# Anmälningar mot Bygg- och miljönämnden i Sandvikens kommun angående handläggningen av ett ärende om hästhållning; frågor om registrering av handlingar m.m.

JO 2006-06-09 dnr 5399-2004

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                      Sid
                                                                       2006-06-09         5399-2004              1 (10)
Justitieombudsmannen                                                                      2977-2005
Nils-Olof Berggren




                        Anmälningar mot Bygg- och miljönämnden i Sandvikens kommun
                        angående handläggningen av ett ärende om hästhållning; frågor om
                        registrering av handlingar m.m.

                        Bakgrund m.m.
                        AA och BB, ägare av fastigheten B. x:x i Sandvikens kommun, och CC, ägare av
                        fastigheten B. x:xx, har vid upprepade tillfällen, syskonen DD och EE med biträde
                        av sin far FF, framfört klagomål till Bygg- och miljönämnden i Sandvikens
                        kommun angående hästhållningen på grannfastigheten B. x:y. Inom sist nämnda
                        fastighet finns tre rasthagar avsedda för hästar. En av dessa hagar är belägen endast
                        några meter från bostadshuset på CC:s fastighet B. x:xx. Nämnden beslutade den
                        15 juni 2004 (dnr M 624/2004), § 135, med anledning av klagomål från CC att
                        hästhållningen på fastigheten B. x:y inte utgjorde en olägenhet för människors
                        hälsa enligt 9 kap. 3 § miljöbalken under förutsättning att vissa, i beslutet angivna,
                        villkor iakttogs av djurhållaren. Ett av villkoren var att högst en häst fick vistas i
                        rasthagen närmast fastigheten B. x:xx. Beslutet överklagades av CC, syskonen DD
                        och EE (med instämmande av FF) och av djurhållaren till Länsstyrelsen i
                        Gävleborgs län som fattade beslut i ärendet den 1 november 2004. Länsstyrelsens
                        beslut överklagades av nämnden till Östersunds tingsrätt, Miljödomstolen, som
                        undanröjde länsstyrelsens beslut och återförvisade ärendet till styrelsen för fortsatt
                        handläggning. Länsstyrelsen förbjöd i beslut den 10 mars 2005 hästhållning i
                        rasthagen närmast CC:s fastighet. Eventuella hästar skulle flyttas från hagen senast
                        den 1 april 2005. Nämnden överklagade och yrkade att miljödomstolen skulle
                        fastställa nämndens beslut samt att länsstyrelsens beslut skulle inhiberas. I
                        miljödomstolens slutliga beslut den 16 juni 2005 avvisades nämndens
                        överklagande med hänvisning till att hästhållningen i hagen hade upphört.

## Anmälningar

Dnr 5399-2004
                        I en anmälan, som kom in till JO den 30 december 2004, klagade AA, BB och FF
                        på nämndens handläggning och beslut. Anmälarna uppgav bl.a. att AA den 5
                        december 2004 skriftligen hade begärt ut samtliga handlingar gällande de tre be-
                        rörda fastigheterna i ärendet men att han endast fått del av en diariejournal. Vidare
                        gjordes gällande bl.a. att muntliga anmälningar per telefon inte antecknades, att



 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                          Dnr 5399-2004      Sid 2 (10)
                                                                               2977-2005



miljö- och hälsoskyddschefen GG vägrade att ta emot sådana anmälningar samt att
nämnden inte tog upp inkomna anmälningar till beslut.

Dnr 2977-2005
I en ny anmälan jämte tillägg, som kom in till JO den 1 juni 2005 respektive den 17
juni 2005, uppgav CC, AA, BB och FF bl.a. följande. Ärendehantering och diarium
är röriga och omöjliga att överblicka. Handlingar kan vara registrerade i olika
register och knutna till olika fastigheter. Den bristande hanteringen syftar till att
hindra insyn och en rättvis prövning. CC har vid flera tillfällen förvägrats att ta del
av begärda handlingar. Vid ett besök på bygg- och miljökontoret den 16 december
2004 av CC förklarade en tjänsteman att hon inte kunde skriva ut en handling
angående besiktning av stallet på fastigheten B. x:y. Djurskyddsinspektören HH
uppmanade tjänstemannen att inte skriva ut handlingar med hänvisning till att
kontoret inte fick lämna ut ”något som kunde skada tredje man”. När CC och FF
den 26 januari 2005 gjorde ett oannonserat besök på kontoret hävdade HH
inledningsvis att samtliga handlingar hade lämnats ut. Senare fick de dock träffa
GG som lät dem ta del av handlingar i en ”intern akt” innehållande handlingar som
de tidigare inte känt till. – I nämndens överklagande av länsstyrelsens beslut den 10
mars 2005 till miljödomstolen uppgav GG felaktigt att CC hade flyttat sitt hus
närmare hagen. När uppgiften ifrågasattes uppgav GG att han var tvungen att kont-
rollera med uppgiftslämnaren, vilket är märkligt då nämnden handhar det gällande
bygglovet för fastigheten. – CC har vid två tillfällen utsatts för hot av GG. Vid det
första tillfället, den 27 januari 2005, dvs. dagen efter nyss nämnda besök den 26
januari 2005, ringde GG till CC för att påverka denne att inte yttra sig till miljö-
domstolen i målet rörande hästhållningen. Hotet är polisanmält. Det andra tillfället
gäller en skrivelse den 3 maj 2005 där GG anklagar CC för att ha använt härskar-
teknik och varit kvinnoförnedrande gentemot djurskyddsinspektören HH. I skrivel-
sen påstod GG också att hotet den 27 januari 2005 inte avsåg målet i miljödom-
stolen. Vidare hotade GG i skrivelsen den 3 maj 2005 att anmälarna skulle
debiteras alla kostnader i ärendet.

Av CC:s skriftliga redogörelse av telefonsamtalet den 27 januari 2005 i samband
med polisanmälan framgår bl.a. följande (se aktbilaga 2, bilaga 5.1 sid. 5).
      Den 27 januari 2005 kl. 08.30 blir jag uppringd av GG / . . ./ I detta telefonsamtal
      begärde han att få veta var jag arbetade samt vem som är min chef. Jag förklarade då
      för honom att detta var helt oväsentligt, då varken företaget eller min chef har något
      med detta mål att göra. GG var dock påstridig och ville ha dessa uppgifter, varpå jag
      nekade och frågade varför.
      GG påstår då att ”det vore bra för min chef att veta hur jag beter mig” samt ”om det
      företag jag representerar har affärer med Sandvikens kommun skulle dessa avslut-
      as”. Jag förklarade då att vi inte har affärer med Sandvikens kommun. GG svarade
      då att han ville ”veta vad företaget hette så att sådana affärer ej heller skulle inledas i
      framtiden”.
      Vidare påstod GG att den berörda grannen målet gäller, skall ha behövt uppsöka
      psykiatrisk hjälp p.g.a. vårt agerande i detta ärende. Var dessa uppgifter kommer
      ifrån ville GG inte återge.
                                                                      Dnr 5399-2004     Sid 3 (10)
                                                                          2977-2005



I en tjänsteanteckning den 27 januari 2005 har GG noterat följande (se aktbilaga 2,
bilaga 5.2).

      Ringer, efter att ha haft ytterligare kontakt med HH, till CC och begär att CC skall
      framföra en ursäkt till HH för gårdagens uppträdande. Jag säger också att alla kon-
      takter hädanefter måste tas med mig i ärendet och att det kan ske både muntligen och
      skriftligen. Jag efterlyste också om det i hans arbete finns några kundkontakter med
      oss, vilket han nekade till.
Jag överlämnade därefter luren till HH, varvid ett beklagande över hans upp-
trädande framfördes.

Utredning
Dnr 5399-2004
Anmälan remitterades till nämnden för utredning och yttrande.

Nämnden beslutade den 5 april 2005 att överlämna GG:s förslag till yttrande som
nämndens yttrande till JO.

I yttrandet anfördes bl.a. att ett utdrag av samtliga i diariet registrerade handlingar
efter samråd med kommunjuristen hade skickats till AA för att denne själv skulle
avgöra vilket material som saknades. Enligt nämnden hade denna åtgärd vidtagits
då nämnden inte kunde se att det i materialet fanns några handlingar som inte redan
var kända. Vidare anfördes att anmälarna dessutom hade inbjudits att besöka miljö-
och hälsoskyddsavdelningen för att själva gå igenom arkivet och att ett sådant
besök också hade ägt rum den 26 januari 2005. Nämnden uppgav dessutom att
samtliga handlingar, i enlighet med anmälarnas begäran i anmälan till JO, hade
lämnats ut.

Beträffande klagomålen på mottagandet av muntliga anmälningar anförde nämnden
bl.a. att telefonsamtal som inte tillförde något nytt kunde ha förekommit utan att
registreras i nämndens diariesystem Miljöreda men att klagomål på hästhållningen
endast hade framförts av ägarna till fastigheterna B. x:x och x:xx. Med anledning
av anmälarnas begäran om att ta upp inkomna anmälningar till beslut hänvisade
nämnden till den pågående prövningen i högre instans av hästhållningen.

Anmälarna kommenterade remissvaret och inkom därefter, tillsammans med CC,
med en ny anmälan mot nämnden. Denna anmälan handläggs i dnr 2977-2005.

Dnr 2977-2005
Anmälan remitterades i de delar som redovisats under ”Anmälningar”.

Nämnden beslutade den 6 oktober 2005 att godkänna bygg- och miljöchefen G.O:s
och nämndens ordförande JJ:s yttrande till JO. I beslutet angavs också att miljö-
och hälsoskyddschefen GG inte hade deltagit i ärendet.

I yttrandet anfördes bl.a. följande (bilagorna utelämnade här).
      Ärenden av nu aktuellt slag diarieförs i ärende- och hanteringssystemet Miljöreda,
      vilket används av ett stort antal kommuner i landet. Enligt gängse rutiner skall
      utsedd handläggare se till, antingen själv eller med hjälp av administrationen, att
                                                                     Dnr 5399-2004      Sid 4 (10)
                                                                          2977-2005



inkomna handlingar m.m. diarieförs på ett korrekt sätt. Även telefonsamtal av be-
tydelse för ärendehanteringen skall noteras.
I förevarande fall har uppenbarligen det inträffat att handlingar i ärendet kommit att
registreras på flera fastigheter, inte bara på den fastighet där nu ifrågavarande häst-
hållning ägt rum utan också på de fastigheter som klagandena äger. Det konstateras
att skrivelser m.m. i hästhållningsärendet finns registrerade i sju diarienummer.
Detta innebär att en tjänsteman, som inte är väl insatt i Miljöreda, kan förbise att
handlingar kan finnas i flera akter. Uppenbarligen har detta också inträffat vilket lett
till att anmälarna vid påstötning fått ta del av de handlingar som den då tillfrågade
tjänstemannen haft kännedom om. Detta faktum och den omständigheten att ett stort
antal tjänstemän varit inkopplade sedan ärendets ursprungliga start 1999, bidrar
givetvis till att missförstånd kan uppkomma. Med anledning härav dras den slutsats-
en att diarieföringsrutinerna måste ses över för undvikande av framtida missförstånd
av liknande art. Redan nu finns möjligheten att påföra handlingar i ett och samma
ärende ett objektnummer, oavsett vilken fastighet som diarieföringen sker på. En
sökning i diariet på objektnummer resulterar då i att samtliga handlingar berörande
objektet listas i ett journalblad, oberoende av fastighetstillhörighet.
Nämnden, som har haft svårigheter att fullt ut förstå vad anmälarna vill eller avser
med sina frågor, har inte till någon del kunnat visa att berörda tjänstemän vägrat att
lämna ut eller undanhållit handlingar. I den mån anmälarna uppfattat det så beror det
enligt nämnden på att berörda tjänstemän har ansett sig ha tillmötesgått klagandens
önskemål på grund av skäl som framgår ovan. Till yttermera visso har kontoret er-
bjudit sig, senast genom brev från bygg- och miljöchefen den 9 augusti 2005, att ta
emot anmälarna vid besök på bygg- och miljökontoret för att visa upp och lämna ut
alla inkomna handlingar. Frågor och påståenden i anmälarnas många brev och mail
till kontoret leder lätt till nya brev med följdfrågor som kontoret och nämnden kan
tycka redan besvarats. Möjligen skulle ett personligt besök göra det enklare att till-
mötesgå anmälarnas krav. Anmälarna har avböjt erbjudandet.
Anmälarna riktar särskild kritik mot djurskyddsinspektör HH för vägran att lämna ut
handlingar. HH har av den anledningen av bygg- och miljöchefen anmodats att
skriva ned sina egna upplevelser av kontakterna med CC och FF, se bilaga 1. Vidare
kan det återigen möjligen vara så att HH i denna pressade situation ansett att hon
lämnat ut de handlingar hon känt till men förbisett att det kunde finnas ytterligare
handlingar av intresse registrerade med andra diarienummer.
Några interna akter annat än för rent arbetsmaterial, dvs. handlingar som inte är all-
männa, finns inte på kontoret. Påståenden i allmänna formuleringar att noteringar
av betydelse för handläggningen saknas i ”registret”, att noteringar av betydelse
inte beaktats av kommunens handläggare samt att namngivna och anonyma an-
mälare finns i det sidoordnade registret, kan svårligen bemötas med mindre än att
precisering sker.
Avslutningsvis i frågan om tillgänglighet av offentliga handlingar kan tilläggas att
kommunledningen har för avsikt att låta utbilda samtliga handläggare inom kom-
munen i ämnesområdet Offentlighet och sekretess med förvaltningslagen som en
viktig del.
/.../
Enligt vad GG uppger har denne initialt förlitat sig på uppgifter från KK, ägare till
B. x:y, om att CC:s bostadshus skulle ha flyttats närmare B. x:y. Vid en senare
kontroll mot bygglovdiariet har inte kunnat konstateras att lov givits för
bostadshusets flyttning, vilket också GG medger i en skrivelse till Östersunds
tingsrätt den 18 maj 2005, se bilaga 2.
/.../
GG uppger att han inte uppträtt på ett otillbörligt sätt gentemot CC. Nämnden har
för sin del ingen anledning att betvivla vad GG anför. Det påstådda hotet, som
polisanmäldes av CC, ledde enligt beslut av polismyndigheten den 2 februari 2005
till att brott inte ansågs föreligga (se bilaga 5.1 till CC:s skrivelse, aktbilaga 2 i JO:s
                                                                     Dnr 5399-2004     Sid 5 (10)
                                                                         2977-2005



      remiss). Beslutet har enligt kontroll den 6 oktober 2005 med polisen heller inte
      överklagats till åklagare. Nämnden och kontorspersonalen har därför inte funnit
      särskild anledning att nu, på grund av CC:s påstående om hot, ta upp frågan om våld
      och hot med handläggarna inom myndighetsutövningen i allmänhet och GG i
      synnerhet.
      Tilläggas kan att även personalen på bygg- och miljökontoret känt sig illa behand-
      lade av CC och FF i samband med att dessa besökte kontoret den 26 januari 2005.
      Berörd personal har skrivit ned sina upplevelser, se bilaga 3.
I bilaga 1 till remissvaret har HH uppgett bl.a. att hon den 16 december 2004 inte
hade uppmanat sin kollega att inte skriva ut handlingar samt att hon den 26 januari
2005 endast hade frågat CC och FF om de inte hade fått samtliga handlingar, hon
hade inte påstått att så skulle ha varit fallet.

Anmälarna kommenterade remissvaret och framförde nya klagomål på hand-
läggningen hos nämnden samt även hos Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Dessutom
har anmälarna framfört klagomål mot Polismyndigheten i Gävleborgs län.

Av muntliga kontakter med vice chefsåklagaren LL vid Åklagarkammaren i Gävle
framgår bl.a. att denne överväger att inleda utredning vad gäller det som har
förevarit vid telefonsamtalet den 27 januari 2005 (se aktbilaga 2, bilaga 5.1 sid. 5)
men att några utredningsåtgärder ännu inte har vidtagits.

Rättslig reglering
Utlämnande av handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet återfinns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet reglerar även primärt frågan om ut-
lämnande av allmänna handlingar.

En handling är enligt 2 kap. 3 § TF allmän, om den förvaras hos en myndighet och
enligt 6 § eller 7 § är att anse som inkommen till eller upprättad hos myndigheten.
För att anses som inkommen till myndighet skall handlingen ha anlänt till myn-
digheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. Brev eller annat med-
delande som är ställt personligen till den som innehar befattning vid myndighet
anses enligt 4 § som allmän handling, om handlingen gäller ärende eller annan
fråga som ankommer på myndigheten och inte är avsedd för mottagaren endast
som innehavare av annan ställning. En handling anses normalt som upprättad när
den har expedierats eller, om så inte skall ske, när handlingen färdigställts. Om en
handling som inte har expedierats hänför sig till ett särskilt ärende anses den upp-
rättad när ärendet har slutbehandlats hos myndigheten. Diarium, journal samt
sådant register eller annan förteckning som förs fortlöpande anses enligt 7 § andra
stycket 1 som upprättad när handlingen färdigställts för anteckning eller införing.
En myndighets protokoll och därmed jämförliga anteckningar anses upprättade
när handlingen har justerats av myndigheten eller på annat sätt färdigställts. För
minnesanteckningar – som inte har expedierats – gäller enligt 9 § att de inte anses
som allmänna handlingar hos myndigheten om de inte tas om hand för arkivering.
Med minnesanteckning avses en promemoria och annan uppteckning eller upptag-
                                                                    Dnr 5399-2004    Sid 6 (10)
                                                                        2977-2005



ning som har kommit till endast för ett ärendes föredragning eller beredning, dock
ej till den del den har tillfört ärendet sakuppgift.

Enligt 2 kap. 12 § TF skall en allmän handling som får lämnas ut – som alltså inte
omfattas av någon sekretessbestämmelse – på begäran ”genast eller så snart det är
möjligt” på stället utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av handlingen.
Av 13 § framgår vidare att den som önskar ta del av en allmän handling också har
rätt att mot fastställd avgift få en avskrift eller en kopia av handlingen till den del
den får lämnas ut. En sådan begäran skall behandlas skyndsamt. Besked i en ut-
lämnandefråga bör normalt lämnas redan samma dag som en begäran har gjorts.
Någon eller några dagars fördröjning kan dock godtas om en sådan fördröjning är
nödvändig för att myndigheten skall kunna ta ställning till om den efterfrågade
handlingen är allmän och offentlig. Härtill kommer att ett visst dröjsmål är ofrån-
komligt om framställningen avser eller fordrar genomgång av ett omfattande
material.

Det finns inga formkrav för en begäran att ta del av en allmän handling. Som en
allmän förutsättning gäller emellertid att den som önskar ta del av en handling kan
precisera vilken handling som avses eller i vart fall kan lämna så detaljerade upp-
lysningar om handlingens innehåll att myndigheten utan större svårigheter kan
identifiera den. Myndigheten måste således få klart för sig vilken eller vilka hand-
lingar som avses. Den har å andra sidan i viss utsträckning skyldighet att efter-
forska en oklart preciserad handling. Om myndigheten, när den får en begäran om
utfående av allmänna handlingar, inte direkt får klart för sig vilka handlingar som
avses, bör myndigheten så snart som möjligt underrätta sökanden om detta så att
denne får tillfälle att komplettera eller precisera sin framställning.

En begäran om att ta del av en allmän handling skall enligt 2 kap. 14 § TF göras
hos den myndighet som förvarar handlingen. Svarar en viss befattningshavare vid
myndigheten enligt arbetsordningen eller särskilt beslut för vården av handlingen,
ankommer det enligt 15 kap. 6 § andra stycket sekretesslagen (1980:100) på denna
befattningshavare att i första hand pröva frågan om handlingens utlämnande till
enskild. Om framställningen inte kan tillmötesgås fullt ut, skall den som begär att
få ut handlingen underrättas om detta. Han skall också underrättas om att han kan
begära att frågan hänskjuts till myndigheten och att ett formligt beslut av myndig-
heten krävs för att ett avgörande skall kunna överklagas. Mot myndighetens av-
slagsbeslut får sökanden enligt 15 kap. 7 § sekretesslagen föra talan, i flertalet fall
hos kammarrätt. Att ett beslut som går att överklaga skall förses med en anvisning
om hur det kan överklagas följer av 21 § förvaltningslagen (1986:223).

Av 2 kap. 14 § tredje stycket TF följer att en myndighet inte på grund av att någon
begär att få ta del av en allmän handling får efterforska vem han är eller vilket syfte
han har med sin begäran i större utsträckning än som behövs för att myndigheten
skall kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.
                                                                   Dnr 5399-2004   Sid 7 (10)
                                                                       2977-2005



Parts rätt till insyn
Utöver reglerna i 2 kap. TF om utlämnande av allmänna handlingar följer av 16 §
förvaltningslagen att den som är part i ett ärende har rätt att, med de begränsningar
som framgår av 14 kap. 5 § sekretesslagen, ta del av det som har tillförts ärendet,
om detta avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Denna rätt är som synes inte begränsad till allmänna handlingar utan avser allt
utredningsmaterial som har tillförts ett ärende.

Vilket regelsystem som skall tillämpas beträffande en framställning om att få ut
allmänna handlingar får avgöras utifrån den framställning som den enskilde har
gjort. I det fall någon har åberopat sin ställning som part som grund för att få ta del
av en handling finns inget krav på att framställningen skall behandlas genast eller
någon möjlighet till ett formligt avslagsbeslut. Däremot skall framställningen hand-
läggas i enlighet med de allmänna regler som gäller för myndigheternas service-
skyldighet och ärendehandläggning (se 4 och 7 §§ förvaltningslagen).

Oavsett vilket regelsystem som skall tillämpas skall en framställning om att få
kopior av handlingar behandlas med tillbörlig skyndsamhet. Enbart det förhållandet
att den som gjort framställningen är part i ett ärende utgör således inte skäl att
ansökan skall handläggas med mindre skyndsamhet än om partsställning inte före-
ligger.

Registrering
I 15 kap. 1 och 2 §§ sekretesslagen finns grundläggande bestämmelser om myn-
digheters skyldighet att registrera allmänna handlingar samt om vad ett register
skall innehålla. Bestämmelsernas syfte är bl.a. att garantera allmänhetens rätt att få
tillgång till allmänna handlingar. För att offentlighetsprincipen i praktiken skall
fungera på det sätt som är avsett i tryckfrihetsförordningen har det ansetts nöd-
vändigt att myndigheterna håller sina allmänna handlingar registrerade eller i vart
fall ordnade så att det går att konstatera vilka handlingar som finns. Att så sker är
dessutom en nödvändig förutsättning för arbetets behöriga gång hos myndigheter-
na.

Enligt huvudregeln i 15 kap. 1 § första stycket sekretesslagen skall allmänna hand-
lingar som kommit in till eller upprättats hos en myndighet registreras, dvs. diarie-
föras, utan dröjsmål. Emellertid får, i fråga om allmänna handlingar för vilka sek-
retess inte gäller, registrering underlåtas om handlingarna i stället hålls så ordnade
att det utan svårighet kan fastställas om en handling har kommit in eller upprättats.
En ovillkorlig registreringsskyldighet omfattar således bara handlingar för vilka
sekretess gäller. När det gäller allmänna handlingar som inte omfattas av sekretess
kan myndigheterna välja mellan att antingen registrera dem eller hålla dem så
ordnade att det utan svårighet kan fastställas om handlingen har kommit in eller
upprättats. När myndigheten har bestämt sig för ettdera systemet måste detta
emellertid tillämpas konsekvent av alla inom myndigheten. Om det t.ex. har be-
stämts att allmänna handlingar tillhörande vissa ärendeslag skall registreras krävs
                                                                    Dnr 5399-2004    Sid 8 (10)
                                                                        2977-2005



det att alla allmänna handlingar som hör till sådana ärenden verkligen diarieförs.
Detta gäller även för meddelanden som befordras elektroniskt.

I 15 kap. 2 § sekretesslagen uppställs vissa minimikrav beträffande uppgifterna i ett
register. I det fall en handling registreras skall av registret framgå 1. datum, då
handlingen kom in eller upprättades, 2. diarienummer eller annan beteckning som
åsatts handlingen, 3. i förekommande fall från vem handlingen har kommit in eller
till vem den har expedierats samt 4. i korthet vad handlingen rör. Utgångspunkten
är att dessa uppgifter skall vara allmänt tillgängliga. Uppgifterna under punkterna 3
och 4 får utelämnas eller särskiljas om det behövs för att registret i övriga delar
skall kunna företes för allmänheten.

Bestämmelsen i 15 kap. 1 § om att allmänna handlingar skall registreras utan dröjs-
mål innehåller inte någon bestämd tidsgräns. Det ligger emellertid i sakens natur
att registreringen skall ske så snart det är praktiskt möjligt. Genom registreringen
ges den enskilde möjlighet att kontrollera vilka ärenden och handlingar som före-
kommer hos en myndighet. Om handlingen inte registreras eller om registrering
fördröjs inskränker detta allmänhetens möjlighet till insyn i myndighetens verk-
samhet. För en handling som kommer in till en myndighet med post ligger det när-
mast till hands att registrering följer i omedelbar anslutning till själva postöppning-
en. För handlingar som inges till myndigheten på annat sätt är det önskvärt att de
diarieförs i nära anslutning till ingivandet. I normalfallet bör registrering ske senast
påföljande arbetsdag.

Dokumentation
Den muntliga information som inhämtas och de kontakter och övriga åtgärder som
förekommer under ett ärendes handläggning måste dokumenteras. Det nu sagda
gäller också sådana iakttagelser som en handläggare gör vid besök på den plats
som ärendet avser, om iakttagelserna kan få betydelse för avgörandet av ärendet.
Dokumentationen skall vara permanent utförd samt daterad och signerad. För vissa
fall framgår denna dokumentationsskyldighet direkt i lag. I 15 § förvaltningslagen
föreskrivs således att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en
handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet skall antecknas av myn-
digheten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.

Den lagstadgade dokumentationsskyldigheten utgör ett viktigt komplement till
reglerna om muntlig handläggning. Samtidigt skall den trygga parters rätt enligt 16
och 17 §§ förvaltningslagen att få del av uppgifter i ett ärende.

Det är från rättsäkerhetssynpunkt av största vikt att alla för ärendets bedömning
behövliga uppgifter redovisas i akten. Detta utgör en förutsättning för att ärendet i
den ordinarie handläggarens frånvaro skall kunna handläggas, för att det beslutande
organet inom myndigheten skall kunna få ett betryggande beslutsunderlag samt för
att en granskning av ärendet i efterhand skall kunna ske.
                                                                  Dnr 5399-2004   Sid 9 (10)
                                                                      2977-2005



Avslutande av ärenden
Ett anhängiggjort ärende skall alltid avslutas genom ett formligt beslut. Innebörden
av beslutet avgörs av omständigheterna i det enskilda fallet. Beslutet kan bestå i ett
föreläggande till den som är ansvarig för en störande verksamhet eller t.ex. vara ett
konstaterande att ingen störning förekommer, varför klagoärendet avslutas utan åt-
gärd. Det kan också röra sig om ett beslut där sakfrågan inte behandlas och som går
ut på t.ex. avvisning eller avskrivning av en anmälan. Beslutet skall fattas av någon
som är behörig. När ärendet har avslutats med ett beslut bör det även antecknas
som avslutat i diariet.

Om beslutet kan anses gå en part emot kan beslutet överklagas av denne. I sådant
fall skall parten enligt 21 § förvaltningslagen underrättas om hur han kan överklaga
beslutet. Även när den som har kommit in med ett klagomål inte berörs av beslutet
på sådant sätt att han eller hon har rätt att överklaga beslutet kan det – med hänsyn
till intresset av att upprätthålla allmänhetens förtroende för myndigheterna – i
många fall vara lämpligt att underrätta klaganden om hur ärendet har avgjorts.

Bedömning
Allmänt om hanteringen av handlingar
Som framgår av nämndens remissvar (dnr 2977-2005) har registrering av handling-
ar inte skett i enlighet med den rättsliga regleringen som jag nyss har redogjort för.
Den bristande ordningen har uppenbarligen bidragit till svårigheterna att fastställa
vilka handlingar som hör till ett ärende samt om samtliga handlingar har lämnats
ut. Beträffande handläggningen av frågor om utlämnande av handlingar vill jag
understryka att en framställning inte kan vägras på den grunden att en person tidig-
are har begärt och fått ut samma handlingar samt att krav på personligt besök inte
kan ställas upp. För den som är part i ett ärende gäller som redovisats vidare att ett
utlämnande inte förutsätter att handlingarna är att anse som allmänna.

Handläggningen av nya klagomål
Inledningsvis kan konstateras att det inte finns några hinder mot att göra muntliga
anmälningar. Sådana anmälningar torde normalt omfattas av den nyss redovisade
dokumentationsskyldigheten.

Att prövning av en fråga pågår i högre instans efter överklagande kan i och för sig
utgöra hinder för nämnden att samtidigt pröva nya klagomål som rör samma sak.
Det måste dock göras en bedömning om det verkligen är fråga om samma sak eller
om omständigheterna skiljer sig från det tidigare ärendet. Dessutom måste de
ärenden som har anhängiggjorts genom de nya klagomålen avslutas i enlighet med
vad jag nyss har sagt.

Felaktiga uppgifter i överklagandet
Det är givetvis helt oacceptabelt att en myndighet inte försäkrar sig om att upp-
gifter som anförs till stöd för ett överklagande verkligen är korrekta. Inte minst
gäller det uppgifter som en part har lämnat och som är till nackdel för en annan part
i ärendet.
                                                                  Dnr 5399-2004   Sid 10 (10)
                                                                      2977-2005



Telefonsamtalet den 27 januari 2005
I denna del konstaterar jag att anmälarnas uppgifter om att GG skulle ha ringt upp
CC och försökt ta reda på vilket företag denne var anställd hos i syfte att informera
arbetsgivaren om CC:s beteende samt att avsluta kommunens eventuella affärer
med företaget vinner stöd av GG:s egen tjänsteanteckning angående samtalet. Ett
sådant agerande från en tjänsteman är anmärkningsvärt och kan naturligtvis inte
godtas oavsett bakgrunden till agerandet. Jag ser allvarligt på det inträffade. Med
hänsyn till att denna fråga för närvarande övervägs av åklagare stannar jag vid
dessa uttalanden i denna del.

Avslutande synpunkter
Utredningen har påvisat stora brister i kunskap om den rättsliga reglering som styr
nämndens verksamhet. Som framgår har agerandet i vissa situationer dessutom inte
varit förenligt med de grundläggande krav som kan ställas på tjänstemän vid full-
görande av uppgifter inom den offentliga förvaltningen.

Bristerna har lett till begränsningar i parts rätt till insyn i ärendehandläggningen
och i allmänhetens grundlagsskyddade rätt till insyn och kontroll i den kommunala
verksamheten. Vidare synes bristerna ha påverkat möjligheterna att anhängiggöra
ett ärende samt rätten till överprövning av nämndens ställningstaganden.

Nämnden har redogjort för de utbildningsåtgärder som har planerats. Jag förutsätter
att åtgärderna redan har vidtagits och att nämnden också i övrigt vidtar åtgärder för
att komma till rätta med de brister i handläggning och agerande som har kommit
fram genom utredningen hos JO.

Mot bakgrund av bl.a. att JO:s granskning inte är avsedd att föregripa eller ersätta
den prövning som kan eller har kunnat ske i ordinarie ordning föranleder det som i
övrigt har förekommit i ärendena inte något uttalande eller någon annan åtgärd av
mig.

Beträffande klagomålen mot polisen har jag samrått med chefsjustitieombuds-
mannen Mats Melin, som har tillsyn över polisväsendet.

Ärendena avslutas med den allvarliga kritik som ligger i det nyss sagda.
