# Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för passiv och bristfällig handläggning i ett ärende som gäller en person med funktionsnedsättning

JO 2023-06-08 dnr 5394-2022

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2023-06-08              5394-2022              1 (10)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsförmedlingen får allvarlig kritik för passiv och bristfällig
                        handläggning i ett ärende som gäller en person med
                        funktionsnedsättning


                          Beslutet i korthet: En man som skrev in sig hos Arbetsförmedlingen i juni 2021
                          uppmanades att lämna in ett medicinskt underlag för att styrka sin funktions-
                          nedsättning. Av underlaget, som kom in i oktober 2021, framgick att han inte klarade
                          av att söka arbete på egen hand. Han kontaktade även Arbetsförmedlingen vid flera
                          tillfällen och bad om hjälp. Han fick dock ingen hjälp från myndigheten, varken med att
                          söka arbete eller aktivitetsrapportera. Inte heller reviderades hans handlingsplan. I
                          stället fick han beslut om varning samt krav på återbetalning från sin arbetslöshets-
                          kassa eftersom han misskött sitt arbetssökande.
                          Personer med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter både att söka arbete
                          och att bevaka sina intressen hos Arbetsförmedlingen. För att den enskilde ska få
                          tillgång till rätt insatser och för att onödigt lång arbetslöshet ska kunna undvikas, är
                          det enligt JO väsentligt att Arbetsförmedlingen snabbt utreder och bedömer om den
                          enskilde har en sådan funktionsnedsättning som ger rätt till stödinsatser. Myndigheten
                          kan behöva anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser enligt 6 § förvaltnings-
                          lagen till den enskildes förmåga och förutsättningar. Det kan innebära en längre
                          gående serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsnedsättning, t.ex.
                          kan ett personligt möte behöva hållas.
                          Arbetsförmedlingens passivitet gjorde att det tog sju månader från det att den
                          enskilde skickade in det medicinska underlaget till dess att han fick en
                          funktionshinderkod registrerad. JO kritiserar den passiva handläggningen. Om kraven
                          på service- och utredningsskyldighet hade uppfyllts av myndigheten, skulle den
                          enskildes behov av extra stöd ha uppmärksammats tidigare. Sanktioner från
                          arbetslöshetskassan skulle då ha kunnat undvikas. Bestämmelsen om väsentlig
                          försening i 11 § förvaltningslagen är inte tillämplig i ärenden om inskrivning vid
                          Arbetsförmedlingen eftersom sådana ärenden inte ska avgöras av myndigheten.
                          Däremot anser JO att det är lämpligt att myndigheten, om handläggningen drar ut på
                          tiden, informerar den enskilde om detta inom ramen för sin serviceskyldighet.
                          Arbetsförmedlingen kritiseras även för brister i tillgänglighet och service samt brister i
                          dokumentationen. Sammanfattningsvis får myndigheten allvarlig kritik.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:        08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:    020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:            08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                     Dnr 5394-2022        Sid 2 (10)




Anmälan
I en anmälan som kom in till JO den 4 juli 2022 framförde BB klagomål mot
Arbetsförmedlingen. Han klagade på brister i myndighetens service och till-
gänglighet. Av anmälan framgick att BB inte hade kunnat nå myndigheten trots
att han försökt kontakta den via telefon, e-post och chattfunktion. Han hade inte
fått hjälp och stöd med anledning av sin funktionsnedsättning. Inte heller hade
myndigheten beaktat det läkarintyg som han skickat in. Trots uppgifterna i
läkarintyget blev han återbetalningsskyldig till arbetslöshetskassan (Hotell- och
restauranganställdas a-kassa, HRAK) på grund av felaktiga uppgifter från
Arbetsförmedlingen. BB bifogade beslutet om återbetalningsskyldighet daterat
den 16 juni 2022. Han klagade även på bristande dokumentation.

Utredning
Inledningsvis hämtade JO in BB:s akt från Arbetsförmedlingen. Därefter
begärde JO att Arbetsförmedlingen skulle yttra sig över vad som framkommit i
BB:s anmälan. JO ställde även ett antal frågor. Myndigheten skulle även redo-
göra för vilken hjälp en arbetssökande med funktionsnedsättning kan förvänta
sig. I sitt remissvar uppgav Arbetsförmedlingen följande (fotnoter och bilagor
har utelämnats här).

      –––

## Arbetsförmedlingens utredning

Av handlingarna i utredningen framgår bl.a. följande
      Den 9 juni 2021 besökte BB Arbetsförmedlingens kundtorg i Solna och fick där
      hjälp med att skriva in sig som arbetssökande. Han fick med sig en kallelse till
      ett första planeringssamtal den 16 juni 2021. Vid planeringssamtalet den 16 juni
      upprättades en handlingsplan där det framgick att BB kunde erbjudas fördjupat
      samtal efter att han lämnat in medicinskt underlag till Arbetsförmedlingen. Det
      framgick också av handlingsplanen att BB skulle redovisa sina jobbsökaraktivi-
      teter genom att skicka in en aktivitetsrapport varje månad.
      Den 31 augusti 2021 kontaktade BB Arbetsförmedlingen genom att ringa till
      enheten Personligt distansmöte (PDM). Han ville ha kontakt med arbetsför-
      medlare på det lokala kontoret Stockholm Stad City Vällingby, då han försökt få
      kontakt med dem via mejl till funktionsbrevlåda och telefon men utan resultat.
      Han fick då kontaktuppgifter till arbetsförmedlare på kontoret.
      –––
      Den 18 oktober inkom läkarintyg som beskriver BB:s funktionsnedsättningar till
      Arbetsförmedlingen City Stockholm Vällingby.
      Den 19 oktober besökte BB Kundtorget och meddelade att han ville bli uppringd.
      Handläggare på Kundtorget ringde upp samma dag och BB uppgav då att han
      ville bli uppringd vid annat tillfälle och att han skulle återkomma med tid som
      passade för nytt samtal.
      Den 2 november skickade BB åter in läkarintyget via mejl till lokalkontoret och
      uppgav att han var angelägen om att träffa en handläggare i ett fysiskt möte. Han
      uppgav att han hade blivit hänvisad mellan olika kontor, hemsida och chatt och
      att han blev mer och mer förvirrad och behövde stöd från Arbetsförmedlingen.
                                                                  Dnr 5394-2022         Sid 3 (10)




Den 4 november mejlade BB lokalkontoret angående två meddelanden han fått
rörande information som Arbetsförmedlingen skickat till a-kassan. Han önskade
träffa en handläggare för att reda ut ett missförstånd.
Den 5 maj 2022 skickade Arbetsförmedlingen en kallelse om telefonmöte till
BB. Detta ändrades sedan till ett fysiskt möte på plats den 12 maj då BB önskade
det. Av daganteckningar framgår att en kod för funktionsnedsättning
registrerades den 12 maj. I övrigt framgår inte av daganteckningar vad som sades
och handlingsplanen uppdaterades inte.
Den 8 juli 2022 mejlade BB till Arbetsförmedlingen Stockholm Stad City där
han lyfte sitt missnöje med hur hans ärende hanterats, återkravet från a-kassan
samt efterfrågade en personlig kontakt för att diskutera en utbildning till
hovslagare som han är intresserad av. Arbetsförmedlingen svarade honom
samma dag med uppmaning att ta kontakt med Arbetsförmedlingen
Kundrelationer angående missnöje med handläggningen av ärendet.

Arbetsförmedlingen Stockholm Stad City Vällingby ha r yttrat sig och fört fram bl. a.
följande:
–––
Den 14 januari 2022 skrev BB i sin aktivitetsrapport att han arbetade deltid vilket
granskades av EGK den 21 januari 2022. A-kassan hämtade detta meddelande
som även visade på att han inte sökte arbete aktivt. Det lokala kontoret skickade
frågor via e-post om i vilken omfattning BB arbetade och att han kunde ringa
PDM eller mejla kontoret med svaret, vilket han inte gjorde. Den 5 maj 2022
mejlade BB in att han ville ha ett möte och att Arbetsförmedlingen är omöjliga
att nå. Sökande hade då inte svarat på mejl som gått ut från kontoret den 28 april
2022 förrän en vecka senare.
–––
Avsaknad av centrala system för att skicka in medicinska underlag samt
avsaknad av centrala kvalitetssäkrade svar till arbetssökande som mejlar och
skickar in underlag samt alla öppna kommunikationskanaler in till Arbetsför-
medlingen med ibland oklar ansvarsfördelning innebär att även mycket enkla
ärenden som detta (arbetssökande deltog ej i program) är svåra att följa och
överblicka. De inblandade är mycket erfarna arbetsförmedlare och har gjort så
gott de kunnat.

Enheten Riktade insatser har yttrat sig och fört fram följande avseende vilken
hjälp en sökande med funktionsnedsättning kan förvänta sig från Arbetsförmed -
lingen samt frågan om formen för möten och kontakter ska anpassas efter den
arbetssökandes behov.
Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag att stödja arbetssökande med
funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga. Ett viktigt verktyg som
Arbetsförmedlingen har till sitt förfogande för att stödja personer med funktions-
nedsättning att få och behålla ett arbete är de insatser som regleras i förordning
(2017:462) om insatser för personer med funktionsnedsättning som medför
nedsatt arbetsförmåga. En funktionsnedsättning ska styrkas genom ett medicinskt
underlag eller annat godkänt underlag.
När en arbetssökande informerar Arbetsförmedlingen att hen har en funktions-
nedsättning eller om myndigheten får indikationer på detta, ska myndigheten
utreda och bedöma om och på vilket sätt funktionsnedsättningen påverkar
individens förmåga att arbeta. Arbetsförmedlingen behöver utreda och bedöma
den arbetssökandes förmåga att arbeta med hänsyn till funktionsnedsättningen så
tidigt som möjligt efter inskrivning på myndigheten.
Med utgångspunkt från utredningsresultatet tar myndigheten, tillsammans med
individen, ställning till vilka stöd och insatser som skapar förutsättningar för
individen att arbeta.
                                                                Dnr 5394-2022        Sid 4 (10)




Medarbetarna i teamen handlägger ärenden från hela regionen, det vill säga
arbetar geografiskt obundet och använder distansteknik i möte med arbets-
sökande. Vid behov kan också fysiska möten genomföras. Det är inte ett krav att
arbetssökande har ett medicinskt underlag för att dess ärende ska kunna slussas
till teamen.
Enligt Arbetsförmedlingens kundstrategi ska arbetssökande få tillgång till stöd i
den kanal som passar personen bäst. Digitala alternativ och självservice erbjuds i
första hand, men en bedömning ska göras om eventuell mötesbokning i dialog
med den arbetssökande. Den arbetssökandes behov ska styra huruvida ett möte
ska bokas eller om behoven kan tillgodoses på något annat sätt.

Arbetsförmedlingens riktlinjer och stöd
I Arbetsförmedlingens handläggarstöd Funktionsnedsättning som medför nedsatt
arbetsförmåga – utredning och registrering av kod för uppgift om funktions-
nedsättning (AFHS 24/2011 Version 7.0), framgår bland annat följande: [---] För
det fall en funktionsnedsättning har identifierats ska den arbetssökandes arbets-
förmåga och arbetsförutsättningar, möjligheter och begränsningar med hänsyn
till funktionsnedsättningen bedömas.
I Arbetsförmedlingens handläggarstöd Aktivitetsrapportering (AFHS 2/2016,
version 12.0), framgår att om den arbetssökande inte lämnar in sin aktivitets-
rapport till Arbetsförmedlingen inom utsatt tid, skickas automatiskt ett med-
delande till a-kassan och information om meddelandet till den arbetssökande.
A-kassan utreder och beslutar om händelsen ska leda till varning eller
avstängning från rätt till ersättning. Syftet med aktivitetsrapporten är dels att
säkerställa att den arbetssökande söker lämpliga arbeten, dels att identifiera
personer som kan behöva extra stöd i sitt arbetssökande. Enheten Granskning
och kontroll ansvarar för att granska aktivitetsrapporten utifrån ett kontroll-
perspektiv och arbetsförmedlare ska använda rapporten ur ett stödjande
perspektiv. När man som arbetsförmedlare följer upp aktivitetsrapporten ska man
bedöma om det finns behov av att boka in ett möte eller ta kontakt med den
arbetssökande med anledning av det som framgår i aktivitetsrapporten.
–––

Arbetsförmedlingens slutsatser
Av utredningen framgår att en handläggare på Arbetsförmedlingen försökte nå
BB den 19 oktober 2021 i samband med att han lämnat in medicinska underlag
till myndigheten. BB hade då inte möjlighet att ta samtalet utan bad
handläggaren återkomma. BB skickade sedan in de medicinska underlagen på
nytt via mejl i början av november 2021 och uttryckte i samband med det att han
behövde stöd från Arbetsförmedlingen. Det verkar inte ha uppmärksammats av
någon på myndigheten. Det dröjde i stället till maj 2022 innan han fick en tid för
samtal. Enheten Stockholm Stad City Vällingby har anfört att man på grund av
en hög eftersläpning i stöd till funktionsnedsatta, bland annat på grund av
Coronapandemin, inte haft möjlighet att erbjuda personliga möten i den
utsträckning man hade behövt göra. Man borde ha informerat BB om det, för att
tydliggöra att det var långa väntetider och att ett samtal med handläggare skulle
dröja (11 § FL).
Enligt vad en arbetssökande med funktionsnedsättning kan förvänta sig i stöd
från Arbetsförmedlingen så behöver man utreda och bedöma personens förmåga
att arbeta med hänsyn till funktionsnedsättningen så tidigt som möjligt efter
inskrivning på myndigheten. Det har man inte gjort i BB:s ärende då Arbetsför-
medlingen ännu inte har påbörjat någon utredning, inte heller efter vad som
framkom om funktionsnedsättningen vid samtalet den 12 maj 2022. Fördröj-
ningen har haft betydelse för handläggning av ärendet och Arbetsförmedlingen
har inte påbörjat utredning av ärendet i enlighet med 23 § FL.
                                                                      Dnr 5394-2022        Sid 5 (10)




      När det gäller återkravet från HRAK så bör man kunna utgå ifrån att om Arbets-
      förmedlingen uppfyllt kraven på service (6 § FL) och utredning (23 § FL) i tid så
      borde någon ha uppmärksammat att BB behövde extra stöd i sitt arbetssökande
      utifrån det han redovisade i sina aktivitetsrapporter. Den ursprungliga handlings-
      planen, att BB skulle söka arbete på egen hand och rapportera sökta arbeten,
      borde ha reviderats i samband med att medicinskt underlag inkom.
      Av FL framgår att Arbetsförmedlingen har ett dokumentationsansvar vid ärende-
      handläggning vilket innebär att uppgifter av betydelse ska dokumenteras. I
      myndighetens handbok Förvaltningsrätt förklaras även vikten av dokumentation
      som grundläggande vid ärendehandläggning. Det finns ingen dokumentation av
      vad som sades och planerades vid samtalet den 12 maj 2022.
      Med detta yttrande lämnar Arbetsförmedlingen till JO att ta ställning i ärendet.
BB fick möjlighet att kommentera remissvaret.

Rättslig reglering
En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska lämna den enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till
vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som är lämplig med
hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och myndighetens verk-
samhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål. Detta framgår av 6 § förvaltnings-
lagen (2017:900), FL.

Enligt 7 § första stycket FL ska en myndighet vara tillgänglig för kontakter med
enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas.

Vidare följer det av 9 § första stycket FL att ett ärende ska handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.

Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten enligt 11 § FL
underrätta parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa
anledningen till förseningen.

Enligt 23 § FL ska en myndighet se till att ett ärende blir utrett i den omfattning
som dess beskaffenhet kräver. En enskild part som inleder ett ärende ska
medverka genom att så långt som möjligt ge in den utredning som parten vill
åberopa till stöd för sin framställning. Om det behövs ska myndigheten genom
frågor och påpekanden verka för att parten förtydligar eller kompletterar
framställningen.

Dokumentationsskyldigheten regleras i 27 § FL. En myndighet som får
uppgifter på något annat sätt än genom en handling ska snarast dokumentera
dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. Det ska framgå av
dokumentationen när den har gjorts och av vem.

I 1 § förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktions-
nedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga (programförordningen) finns en
uppräkning av de särskilda insatser som kan beviljas. Sådana insatser är bl.a.
särskild stödperson för introduktion och uppföljning (SIUS), lönebidrag och
                                                                  Dnr 5394-2022       Sid 6 (10)




skyddat arbete. Programmet riktar sig till personer som har en funktionsned-
sättning som medför nedsatt arbetsförmåga och som till följd av detta har behov
av stöd för att stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete. Syftet med
programmet är att kompensera för nedsättningen i arbetsförmåga och stärka
möjligheten att få eller behålla ett arbete.

Enligt 11 § första stycket programförordningen får Arbetsförmedlingen utse en
särskild stödperson för introduktion och uppföljning åt en person som behöver
extra stöd och träning i inledningsskedet av en anställning eller under arbets-
praktik som föregår en anställning. Stödet får lämnas i längst 6 månader under
introduktion. Det får också lämnas under uppföljningen av en anställning.

Bedömning
Hjälp till personer med funktionsnedsättning
Arbetsförmedlingen har ett särskilt ansvar för att stödja arbetssökande med
funktionsnedsättning. Den som har en sådan nedsättning som innebär en
påverkan på arbetsförmågan och som till följd av detta har behov av stöd för att
stärka sina möjligheter att få eller behålla ett arbete, kan beviljas de särskilda
insatser som anges i 1 § programförordningen. Förutsättningen för att ta del av
sådana insatser är, enligt Arbetsförmedlingens handläggarstöd (Af-2020/0049
8695, avsnitt 2 och avsnitt 4), att den enskilde styrker funktionsnedsättningen
med ett medicinskt underlag och att myndigheten bedömer att nedsättningen har
påverkan på arbetsförmågan. För att den enskilde ska få tillgång till rätt insatser
och för att onödigt lång arbetslöshet ska kunna undvikas, är det därför väsentligt
att Arbetsförmedlingen snabbt utreder och bedömer om den enskilde har en
sådan funktionsnedsättning som ger rätt till stödinsatser.

Personer med funktionsnedsättning kan ha särskilda svårigheter både att söka
arbete och att bevaka sina intressen hos Arbetsförmedlingen. Det kan exempel-
vis gälla svårigheter med att hålla kontakt med myndigheten, att besvara frågor,
att skaffa fram och skicka in rätt handlingar eller på annat sätt driva sitt ärende
framåt. Myndigheten kan behöva anpassa sitt bemötande och sina hjälpinsatser
enligt 6 § FL till den enskildes förmåga och förutsättningar. Det kan innebära en
längre gående serviceskyldighet i förhållande till personer med funktionsned-
sättning. Det kan också medföra att formerna för möten och kommunikations-
vägar behöver anpassas (jfr JO 2020/21 s. 428). Myndighetens utrednings-
skyldighet enligt 23 § FL kan också behöva vara mer omfattande när den
enskildes förmåga att bevaka sina intressen är begränsad i något avseende.

Utredning och bedömning av funktionsnedsättningen och på vilket sätt den
påverkar den enskildes möjligheter att söka och få arbete, behöver genomföras
så snart som möjligt efter att han eller hon skrivit in sig hos Arbetsförmed-
lingen. När ett medicinskt underlag har kommit in, behöver Arbetsförmedlingen
bedöma om det är tillräckligt och vilka insatser den enskilde kan behöva med
anledning av sin funktionsnedsättning. Det är också viktigt att bedömningen
dokumenteras så att den enskilde vid behov får en funktionshinderkod
                                                                   Dnr 5394-2022       Sid 7 (10)




registrerad och en aktuell handlingsplan upprättad. Naturligtvis behöver den
enskildes stödbehov och eventuella anpassningar framgå av dokumentationen.

Jag har på senare tid fått in flera anmälningsärenden där arbetssökande med
funktionsnedsättning har klagat på att de inte har fått tillräcklig hjälp med att få
fram medicinskt underlag eller på att registreringen av en funktionshinderkod
har dröjt. Jag har därför beslutat att granska detta ärende. (Se även JO:s beslut i
ärende dnr 3476-2022.)

Utredningen av BB:s funktionsnedsättning
I nära anslutning till att BB skrev in sig hos Arbetsförmedlingen i juni 2021
hölls ett planeringsmöte och en handlingsplan upprättades. Han fick information
om möjligheten till extra stöd vid funktionsnedsättning och information om att
han skulle lämna in medicinskt underlag för att få ta del av detta stöd. Ett sådant
underlag kom in till Arbetsförmedlingen den 18 oktober 2021. I läkarintyget
beskrevs funktionsnedsättningen och läkaren bedömde att BB, på grund av
denna nedsättning, inte klarade att söka arbete på egen hand.

Arbetsförmedlingen gjorde ett försök att kontakta BB med anledning av det
medicinska underlaget. Såvitt framgår gjordes inte några ytterligare kontakt-
försök från myndighetens sida. I november 2021 skickade BB in läkarintyget på
nytt och skrev två e-postmeddelanden till Arbetsförmedlingen där han på ett
tydligt sätt framförde att han behövde hjälp från myndigheten. I sitt remissvar
skriver Arbetsförmedlingen att dessa meddelanden inte uppmärksammades.
Först i maj 2022, dvs. sju månader senare, fick BB tid för ett möte. I samband
med detta möte, som hölls den 12 maj 2022, registrerades en funktionshinder-
kod. Varken BB:s begäran om hjälp eller innehållet i läkarintyget verkar
emellertid ha lett till någon åtgärd från Arbetsförmedlingens sida. Han fick inte
någon hjälp med att söka arbete eller aktivitetsrapportera. Vidare reviderades
inte hans handlingsplan, där det framgick hur många arbeten han skulle söka.

Bristerna i de aktivitetsrapporter som BB lämnade medförde att han fick beslut
om sanktioner (varning) från arbetslöshetskassan HRAK. I sin JO-anmälan
beskriver BB att han vid mötet den 12 maj 2022 fick löfte om att Arbetsför-
medlingen skulle kontakta HRAK för att få varningarna borttagna. Såvitt
framgår av utredningen togs dock inga sådana kontakter. Den 16 juni 2022
fattade arbetslöshetskassan beslut om att återkräva arbetslöshetsersättning från
BB Enligt beslutet hade HRAK fått information från Arbetsförmedlingen om att
BB misskött sitt arbetssökande vid tre tillfällen och därför stängts av från
ersättningsrätt under fem ersättningsdagar. Han skulle därför återbetala den
ersättning han fått felaktigt. Inför sitt beslut hade HRAK varit i kontakt med
Arbetsförmedlingen och efterfrågat daganteckningar från mötet den 12 maj
2022 samt frågat om det fanns uppgifter om särskilt stöd för BB på grund av
hans diagnos. HRAK fick svaret att Arbetsförmedlingen inte hade några
anteckningar från mötet.
                                                                    Dnr 5394-2022      Sid 8 (10)




I remissvaret uppger Arbetsförmedlingen att den handlingsplan som innebar att
BB skulle söka arbete på egen hand och rapportera sökta arbeten, borde ha
reviderats i samband med att ett medicinskt underlag kom in. Myndigheten
bedömer att om kraven på service- och utredningsskyldighet hade uppfyllts,
skulle BB:s behov av extra stöd ha uppmärksammats. Jag delar den uppfatt-
ningen. Om BB hade fått det stöd han behövde, skulle dessutom de sanktioner
som HRAK beslutat om, kunnat undvikas. Vidare tolkar jag remissvaret som att
utredningen och bedömningen av BB:s funktionsnedsättning ännu inte kommit
till stånd i oktober 2022, vilket i så fall är anmärkningsvärt.

Passiv handläggning och tillämpning av 11 § FL
Några åtgärder vidtogs alltså inte i BB:s ärende under perioden oktober 2021 till
och med maj 2022. Arbetsförmedlingen skriver i sitt remissvar att denna
passivitet borde ha aktualiserat 11 § FL. Bestämmelsen är tillämplig i ärenden
som har inletts av en enskild part och innebär att en myndighet ska underrätta
en part om myndigheten gör bedömningen att avgörandet i ett ärende kommer
att bli väsentligt försenat. Bestämmelsen tar sikte på en myndighets slutliga
avgörande av ett ärende och är således inte tillämplig på andra beslut som
myndigheten kan behöva fatta under handläggningens gång (jfr prop.
2016/17:180 s. 110).

I detta fall inleddes ärendet genom att BB registrerade sig som arbetssökande.
Frågan är om det är ett ärende som ska avslutas genom ett avgörande i sak-
frågan. Ett ärende om arbetsförmedling kan avslutas av olika skäl men typiskt
sett sker det genom att den enskilde skriver ut sig till arbete eller avaktualiseras
av någon annan anledning. Även om det under ärendets handläggning kan
krävas ett antal beslut från Arbetsförmedlingens sida är ärendet inte av sådant
slag att det ska avgöras av myndigheten. Jag kan därför inte se att 11 § FL är
tillämplig. Däremot är det naturligtvis lämpligt att myndigheten, om
handläggningen drar ut på tiden, informerar den enskilde om detta inom ramen
för sin serviceskyldighet.

Tillgänglighet, serviceskyldighet och dokumentation
Det framgår av BB:s JO-anmälan och de e-postmeddelanden som han skrev till
Arbetsförmedlingen den 31 augusti 2021, den 15 oktober 2021 och den
2 november 2021 att han försökte kontakta myndigheten flera gånger utan att få
svar. Kontaktförsöken gjordes via både telefon, e-post och chattfunktion. Hans
klagomål ledde till att han fick kontaktuppgifter till lokalkontoret men ingen på
myndigheten kontaktade honom eller såg till att han faktiskt fick kontakt.

En förutsättning för att en myndighet ska kunna uppfylla sin serviceskyldighet
enligt 6 § FL är att den i enlighet med 7 § FL är tillgänglig för allmänheten och
att det går att nå myndigheten. Kontaktförsök från enskilda ska besvaras så snart
det är möjligt. Det gäller kontakter såväl per telefon som per e-post eller brev.
Arbetsförmedlingen borde ha besvarat BB:s kontaktförsök. Det är särskilt
anmärkningsvärt att de e-postmeddelanden som BB skickade den 2 och den
                                                                  Dnr 5394-2022       Sid 9 (10)




4 november 2021, och som uppenbarligen togs emot av myndigheten, inte
besvarades.

Serviceskyldigheten enligt 6 § FL ska anpassas till den enskildes behov av
hjälp. Som jag redan nämnt kan det innebära en längre gående serviceskyldighet
i förhållande till personer med funktionsnedsättning. Det framgår av
utredningen att BB vid flera tillfällen framförde att han ville ha ett personligt
möte med Arbetsförmedlingen. Varken i augusti 2021 eller i november 2021
synes han ha fått svar på sin begäran eller kallats till ett personligt möte. I maj
2022 kallades han till ett telefonmöte. Jag noterar att Arbetsförmedlingen
ändrade formen för mötet när BB begärde det. Ett personligt möte hölls den
12 maj 2022 men detta borde med hänsyn till hans upprepade önskemål ha skett
långt tidigare.

Från det möte som hölls den 12 maj 2022 finns ingen dokumentation förutom
att en funktionshinderkod registrerades. Enligt 27 § FL ska en myndighet som
får uppgifter på något annat sätt än genom en handling snarast dokumentera
dem, om de kan ha betydelse för ett beslut i ärendet. I detta fall bidrog dessutom
den uteblivna dokumentationen till att BB inte fick den hjälp han behövde och
att han drabbades av ett återkrav från arbetslöshetskassan. Arbetsförmedlingen
borde självklart ha sett till att mötet dokumenterades.

Den 8 juli 2022 skickade BB ett e-postmeddelande till Arbetsförmedlingen där
han klagade på myndighetens handläggning. I meddelandet framförde han bl.a.
att han blivit återbetalningsskyldig och att HRAK:s beslut baserades på att
Arbetsförmedlingen inte hade upprättat någon dokumentation från mötet den
12 maj 2022. Han framförde även att handläggaren som han träffat vid detta
möte inte hade kontaktat HRAK som hon hade lovat. Som svar på detta med-
delande hänvisades han till enheten för kundrelationer för att där framföra sina
klagomål. Jag har inga synpunkter på att BB hänvisades till enheten för
kundrelationer men myndigheten borde dessutom ha åtgärdat den bristfälliga
dokumentationen i ärendet så att BB, vid en eventuell begäran om omprövning
av återkravsbeslutet, skulle kunna stödja sig på en fullständig dokumentation.

Arbetsförmedlingen kritiseras
De brister som jag har påtalat ovan medför sammantaget att Arbetsförmed-
lingen förtjänar allvarlig kritik för sin handläggning av BB:s ärende.

Ärendet avslutas.




Thomas Norling
                                                            Dnr 5394-2022   Sid 10 (10)




Ärendet har föredragits av Emma Rönström.

Tf. byråchefen Karl Lorentzon har deltagit i beredningen.
