# Fråga om uppgifter om det behandlingshem där en person kommer att vistas till följd av en dom på kontraktsvård kan omfattas av sekretess enligt 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen

JO 2025-06-12 dnr 5387-2024

[B]

## BESLUT

Datum                      Dnr                    Sid
                                                                    2025-06-12                 5387-2024             1 (5)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Fråga om uppgifter om det behandlingshem där en person kommer
                   att vistas till följd av en dom på kontraktsvård kan omfattas av
                   sekretess enligt 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen


                    Beslutet i korthet: En tilltalad med skyddad folkbokföring dömdes till skyddstillsyn
                    med särskild behandlingsplan (kontraktsvård). Till domen fogades behandlingsplanen,
                    av vilken framgick på vilket behandlingshem den tilltalade skulle komma att vistas.
                    Enligt 21 kap. 3 a § offentlighets- och sekretesslagen gäller sekretess i mål vid
                    domstol där en part har skyddad folkbokföring för uppgift som lämnar upplysning om
                    var den parten bor stadigvarande eller tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan
                    röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne kan komma att utsättas
                    för våld eller lida annat allvarligt men.
                    En fråga i ärendet är om sekretesskyddet även omfattar uppgifter om ett
                    behandlingshem som den tilltalade kunde komma att vistas på till följd av en dom på
                    kontraktsvård. Enligt chefsJO måste uppgifter om en sådan förestående vistelse på
                    ett behandlingshem vara att betrakta som en uppgift som kan lämna upplysning om
                    var en person tillfälligt bor. Sekretessbestämmelsen var därmed tillämplig på
                    uppgifterna om behandlingshemmet. Den ansvarige domaren borde ha övervägt om
                    uppgifterna om behandlingshemmet kunde omfattas av sekretess. Han kan inte
                    undgå kritik för att han inte gjorde det.
                    ChefsJO kritiserar även tingsrätten för att uppgifter som lämnades till tingsrätten vid
                    telefonsamtal om hotbilden mot den tilltalade inte dokumenterades.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade social- och omsorgsförvaltningen i Linköpings
                   kommun på Uppsala tingsrätt och en rådman vid tingsrätten. I anmälan anfördes
                   bl.a. följande.

                   Den tilltalade i ett brottmål vid tingsrätten, AA, har skyddad folkbokföring. Den
                   6 oktober 2023 tog en socialsekreterare vid social- och omsorgsförvaltningen en
                   telefonkontakt med tingsrätten med anledning av vissa uppgifter om AA i en
                   handling i målet. Socialsekreteraren upplyste om att det fanns en reell hotbild
                   mot AA och att det var viktigt att det beaktades vid framtida
                   sekretessbedömningar. Även i ett yttrande som social- och
                   omsorgsförvaltningen hade gett in till tingsrätten fanns information om
                   hotbilden mot AA och de åtgärder som vidtagits för att skydda henne.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                  Dnr 5387-2024      Sid 2 (5)




Den 10 november 2023 meddelade tingsrätten dom i målet. AA dömdes till s.k.
kontraktsvård och till domen fogades en behandlingsplan avseende AA. I
planen angavs var AA skulle vistas för behandling, hur länge hon skulle vistas
på respektive boende samt när och hur hon skulle få röra sig utanför boendet.
Namn på föreståndare och kontaktuppgifter angavs också. Med anledning av
detta beslutade frivården kort efter att domen meddelats att ändra placeringen
för AA:s behandling då hennes skydd bedömdes vara röjt. Planeringen som
angavs i domen verkställdes därmed aldrig. I anslutning till att domen
meddelats tog utomstående personer kontakt med det tilltänkta boendet för att
eftersöka AA.

Utredning
JO hämtade in dagboksblad och domen från Uppsala tingsrätt. Av domen
framgick att AA dömdes för grovt narkotikabrott och grovt vapenbrott till
skyddstillsyn med särskild behandlingsplan (kontraktsvård).

Därefter yttrade sig tingsrätten genom lagmannen BB. Inför tingsrättens
yttrande hade upplysningar inhämtats från CC, chefsrådman på den avdelning
där målet handlades, och rådmannen DD, som handlade målet i samband med
huvudförhandlingen.

DD uppgav bl.a. följande. Utöver allmänna uppgifter om hotbild som lämnats i
skriftliga yttranden från social- och omsorgsförvaltningen hade han inga
uppgifter om någon konkret hotbild mot den tilltalade. Behandlingsplanen
föredrogs vid huvudförhandlingen och uppgifterna i den blev därmed offentliga.
Några överväganden om att skydda annat än den tilltalades
folkbokföringsadress genom sekretessförordnande i domen gjordes inte.

CC uppgav bl.a. att en handläggare på domstolen haft telefonkontakt med AA,
troligen i samband med beslut om häktning, med anledning av att hennes namn
och övriga personuppgifter inte sekretessbelagts.

BB anförde bl.a. följande.

Den bestämmelse som främst är aktuell i detta fall är 21 kap. 3 a § offentlighets-
och sekretesslagen (2009:400), OSL, som skyddar den adress där personen bor
stadigvarande eller tillfälligt. Rent språkligt verkar det som att bestämmelsen
endast skyddar aktuell uppgift om boende eller vistelse och inte en hypotetisk
framtida plats. Syftet med bestämmelsen torde dock vara att skyddet även ska
omfatta framtida platser för boende eller vistelse.

Det finns inte anledning att ifrågasätta de uppgifter som lämnas i anmälan om
att en socialsekreterare varit i kontakt med tingsrätten. Det saknas dock
anteckningar i målets händelseförteckning om dessa telefonsamtal. Det är
givetvis av yttersta vikt att allt som förekommer dokumenteras och att domaren
får del av detta.
                                                                      Dnr 5387-2024       Sid 3 (5)




DD övertog ansvaret för målet när han delades in på huvudförhandlingen. Om
han hade nåtts av de aktuella uppgifterna före förhandlingen hade han sannolikt
inte hanterat uppgifterna om AA:s personliga förhållanden på det sätt som
gjordes. För att uppfylla syftet med den aktuella sekretessbestämmelsen borde
tingsrätten ha hanterat vistelseuppgifterna på ett annat sätt. Det kan påpekas att
ingen närvarande begärde att uppgifterna skulle lämnas bakom stängda dörrar,
vilket hade kunnat leda till ett bättre utfall, även om det givetvis är tingsrättens
uppgift att besluta om det.

Social- och omsorgsnämnden kommenterade yttrandet och bifogade en
tjänsteanteckning, enligt vilken en socialsekreterare i ett telefonsamtal med en
handläggare vid tingsrätten den 6 oktober 2023 informerat om hotbilden mot
AA och att hon har skyddad folkbokföring.

Rättslig reglering
I 16 § första stycket folkbokföringslagen (1991:481) anges att en person som av
särskilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga
trakasserier på annat sätt, får efter egen ansökan medges att vara folkbokförd på
en annan folkbokföringsort än där personen är bosatt (skyddad folkbokföring)
om åtgärden med hänsyn till den enskildes förmåga och övriga förutsättningar
kan antas tillgodose behovet av skydd.

Enligt 21 kap. 3 a § första stycket OSL gäller sekretess i mål eller ärende vid
domstol där en part har skyddad folkbokföring enligt 16 § folkbokföringslagen
för uppgift som lämnar upplysning om var den parten bor stadigvarande eller
tillfälligt, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon närstående till denne kan komma att utsättas för hot eller våld eller lida
annat allvarligt men. Detsamma gäller om uppgiften tillsammans med annan
uppgift i målet eller ärendet bidrar till sådan upplysning. För bestämmelsen
gäller ett s.k. omvänt skaderekvisit, vilket betyder att utgångspunkten är att
uppgifterna omfattas av sekretess. Syftet med bestämmelsen är att tillförsäkra
personer med skyddad folkbokföring, som löper betydligt större risk än andra
att utsättas för hot eller våld, ett förstärkt sekretesskydd för uppgifter som röjer
var personen bor (se prop. 2017/18:145 s. 88 f.).

I förarbetena till nuvarande 21 kap. 3 § OSL, som är relevanta även i nu aktuellt
sammanhang, anges att det med uppgift som kan lämna upplysning om var den
enskilde bor stadigvarande eller tillfälligt avses t.ex. adress till fritidsbostad
eller hotell (se prop. 2005/06:161 s. 98). Utöver uppgifter om var den enskilde
bor skyddar bestämmelsen i 21 kap. 3 a § även information om var personen i
övrigt vistas och som kan göra det enklare att hitta personen, t.ex. uppgifter om
var personen arbetar, går i skola eller har sina läkarkontakter om uppgifterna
enskilt eller tillsammans med andra uppgifter i målet kan leda till att den
enskildes boende avslöjas (se prop. 2017/18:145 s. 92).
                                                                  Dnr 5387-2024       Sid 4 (5)




Om det kan antas att det vid en förhandling kommer att läggas fram en uppgift
som är sekretessbelagd hos domstolen, får rätten i vissa fall besluta att
förhandlingen i den del som rör uppgiften ska hållas inom stängda dörrar (se 5
kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken).

En sekretessbestämmelse som gäller för en uppgift i ett mål upphör att vara
tillämplig om uppgiften läggs fram vid en offentlig förhandling i samma mål.
Om en sådan uppgift läggs fram vid en förhandling inom stängda dörrar
fortsätter sekretessbestämmelsen att vara tillämplig under den fortsatta
handläggningen av målet, om inte domstolen beslutar annat. Sedan domstolen
har avslutat målet fortsätter dock sekretessbestämmelsen att vara tillämplig
endast i den utsträckning domstolen i sitt avgörande har beslutat om det. (Se 43
kap. 5 § första och andra stycket OSL.)

Om rätten dömer till skyddstillsyn med särskild behandlingsplan ska enligt
28 kap. 6 b § andra stycket brottsbalken i domen alltid beslutas en föreskrift om
den behandlingsplan som den dömde har åtagit sig att följa.

Av 5 § förordningen (1996:271) om mål och ärenden i allmän domstol framgår
bl.a. att domstolen under handläggningen av ett mål fortlöpande ska registrera
vilka handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som utförs i
målet och vad som i övrigt förekommer i det.

Bedömning
Av utredningen framgår att AA hade skyddad folkbokföring på grund av den
hotbild som fanns mot henne. Uppgifter om detta framgick i ett yttrande som
social- och omsorgsförvaltningen hade lämnat in i målet. Därutöver har det
klarlagts att tingsrätten vid telefonsamtal informerats om hotbilden och vikten
av att den beaktades vid framtida sekretessbedömningar. I domen anges att
sekretessbestämmelsen i 21 kap. 3 a § OSL ska fortsätta att vara tillämplig på
AA:s adressuppgifter (skyddad folkbokföring) i målet.

En fråga som aktualiseras i ärendet är om det fanns rättsliga förutsättningar att
förordna om sekretess för uppgifterna om det behandlingshem AA kunde
komma att vistas på till följd av en dom på kontraktsvård.

Det råder inte något tvivel om att en uppgift om vilket behandlingshem en
person med skyddad folkbokföring tillfälligt bor på omfattas av bestämmelsen.
Däremot framstår det inte som givet att även uppgifter om ett behandlingshem
som en person ska komma att genomgå behandling vid omfattas av
bestämmelsens sekretesskydd.

En rent språklig tolkning av lagtexten kan ge intrycket av att den enbart tar sikte
på uppgifter om var parten för tillfället bor. Med hänsyn till att bestämmelsen
enligt förarbetena även skyddar uppgifter om t.ex. adress till en fritidsbostad
eller hotell är det dock tydligt att det med uttrycket bor avses mer än den plats
där personen för närvarande har sin bostad och att sekretesskyddet inte är
                                                                   Dnr 5387-2024      Sid 5 (5)




begränsat till förhållanden vid en viss given tidpunkt. Mot denna bakgrund
måste enligt min mening uppgifter om en förestående vistelse på ett
behandlingshem till följd av en dom på kontraktsvård vara att betrakta som en
uppgift som kan lämna upplysning om var en person tillfälligt bor (jfr
Kammarrätten i Jönköpings dom den 3 augusti 2011 i mål nr 1699-11). En
sådan tolkning är även i linje med bestämmelsens uttalade syfte att hindra att
personer med skyddad folkbokföring kan hittas och därmed riskera att utsättas
för våld och hot. En motsatt bedömning skulle innebära att en domstol kan
tvingas röja uppgifter om en kommande vistelse på ett behandlingshem med den
följden att skyddet för den förföljda personen omintetgörs.

Den information som lämnades vid telefonsamtalen med tingsrätten synes inte
ha förts vidare av de personer som tog emot den. DD, som var ansvarig för
målet i samband med huvudförhandlingen, har uppgett att han inte fick
information om någon konkret hotbild mot den tilltalade utöver de allmänna
uppgifter som lämnats i yttranden från förvaltningen.

Redan den omständigheten att AA hade skyddad folkbokföring, alltså oaktat de
ytterligare uppgifterna om hotbilden mot henne, borde ha föranlett DD att
överväga om uppgifterna om behandlingshemmet kunde omfattas av sekretess.
Enligt DD:s yttrande gjorde han inte några sådana överväganden, vilket han inte
kan undgå kritik för.

Överväganden om detta hade i och för sig kunnat leda till bedömningen att
uppgifterna i behandlingsplanen inte skulle sekretessbeläggas. Men de hade
också kunnat medföra att rätten avstod från att föredra behandlingsplanen eller
delar av den vid en offentlig huvudförhandling och att domen utformades på ett
sådant sätt att uppgifterna om vilket behandlingshem AA skulle vårdas vid inte
röjdes. Exempelvis kunde uppgifterna ha maskerats i den bilagda
behandlingsplanen. Det är inte heller ett krav att behandlingsplanen bifogas
domen. Det kan räcka att planen identifieras i domen på annat sätt och att
behandlingsplanen finns i tingsrättens akt (se Bäcklund m.fl., Brottsbalken
[7 nov. 2024], kommentaren till 28 kap. 6 b § under rubriken Föreskrift om
behandlingsplan).

Av tingsrättens yttrande framgår att flera telefonsamtal vid vilka tingsrätten
upplystes om hotbilden mot AA inte dokumenterades. Uppgifterna var av sådan
betydelse att så borde ha skett. Tingsrätten kritiseras för att detta inte gjordes.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Maria Östling och Beatrice Norin har föredragit ärendet och
byråchefen Stefan Nyman har deltagit i beredningen.
