# Kritik mot en kriminalvårdsanstalt för brister i målsägandeinformation

JO 2007-10-12 dnr 539-2007

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                      Sid
                                                                            2007-10-12              539-2007                1 (5)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Kritik mot en kriminalvårdsanstalt för brister i målsägandeinformation

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 5 februari 2007, klagade AA på att
                        Kriminalvården, anstalten Kalmar, inför ett beslut om förflyttning av en inta- gen
                        som begått brott mot henne underlät att beakta synpunkter som hon hade gett in
                        skriftligen till anstalten i egenskap av brottsoffer. Hon klagade även på att anstalten
                        åsidosatt sin skyldighet att underrätta henne om två beslut angående förflyttning av
                        gärningsmannen till öppen anstalt; dels ett beslut den 8 december 2006, dels ett
                        senare beslut då det tidigare beslutet återkallades.

## Utredning

Anmälan remitterades till Kriminalvården. I remissvaret hänvisade myndigheten
                        (Region Öst), genom regionchefen BB, till ett yttrande från verksamhetsområdet
                        Kalmar, av vilket framgick bl.a. följande.
                                  Yttranden gällande vidarebefordran av brev till placeringsenheten

## Bakgrund

CC:s förflyttningsärende påbörjades då en anhållan, gällande förflyttning från
                                  anstalten Kalmar till anstalten Tillberga, inkom den 26 oktober 2006. Anstalten
                                  Kalmar översände den 10 november 2006 sitt yttrande till placeringsenheten. I
                                  yttrandet tillstyrkte anstalten Kalmar förflyttning av CC till anstalten Tillberga.
                                  Målsäganden, AA, i det mål vari CC fällts till ansvar, skickade den 11 november
                                  2006 ett brev till anstalten Kalmar. Av brevet framgår bl.a. att det vore inhumant att
                                  placera CC i en öppen anstalt i Upplandsområdet eller i de norra delarna av
                                  Stockholm då hon fortfarande är mycket rädd för CC och fruktar att stöta ihop med
                                  honom.
                                  Beslut i förflyttningsärendet fattades av placeringsenheten den 8 december 2006. I
                                  e-mailkorrespondens den 21 december 2006, gällande underrättelse om CC:s
                                  förflyttning, upplystes målsäganden om att hennes brev ej medskickats
                                  förflyttningsansökan. Målsäganden fick även, i samma e-mail, placeringsenhetens
                                  kontaktuppgifter.

## Bedömning

Handläggningen av ärenden som grundas på en intagens ansökan om förflyttning
                                  förlöper på det sättet att ansökan inkommer till anstalten där den intagne är placerad.
                                  Innan ansökan översänds till Kriminalvårdens placeringsenhet, vilken är behörig att




 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                  Dnr 539-2007        Sid 2 (5)




pröva frågan, skall anstalten yttra sig över ansökan samt därefter skicka yttrandet
och ansökan till placeringsenheten.
I detta fall har brevet från målsäganden inkommit till anstalten sedan anstaltens
yttrande skickats till placeringsenheten. Anstalten hade i sitt yttrande bedömt att de
möjligheter som en förflyttning till anstalten Tillberga skulle innebära för CC ansågs
falla väl i linje med målet för hans återanpassning till samhället avseende möjlighet
till skuldavbetalningar, fortsatt programverksamhet, kontakt med familj och därmed
en grund för ett stabilt socialt liv. Även geografiskt bedömdes inte heller anstalten,
vartill CC eventuellt skulle förflyttas, vara placerad på sådant sätt att, med hänsyn
till målsägandes vistelseort, detta innebar hinder för förflyttningen. Ingen annan
anstaltsplacering bedömdes således medföra lika passande förutsättningar. I det
aktuella brevet till anstalten var synpunkterna från målsäganden kring CC:s
eventuella förflyttning en del av flera som också rörde andra förhållanden. Anstalten
bedömde att brevet var avsett att beaktas av anstalten i samband med
förflyttningsärendet men också när det gällde andra frågeställningar som rörde CC.
När brevet från målsäganden kom in till anstalten gjordes således bedömningen att
detta var avsett för anstalten. Anstalten gjorde i det sammanhanget avvägningen att
ansökan skulle tillstyrkas även med beaktande av uppgifterna i brevet.
Yttrande gällande tidpunkt för lämnande av målsägandeinformation i anslutning till
beslut om förflyttning

Bakgrund
Målsäganden har vid flera tillfällen inkommit med önskemål och krav om
målsägandeinformationens innehåll samt hur den skall förmedlas. Hon begärde bl.a.
i det brev som tillsändes anstalten Kalmar den 11 november 2006 att, förutom
genom telefonsamtal, få skriftliga underrättelser angående målsägarinformation,
gärna via e-mail. Hon har även begärt att informeras direkt när CC:s permissioner
avslutats samt att fler personer skall delges målsägarinformationen.
CC beviljades, den 8 december 2006, förflyttning till anstalten Tillberga. I
placeringsenhetens beslut framgick att förflyttningen skulle ske den 8 januari 2007.
Den 21 december informerades målsäganden via e-mail att CC erhållit en plats på
anstalten Tillberga från den 8 januari.

Bedömning
Gällande målsägarinformationen i anslutning till placeringsenhetens beslut om
förflyttning har anstalten Kalmar upplyst målsäganden om CC:s förflyttning till
anstalten Tillberga den 21 december 2006, dvs. 18 dagar innan planerad förflyttning.
Det händer dock att förflyttningar inte kan genomföras eller att tidpunkten för
förflyttningen ibland kan ändras med kort varsel av transportskäl eller beroende på
uppkomna situationer på den mottagande anstalten. Mot bakgrund härav görs en
bedömning av när i tiden rätt information kan lämnas. I detta fall har informationen
således lämnats 18 dagar innan planerad förflyttning.
Yttrande gällande utebliven målsägandeinformation angående återkallat beslut om
förflyttning

Bakgrund
–––
Den 3 januari 2007 återkallade placeringsenheten det beslut om förflyttning som
tidigare meddelats.
Anstalten Kalmar var, redan innan beslutet om återkallelse togs, i kontakt med
placeringsenheten, varvid det framkom att beslutet skulle komma att återkallas. Vid
fortsatt kontakt med placeringsenheten framkom även att målsäganden var
uppdaterad i ärendet. Någon direkt målsägandeinformation, angående återkallelse
av förflyttningsbeslutet, utgick ej från anstalten Kalmar.
                                                                   Dnr 539-2007      Sid 3 (5)




Anstalten Kalmars inställning
Hur Kriminalvården skall förfara med information till målsäganden i anslutning till
återkallade beslut i förflyttningsärenden var vid tillfället inte entydigt reglerade i
kriminalvårdslagstiftningen. En restriktiv tolkning, av den då gällande 35 § i 2 kap.
lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, skulle kunna innebära att målsäganden
endast underrättas om själva förflyttningen. I förevarande fall ändrade
placeringsenheten sitt tidigare beslut på sådant sätt att den intagnes begäran om
förflyttning avslogs och att han därmed skulle kvarstanna i anstalten Kalmar; den
anstalt målsäganden visste att han befann sig i.
Syftet med de föreskrivna reglerna om målsägarinformation torde dock ha varit att
Kriminalvården tillgodoser målsägandes behov av information angående i vilken
anstalt den intagne befinner sig för stunden och detta utan att sekretessen åsidosätts.
I anslutning till att placeringsenheten ändrade sitt tidigare beslut förvissade sig
anstalten Kalmar, genom placeringsenheten, om att målsäganden kände till att
beslutet hade ändrats och att den intagne därmed skulle stanna kvar i anstalten
Kalmar. Eftersom målsäganden hade den kännedomen utgick ingen information från
anstalten Kalmar.
Regionchefen BB anförde för egen del därutöver bl.a. följande.
Av 35 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt, KvaL, i den tidigare gällande
lydelsen, framgår följande. Om en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat
sig mot någons liv, hälsa, frihet eller frid, skall målsäganden tillfrågas om han eller
hon vill bli underrättad om följande:
– i vilken anstalt den intagne befinner sig,
– om den intagne kommer att förflyttas till öppen anstalt,
– om den intagne får permission enligt 32 §,
– om den intagne vistas utanför anstalt enligt 11, 14, 34, 37, 38 eller 43 §,
– om den intagne avtjänar en del av straffet genom verkställighet utanför
  anstalt enligt 33 a §,
– om den intagne, eller Kriminalvården, ansöker om omvandling enligt lagen
  (2006:45) om omvandling av fängelse på livstid,
– om den intagne friges,
– om den intagne rymmer, och
– om den intagne uteblir efter permission eller någon annan vistelse utanför
  anstalten.
En begärd underrättelse behöver inte lämnas om en planerad vistelse utanför
anstalten i de fall en underrättelse på grund av beslutad bevakning eller andra
förhållanden framstår som uppenbart obehövlig. Detsamma gäller när en
underrättelse kan befaras medföra fara för den intagnes liv eller hälsa.
Underrättelse till målsägande om frigivning skall lämnas i lämplig tid före
frigivningen och i andra fall så tidigt som möjligt.
Underrättelsen skall utformas på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till
omständigheterna i det enskilda fallet.
Kriminalvården Region Öst gör följande bedömning.
Brevet från AA borde ha setts som en del av beslutsunderlaget i CC:s ärende om
förflyttning. Anstalten borde ha vidarebefordrat brevet till placeringsenheten och
Kriminalvården, Region Öst, finner att anstalten har brustit i sin handläggning av
ärendet då så inte skedde.
                                                                        Dnr 539-2007     Sid 4 (5)




      Av 35 § KvaL framgår att en underrättelse till målsägande skall lämnas så tidigt som
      möjligt. Mot bakgrund av vad som har framkommit i ärendet kan inte Region Öst
      finna annat än att anstalten har informerat AA om förflyttningen i enlighet med
      reglerna om målsägandeinformation.
      Kriminalvården är sedan den 1 januari 2006 en myndighet. Av handlingarna framgår
      att anstalten, genom placeringsenheten, förvissat sig om att AA kände till att beslutet
      om förflyttning återkallats. Kriminalvården, Region Öst, finner att Kriminalvården
      har uppfyllt sin skyldighet att lämna underrättelse till målsäganden och att anstalten
      således inte har brutit mot reglerna om målsägandeinformation då inte någon
      ytterligare underrättelse skickades från anstalten.
      Kriminalvården Region Öst har tidigare, med anledning av klagomål som AA
      framfört mot anstalten Kalmar i fråga om hanteringen av målsägandeinformation,
      utrett frågan och funnit att några brister i hanteringen av målsägandeinformationen
      till AA i samband med CC:s permissioner inte har framkommit. – – –
AA kommenterade remissvaret, varvid hon uppgav att det inte var Kriminalvården,
utan polisen, som den 21 december 2007 informerade henne om att
gärningsmannen skulle förflyttas till en öppen anstalt.

I beslut den 12 oktober 2007 anförde JO Cecilia Nordenfelt följande.

Bedömning
Handläggningen i anstalten inför beslutet om anstaltsplacering
Av 2 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om placering av dömda i
kriminalvårdsanstalt (KVFS 2006:13) framgår att inför varje anstaltsplacering en
risk- och behovsprövning skall göras där bl.a. risken för fortsatt brottslighet skall
bedömas. Av de allmänna råden följer att vid denna bedömning skall beaktas bl.a.
sådana omständigheter som är relevanta med hänsyn till eventuella brottsoffer.

Av utredningen framgår att anstalten har underlåtit att till placeringsenheten
vidarebefordra ett brev från AA i vilket hon framförde omständigheter av betydelse
för ett beslut om anstaltsplacering. Det ankommer naturligtvis inte på anstalten att
bedöma om dessa omständigheter skulle påverka placeringsenhetens beslut. Jag
delar alltså Kriminalvårdens uppfattning att det inträffade var felaktigt och
anstalten förtjänar kritik för det inträffade. Jag förutsätter att erforderliga åtgärder
vidtas, exempelvis genom utbildningsinsatser, så att en upprepning kan undvikas.

Målsägandeinformation
Under förutsättning att en intagen avtjänar straff för ett brott som har riktat sig mot
någons liv, hälsa, frihet eller frid skall målsäganden, enligt 35 § lagen (1974:203)
om kriminalvård i anstalt, tillfrågas om han eller hon vill bli underrättad om den
intagnes situation i olika avseenden. Om målsäganden, som i förevarande fall, har
uppgett att hon önskar sådan information, åligger det Kriminalvården att underrätta
målsäganden bl.a. om i vilken anstalt den intagne befinner sig och om den intagne
kommer att förflyttas till öppen anstalt samt om den intagne friges. Underrättelser
om frigivning skall lämnas i lämplig tid före frigivningen och i andra fall så tidigt
som möjligt.
                                                                  Dnr 539-2007   Sid 5 (5)




Bestämmelsen om målsägandeinformation tillkom för att stärka brottsoffrens
ställning. Lagstiftningen har utformats med beaktande av att det, även i de fall det
inte kan sägas föreligga någon beaktansvärd risk för att den intagne utsätter
målsäganden för brott, av omsorg om målsägandens person är motiverat att hon
eller han får information om gärningsmannen (prop. 1993/94:143 s. 49.).
Det är således av största vikt att Kriminalvården fullgör sin lagstadgade skyldighet
att underrätta målsäganden. Det gör sig särskilt gällande i ett fall som det
förevarande, där gärningsmannen har utsatt målsäganden för allvarlig brottslighet.

Av utredningen framgår att det den 8 december 2006 fattades ett beslut om att den
intagne skulle förflyttas till öppen anstalt. AA informerades om beslutet den 21
december 2006. Kriminalvården dröjde således nästan två veckor från det att
beslutet meddelades till dess att AA underrättades om beslutet. Enligt vad som
ovan redovisats uppställer lagen krav på att sådan information lämnas så tidigt som
möjligt. De skäl som framförts i remissvaret är enligt min mening inte godtagbara
ursäkter för dröjsmålet. Kriminalvården förtjänar kritik även i denna del.

Vad som framkommit i övrigt föranleder inte något uttalande från min sida.
