# Statens institutionsstyrelse, LVM-hemmet Rällsögården, får allvarlig kritik bl.a. för brister vid användningen av särskilda befogenheter och för en ordningsregel som medförde otillåtna begränsningar av en intagens möjlighet att använda en egen dator

JO 2023-11-17 dnr 5383-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2023-11-17              5383-2022              1 (11)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Statens institutionsstyrelse, LVM-hemmet Rällsögården, får allvarlig
                        kritik bl.a. för brister vid användningen av särskilda befogenheter och
                        för en ordningsregel som medförde otillåtna begränsningar av en
                        intagens möjlighet att använda en egen bärbar dator


                          Beslutet i korthet: LVM-hemmet Rällsögården beslutade att en intagen, AA, skulle
                          beredas vård vid en enhet inom hemmet som är låsbar. JO framhåller att vård vid en
                          låsbar enhet utgör ett ingrepp i den intagnes fri- och rättigheter. Kraven på rätts-
                          säkerhet är särskilt högt ställda vid sådana beslut och det är av yttersta vikt att det går
                          att utläsa vilka skäl som legat till grund för bedömningen. JO är kritisk mot att det
                          aktuella beslutet endast innehåller en standardmotivering och att det inte går att förstå
                          hur hemmet resonerade i AA:s fall. JO konstaterar även att LVM-hemmet inte tycks
                          ha gjort någon bedömning av åtgärdens proportionalitet, vilket är en allvarlig brist.
                          AA begärde att få använda sin egen bärbara dator under vistelsen i hemmet. Efter att
                          hans anhöriga lämnat in datorn beslutade LVM-hemmet att omhänderta den för att vid
                          ett senare tillfälle visitera den. Visitationen syftade till att undersöka om datorn hade
                          manipulerats på något sätt eller innehöll narkotika.
                          Om egendom som en intagen inte får inneha påträffas, t.ex. vid en kroppsvisitation,
                          ska den omhändertas. JO uttalar att det däremot inte finns något rättsligt stöd för att
                          omhänderta egendom om avsikten är att först vid ett senare tillfälle undersöka om den
                          är otillåten. I det aktuella fallet visiterades dessutom datorn utan att det hade fattats
                          något beslut om kroppsvisitation och det fanns inte heller i övrigt stöd i lag för att
                          genomföra åtgärden.
                          Efter att AA fått tillbaka datorn tog LVM-hemmet fram en ordningsregel om
                          användning av egen bärbar dator. Ordningsregeln, som endast tycks ha berört AA,
                          innebar i huvudsak att de intagna fick använda en egen bärbar dator under två timmar
                          på helgfria vardagar. Enligt JO fanns det inte stöd för att genom en allmän ordnings-
                          regel begränsa AA:s möjlighet att använda sin dator. Vidare konstaterar JO att beslut
                          om de särskilt reglerade befogenheterna, t.ex. begränsning i rätten att använda
                          elektroniska kommunikationsmedel, är förenade med vissa rättssäkerhetsgarantier.
                          JO understryker att ordningsregler aldrig får används som ett alternativ till att fatta
                          sådana beslut.
                          Beslutet innehåller även uttalanden om handläggningen av ett överklagande och om
                          dokumentationen i AA:s journal. Med hänsyn till omfattningen av de fel och brister
                          som JO redovisar i beslutet får LVM-hemmet Rällsögården allvarlig kritik.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 5383-2022     Sid 2 (11)




Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 4 juli 2022 klagade AA på Statens
institutionsstyrelses (SiS) LVM-hem Rällsögården. I anmälan och en
komplettering uppgav AA bl.a. följande.

Han vistas på LVM-hemmet Rällsögården sedan den 7 juni 2022. Initialt
placerades han på den låsta intagsavdelningen och därefter flyttades han till en
annan låst avdelning. Han har aldrig fått någon motivering till varför han
behöver vara inlåst, mer än att ”vi gör så här”. I beslutet finns endast en
standardformulering. Någon egentlig bedömning tycks därför inte ha gjorts.
Han står i kö för att komma till en avdelning som inte är helt låst. Den
nuvarande placeringen har därmed med platsbrist att göra.

Han begärde att få ha sin bärbara dator på rummet men fick ett omedelbart och
summariskt avslag. Avdelningsföreståndaren uppgav dock att hon var osäker på
vad som gäller. Sedan skrev han till chefen, som också var osäker. Han har
därefter fått både ett muntligt och ett skriftligt besked om att han endast får
använda datorn två timmar varje helgfri vardag mellan kl. 13.00 och 16.00. SiS
hävdar att myndigheten kan införa ordningsregler utifrån vad institutionen
bedömer är lämpligt. Ordningsregeln tillkom hastigt och efter att han hade
begärt att få ha sin dator på rummet. Vidare är den orimlig med tanke på att
mobiltelefoner med internetuppkoppling är tillåtna på boenderummen
kl. 08.30–19.30 alla dagar.

Till anmälan fogade AA beslutet om vård vid låsbar enhet, ett beslut om att
omhänderta AA:s dator med hörlurar för att genomföra en visitation, en
handling där den ovannämnda ordningsregeln är dokumenterad och ett svar från
hemmet på AA:s klagomål.

Utredning
JO begärde att SiS skulle yttra sig över anmälan med komplettering och särskilt
ge sin syn på följande frågeställningar/omständigheter.

1. Hur personalen vid LVM-hemmet har hanterat frågor om AA:s tillgång till
   personliga tillhörigheter och informerat honom om detta.
2. Hur beslut och andra åtgärder har dokumenterats i AA:s journal.
3. Det förhållandet att personalen i LVM-hemmet har beslutat att omhänderta
   AA:s dator med tillbehör för att kunna genomföra en visitation.

I sitt yttrande beskrev SiS bakgrunden till beslutet om vård vid låsbar enhet och
uppgav att det inte förekommer något kösystem för att få vård vid LVM-
hemmets öppna avdelning.

I fråga om AA:s tillgång till sin dator uppgav SiS bl.a. följande (fotnoter här
utelämnade).

      –––
                                                                 Dnr 5383-2022        Sid 3 (11)




Den 25 juni 2022 kom AA:s anhöriga till hemmet. De hade med sig AA:s dator
och ett par hörlurar som de lämnade in. Ett beslut om att egendomen skulle
omhändertas fördes in i journalen den 27 juni 2022 med angiven händelsedag
den 25 juni 2022. I beslutsmotiveringen angavs att egendomen bedömdes vara
till men för ordningen vid hemmet, att datorn och dess tillbehör behövde
visiteras innan de lämnas till AA samt att visitationen skulle ske skyndsamt och
datorn och dess tillbehör lämnas till AA efter detta. […]
Bemanningssituationen var sådan att hemmet inte hann gå igenom den av AA:s
anhöriga medhavda egendomen direkt. Den 27 juni 2022 visiterade hemmet
datorn och hörlurarna. Visitationen omfattade en yttre undersökning av
föremålen för att undersöka om de manipulerats på något sätt och innehöll
narkotika.
–––
Den 27 juni 2022 tog hemmet fram en ordningsregel som gällde användandet av
egen dator. Av ordningsregeln framgick sammanfattningsvis att tiden för
användandet av egen laptop begränsades till två timmar varje helgfri vardag,
någon gång mellan kl. 13–16, att datorn övrig tid skulle förvaras på avdelnings-
föreståndarens kontor och att den endast fick användas av klienten själv i det
egna bostadsrummet. Hemmet hade ordningsregler som reglerade klienternas
användande av sina privata mobiltelefoner samt användande av de surfplattor
som hemmet tillhandahåller, men inte någon ordningsregel som specifikt
reglerade klienternas möjlighet att använda egen dator.
–––
I en kompletterande skrivelse den 28 juni 2022 förde AA fram klagomål mot
bl.a. ordningsregeln. […] T.f. institutionschefen vid hemmet lämnade ett
skriftligt svar i ärendet den 1 juli 2022. […]
Den 7 juli 2022 lämnade AA in en ny skrivelse till hemmet. I skrivelsen uppgav
AA bl.a. att han önskade överklaga beslutet den 1 juli 2022 till förvaltningsrätten
eftersom han var missnöjd med att han endast tilläts att använda sin dator i den
utsträckning som framgick av den framtagna ordningsregeln. […] Den 7 juli
2022 meddelade hemmet skriftligen att man inte hade för avsikt att skicka AA:s
skrivelse till förvaltningsrätten. Sammanfattningsvis anförde hemmet att rätten
att använda egen dator följde av den framtagna ordningsregeln och att det inte
fanns något beslut om begränsning av elektroniska kommunikationstjänster att
överklaga.
Den 12 juli 2022 skickade AA själv in ett överklagande av beslutet den 1 juli
2022 till förvaltningsrätten som samma dag återsände handlingarna till hemmet
för vidare handläggning med en tillhörande upplysning om att besvärs-
handlingarna inkommit till domstolen istället för till den myndighet som
meddelat det överklagade beslutet. Någon åtgärd vidtogs emellertid inte i ärendet
förrän den 5 oktober 2022 …
I en skrivelse daterad den 9 augusti 2022 begärde AA att han skulle få använda
sin dator i större utsträckning än vad aktuell ordningsregel medgav. […] Den
10 augusti 2022 ändrade institutionschefen vid hemmet de ordningsregler som
reglerade klienternas användande av sina privata mobiltelefoner till att avse
också användandet av egen dator. Sedan dess har alltså klienterna vid hemmet
fått använda sin egen dator i samma utsträckning som de tillåts att använda sina
egna telefoner, dvs. mellan kl. 8.30 och kl. 19.30 samtliga dagar.
Den 5 oktober 2022 gjorde hemmet en s.k. rättidsprövning av AA:s
överklagande av den 12 juli 2022 och lämnade därefter över handlingarna till
Förvaltningsrätten i Göteborg. Domstolen, som inte prövade överklagandet,
ansåg att ordningsregeln inte var överklagbar (Förvaltningsrätten i Göteborgs
beslut den 16 november 2022 i mål nr 11211-22).
Beslutet om omhändertagande av AA:s dator har inte till någon del upphävts.
                                                                            Dnr 5383-2022       Sid 4 (11)




SiS redogjorde därefter för den rättsliga regleringen och uppgav bl.a. följande i
fråga om den bedömning som myndigheten gjort.
      Hanteringen av frågor om AA:s tillgång till personliga tillhörigheter och beslut om att
      omhänderta en dator för att kunna genomföra en visitation
      En viktig utgångspunkt är att den som är intagen för vård enligt LVM på ett
      LVM-hem inte på grund av detta är fråntagen sin rätt att själv inneha och förfoga
      över sin egendom. Av 31 § LVM följer endast att viss egendom är förbjuden för
      den enskilde att inneha på hemmet och att sådan egendom ska omhändertas om
      den påträffas. Utgångspunkten är alltså att en intagen får inneha egendom i
      hemmet men med de undantag som räknas upp i bestämmelsen. Ett omhänder-
      tagande av egendom enligt bestämmelsen ska föregås av en bedömning i det
      enskilda fallet.
      Enligt andra meningen i 31 § LVM får den intagne inte inneha något ”annat”
      som kan vara till men för vården eller ordningen vid hemmet. Tillämpnings-
      området för bestämmelsen har utvidgats i praxis till att avse en mängd olika
      föremål. När bestämmelsen i 33 § LVM infördes om att vägra eller begränsa
      rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster anförde regeringen att
      teknisk utrustning, t.ex. mobiltelefoner och datorer, som möjliggör elektronisk
      kommunikation kan omhändertas med stöd av bestämmelsen (prop. 2017/18:169
      s. 61 och 62).
      Vid SiS LVM-hem vårdas enskilda med omfattande behov av vård för sitt
      missbruk. Det är viktigt att SiS så långt det är möjligt kan garantera en drogfri
      och säker miljö för de som vårdas vid hemmet och för personalen. Det
      förekommer att narkotika förs in i hemmet genom att den t.ex. göms i elektronisk
      utrustning, såsom laddare eller hörlurar eller sys in i exempelvis kläder. Viss
      egendom som är svår att undersöka om den är manipulerad och därmed
      innehåller något föremål som den intagne enligt 31 § LVM inte får inneha kan
      enligt SiS mening, om förutsättningarna i övrigt är uppfyllda, omhändertas enligt
      bestämmelsen. [– – –]
      I AA:s fall har hemmet i några fall fattat beslut om omhändertagande av AA:s
      egendom i avvaktan på att egendomen skulle visiteras. Förutsättningarna för att
      få undersöka egendom i vissa fall finns i bestämmelserna i 32 § LVM om
      kroppsvisitation och i 32 c § LVM om säkerhetskontroll [fotnot här utelämnad,
      JO:s anm.]. Kontrollen enligt någon av bestämmelserna får bara genomföras för
      att leta efter föremål som den enskilde enligt 31 § LVM inte får inneha. Om det
      finns ett beslut om att säkerhetskontroll får genomföras i vissa situationer på
      hemmet ska det, till skillnad från vad som gäller för en kroppsvisitation, inte
      fattas individuella beslut. Inom SiS är beslutanderätten ifråga om säkerhets-
      kontroller delegerad till ansvarig verksamhetsdirektör. Något sådant beslut
      avseende hemmet fanns inte vid tillfället för de aktuella händelserna. Hemmet
      har inte heller tillgång till utrustning för att genomföra en röntgenundersökning
      av väskor och andra föremål.
      Om det vid en kroppsvisitation eller en säkerhetskontroll påträffas egendom som
      inte får innehas på hemmet ska den omhändertas enligt bestämmelsen i 31 §
      LVM. Av dokumentationen ska det framgå vad som har omhändertagits och, om
      det inte är fråga om föremål som ska förstöras eller säljas, när och hur det ska
      återlämnas till den enskilde. 31 § LVM reglerar alltså uttömmande i vilka
      situationer som egendom ska omhändertas. Det finns enligt SiS därför inte stöd
      att med den bestämmelsen omhänderta egendom i syfte att vid ett senare tillfälle
      genomföra en visitation av egendomen. Beslut om kroppsvisitation ska enligt SiS
      som utgångspunkt genomföras i nära anslutning till att beslutet fattats. SiS borde
      därför ha verkställt beslutet tidigare än vad som skedde och därefter ha fattat
      beslut om omhändertagande av sådan egendom som påträffades vid under-
      sökningen som den enskilde inte får inneha enligt 31 § LVM. Av beslutet om
      kroppsvisitation borde det även ha framgått vad undersökningen närmare
      omfattade.
                                                                  Dnr 5383-2022        Sid 5 (11)




Vid besöket den 25 juni 2022 överlämnade AA:s anhöriga en dator och hörlurar
till AA. Av dokumentationen i AA:s journal framgår att tillhörigheterna
omhändertogs i avvaktan på att de skulle visiteras. Visitationen omfattade en
yttre undersökning av föremålen. Det immateriella innehållet i datorn
kontrollerades alltså inte. Efter visitationen omhändertogs hörlurarna – på nytt –
med hänvisning till 31 § LVM men inte datorn. Datorn fick AA endast disponera
under tider som hemmet bestämde. Hemmet har inte fattat något formellt beslut
om undersökning av tillhörigheterna och vad beslutet grundade sig på. Under
vistelsen i hemmet får den enskilde kroppsvisiteras om man misstänker att någon
sådan egendom som man inte får ha i hemmet kan påträffas hos honom eller
henne. Så kan vara fallet om det hänt något som gör att det kan finnas anledning
att anta att den enskilde efter ett besök har fått tag på exempelvis narkotika eller
något annat som inte får innehas på hemmet. I utredningen har det inte kommit
fram några skäl till varför det kunde misstänkas att AA:s anhöriga förde med sig
något otillåtet föremål i datorn eller hörlurarna. De närmare omständigheterna
om varför hemmet ansåg att hörlurarna eller datorn kunde störa ordningen vid
hemmet har inte heller kommit fram. Även datorn har i praktiken varit
omhändertagen efter visitationen eftersom det inte går att tala om någon frivillig
förvaring av datorn i detta fall. Mot den angivna bakgrunden framstår det därför
som att det inte fanns rättslig grund för åtgärderna. SiS har brustit i
tillämpningen av de särskilda befogenheterna.

Särskilt om AA:s tillgång till sin privata dator och hemmets ordningsregler
Den som vårdas i ett LVM-hem har rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster i den utsträckning det är lämpligt. Bestämmelsen ger
uttryck för en begränsning av den enskildes rättigheter. I förarbetena framhålls
att det kan behövas regler på SiS särskilda ungdomshem när det gäller t.ex. tid
för användning av elektroniska kommunikationstjänster på motsvarande sätt som
gäller vid andra hem för vård eller boende och att detta bör kunna regleras
genom ordningsregler. Enligt regeringen gör sig samma skäl för begränsningar i
rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster gällande för vuxna
klienter som vårdas med stöd av LVM (se prop. 2017/18:169 s. 61 och 62). SiS
får alltså ta fram ordningsregler för när elektroniska kommunikationstjänster får
användas vid hemmet.
Även när egendom är omhändertagen enligt 31 § LVM kan den intagne få
disponera över egendom under viss tid. […] Egendomen får därefter lämnas
tillbaka. På samma sätt kan utrustning för elektronisk kommunikation som
omhändertagits enligt bestämmelsen i 31 § LVM få disponeras av den enskilde
under sådan tid när det enligt hemmets ordningsregler är tillåtet att använda
elektroniska kommunikationstjänster. Behov i övrigt av att vägra eller begränsa
den enskilde i sin rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster görs
utifrån bestämmelsen i 33 a § LVM.
Ordningsregeln i det aktuella fallet innebar att AA fick använda sin egen dator
under två timmar någon gång mellan kl. 13–16 måndag till fredag. AA har alltså
över huvud taget inte haft möjlighet att använda sin dator övrig tid och under
helgdagar. Det har vidare rört sig om en omfattande begränsning i förhållande till
befintlig ordningsregel om rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster
genom mobiltelefon. Syftet synes inte ha varit att begränsa AA:s möjligheter att
använda elektroniska kommunikationstjänster. Att hemmet tillämpade olika
ordningsregler för användning av mobiltelefoner och datorer är i detta fall
svårförklarligt. Ordningsregeln hade inte heller tagits fram under medverkan av
företrädare för de boende (jfr 3 kap 5 § SoF). Regeln ändrades senare. Om
hemmet hade gjort bedömningen att AA av vård- eller ordningsskäl behövde
begränsas i sin rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster genom
användning av dator skulle ett beslut om det ha fattats efter överväganden i det
enskilda fallet i enlighet med bestämmelsen i 33 § och proportionalitetsprincipen
i 36 a § LVM. Ett sådant beslut hade varit möjligt för AA att överklaga (44 §
första stycket 2 LVM). Utrustningen som möjliggjorde kommunikationen kunde
                                                                 Dnr 5383-2022         Sid 6 (11)




då ha omhändertagits enligt 31 § LVM. Det har inte heller kommit fram något
annat skäl till att AA behövde begränsas i sin rätt att använda sin dator och att
det därför funnits skäl att omhänderta egendomen enligt 31 § LVM.
Begränsningen av AA:s rätt att använda sin dator och omhändertagandet av
densamma har därmed saknat laglig grund.

Hanteringen av AA:s överklagande
SiS gav AA ett skriftligt besked om att ordningsregeln som beslutades den
27 juni 2022 inte var möjlig för honom att överklaga. I aktuell situation borde
SiS emellertid, oavsett uppfattning i den frågan, inte gjort något annat än att
pröva om överklagandet getts in i rätt tid och därefter skyndsamt ha överlämnat
överklagandet till förvaltningsrätten. Även när förvaltningsrätten skickade de av
AA till domstolen inskickade besvärshandlingarna till hemmet för vidare
handläggning borde SiS naturligtvis ha rättidsprövat handlingarna och över-
lämnat dem till förvaltningsrätten. SiS hantering har fördröjt möjligheten för AA
att få domstolens prövning i saken.

Vård vid låsbar enhet
AA har i sin anmälan till JO fört fram klagomål mot beslutet om vård vid låsbar
enhet och hur SiS löpande har hanterat den frågan. Beträffande beslutet om vård
vid låsbar enhet den 7 juni 2022 har han bl.a. anfört att någon egentlig
bedömning i den frågan inte gjordes i hans fall. Utredningen visar att beslutet
fattats utifrån att hemmet bedömde att det fanns en risk för att AA skulle avvika
från hemmet. Det är dock en brist att inte den närmare omständigheten att AA
hade undanhållit sig vården redovisades i beslutet eftersom hemmet lagt den till
grund för bedömningen av att det fanns en risk för att AA skulle avvika från
vården. Av dokumentationen framgår inte heller vilka mindre ingripande
åtgärder som hade prövats eller övervägts. I övrigt har det inte framkommit
något kring SiS hantering av frågan om vård vid låsbar enhet som tyder på att
SiS inte hanterat ärendet på ett tillfredsställande sätt under den period sådan vård
varit aktuell.
–––

Hur beslut och andra åtgärder har dokumenterats i AA:s journal
JO har ombett SiS att särskilt ge sin syn på hur beslut och andra åtgärder har
dokumenterats i AA:s journal. Frågor som anknyter till den saken har även
berörts ovan men det finns också skäl att göra några mer allmänna uttalanden
kring hur beslut och andra åtgärder har dokumenterats i AA:s journal.
Vid genomgången av journalen har uppmärksammats att den, främst när det
gäller beslutsfattande, är ostrukturerad och inte ordnad på ett sådant sätt att det
enkelt går att följa och granska handläggningen av ärendet (jfr 4 kap. 7 § SOSFS
2014:5). Journalen innehåller också flera felregistreringar, t.ex. kring hur och när
omhändertagandebeslut verkställts. Åtgärder som har vidtagits vid handläggning
av ärendet har i flera fall inte heller utan oskäligt dröjsmål dokumenteras i
journalen (jfr 4 kap. 9 § första och andra stycket SOSFS 2014:5). Det kan i det
sammanhanget konstateras att åtgärder som vidtagits vid handläggningen i några
fall registrerats långt efter det att själva åtgärden (som registreringen avser) de
facto ägt rum.
Genomgången av journalen och de enskilda besluten om tvångsåtgärder har även
visat att SiS åsidosatt grundläggande förvaltningsrättsliga krav vid hand-
läggningen, t.ex. de som gäller kommunikation inför beslut. Genomgången har
också visat att SiS i flera fall brustit i motiveringen av beslut som rör de tvångs-
åtgärder som vidtagits. Omständigheterna som ligger till grund för besluten har i
flera fall inte utvecklats tillräckligt för att en bedömning ska kunna göras
huruvida dessa möter rekvisiten i de respektive bestämmelser som tillämpats.
Proportionalitetsbedömningar i de fall sådana ska göras saknas genomgående.
                                                                    Dnr 5383-2022        Sid 7 (11)




      Planerade åtgärder
      Hemmet har informerats om vad som uppmärksammats vid granskningen och
      det att det som kommit fram har visat på ett behov av att övergripande öka
      kunskaperna om tillämpningen av de särskilda befogenheterna och de tillhörande
      dokumentationskraven samt grundläggande förvaltningsrättsliga krav på
      handläggningen i ärenden som rör de särskilda befogenheterna. Hemmet har
      särskilt efterfrågat vägledning i hur bestämmelserna i 31 och 33 §§ LVM ska
      tillämpas och hur sistnämnda bestämmelse förhåller sig till frågan om vad som är
      möjligt att reglera i ordningsregler. Granskningen har enligt hemmet slutligen
      visat på ett behov att se över organisationen kring bemanning i verksamheten.
      Den 12–13 december 2022 ska en jurist vid SiS verksamhetskontor missbruks-
      vård hålla i en utbildning för samtliga medarbetare vid hemmet. Utbildnings-
      dagarna kommer att ägnas åt de särskilda befogenheterna, inbegripet de
      dokumentationskrav som följer av dessa bestämmelser och grundläggande
      förvaltningsrättsliga krav. Hemmet har fått i särskilt uppdrag att i sin
      verksamhetsplan för 2023 arbeta med och noga följa tillämpningen av de
      särskilda befogenheterna. Under 2023 kommer även rättsavdelningen att följa
      upp tillämpningen av beslut som hemmet fattat kring de särskilda
      befogenheterna.
AA fick därefter tillfälle att kommentera yttrandet. JO begärde även in handlingar i
ärendet från SiS.

Bedömning
Granskningens inriktning
Vid tidpunkten för anmälan vårdades AA med stöd av lagen (1988:870) om
vård av missbrukare i vissa fall, LVM, vid LVM-hemmet Rällsögården.

AA har klagat på flera beslut och andra åtgärder som LVM-hemmet vidtog
under hans vistelse i hemmet. Jag har riktat in min granskning på det som AA
har uppgett om beslutet att han skulle beredas vård vid en låsbar enhet och
LVM-hemmets hantering av hans önskemål om att få använda sin dator.
Därutöver har jag granskat LVM-hemmets handläggning av AA:s överklagande
och dokumentationen i journalen.

Beslutet om vård vid låsbar enhet
I samband med att AA kom till Rällsögården fattade den tillförordnade
institutionschefen ett beslut om att han skulle beredas vård vid en enhet inom
hemmet som är låsbar. En intagen får beredas vård vid en sådan enhet om det är
nödvändigt med hänsyn till den intagnes, övriga intagnas eller personalens
säkerhet, eller om det är nödvändigt för att förhindra att den intagne avviker
eller för att i övrigt genomföra vården (34 § andra stycket LVM).

JO:s granskning är av rättslig art och avser främst en kontroll av att
myndigheterna har följt de regler som gäller för förfarandet i formellt
hänseende. Det innebär bl.a. att JO normalt inte uttalar sig om myndigheters
bedömningar i enskilda fall. Jag avser därför inte att uttala mig om den
bedömning som gjordes om att AA skulle beredas vård vid en låsbar enhet.
Däremot vill jag understryka att vård vid låsbar enhet är en tvångsåtgärd som
endast får användas om den står i rimlig proportion till syftet med åtgärden. Är
mindre ingripande åtgärder tillräckliga ska de användas. (Se 36 a § LVM.)
                                                                  Dnr 5383-2022      Sid 8 (11)




Beslut om vård vid låsbar enhet får givetvis inte fattas slentrianmässigt och det
ska alltid göras en bedömning i det enskilda fallet.

AA har klagat på beslutets utformning och bl.a. uppgett att någon egentlig
bedömning aldrig gjordes. I beslutet anges att AA bedömdes ha behov av vård
vid en låsbar enhet för att förhindra att han avviker och återfaller i missbruk.
Varför LVM-hemmet kom till den slutsatsen framgår däremot inte.

Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska
som huvudregel innehålla en klargörande motivering. En sådan motivering ska
innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och vilka
omständigheter som har varit avgörande för myndighetens ställningstagande
(32 § första stycket förvaltningslagen [2017:900]). Kravet på att en motivering
ska vara klargörande innebär att en part ska ges en möjlighet att förstå hur
myndigheten har resonerat i det enskilda fallet (prop. 2016/17:180 s. 320).

Vård vid en låsbar enhet utgör ett ingrepp i den intagnes fri- och rättigheter.
Kraven på rättssäkerhet är särskilt högt ställda vid sådana beslut och det är
därmed av yttersta vikt att det går att utläsa vilka skäl som legat till grund för
bedömningen. Beslutet att bereda AA vård vid en låsbar enhet innehåller dock
endast en standardmotivering och det går inte att förstå hur hemmet resonerade i
AA:s fall. Av motiveringen framgår inte heller att hemmet har prövat om
beslutet att vårda AA vid en låsbar enhet stod i rimlig proportion till syftet med
åtgärden. Jag noterar även att hemmet endast har hänvisat till 34 § LVM och
inte till proportionalitetsregeln i 36 a § LVM. Någon bedömning av åtgärdens
proportionalitet tycks därmed inte ha gjorts. Det är en allvarlig brist.

Åtgärden att omhänderta AA:s dator för att vid ett senare tillfälle visitera
den
Efter att AA:s anhöriga hade lämnat in bl.a. hans dator fattade den
tillförordnade institutionschefen ett beslut om att den skulle omhändertas. Av
beslutet framgår att datorn behövde visiteras innan den kunde återlämnas till
AA. Det dröjde två dagar innan visitationen genomfördes. Datorn återlämnades
därefter till AA som fick disponera den i enlighet med den ordningsregel som
hemmet hade tagit fram (se nedan).

En intagen vid ett LVM-hem får inte inneha viss egendom. Det gäller bl.a.
alkoholhaltiga drycker och narkotika samt annan egendom som kan vara till
men för vården eller ordningen vid hemmet. Om sådan egendom påträffas ska
den omhändertas (31 § LVM).

Om det behövs får den som vårdas enligt LVM kroppsvisiteras, bl.a. om det
under vistelsen i hemmet uppkommer misstanke om att otillåten egendom ska
påträffas hos honom eller henne (32 § första stycket LVM). Med
kroppsvisitation avses undersökning av någons kläder och annat som någon bär
på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig
(prop. 2017/18:169 s. 44).
                                                                  Dnr 5383-2022       Sid 9 (11)




Av SiS yttrande framgår att visitationen syftade till att undersöka om datorn
hade manipulerats på något sätt eller innehöll narkotika. Om egendom som en
intagen inte får inneha påträffas, t.ex. vid en kroppsvisitation, ska den
omhändertas. Det finns däremot inte något rättsligt stöd för att omhänderta
egendom om avsikten är att först vid ett senare tillfälle undersöka om den är
otillåten. LVM-hemmet saknade därmed fog för beslutet att omhänderta AA:s
dator. Av utredningen framgår även att datorn visiterades utan att det fattades
något beslut om kroppsvisitation med tillämpning av 32 § LVM och det fanns
inte heller i övrigt stöd i lag för att genomföra åtgärden.

Det som kommit fram om LVM-hemmets hantering av AA:s dator tyder på att
det finns behov av att höja personalens kompetens om SiS särskilda
befogenheter. Intagna får inte riskera att utsättas för inskränkningar som saknar
stöd i lag på grund av okunnighet hos personalen om de regler som styr
verksamheten och hur de ska tillämpas. Jag ser med allvar på det inträffade.

LVM-hemmets ordningsregel om användning av egen dator
AA har ifrågasatt LVM-hemmets dåvarande ordningsregel om de intagnas rätt
att använda egen dator. Den innebar att det var möjligt att använda en egen
bärbar dator två timmar varje helgfri vardag mellan kl. 13.00 och 16.00. Övrig
tid skulle datorn förvaras på avdelningsföreståndarens kontor. Som AA påtalar
avvek ordningsregeln tydligt från hemmets ordningsregel om användning av
mobiltelefon. Av den ordningsregeln följer att de intagna får använda sina
mobiltelefoner varje dag mellan kl. 08.30 och 19.30.

SiS har i sitt yttrande pekat på förarbetsuttalanden till stöd för att myndigheten
får ta fram ordningsregler för när elektroniska kommunikationstjänster får
användas. I dessa förarbeten hänvisas till regleringen i socialtjänstförordningen
(2001:937) om ordningsregler i hem för vård eller boende. Där anges att
ordningsreglerna ska syfta till att skapa trygghet och säkerhet för alla som vistas
på hemmen. De ska utarbetas under medverkan av företrädare för de boende
och följas upp regelbundet. Vidare ska de vara tillgängliga och välkända för
både boende och personal (3 kap. 5 a § socialtjänstförordningen).

Den aktuella ordningsregeln togs fram i nära anslutning till att AA hade begärt
att få använda sin egen dator under vistelsen i LVM-hemmet. Det tycks inte ha
funnits ett behov av en sådan ordningsregel tidigare och det är oklart varför
hemmet bedömde att det plötsligt uppstod ett problem som behövde lösas med
en ordningsregel. Ordningsregeln verkar endast ha berört AA och den innebar
en tydlig inskränkning i jämförelse med vad som gäller för mobiltelefoner,
inklusive mobiltelefoner med internetuppkoppling. Av SiS yttrande framgår inte
heller varför LVM-hemmet bedömde att ordningsregeln behövdes för att skapa
trygghet och säkerhet för alla som vistas på hemmet. Mot denna bakgrund
bedömer jag att det inte fanns stöd för att genom en allmän ordningsregel
begränsa AA:s möjlighet att använda sin dator. Jag noterar även att
                                                                  Dnr 5383-2022      Sid 10 (11)




ordningsregeln inte hade utarbetats under medverkan av företrädare för de
intagna på hemmet.

Det finns skäl att understryka att ordningsregler aldrig får användas som ett
alternativ till att fatta beslut om att använda särskilda befogenheter. En av SiS
särskilda befogenheter innebär att den intagnes rätt att använda elektroniska
kommunikationstjänster får vägras eller begränsas, om det kan äventyra vården
eller ordningen vid hemmet (33 a § första stycket LVM). När hemmet
överväger om det finns skäl att fatta ett sådant beslut ska den ovannämnda
proportionalitetsregeln tillämpas (36 a § LVM). Ett beslut om inskränkning i
rätten att använda elektroniska kommunikationstjänster får gälla i högst
14 dagar (33 a § andra stycket LVM). Vidare kan ett sådant beslut överklagas
(44 § första stycket 2 LVM).

Det är oklart om LVM-hemmets syfte med ordningsregeln var att begränsa
AA:s rätt att använda elektroniska kommunikationstjänster. I yttrandet har SiS
uppgett att det inte har kommit fram något skäl till att han behövde begränsas i
sin rätt att använda sin dator. Även om det inte fanns grund för att fatta ett
beslut om begränsning av elektroniska kommunikationsmedel med stöd av
33 a § första stycket LVM, vill jag lyfta fram att ett sådant beslut hade varit
förenat med vissa rättssäkerhetsgarantier. Beslutet hade t.ex. varit tidsbegränsat
och överklagbart. Dessa rättssäkerhetsgarantier gick AA miste om när hemmet
i stället reglerade hans möjlighet att använda sin dator genom en allmän
ordningsregel. Det som kommit fram synliggör vikten av att ordningsregler inte
används i situationer som är avsedda att hanteras genom beslut om att använda
särskilda befogenheter.

I yttrandet anges att LVM-hemmet Rällsögården har efterfrågat vägledning om
vad som kan regleras genom ordningsregler. Jag förutsätter att SiS följer upp
hur LVM-hemmen använder ordningsregler och ger hemmen det stöd som de
efterfrågar.

Handläggningen av AA:s överklagande
Som redovisas i SiS yttrande överklagade AA den nu aktuella ordningsregeln.
Ett överklagande ska ges in till beslutsmyndigheten som prövar om det har
kommit in i rätt tid. Om överklagandet har kommit in för sent ska myndigheten
besluta att det ska avvisas. Om överklagandet inte avvisas ska myndigheten
skyndsamt överlämna det till överinstansen. Det är överinstansen som prövar
om ett överklagande ska avvisas på någon annan grund (43 och 45–47 §§
förvaltningslagen).

LVM-hemmet avstod inledningsvis från att lämna över AA:s överklagande till
förvaltningsrätten med hänvisning till att det inte fanns något beslut om
begränsning av elektroniska kommunikationstjänster att överklaga. Av de
ovannämnda bestämmelserna framgår att beslutsmyndigheten endast ska pröva
om ett överklagande har kommit in i rätt tid. Övriga förutsättningar som måste
vara uppfyllda för att ett överklagande ska kunna tas upp till prövning i sak
                                                                    Dnr 5383-2022       Sid 11 (11)




prövas av domstol och inte av beslutsmyndigheten. (Se t.ex. JO 2004/05 s. 373
och JO:s beslut den 2 oktober 2014, dnr 5335-2013.)

AA gav in sitt överklagande den 7 juli 2022. Först efter cirka tre månader, den
5 oktober 2022, gjorde LVM-hemmet en rättidsprövning och överlämnade
överklagandet till förvaltningsrätten. Den bristfälliga handläggningen innebar
att AA inte fick en domstolsprövning av ordningsregelns överklagbarhet inom
en rimlig tid. Det är inte godtagbart.

Dokumentation
Genomgången av AA:s journal visar på omfattande dokumentationsbrister. Det
finns inte skäl för mig att här upprepa hela den redogörelse för iakttagna
felaktigheter som SiS har redovisat i sitt yttrande. Jag vill dock framhålla att
dokumentationsskyldigheten är viktig och att den tillgodoser olika syften.
Dokumentationen skapar t.ex. förutsättningar för den enskilde att följa
handläggningen av sitt ärende. Vidare möjliggör korrekt dokumentation en
framtida intern eller extern granskning av handläggningen. SiS behöver
säkerställa att LVM-hemmets dokumentation lever upp till de krav som ställs.

Slutsatser
Vid min granskning av detta ärende har jag uppmärksammat en rad fel och
brister. En intagen får aldrig utsättas för inskränkningar som saknar stöd i lag,
och därför ser jag med särskilt allvar på att LVM-hemmet har brustit vid sin
användning av särskilt reglerade befogenheter i LVM. Vidare har LVM-
hemmets ordningsregel inneburit en otillåten begränsning av AA:s möjlighet att
använda sin dator. LVM-hemmet har även åsidosatt grundläggande
förvaltningsrättsliga regler om motivering av beslut och handläggning av
överklaganden. Till detta kommer att dokumentationen i AA:s journal är
undermålig.

Med hänsyn till omfattningen av de fel och brister som jag har redovisat
förtjänar LVM-hemmet Rällsögården allvarlig kritik. Vid upprepade tillfällen
har jag framhållit att SiS måste säkerställa att personalen har den kunskap som
krävs för att kunna tillämpa regelverket på ett rättssäkert sätt. Jag förutsätter att
behovet av utbildning och andra insatser löpande följs upp av SiS.

Det AA har fört fram i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.



Thomas Norling


Rättssakkunniga Clara Ljunggren har föredragit ärendet och byråchefen Anna
Flodin har deltagit i beredningen.
