# Omständigheterna kring frisläppandet av en 15-åring ur häktet

JO 2009-09-30 dnr 5426-2008

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                       Sid
                                                                           2009-09-30             5426-2008                1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Omständigheterna kring frisläppandet av en 15-åring ur häktet

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 17 oktober 2008, klagade AA på att häktet
                        Malmö hade släppt en 15-årig pojke, BB, ur häktet, trots att denne hade avvikit
                        från ett hem för sluten ungdomsvård. Enligt AA hade ”ansvarig placeringschef”
                        åtminstone vid ett tillfälle haft kontakt med häktet och informerat om att BB skulle
                        återföras till ungdomshemmet när häktningen hävdes. AA uppgav också att BB
                        under aktuell period var efterlyst enligt lagen (1990:52) med särskilda
                        bestämmelser om vård av unga, LVU.

## Utredning

Ett utdrag ur Kriminalvårdens klientadministrativa system (KLAS) begärdes in och
                        granskades. Kriminalvården anmodades därefter att yttra sig över anmälan.

                        I sitt remissvar anförde Kriminalvården (huvudkontoret), genom generaldirektörens
                        ställföreträdare, enhetschefen CC, följande.

## Bakgrund

AA har klagat till JO och anfört sammanfattningsvis följande.
                                  Den 9 oktober 2008 hävdes häktningen av femtonårige BB som varit häktad
                                  misstänkt för bankrån. Häktet släppte BB direkt ut på gatan, men borde istället ha
                                  ordnat transport till Fagereds ungdomshem. BB är nämligen dömd till sluten
                                  ungdomsvård för två tidigare bankrån, men har inte helt avtjänat den påföljden
                                  eftersom han rymde från ett ungdomshem i augusti/september 2008. BB var efterlyst
                                  enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Enligt
                                  uppgifter från Statens institutionsstyrelse (SiS) hade placeringschefen där pratat med
                                  personal vid häktet Malmö och informerat om att överflyttning till ungdomshemmet
                                  skulle ske om häktningen hävdes. Så skedde dock inte.
                                  Den 9 oktober 2008 rånades Nordeas bankkontor i Landskrona. Enligt massmedia
                                  utfördes rånet av en ung man som tog sig från platsen på moped. Den 13 oktober
                                  2008 blev ett av Swedbanks kontor i Malmö rånat. BB var vid tiden för anmälan till
                                  JO misstänkt för detta rån.
                                  Yttrande har hämtats in från region Syd.

## Sakförhållanden

BB häktades den 11 september 2008 av Ystads tingsrätt. Polis förde samma dag BB
                                  till häktet Malmö. Den 9 oktober 2008 beslutade åklagaren att häva häktningen



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 5426-2008     Sid 2 (4)




eftersom det inte längre bedömdes finnas tillräckliga skäl för häktning. I enlighet
med häktesföreskriften (se nedan) kontrollerade häktet Malmö i Kriminalvårdens
register om det fanns någon verkställbar dom som BB hade att avtjäna. Så var dock
inte fallet. Till följd av åklagarens beslut försatte häktet Malmö därför BB på fri fot.
Enligt en journalanteckning den 13 oktober 2008 införpassades BB samma dag till
häktet Malmö av polis såsom omhändertagen enligt LVU. Han överfördes dagen
därpå till Fagereds ungdomshem.
Varken polis eller åklagare hade informerat om att BB hade en aktuell efterlysning
av annan anledning än den brottsmisstanke han hade häktats för eller om att han
hade sluten ungdomsvård att avtjäna. Enligt häktet Malmö är det helt osannolikt att
BB hade släppts om sådan information hade funnits.
Enligt anmälaren skulle ansvarig placeringschef på SiS per telefon ha informerat
häktet Malmö om efterlysningen och om den återstående slutna ungdomsvården.
Den ansvarige placeringschefen vid SiS, DD, har dock vid Kriminalvårdens
förfrågan förnekat att han har tagit en sådan kontakt. Det finns inte heller någon
anteckning i SiS akt om ett sådant samtal. Vid kontroll med personalen vid häktet
Malmö säger sig inte heller dessa ha mottagit ett sådant samtal.
När en person kommer till häktet med polis överlämnar polisen regelmässigt ett
arrestantblad med upplysningar om polisens åtgärder beträffande personen. Om en
person dömts för brott utgör arrestantbladet, som anger klockslag för anhållande,
också ett underlag för Kriminalvårdens strafftidsberäkning. I arrestantbladen finns
även ett anteckningsutrymme för anledning/grund för beslut/ingripande. I BB:s
arrestantblad angavs bl.a. ordet ”efterlyst” i detta utrymme. I arrestantbladet angavs
även att BB var anhållen i sin frånvaro. Personal på häktet Malmö har uppgett att
uppgiften om efterlysning i detta sammanhang inte är sådan att de av den kan dra
någon slutsats om vad som ska gälla vid ett eventuellt frisläppande. Uppgiften kan,
enligt personalen, lika gärna avse inaktuella förhållanden eller att efterlysningen
skett till följd av den brottsmisstanke för vilken personen har häktats.
I det första häktningsprotokollet angavs Råby ungdomshem vara BB:s adress. I
övriga handlingar som häktet Malmö därefter fick del av anges BB ha en gatuadress
i Malmö. Det framgår heller inte av häktets personakt att Kriminalvården har fått del
av den sekretessbelagda bilagan till det förstahäktesprotokollet, där ytterligare
uppgifter om BB:s personliga förhållanden rimligen bör ha funnits.
Den 22 september 2008 upprättade frivården Malmö Syd ett yttrande till Ystad
tingsrätt om BB. Enligt yttrandet berättade BB själv under den personutredning som
gjorts under häktestiden att han den 31 juli 2008 dömts till ungdomsvård åtta
månader men att han bara var en kort tid på Råby ungdomshem och att han avvek
därifrån i augusti 2008. Frivården föreslog i sittpåföljdsförslag att BB lämpligast
borde dömas till fortsatt sluten ungdomsvård.
Häktet Malmö fastställde en plan för BB:s häktesvistelse den 30 september 2008.
Av denna framgick inte något om domen den 31 juli 2008 eller om verkställigheten
av den i domen beslutade påföljden sluten ungdomsvård. Det framgick även att
frivården inte hade medverkat i planeringen.

Författningsbestämmelser
Enligt 20 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård ska
polismyndigheten, på begäran av den som förestår vården vid ett särskilt
ungdomshem, lämna biträde för att söka efter och hämta tillbaka den som dömts till
sluten ungdomsvård eller för att ombesörja förflyttning av honom.
Av 8 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om planering av
kriminalvårdspåföljd och häktesvistelse (KVFS 2008:12) framgår följande.
En plan för häktesvistelsen ska upprättas och fastställas snarast efter häktningen och
senast inom tre veckor. Planen ska omprövas vid behov men åtminstone varannan
månad. Frivården ska så långt möjligt medverka i planeringen. En tjänsteman med
                                                                       Dnr 5426-2008     Sid 3 (4)




      ansvar för planen för häktesvistelse ska utses för varje klient. Uppgift om
      missbruk/beroende av alkohol och narkotika ska registreras omgående efter
      häktningen. Uppgiften ska bara ändras om tidigare registrering visat sig vara
      felaktig. Planen för häktesvistelsen ska omprövas vid behov.
      I de allmänna råd som följer på bestämmelsen anges att den häktades situation
      kortfattat bör dokumenteras bl.a. med avseende på bakgrundsfaktorer. Av de
      allmänna råden framgår också att frivården bör komplettera planen för
      häktesvistelsen med relevanta uppgifter från personutredning/yttrande och annan
      information.
      I den mall för planen som finns i det klientadministrativa systemet KLAS Häkte
      anges bl.a. att ”tidigare åtgärder p.g.a. brott exkl. KVR” bör anges som
      bakgrundsfaktor. Vidare anges att belastningsregistret bör användas som källa.
      Av 7 kap. 2 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för behandling i häkte
      (KVFS 2007:1) framgår att ett häkte, innan en person friges från häktet, ska
      kontrollera i Kriminalvårdens register om det finns någon verkställbar dom.

## Kriminalvårdens bedömning

Ett häkte har inte inför frisläppande tillgång till något register som utvisar omen
      intagen i häktet är efterlyst av någon annan än den egna myndigheten eller om den
      intagne verkställer påföljden sluten ungdomsvård. Sådan information måste tillföras
      häktet på annat sätt, exempelvis genom att polis, åklagare eller SiS upplyser häktet
      om förhållandet. Av den utredning som Kriminalvården har gjort framgår dock inte
      att någon sådan information skulle ha lämnats tillhäktet.
      I efterhand kan möjligen tyckas att häktet Malmö, till följd av anteckningen i
      arrestantbladet om att BB varit efterlyst och anteckningen i det
      förstahäktningsprotokollet om att hans adress var Råby ungdomshem, har haft
      anledning att undersöka förhållandena kring BB vidare innan försättandet på fri fot.
      Å andra sidan bör enligt Kriminalvårdens mening beaktas att ett frisläppande vid en
      hävd häktning inte får dra ut på tiden. Kriminalvården menar också att, om ett
      frisläppande inte är aktuellt på grund av en aktuellefterlysning, tydligare information
      borde lämnas till Kriminalvården än den nu aktuella anteckningen på arrestantbladet.
      I första hand menar alltså Kriminalvården att det ålegat andra myndigheter att
      upplysa Kriminalvården om att BB, om häktningen hävdes, skulle överföras till
      ungdomshem för fortsatt verkställighet av sluten ungdomsvård.
      I ärendet framgår emellertid också att häktet Malmös planering för BB
      BB:s tid i häktet får sägas vara bristfälligt genomförd såvitt avser relevanta
      bakgrundsfaktorer. Hade planeringen gjorts i enlighet med Kriminalvårdens
      allmänna råd därom, inkluderande bl.a. samverkan mellan häkte och frivård, hade
      häktet rimligen inte kunnat undgå att notera att BB rymt från ungdomshemmet och
      att påföljden sluten ungdomsvård inte kunde vara till fullo verkställd. Detta borde i
      så fall ha föranlett häktet att ytterligare, t.ex. genomkontakt med SiS, söka
      information om vad som skulle ske om häktningen hävdes. Det kan alltså inte
      uteslutas att frisläppandet hade kunnat undvikas som en bieffekt av en bättre
      planering från Kriminalvårdens sida.
AA yttrade sig över remissvaret. Hon uppgav bl.a. att den som kontaktat häktet inte
var placeringschefen, som hon felaktigt hade uppgett, utan föreståndaren för
behandlingshemmet.

I ett beslut den 30 september 2009 anförde JO Nordenfelt bl.a. följande.
                                                                    Dnr 5426-2008   Sid 4 (4)




Bedömning
BB dömdes i juli 2008 till sluten ungdomsvård i åtta månader. Han avvek från
ungdomshemmet under augusti månad. Han häktades den 11 september 2008 och
fördes samma dag till häktet Malmö. Sedan åklagare den 9 oktober 2008 beslutat
att häva häktningen, försattes BB samma dag på fri fot.

Kriminalvården har i remissvaret redogjort för den rättsliga regleringen på
området.

Det AA är kritisk till är att BB försattes på fri fot trots att häktet telefonledes hade
informerats om att han hade avvikit från ungdomshemmet och skulle återföras dit.
Häktet har emellertid förnekat att man hade fått sådan information. Ord står således
mot ord. Jag finner inte meningsfullt att gå vidare i saken.

Jag övergår nu till frågan om häktet ändå borde ha uppmärksammat att BB:s dom
på sluten ungdomsvård inte till fullo hade verkställts.

Enligt 7 kap. 2 § Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd för behandling i
häkte (KVFS 2007:1) ska ett häkte, innan en person friges från häktet, kontrollera i
Kriminalvårdens register om det finns någon verkställbar dom. Som
Kriminalvården har påpekat i remissvaret innehåller emellertid Kriminalvårdens
register inte uppgifter om domar på sluten ungdomsvård. I en situation som den
aktuella ankommer det således i princip på Statens institutionsstyrelse att göra
Kriminalvården uppmärksam på att den häktade avvikit från ett ungdomshem.
Detta utesluter dock inte att Kriminalvården, med anledning av uppgifter som
framkommer vid t.ex. planering av häktesvistelse, vidtar åtgärder för att kontrollera
om det finns någon verkställbar dom. Jag delar Kriminalvårdens uppfattning att
häktet i det aktuella fallet borde ha uppmärksammat att BB hade dömts till sluten
ungdomsvård och att denna inte till fullo hade verkställts. Sådan information
framgår t.ex. av polisens belastningsregister, vilket Kriminalvården enligt 19 §
förordningen (1999:1134) om belastningsregister får ha direktåtkomst till.
