# Kritik mot en rådman vid Varbergs tingsrätt för avfattningen av ett domslut i en tvistemålsdom och för handläggningen av frågor om
rättelser och komplettering av domen

JO 2019-04-05 dnr 539-2018

BESLUT
                                                                         Datum                   Dnr                     Sid
                                                                         2019-04-05              539-2018               1 (6)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot en rådman vid Varbergs tingsrätt för avfattningen av ett
                        domslut i en tvistemålsdom och för handläggningen av frågor om
                        rättelser och komplettering av domen


                          Beslutet i korthet: En domare får kritik för att hon i en tvistemålsdom där en
                          förlikning stadfästes angav fel belopp som svarandena skulle betala till kärandena.
                          När domaren beslutade att rätta domen blev även rättelsebeslutet felaktigt genom att
                          det angav att det var käranden som skulle betala beloppet. Det innebar att
                          rättelsebeslutet också måste rättas. Slutligen kompletterade domaren domen med ett
                          beslut om att undanröja ett utslag från Kronofogdemyndigheten.
                          Domaren får kritik för felen i domen och i det första beslutet om rättelse. Hon får
                          också kritik för att besluten om rättelse och komplettering inte innehöll någon
                          överklagandehänvisning. Slutligen får hon kritik för bristfällig dokumentation av de
                          åtgärder som hon vidtog inför besluten om rättelse och komplettering.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på en rådman vid Varbergs tingsrätt med
                        anledning av hur hon hade handlagt två tvistemål där han hade varit ombud för
                        kärandena.

                        AA uppgav bl.a. att den skriftliga domen innehöll uppgifter som inte stämde
                        överens med den förlikning som parterna hade kommit överens om inför
                        domstolen och att det krävdes flera påpekanden från hans sida innan domslutet
                        genom rådmannens rättelser fick en korrekt avfattning.

## Utredning

JO tog del av dagboksbladen och den gemensamma domen i tingsrättens mål
                        T 2571-16 och T 2646-16. JO tog också del av ett protokoll från ett
                        sammanträde för muntlig förberedelse, daterat den 28 februari 2017, där båda
                        målen hade behandlats.

                        Av protokollet framgick att parterna vid sammanträdet hade träffat en förlikning
                        som de begärde att rätten skulle stadfästa i en dom och att rådmannen BB hade
                        avkunnat domen i parternas närvaro.




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 539-2018        Sid 2 (6)




I den skriftliga domen – som expedierades samma dag som den avkunnades –
stadfäste rätten förlikningen och återgav innehållet i den. Som punkt 1 angavs
att CC och DD (svarandena; JO:s anm.) solidariskt till EE och FF (kärandena;
JO:s anm.) i ett för allt skulle betala 50 000 kronor senast den 31 mars 2017. I
ett försättsblad till domen med rubriken Rättelse/komplettering angavs följande:

      Rättelse, 2017-03-09
      Beslut av: rådmannen BB
      Rätteligen ska under domslut stå att käranden ska betala 15 000 kr till
      svarandena.

      Rättelse och komplettering, 2017-04-11
      Beslut av: rådmannen BB
      Rätteligen ska i domslutet stå att Kronofogdens utslag nr […] i mål […]
      undanröjs.

      Rättelse, 2017-04-21
      Beslut av: rådmannen BB
      Rätteligen är det CC och DD som solidariskt ska utge 15 000 kr till EE och FF.

JO uppmanade tingsrätten att lämna upplysningar om och yttra sig över det som
hade förts fram i anmälan om domslutet och handläggningen av efterföljande
komplettering och rättelser. Av yttrandet skulle särskilt framgå hur
handläggningen förhöll sig till regleringen i 17 kap. 15 § rättegångsbalken, RB.

Tingsrätten (lagmannen GG) lämnade följande remissvar (bilagan här
utelämnad):
      Jag har tagit del av tingsrättens akter i målen och protokollförarens mycket
      utförliga minnesanteckningar. Dessa bifogas detta yttrande.
      Vidare har rådmannen BB yttrat sig över JO:s begäran.
      BB har anfört följande.
         Till en början kan konstateras att den muntliga förberedelsen var väldigt rörig
         och att det var en ganska ordentlig konflikt mellan AA och CC.
         Minnesanteckningar, dvs. domstolens arbetsmaterial, finns kvar.
         –––
         När det gäller själva domen så stadfästes förlikningen inför parterna. Även
         det framgår av minnesanteckningarna liksom av protokollet. Av
         minnesanteckningarna framgår att jag meddelade att förlikningen stadfästes
         och att den innebar att CC och DD i allt för ett skulle betala 15 000 kr till EE
         och FF liksom övrigt som framgår av domen.
         Dessvärre kom jag senare att skriva 50 000 kr. Det var väldigt mycket
         resonemang kring just 50 000 kr vilket handlade om att AA var skyldig CC
         50 000 kr efter någon affärstransaktion. Tyvärr blev det även fel på så sätt att
         DD föll bort. Den förlikning jag stadfäste inför parterna var dock korrekt. Jag
         har därför ansett det helt korrekt att använda mig av 17 kap. 15 §
         rättegångsbalken.
      –––
                                                                            Dnr 539-2018       Sid 3 (6)




      Av yttrandet från BB framgår vad som förekommit vid målets handläggning i det
      avseende som AA framför klagomål samt felaktigheter i ett domslut och
      efterföljande rättelse därav.
      –––

      Felaktigheter i domslutet
      Som framgår av BB:s yttrande avkunnade hon vid förhandlingen en korrekt dom.
      Något annat har inte framkommit av det klagomål AA kommit in med till JO.
      Däremot kom det slut som avkunnades inte att avspeglas genom det som skrevs i
      domslutet. Detta är givetvis olyckligt och så ska inte ske. Det är beklagligt att
      parterna i målet genom felskrivningen fått merarbete vid ansökan om
      verkställighet hos kronofogden och vid begäran om rättelse vid tingsrätten.
      Någon rättsförlust har det emellertid inte lett till, vilket framgår av AA:s yttrande
      till JO. För att det inträffade inte ska upprepas har vi på tingsrätten diskuterat ett
      arbetssätt som för framtiden ska minimera att dylika fel sker. Arbetssättet
      innebär att protokollföraren vid förhandlingen skriver ner parternas
      överenskommelse och att den sedan skrivs ut. Parterna får tillfälle att läsa genom
      den och vidta eventuella rättelser eller göra kompletteringar innan
      överenskommelsen stadfästs genom dom. Överenskommelsen finns då i skriftlig
      form och kan vid upprättande av domen föras över ordagrant till domslutet.

      Rättelserna
      Möjligheten att göra rättelser i domslutet i ett tvistemål regleras i 17 kap. 15 §
      RB. Där anges bl.a., såvitt nu är av intresse, att ”Om rätten finner att en dom …
      innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av rättens … skrivfel, räknefel
      eller liknande förbiseende, får rätten besluta om rättelse”. Någon tid inom vilken
      en rättelse får göras anges inte i bestämmelsen. Där regleras vidare att parterna
      ska höras på visst sätt om det inte är uppenbart obehövligt.
      I detta fall har det gjorts rättelser vid tre tillfällen. Samtliga har gjorts på grund
      av vad som får anses som skrivfel eller möjligtvis liknande förbiseende från
      rättens sida. De av BB vidtagna rättelserna har fullt stöd i den aktuella
      bestämmelsen.
      När det gäller det förhållandet att det gjordes tre rättelser innan domslutet blev
      korrekt är naturligtvis otillfredsställande. Även om det kan förklaras av en stor
      och tung arbetsbörda framstår det som tveksamt ursäktligt. Ska någon kritik
      riktas mot BB är det beträffande de felaktiga rättelserna.
AA kommenterade remissvaret.

Rättslig reglering
Av 17 kap. 15 § RB framgår att rätten får besluta om rättelse, om rätten finner
att en dom eller ett beslut innehåller någon uppenbar oriktighet till följd av
rättens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende. Om
rätten av förbiseende har underlåtit att fatta ett beslut som skulle ha meddelats i
samband med en dom eller ett slutligt beslut, får rätten komplettera sitt
avgörande inom sex månader från det att avgörandet vann laga kraft. En
komplettering senare än två veckor efter det att avgörandet meddelades får dock
göras endast om en part begär det och motparten inte motsätter sig
kompletteringen.

Innan ett beslut om rättelse eller komplettering fattas ska parterna ha fått tillfälle
att yttra sig, om det inte är uppenbart obehövligt. Beslutet ska om möjligt
antecknas på varje exemplar av det avgörande som rättats.
                                                                      Dnr 539-2018       Sid 4 (6)




Under handläggningen av ett mål ska det fortlöpande registreras vilka
handlingar som kommer in till domstolen, vilka åtgärder som domstolen utför
och vad som i övrigt förekommer i målet (se 5 § förordningen [1996:271] om
mål och ärenden i allmän domstol).

Bedömning
Avfattningen av domslutet och besluten om rättelser och komplettering
Av utredningen framgår att det belopp som svarandena skulle betala till
kärandena enligt parternas förlikning blev felaktigt redovisat – 50 000 kronor i
stället för 15 000 kronor – i den skriftliga domen.

Beslutet om rättelse den 9 mars 2017 innebar att domen blev korrekt i fråga om
beloppets storlek. Dock uppstod ett nytt fel genom beslutet eftersom
betalningsskyldigheten flyttades från svarandena till ”käranden”. Tingsrätten
behövde därför den 21 april 2017 besluta om ytterligare en rättelse så att
betalningsskyldigheten återgick till svarandena.

Den 11 april 2017 hade tingsrätten också anledning att besluta att det i
domslutet skulle stå att ett visst utslag från Kronofogdemyndigheten skulle
undanröjas.

Det är uppenbart att tingsrätten inte tillräckligt noggrant granskade vare sig
domslutet eller de efterföljande besluten innan de fick sin slutliga avfattning och
därefter expedierades till parterna. Även om det kan förekomma enstaka
misstag vid avfattandet av ett domslut är det inte acceptabelt att det krävdes tre
efterföljande beslut för att domslutet skulle få ett korrekt innehåll.

Vidare bör påpekas att tingsrättens beslut om rättelser och komplettering inte
innehöll någon överklagandehänvisning. Ett beslut att rätta eller komplettera en
dom är att anse som ett slutligt beslut (se mina uttalanden i JO 2012/13 s. 55,
dnr 4715-2011, med däri gjorda hänvisningar). Ett sådant beslut går att
överklaga (49 kap. 3 § RB) och ska därför innehålla en överklagandehänvisning
(17 kap. 12 § andra stycket RB). Varje beslut om rättelse eller komplettering
borde alltså ha innehållit en överklagandehänvisning.

Handläggningen inför besluten om rättelser och komplettering
Möjligheten att besluta om rättelse utan att först ge parterna tillfälle att yttra sig
ska användas med försiktighet. Om det finns minsta anledning att tro att
parterna kan ha något av betydelse att säga i frågan, bör ett yttrande alltid
begäras in (prop. 1989/90:71 s. 83).

De felaktigheter som förekom i tingsrättens dom den 28 februari 2017 var enligt
min mening sådana uppenbara oriktigheter som kan medföra en rättelse. Det
gäller även beslutet om rättelse den 9 mars 2017 som rättades genom beslutet
den 21 april 2017. De nämnda rättelsebesluten innebar emellertid att det belopp
som skulle betalas minskades betydligt och att betalningsskyldigheten dessutom
flyttades mellan parterna. Visserligen stämde justeringarna överens med
                                                                       Dnr 539-2018     Sid 5 (6)




förlikningen och den avkunnade domen, men de innebar att den skriftliga
domen ändrades i sak i väsentliga delar. Mot den bakgrunden kan det inte anses
ha varit uppenbart obehövligt att ge parterna tillfälle att yttra sig innan besluten
om rättelse fattades.

Beslutet den 11 april 2017 har rubriken ”Rättelse och komplettering”. Beslutet
innebar att det i domslutet skulle stå att ett utslag från Kronofogdemyndigheten
undanröjdes. Det framgår inte av utredningen att ett beslut med det innehållet
avkunnades vid den muntliga förberedelsen. Det var därför fråga om en
komplettering av domen och inte en rättelse.

Beslutet den 11 april 2017 meddelades sex veckor efter domen. Enligt 17 kap.
15 § andra stycket RB får en komplettering senare än två veckor efter det att
avgörandet meddelades göras endast om en part begär det och motparten inte
motsätter sig kompletteringen. Tingsrätten kunde således inte besluta om
kompletteringen utan att parterna var överens om kompletteringen.

Det framgår varken av dagboksbladen eller av tingsrättens remissvar vilka
åtgärder som tingsrätten vidtog innan besluten om rättelser och komplettering
meddelades. I dagboksbladen finns inga noteringar om att tingsrätten över
huvud taget hade kontakt med parterna efter den avkunnade domen. Genom
AA:s uppgifter i anmälan, som inte har ifrågasatts av tingsrätten, får det dock
anses klarlagt att han som ombud för kärandena hade vissa kontakter med
tingsrätten i dessa frågor. Det finns dock ingen dokumentation om när de hade
kontakt eller vad som kom fram då, t.ex. att en begäran om rättelse eller
komplettering framställdes.

Tingsrättens dokumentation av de åtgärder som vidtogs inför besluten om
rättelser och komplettering är således bristfällig. Denna brist medför att jag inte
har tillräckligt underlag för att avgöra huruvida tingsrätten fullt ut har följt
bestämmelserna om t.ex. kommunicering i 17 kap. 15 § RB. Jag kan bara
konstatera att tingsrätten enligt dessa bestämmelser inför varje beslut borde ha
haft kontakt med parterna och att de åtgärder som vidtogs efter tingsrättens dom
borde ha dokumenterats i målen.

Sammanfattning
BB har ansvarat för domen och besluten om rättelser och komplettering. Hon
ska kritiseras för den felaktiga avfattningen av domslutet i domen den
28 februari 2017 och beslutet om rättelse den 9 mars 2017 samt för att besluten
om rättelser och komplettering inte innehöll någon överklagandehänvisning.
Hon ska också kritiseras för den bristfälliga dokumentationen av de åtgärder
som vidtogs inför besluten om rättelser och komplettering.

Det är positivt att tingsrätten infört – eller avser att införa – nya rutiner för att
säkerställa att en förlikning som parter i ett dispositivt tvistemål träffar och
begär stadfästelse av också kommer till uttryck i den skriftliga domen.
                                                                  Dnr 539-2018    Sid 6 (6)




Tingsrätten bör dock överväga om det också behövs tydligare rutiner för hur
handläggningen av en rättelse eller komplettering ska gå till och dokumenteras.

Vad AA i övrigt har fört fram ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
