# Kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet för att med hänvisning till covid-19-pandemin ha nekat en person att ta del av allmänna handlingar på stället

JO 2022-04-29 dnr 5371-2021

[P]

## BESLUT

Datum                  Dnr                    Sid
                                                                           2022-04-29             5371-2021             1 (5)
Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                        Kritik mot Sveriges lantbruksuniversitet för att med hänvisning till
                        covid-19-pandemin ha nekat en person att ta del av allmänna
                        handlingar på stället


                          Beslutet i korthet: En person begärde under sommaren 2021 att snarast få ta del av
                          allmänna handlingar i Sveriges lantbruksuniversitets lokaler. Med hänvisning till
                          covid-19-pandemin meddelade universitetet att detta inte kunde ske förrän två och en
                          halv månad senare.
                          ChefsJO uttalar att myndigheter under pandemin endast i undantagsfall har kunnat
                          vägra att genast lämna ut en allmän handling på stället med hänvisning till risken för
                          smittspridning. Det har enligt chefsJO inte funnits utrymme för att helt vägra att ta
                          emot besök på plats eller att neka att lämna ut av allmänna handlingar på stället med
                          hänvisning till mindre konkreta antaganden om risk för smittspridning i det enskilda
                          fallet. Universitetet kritiseras för att det inte tillgodosett personens begäran.
                          Personen begärde också att universitetet i ett skriftligt beslut skulle pröva frågan om
                          utlämnande av handlingar på stället, men universitetet fattade inget beslut. ChefsJO
                          uttalar att skyldigheten att på begäran fatta ett skriftligt beslut som kan överklagas
                          även gäller om någon har begärt att få ta del av handlingar på stället vid en viss
                          tidpunkt och myndigheten bedömer att ett utlämnande vid den tidpunkten möter
                          betydande hinder. Universitetet förtjänar kritik för att det inte fattade något beslut.

## Anmälan

I en anmälan till JO uppgav AA i huvudsak följande. Den 23 juni 2021 begärde
                        han per e-post att snarast få ta del av vissa handlingar på stället på Sveriges
                        lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp. Han fick beskedet att han kunde ta del av
                        materialet i mitten av september 2021. I sin anmälan ifrågasatte han om denna
                        väntetid var förenlig med tryckfrihetsförordningens skyndsamhetskrav.

## Utredning

JO hämtade in vissa handlingar från SLU och begärde därefter att universitetet
                        skulle yttra sig.

                        SLU (chefsjuristen BB) framförde sammanfattningsvis följande. AA:s begäran
                        avsåg videomaterial om ca 26 timmar och en stor mängd dokument. Enligt




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 5371-2021      Sid 2 (5)




regeringens pandemiregler för de statliga myndigheterna skulle personal arbeta
hemifrån till den 15 september 2021. SLU bedömde att förhållandena under
sommaren 2021 var sådana att det inte gick att kräva att någon anställd före den
16 september 2021 skulle närvara fysiskt och interagera med en okänd person
under kanske mer än 26 timmars filmvisning och ytterligare flera dagars
genomgång av dokument. Även med beaktande av myndighetens service-
skyldighet skulle det ha inneburit ett allvarligt och helt oacceptabelt risk-
tagande. Med hänsyn till de stora praktiska hinder som pandemin orsakade samt
de relativt omständliga åtgärder som behövde vidtas för att filmvisningen rent
tekniskt skulle kunna anordnas, anser SLU att skyndsamhetskravet i 2 kap. 15 §
tryckfrihetsförordningen väl har upprätthållits. SLU hade redan sommaren 2020
fattat ett beslut i frågan om vilka handlingar som kunde lämnas ut. Det får anses
ha fortsatt att vara gällande. Frågan under 2021 har inte rört huruvida AA ska få
del av handlingarna eller inte.

AA fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
Rätten att ta del av allmänna handlingar på stället
Var och en har en grundlagsskyddad rättighet att ta del av allmänna handlingar.
De grundläggande bestämmelserna om det finns i 2 kap. tryckfrihetsförord-
ningen och reglerar bl.a. förfarandet vid utlämnande av handlingar. Utgångs-
punkten är att den som begär ut en allmän handling som får lämnas ut genast
eller så snart det är möjligt och utan avgift ska få del av handlingen på stället
(15 §). Den som önskar ta del av en allmän handling har dessutom rätt att mot
en fastställd avgift skyndsamt få en avskrift eller kopia av handlingen (16 §).

Innebörden av att en handling genast ska lämnas ut på stället är att utlämnandet
ska ske i direkt anslutning till sökandens framställning. Detta är dock inte alltid
möjligt. Någon eller några dagars fördröjning kan t.ex. godtas om det är
nödvändigt för att ta ställning till om handlingen är allmän och om det finns
uppgifter i den som omfattas av sekretess. Ifall det står klart att en handling är
allmän och offentlig, är möjligheterna däremot små för en myndighet att inte
tillgodose en begäran om att genast lämna ut den på stället. Av 2 kap. 15 §
andra stycket tryckfrihetsförordningen framgår dock att en myndighet inte är
skyldig att tillhandahålla en handling på stället om det möter betydande hinder.

Utrymmet är begränsat för att se något som ett betydande hinder på grund av att
det utgör ett intresse som har företräde framför skyldigheten att omgående ta
fram och lämna ut allmänna handlingar på stället. JO har t.ex. uttalat att en
kriminalvårdsinspektör på en anstalt utan renodlat kansli varit skyldig att
påbörja arbetet med att ta fram vissa handlingar, trots att endast 40 minuter
återstod av arbetsdagen och att kriminalvårdsinspektören även hade andra
arbetsuppgifter (JO 2016/17 s. 316).
                                                                   Dnr 5371-2021      Sid 3 (5)




I en del fall kan betydande hinder av detta slag vara permanenta (jfr HFD 2019
ref. 1, som avsåg handlingar i så dåligt skick att ett utlämnande skulle leda till
att de förstörs). Andra betydande hinder är av tillfällig karaktär (jfr t.ex.
Kammarrätten i Jönköpings dom den 4 oktober 2021 i mål nr 3032-21 om
utlämnande av allmänna handlingar i en anstalts lokaler under en kväll då ett
gisslantagande pågick i anstalten). Även om en myndighet med hänvisning till
betydande hinder ibland kan vägra att genast lämna ut en handling, måste
myndigheten i så stor utsträckning som möjligt verka för att undanröja
betydande hinder.

Utlämnande av handlingar på stället under covid-19-pandemin
Av SLU:s remissvar framgår att universitetet redan den 2 juli 2021 hade bedömt
att många av de handlingar som AA begärt att få ta del av hade kunnat lämnas
ut till honom utan hinder av sekretess. Med hänvisning till covid-19-pandemin
fick han dock beskedet att han inte kunde ges möjlighet att ta del av dem på
stället förrän två och en halv månad senare. Universitetet har i remissvaret
också hänvisat till att vissa åtgärder av teknisk karaktär behövde vidtas för att
AA skulle kunna ta del av de handlingar som utgjorde videomaterial. Enligt min
mening skulle någon dags dröjsmål med utlämnandet kunna accepteras om det
behövdes för att förbereda visningen av videomaterialet. Ett dröjsmål på två och
en halv månad överstiger däremot vida vad som normalt kan godtas. Frågan är
således om risken för smittspridning utgjorde ett betydande hinder och därmed
rättfärdigade fördröjningen.

I sitt remissvar har SLU hänvisat till regeringens uppdrag till de statliga
myndigheterna att vidta åtgärder för att öka andelen anställda som arbetade
hemifrån. Enligt detta uppdrag (regeringsbeslut den 22 december 2020, dnr
Fi2020/05201, samt senare förlängningsbeslut) skulle myndigheterna säkerställa
att endast arbetstagare vars fysiska närvaro var nödvändig för att verksamheten
skulle kunna bedrivas befann sig i myndighetens lokaler. Det angavs särskilt att
denna verksamhet innefattade att upprätthålla medborgarkontakter och service i
hela landet.

Covid-19-pandemin har fört med sig utmaningar för såväl myndigheter som
samhället i övrigt. Det har givetvis varit angeläget att myndigheter agerat för att
hålla spridningen av sjukdomen på en så låg nivå som möjligt. De negativa
konsekvenser som detta fått för myndigheternas verksamhet måste i vissa fall
godtas. En sådan strävan får emellertid inte drivas hur långt som helst (jfr
JO 2021/22 s. 624).

Rätten att ta del av allmänna handlingar på stället är en central del av offentlig-
hetsprincipen, som i sin tur är en av de grundläggande förutsättningarna för den
fria demokratiska åsiktsbildningen. Möjligheten att lämna ut kopior på papper
eller i elektronisk form gör inte rätten till utlämnande på stället mindre viktig.

Mot denna bakgrund är min uppfattning att myndigheter endast i undantagsfall
kunnat vägra att genast lämna ut en allmän handling på stället med hänvisning
                                                                   Dnr 5371-2021     Sid 4 (5)




till risken för smittspridning. Om en person som besökt en myndighet för att
begära ut en handling uppvisat tydliga sjukdomssymtom eller själv uppgett att
han eller hon nyligen testats positivt för covid-19, skulle det ha kunnat ses som
betydande hinder för ett omedelbart utlämnande av handlingen på stället. Någon
dags fördröjning medan myndigheten möblerar om sina lokaler eller vidtar
andra åtgärder för att minska risken för smittspridning i samband med
utlämnandet skulle i vissa fall också ha kunnat godtas om begäran avsett ett
omfattande material. Däremot har det enligt min mening inte funnits utrymme
för myndigheter att helt vägra att ta emot besök på plats eller att neka att lämna
ut handlingar på stället med hänvisning till mindre konkreta antaganden om risk
för smittspridning i det enskilda fallet (jfr även Ds 2021:35 s. 96–99).

SLU har i sitt remissvar gjort gällande att det inte gick att kräva att någon
anställd före den 16 september 2021 skulle närvara fysiskt och interagera med
en okänd person under kanske mer än 26 timmars filmvisning och ytterligare
flera dagars genomgång av dokument. Jag instämmer inte i den bedömningen,
utan menar att SLU med någon dags förberedelser borde ha kunnat vidta
lämpliga smittskyddsåtgärder för att ge AA möjlighet att ta del av de handlingar
han begärt ut.

SLU ska kritiseras för att det inte tillgodosett AA:s begäran om att snarast få ta
del av allmänna handlingar på stället.

Rätten att få ett myndighetsbeslut om nekat handlingsutlämnande vid en
viss tidpunkt
Av de handlingar som JO har hämtat in från SLU framgår att AA vid två
tillfällen begärde ett motiverat beslut med information om hur man överklagar,
om SLU inte tillgodosåg hans begäran att genast få ta del av de aktuella hand-
lingarna på stället. SLU svarade honom att det inte var möjligt att fatta något
sådant beslut eftersom universitetet hade för avsikt att lämna ut handlingarna.

Om en anställd vid en myndighet vägrar att lämna ut en handling och den
enskilde begär det, ska myndigheten pröva om handlingen kan lämnas ut. Den
enskilde ska informeras om möjligheten att begära myndighetens prövning och
om att det krävs ett skriftligt beslut av myndigheten för att beslutet ska kunna
överklagas. Detta framgår av 6 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen
(2009:400).

Den enskildes rätt att få ett beslut i en fråga om utlämnande av handlingar gäller
inte enbart om myndighetens vägran beror på t.ex. att uppgifter i handlingen
bedömts omfattas av sekretess eller på att handlingen inte existerar. Skyldig-
heten att på begäran fatta ett skriftligt beslut som kan överklagas gäller även om
någon har begärt att få ta del av handlingar på stället vid en viss tidpunkt och
myndigheten bedömer att ett utlämnande vid den tidpunkten möter betydande
hinder (jfr JO 1970 s. 187).
                                                                Dnr 5371-2021      Sid 5 (5)




Som framgår ovan är min uppfattning att det inte fanns betydande hinder mot
att lämna ut handlingar på stället till AA i nära anslutning till hans begäran.
SLU:s remissvar måste förstås som att universitetet vid tiden för begäran var av
en annan uppfattning i den frågan. Därmed var universitetet skyldigt att upplysa
AA om hans rätt att begära ett beslut av myndigheten samt att efter hans
begäran om ett sådant skyndsamt besluta i frågan. SLU förtjänar kritik för att
detta inte skedde, vilket medförde att AA gick miste om möjligheten att få
frågan prövad i domstol.

Ärendet avslutas.
