk bestående av företrädare för barnteamet,
                                  socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin samt eventuellt ytterligare aktörer. I
                                  nätverket diskuteras familjens situation samt vilka insatser som behöver vidtas i
                                  syfte att förbättra situationen. Ibland deltar familjerna i nätverksmötena. Efter
                                  mötena gör verket journalanteckningar över vad som har kommit fram vid mötena.
                                  Efter att i drygt ett år ha arbetat på detta sätt kontaktade mottagningsenhet 3 i
                                  oktober 2005 polisen och informerade om uppgifter som verket hade fått del av.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                  Dnr 5365-2005     Sid 2 (10)




Polisen bedömde att Rikskriminalpolisen kunde ha intresse av att få uppgifter om
vissa typfall. Mot den bakgrunden överlämnade mottagningsenhet 3 i november
2005 uppgifter som kan tyda på att barn har utsatts för brott. Uppgifterna avsåg elva
familjer. Uppgiftslämnandet uppmärksammades av massmedierna och det
ifrågasattes om verket hade underlåtit att enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen göra en
anmälan till sociala myndigheter.

Allmänt om Migrationsverkets tillämpning av anmälningsskyldigheten
Enligt Migrationsverkets uppfattning är verket en sådan myndighet som omfattas av
anmälningsskyldighet enligt 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen. Det innebär
också att verket har skyldighet att lämna uppgifter till socialnämnden om
förhållanden som nämns i bestämmelsens fjärde stycke.
I verkets Utlänningshandbok gavs vid tidpunkten för det inträffade instruktioner för
anmälan beträffande uppgifter som kommer fram hos mottagningsenheterna vid den
sociala och ekonomiska utredningen av asylsökande, samt när verket i andra
sammanhang uppmärksammar att ett utländskt barn utan vårdnadshavare vistas i
Sverige.
Efter det att utlämnandet av uppgifter till polisen uppmärksammades har verket
förtydligat instruktionerna för anmälan till socialnämnden. Numera finns detaljerade
instruktioner i Utlänningshandboken av vilka det bland annat framgår att anmälan
ska vara skriftlig och att verket dessutom ska begära en skriftlig bekräftelse på att
socialtjänsten har tagit emot anmälan.

Tillämpningen i de aktuella ärendena
Barnteamet på mottagningsenhet 3 har som rutin att alltid anmäla de familjer teamet
arbetat med till socialnämnden om inte nämnden redan är informerad om familjen.
Anledningen är att dessa familjer ofta har ett stort omvårdnadsbehov och att
socialtjänsten är en viktig part i nätverket. Anmälningar till socialnämnden enligt 14
kap. 1 § socialtjänstlagen görs dock av olika skäl inte vid nätverksmötena.
Sedan det uppmärksammats att verket hade lämnat uppgifter till polisen och saken
diskuterats internt har verket som nämnts ändrat rutinerna för anmälan till
socialtjänsten. Mot bakgrund av detta har mottagningsenhet 3 i vissa ärenden, som
närmare redogörs för i det följande, gjort en skriftlig anmälan till sociala
myndigheter efter det att uppgifterna har lämnats till polisen.
I den redovisning som följer här nedan redogörs för varje enskilt ärende, vilka
uppgifter om barnen som förekommit och vilka åtgärder som verket vidtagit. För att
göra bilden tydligare lämnas först några sammanfattande kommentarer.
De uppgifter som Migrationsverket har lämnat till polisen har verket i fem av fallen
fått från socialtjänsten eller de behandlingshem där barnen placerats (ärendena 4–8).
I ett fall kom uppgifterna från en hälsovårdsmyndighet (ärende 1), vilken också har
anmält uppgifterna till socialtjänsten. I ett fall fick verket uppgifterna från polisen
(ärende 11).
I de övriga fyra fallen har uppgifterna kommit fram hos verket (ärendena 2, 3, 9 och
10). I ett av dessa fall har verket anmält uppgifterna till socialtjänsten i samband
med att de kommit till verkets kännedom (ärende 2). I de ärenden där verket inte har
anmält uppgifterna omedelbart är skälet till detta bland annat att socialtjänsten sedan
tidigare har varit informerad om familjen och att familjen redan har varit föremål för
insatser från socialtjänsten (ärendena 3, 9 och 10).
I sju av fallen har verket haft löpande kontakter med socialtjänsten i form av
nätverksmöten, som beskrivits ovan, eller på annat sätt.

Ärende 1
De aktuella uppgifterna avser misstankar om att barn kan ha drogats och kommer
från flyktinghälsovården i Upplands Väsby. Personal som anlitats av
                                                                   Dnr 5365-2005      Sid 3 (10)




flyktinghälsovården gjorde anmälan till socialnämnden 2004-12-03.
Migrationsverket informerades om anmälan per telefon cirka två veckor senare.
Anmälan beskriver familjens situation i allmänna ordalag. Enligt uppgift från
personal på mottagningsenhet 3 har anmälaren lämnat uppgifterna om
drogmisstankar muntligen till socialnämnden.
Migrationsverket har haft kontakt med socialtjänsten angående familjen sedan 2004-
05-05 och gjort anmälan enligt socialtjänstlagen 2004-07-08 sedan det uppstått
osäkerhet om familjen själv klarade sin livssituation. Att anmälan har gjorts framgår
av en tjänsteanteckning, men det är oklart om anmälan var skriftlig eller muntlig.
Därefter har verket haft löpande kontakter med socialtjänsten i de olika orter som
familjen varit bosatt i, vilket framgår av verkets dokumentation i ärendet. Familjen
har varit föremål för nätverkssamarbete.

Ärende 2
Uppgifterna avser information som lämnats anonymt till Migrationsverket per
telefon 2005-06-27, 2005-08-16 och 2005-08-26. Av informationen framgår bland
annat att modern tvingar ett av barnen att spela apatiskt i samband med hembesök,
att barnet förbjudits att äta vanlig mat sedan sonden tagits bort samt att familjen har
för avsikt att se till att ett annat barn också blir apatiskt i syfte att familjen ska få
uppehållstillstånd. I ärendet finns också information om att en anonym person
kontaktat verket 2005-08-12 och visat en videofilm från ett bröllop, på vilken barnet
som tidigare har bedömts vara apatiskt dansar och skrattar. På filmen syns att barnet
har näringssond.
Migrationsverket anmälde per telefon missförhållanden i familjen till socialtjänsten
2005-06-30. Verket gjorde en ny anmälan per telefon till socialtjänsten 2005-08-26
med anledning av nya anonyma uppgifter som kommit in samma dag.
Anmälningarna är dokumenterade i journalanteckningar.
Av anteckningar i ärendet framgår att Migrationsverket har träffat familjen
tillsammans med socialtjänsten första gången 2004-08-05 efter en anmälan till
socialtjänsten från barn- och ungdomspsykiatrin. Därefter har verket haft löpande
kontakter med socialtjänsten i de olika orter där familjen bott. Kontakterna pågick
till dess att familjen avvek samt är dokumenterade i journalanteckningar.

Ärende 3
De aktuella uppgifterna avser information som Migrationsverket har fått från
modern i familjen vid ett hembesök 2005-10-18. Hon har bland annat berättat att
hon under våren samma år beslutat att familjen skulle gömma sig för att undvika att
avvisas och i samband med det överdoserat psykofarmaka så att ett av hennes barn
blivit medvetslöst. Barnet har sedan transporterats i bil från Norrland till Stockholm.
Med anledning av vad modern berättat gjorde verket en skriftlig anmälan till
socialnämnden 2005-11-04, trots att det bedömdes att socialtjänsten redan var
inkopplad. Av journalanteckningar framgår att verket känt till att socialtjänsten
planerade ett hembesök hos familjen 2005-10-21. Efter anmälan har verket haft
löpande kontakter med socialtjänsten, vilket har dokumenterats i verkets
journalanteckningar. Innan anmälan gjordes hade verket haft kontakter med
sjukvården och barnpsykiatrin angående familjen.

Ärende 4
Uppgifterna rör misstankar om att ett barn har drogats. Migrationsverket fick
uppgifterna muntligen från det behandlingshem där pojken hade placerats av andra
myndigheter. Personalen på behandlingshemmet ansåg att barnet var ”slöare” efter
varje besök av föräldrarna. De muntliga uppgifterna kom enligt mottagningsenhet 3
till verket i januari 2005, efter det att barnet hade fått permanent uppehållstillstånd i
Sverige, och har inte dokumenterats hos verket. Verkets personal har utgått från att
personalen på behandlingshemmet har upplyst socialnämnden om drogmisstankarna
och har inte gjort någon egen anmälan eller haft andra kontakter med socialtjänsten
med anledning av uppgifterna.
                                                                  Dnr 5365-2005    Sid 4 (10)




Av journalanteckningarna i ärendet framgår att verket tidigare fått information från
sjukvården om att barnet kom till sjukhus via socialtjänsten 2004-08-04 samt att
sjukhuset hade kontaktat socialtjänsten en vecka senare angående barnets situation.
Verket har även senare haft kontakt med sjukvården angående familjen.

Ärende 5
Uppgifterna avser bland annat misstankar om sexuella övergrepp samt oklarheter om
huruvida de vuxna personerna i familjen är barnets biologiska föräldrar. Uppgifterna
om eventuella sexuella övergrepp fick Migrationsverket från socialtjänsten i
december 2004 i samband med ett möte angående familjen. Verket har
dokumenterat uppgifterna i journalanteckningar. Osäkerheten kring föräldraskapet
har enligt mottagningsenhet 3 sedan lång [tid] diskuterats vid nätverksmöten.
Dokumentation av att frågan har diskuterats finns i journalanteckningar från ett
sådant möte 2005-09-01.
Migrationsverket fick i oktober 2004 information om familjen i samband med ett
möte med barn- och ungdomspsykiatrin. Vid mötet kom det fram att familjen var
aktuell hos socialtjänsten. Socialtjänsten upplyste samma månad verket om att
barnet och fadern hade placerats på ett behandlingshem samt att modern vårdades på
sjukhus. Regelbundna nätverksmöten har ägt rum sedan oktober 2004.

Ärende 6
Uppgifterna handlar om att barnet har placerats i skyddat boende på grund av
misstankar om att barnet och dess mor hade misshandlats. Utredning pågick även
beträffande barnets syskon. Migrationsverket fick uppgifterna från socialtjänsten per
telefon 2005-04-28, och uppgifterna dokumenterades genom journalanteckningar.
Socialtjänsten hade i sin tur fått uppgifter om missförhållanden från barnets skola.
Barnet var omhändertaget enligt lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga
(LVU) sedan 2005-04-19.
Av verkets journalanteckningar framgår att barnets skola i mars 2005 diskuterat
situationen med socialtjänsten. Det framgår också att barnets mor har lämnat
ytterligare uppgifter om barnens situation under ett möte i maj 2005, vid vilket bl.a.
verket och socialtjänsten deltog. Verket har haft flera kontakter med socialtjänsten
och har också lämnat ut vissa handlingar som socialtjänsten begärt att få ta del av.

Ärende 7
Uppgifterna gäller bl.a. information om att föräldrarna hade hällt ut barnets sondmat,
att pappan hade hotat att döda personalen, att sjukvården har misstänkt att flickan
drogats samt att pappan har erkänt att han gett flickan medicin som han påstod var
penicillin från Ryssland. Uppgifterna kom enligt mottagningsenhet 3 till
Migrationsverkets kännedom under möten med bland annat socialtjänsten i mars och
maj 2005. Vid mötena har personalen vid den bostadsanläggning där socialnämnden
hade placerat familjen berättat om de ifrågavarande uppgifterna. Migrationsverket
har dokumenterat delar av uppgifterna i journalanteckningar.
Av verkets journalanteckningar framgår vidare att socialtjänsten i september 2004
har informerat verket om bl.a. att barnet är ”apatiskt”. Verket har sedan dess haft
flera möten med socialtjänsten, vid vilka familjens situation har diskuterats.
Kontakterna har dokumenterats genom journalanteckningar.

Ärende 8
Uppgifterna gäller ett barn som vid läkarkontroll bl.a. har uppvisat levervärden som
har varit så höga att de inte kunnat uppkomma genom den medicin som skrivits ut.
Uppgifterna lämnades muntligen till Migrationsverkets mottagningsenhet 3 i mars
2005 av personal vid det behandlingshem där socialnämnden hade placerat familjen.
Uppgifterna har inte dokumenterats hos verket. Enligt mottagningsenhet 3 har
personalen vid familjens boendeanläggning informerat socialnämnden om de
aktuella uppgifterna. Någon dokumentation beträffande detta finns inte i ärendet.
                                                                  Dnr 5365-2005      Sid 5 (10)




Enligt uppgifter från mottagningsenhet 3 informerade socialtjänsten 2005-01-26
enheten om att barnet och modern hade placerats på ett behandlingshem. Detta
framgår indirekt av journalanteckningar i ärendet. Av anteckningarna framgår också
att verket fick besked om att barnet och modern hade avvikit från
behandlingshemmet 2005-03-30.
Migrationsverket gjorde en skriftlig anmälan till socialtjänsten 2005-11-29.
Anmälan är dokumenterad i journalen. Skälet till att verket inte gjorde anmälan
tidigare var att familjen redan var föremål för insatser från socialtjänstens sida och
att omvårdnadsbehovet därmed bedömdes tillgodosett. Misstankarna om att barnet
for illa var vaga.

Ärende 9
Uppgifterna avser misstankar om att familjen har uppgett falsk identitet samt
information om att familjen enligt ett anonymt brev hade fått instruktioner om hur
barn kan göras ”apatiska”. Detta brev har inte diarieförts och det är oklart när det
kom in till verket. Enligt mottagningsenhet 3 kom brevet troligen in i mars eller april
2005. Uppgifterna om de felaktiga identiteterna kom enligt journalanteckningar in
till verket 2004-08-03 genom ett annat anonymt brev. Inte heller detta brev tycks
vara diariefört.
Migrationsverket har enligt journalanteckningar deltagit i regelbundna
nätverksmöten gällande familjen sedan november 2004 tillsammans med bl.a.
socialtjänsten. Verket anmälde misstankarna till socialtjänsten 2005-11-29, dvs. efter
det att verket infört nya rutiner. Anmälan har inte gjorts tidigare, eftersom familjen
sedan länge var föremål för insatser från socialtjänstens sida, bl.a. genom
familjehemsplacering. Mottagningsenhet 3 bedömde dessutom att uppgifterna var
osäkra, eftersom breven var anonyma. Sannolikt bedömdes uppgifterna om att
familjen hade angett fel identitet inte vara av intresse för socialnämnden när de kom
in.

Ärende 10
De aktuella uppgifterna rör information om att mannen i familjen eventuellt inte är
biologisk far till barnen, eftersom han på grund av ett fotografi hade bedömts vara
identisk med en man som påstods vara gift och ha barn med en annan kvinna. Ett av
barnen i familjen i Sverige matades med sond. Mannens syster hade tidigare
beviljats permanent uppehållstillstånd på grund av att ett av hennes barn hade varit
sjukt. Uppgifterna om mannens identitet kom enligt journalanteckningar till
Migrationsverket kännedom i juni 2005.
Av journalanteckningar framgår att socialtjänsten 2004-10-28 har informerat verket
om att socialtjänsten hade ordnat bostad åt familjen och skulle utreda vilka insatser
som behövde göras i övrigt. Av andra journalanteckningar framgår att verket sedan
dess har haft flera kontakter med socialtjänsten om främst bostadsfrågor.
Migrationsverket har inte anmält uppgifterna om mannens identitet till socialtjänsten
på grund av att familjen redan var föremål för insatser från socialtjänstens sida och
att behovet av omvårdnad därmed var tillgodosett. Uppgifterna bedömdes inte vara
relevanta för omvårdnaden om barnen. Mottagningsenhet 3 ansåg att en tänkbar
förklaring till identitetsuppgifterna kunde vara att mannen har två familjer.

Ärende 11
Uppgifterna avser information om att fadern i familjen har utsatt barnet för olika
former av påtryckningar för att barnet skulle uppträda ”apatiskt”. Uppgifterna
hämtades från en promemoria som polisen hade upprättat och kommer
ursprungligen från en sjukhusterapeut. Terapeuten har hotats av fadern på grund av
att terapeuten har gjort gällande att fadern var ansvarig för barnets tillstånd.
Promemorian kom in till Migrationsverket i Malmö 2005-11-03 men diariefördes
inte.
                                                                 Dnr 5365-2005      Sid 6 (10)




Familjen beviljades permanent uppehållstillstånd 2005-10-31, dvs. innan
promemorian kom in till Migrationsverket, och var i mitten av november 2005 hos
verket på så kallat utskrivningssamtal. Enligt uppgift från mottagningsenhet 3 var
familjen redan aktuell hos socialtjänsten. Dessa omständigheter bidrog till att verket
vid den tidpunkten inte såg någon anledning till att informera socialtjänsten. Verket
anmälde uppgifterna skriftligen till socialtjänsten 2005-11-29, vilket har
dokumenterats i verkets journalanteckningar.
Av Migrationsverkets utredning framgår det att mottagningsenhet 3 övertog ansvaret
för familjen först i mitten av oktober 2005 och att familjen inte varit föremål för
nätverksarbete.

Avslutande kommentarer

Tillämpningen av anmälnings- och uppgiftsskyldigheten
Genomgången visar att socialtjänsten i sju av fallen har förmedlat till
Migrationsverket eller känt till de uppgifter som verket lämnat till polisen (ärendena
1, 2 samt 4–8). Verket har i de övriga fyra fallen bedömt att det inte funnits behov av
att göra anmälan till socialtjänsten när uppgifterna kom till verkets kännedom. I
majoriteten av ärendena har verket också haft löpande kontakter med socialtjänsten
om barnen. Det har således inte varit fråga om att Migrationsverket har undanhållit
uppgifter för de sociala myndigheterna.
Av utredningen framgår att verket i fem av de elva fallen har fått de aktuella
uppgifterna från socialtjänsten eller de behandlingshem där barnen placerats
(ärendena 4–8). Något krav på att verket ska göra anmälan till socialtjänsten
beträffande samma uppgifter kan rimligen inte ställas. Detsamma gäller det fall i
vilket sjukvården har gjort anmälan till socialnämnden och lämnat uppgifter till
verket (ärende 1).
I ett av de ärenden där uppgifterna kom fram hos Migrationsverket, gjorde verket
anmälan till socialnämnden tre dagar efter det att uppgifterna kom till verkets
kännedom (ärende 2). I ett annat av de ärenden där uppgifterna kom fram hos
Migrationsverket, gjorde verket anmälan ungefär två veckor efter det att verket fått
in uppgifterna (ärende 3). Anmälan gjordes i detta fall trots att tjänstemännen
bedömde att socialtjänsten redan var inkopplad. Jag kan här konstatera att anmälan
inte har gjorts genast. Om tjänstemännen bedömde att uppgifterna omfattades av
anmälningsskyldighet borde anmälan rätteligen ha gjorts när uppgifterna kom till
verkets kännedom.
När det gäller de övriga tre fallen har de berörda tjänstemännen bedömt att det inte
fanns något behov av att anmäla uppgifterna till socialnämnden när de kom till
verkets kännedom (ärendena 9–11). De närmare omständigheterna kring dessa
ställningstaganden framgår av den ovanstående genomgången. Det förtjänar att
påpekas att, även om formuleringen i 14 kap. 1 § socialtjänstlagen ger ett visst
utrymme för en bedömning av om en uppgift omfattas av anmälnings- eller
uppgiftsskyldighet, det är viktigt att uppgiften lämnas till socialnämnden så snart det
finns minsta tvekan om uppgiftens betydelse för barnets behov av skydd. I
tveksamma fall finns det möjlighet att rådgöra med socialtjänsten. Jag finner inte
anledning att på grundval av verkets utredning i efterhand ifrågasätta riktigheten i de
bedömningar som verket har gjort beträffande ärendena 9–11.
Av verkets Utlänningshandbok framgår numera bl.a. att anmälningsplikten inte
förutsätter att det är klarlagt att socialnämnden behöver ingripa samt att anmälan kan
göras även beträffande obestyrkta uppgifter.
Av verkets utredning framgår att vissa av de anmälningar som verket har gjort inte
varit skriftliga. Även om det inte finns något formellt krav på skriftlighet
rekommenderas sådan anmälan av bl.a. Riksdagens ombudsman. Som redan har
nämnts framgår det numera av verkets interna instruktioner att en anmälan ska vara
skriftlig och att verket ska begära att socialnämnden bekräftar att anmälan har tagits
emot.
                                                                         Dnr 5365-2005     Sid 7 (10)




      Dokumentationen i ärendena
      Genomgången av materialet visar att dokumentationen i de aktuella ärendena är
      omfattande. Den information som Migrationsverket har fått muntligen av andra
      myndigheter och uppgiftslämnare har dock i några fall inte dokumenterats eller
      dokumenterats endast i vissa delar hos verket. Verket har vid utarbetandet av detta
      yttrande tagit del av dokumentationen i ärendena och inhämtat kompletterande
      upplysningar muntligen från de berörda medarbetarna.
      Jag vill framhålla att det inte alltid är helt klart om en uppgift som lämnas till verket
      muntligen, exempelvis till en mottagningsenhet, omfattas av anteckningsskyldighet
      enligt 15 § förvaltningslagen, eftersom det kan vara osäkert om uppgiften har
      betydelse för utgången av ett ärende. Uppgifter som kommer in muntligen är inte
      heller alltid sådana som typiskt sett bör föras in i journalanteckningar, vilket innebär
      att det finns situationer där det är tvivelaktigt om uppgiften ska eller bör antecknas.
      Även om anteckningsskyldighet inte skulle gälla för en uppgift som verket får in
      muntligen, anser jag att uppgiften bör dokumenteras om den kan komma att ligga till
      grund för åtgärder från verkets sida.
      Genomgången av ärendena visar att det råder osäkerhet om när vissa handlingar har
      kommit in, eftersom dessa inte har diarieförts (ärendena 9 och 11). Detta strider mot
      gällande regler och är naturligtvis inte acceptabelt.
      För att säkerställa att uppgifter och handlingar dokumenteras på rätt sätt avser
      mottagningsenhet 3 att anordna utbildning om dokumentationskravet, samt införa en
      rutin som innebär att handläggarna i samband med ärendegenomgångar särskilt
      uppmärksammar frågan om dokumentationsskyldigheten.
      Det bör nämnas att verkets Förvaltningshandbok redan innehåller detaljerade
      instruktioner beträffande tjänste- och journalanteckningar samt att verket i den
      interna utbildningen särskilt betonar betydelsen av att dokumentera uppgifter och
      diarieföra handlingar.

      Avslutning
      Migrationsverket bedömer att metoden med barnteam och nätverk är ett föredömligt
      sätt att arbeta med familjer som det nu är fråga om. Barnteamet har som ovan
      nämnts rutinen att alltid anmäla till socialtjänsten, om inte socialtjänsten redan är
      informerad om familjen. För att säkerställa att socialtjänsten alltid är informerad
      införs emellertid de rutiner som har beskrivits ovan om skriftlig anmälan och
      skriftlig bekräftelse.
      Det är sedan tidigare bestämt att Verksamhetsområde asyl under våren ska göra en
      översyn av myndighetsutövningen inom mottagningsverksamheten genom besök på
      verkets samtliga mottagningsenheter. Centrala frågor i denna översyn är anmälan
      enligt socialtjänstlagen, dokumentationsskyldighet och diarieföring.
Migrationsverkets dokumentation rörande de aktuella fallen hämtades in.

Bedömning
Enligt 14 kap. 1 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) är myndigheter vars
verksamhet berör barn och ungdom samt myndigheter inom hälso- och sjukvården,
annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården
skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom
om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd.
Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter.
Anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt
bedriven enskild verksamhet som berör barn och unga eller annan yrkesmässigt
bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens
område. Av paragrafens fjärde stycke framgår att myndigheter, befattningshavare
                                                                  Dnr 5365-2005   Sid 8 (10)




och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna
socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av ett barns
behov av skydd.

Migrationsverket omfattas av anmälningsskyldigheten enligt 14 § andra stycket
socialtjänstlagen (se Socialstyrelsen, Anmälningsskyldighet om missförhållanden
som rör barn, s. 26).

Anmälningsskyldigheten för de aktuella kategorierna av tjänstemän är absolut. Det
innebär att anmälan skall göras till socialnämnden när vissa omständigheter
föreligger oberoende av exempelvis att barnet redan är aktuellt hos nämnden.

Varje myndighet måste självständigt ta ställning till om de uppgifter som
myndigheten får i sin verksamhet skall föranleda en anmälan. Detta gäller i princip
också då myndigheten får uppgifterna från någon annan som omfattas av
anmälningsskyldigheten enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Anmälningsskyldigheten förutsätter inte att det är klarlagt att socialnämnden
behöver ingripa till ett barns skydd. Även uppgifter som är svårbedömda eller
obestyrkta skall anmälas om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller
hjälp från socialnämndens sida. Det ankommer därefter på socialnämnden att
undersöka vilken grund som kan finnas för uppgifterna och utreda om det finns
behov av åtgärder. En anmälan till socialnämnden bör göras skriftligen (se JO:s
beslut den 12 december 1991 i ärende dnr 2964-1990).

Migrationsverket har upplyst att myndigheten under våren 2004 uppmärksammade
att det vid verkets mottagningsenheter fanns familjer med barn som uppvisade
uppgivenhetssymtom. För att arbeta med familjerna på ett samlat sätt inrättade
verket ett s.k. barnteam på mottagningsenhet 3 i Solna. Kring varje familj byggdes
upp ett nätverk bestående av företrädare för barnteamet, socialtjänsten, barn- och
ungdomspsykiatrin m.fl. I nätverket diskuteras familjens situation samt vilka
insatser som behöver vidtas i syfte att förbättra situationen. Efter drygt ett års
arbete kontaktade mottagningsenhet 3 i oktober 2005 polisen och informerade om
uppgifter som verket hade fått del av och som kunde tyda på att barn utsatts för
brott. Det rörde sig om sammanlagt elva familjer.

Huvudfrågan i ärendet är om verket i de nu aktuella fallen har fullgjort
skyldigheten att göra anmälan enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen.

Av utredningen framgår att Migrationsverket i fem av fallen (ärendena 4–8) fick
uppgifterna om missförhållanden från socialtjänsten eller de behandlingshem där
barnen hade placerats. Det säger sig självt att verket inte behövde göra någon
anmälan avseende de uppgifter som kom från socialtjänsten. Inte heller i det fall
där sjukvården hade gjort en anmälan till socialnämnden om missförhållanden och
lämnat uppgifterna till Migrationsverket (ärende 1) kan någon
anmälningsskyldighet för verket anses ha förelegat. Vad gäller de uppgifter som
lämnades av behandlingshemmen borde verket i dessa fall enligt min uppfattning
                                                                  Dnr 5365-2005   Sid 9 (10)




ha kunnat utgå från att socialnämnden kände till uppgifterna, och jag går inte
vidare i den saken.

Enligt 14 kap. 1 § socialtjänstlagen skall en anmälan till socialnämnden göras
genast om myndigheten får kännedom om något som kan innebära att
socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Det måste finnas ett visst
utrymme, beroende på omständigheterna i det enskilda fallet, att bedöma vad som
skall läggas i begreppet genast. Det kan finnas situationer när en anmälan
oundgängligen måste göras omedelbart, t.ex. när uppgifterna är sådana att det finns
skäl att misstänka att det föreligger en akut fara för barnet. I andra fall kan
uppgifterna vara av den karaktären att ett visst kortare dröjsmål med att göra
anmälan inte behöver innebära att anmälningsskyldigheten har åsidosatts. Ett
dröjsmål med omkring två veckor torde dock inte under några omständigheter vara
förenligt med det skyndsamhetskrav som gäller.

Migrationsverket har i ett ärende där uppgifter om missförhållanden kom fram hos
verket gjort anmälan till socialnämnden tre dagar efter det att uppgifterna kom till
verkets kännedom (ärende 2). I ett annat ärende dröjde det så länge som två veckor
från det att uppgifterna kom fram till dess att verket lämnade dem till
socialnämnden (ärende 3). Migrationsverket har i remissyttrandet anfört att
handläggningen i dessa fall inte uppfyllde kravet på att anmälningar skall göras
genast. Jag delar den uppfattningen, i allt fall när det gäller det senare ärendet
(ärende 3).

Beträffande de övriga tre fallen har Migrationsverket anfört att de berörda
tjänstemännen bedömt att någon anmälan till socialnämnden inte behövdes. Verket
har i remissyttrandet inte funnit anledning att göra någon annan bedömning. Jag
ifrågasätter emellertid myndighetens uppfattning i detta avseende. Uppgifterna i de
tre fallen rörde dels misstankar om att en familj hade uppgett felaktig identitet och
att familjen fått instruktioner om hur barn kan göras apatiska (ärende 9), dels
information om att mannen i en familj eventuellt inte var biologisk far till barnen
(ärende 10), dels information om att fadern i familjen hade utsatt barnet för olika
former av påtryckningar för att barnet skulle uppträda apatiskt (ärende 11). Enligt
min mening har det, även med beaktande av vad som har kommit fram genom
utredningen och vad verket har uttalat i yttrandet, funnits anledning att anmäla
uppgifterna till socialnämnden. I två av fallen gjorde verket sådana anmälningar,
men först i ett senare skede sedan myndigheten hade infört nya rutiner angående
anmälningar till socialnämnden.

Som nämnts i det föregående har JO i tidigare beslut uttalat att en anmälan till
socialnämnden bör göras skriftligen. Vissa av de anmälningar som verket gjorde i
de aktuella fallen var inte skriftliga. Jag noterar att verket har uppmärksammat
detta och ändrat sina interna instruktioner i saken.

Det har genom utredningen också kommit fram att den information som
Migrationsverket fick muntligen av andra myndigheter och uppgiftslämnare i några
                                                                   Dnr 5365-2005   Sid 10 (10)




fall inte dokumenterades eller dokumenterades endast i vissa delar. Jag instämmer i
verkets uppfattning att myndigheten utöver vad som följer av
dokumentationsskyldigheten enligt 15 § förvaltningslagen (1986:223) bör anteckna
även andra uppgifter som kan komma att ligga till grund för åtgärder från
myndighetens sida. Så har uppenbarligen inte skett i samtliga berörda fall.

Utredningen visar också att vissa handlingar som kom in i ärendena inte hanterades
på rätt sätt i fråga om skyldigheten att registrera allmänna handlingar.

Jag kan således konstatera att Migrationsverket har brustit i vissa hänseenden vid
handläggningen av de aktuella ärendena. Vad som har kommit fram ger mig dock
inte anledning att gå vidare i saken.

Avslutningsvis vill jag understryka att min granskning i ärendet har tagit sikte på
huruvida Migrationsverket har fullgjort sin anmälningsskyldighet beträffande
uppgifter om missförhållanden hos de asylsökande familjerna. Jag har således inte
prövat uppgifterna om de påstådda missförhållandena i sig.

Jag avslutar initiativärendet med den kritik som ligger i det förut sagda.
