# Försäkringskassan kritiseras för utformningen av fem beslut om utbetalning av assistansersättning. Myndigheten får även kritik för att
inte ha uppfyllt sin serviceskyldighet

JO 2021-09-28 dnr 5429-2019

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2021-09-28               5429-2019              1 (7)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Försäkringskassan kritiseras för utformningen av fem beslut om
                        utbetalning av assistansersättning. Myndigheten får även kritik för att
                        inte ha uppfyllt sin serviceskyldighet


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassan har genom tre beslut för olika perioder avvisat
                          den enskildes ansökningar om assistansersättning. Av motiveringarna till besluten
                          framgår att Försäkringskassan trots allt prövat rätten till utbetalning för dessa perioder
                          i sak. Det är av stor vikt att en myndighet är klar över skillnaden mellan att avslå och
                          avvisa en ansökan och att en ansökan avvisas först när det inte är möjligt att pröva
                          den i sak. Det framstår även som oklart vad som varit den egentliga motiveringen för
                          besluten. Försäkringskassan har heller inte angett i beslutsmeningen vilken tidsperiod
                          besluten rör. Det är särskilt viktigt att det är tydligt vad som omfattas av ett beslut när
                          en myndighet under kort tid fattar flera beslut som rör olika tidsperioder.
                          Försäkringskassan hade även kunnat formulera två beslut för andra tidsperioder på
                          ett tydligare sätt.
                          JO är sammantaget kritisk till den bristfälliga utformningen av samtliga fem beslut.
                          I beslutet uttalar JO även att Försäkringskassan, inom ramen för sin
                          serviceskyldighet, borde ha kontaktat assistansanordnaren under handläggningstiden
                          och informerat om att ytterligare handlingar behövdes innan det var för sent att
                          komplettera ansökningarna för respektive månad. Försäkringskassan får kritik för att
                          ha underlåtit att göra det.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Försäkringskassan och förde fram bl.a.
                        följande. BB beviljades ersättning för skäliga kostnader för personlig assistans
                        av kommunen i augusti 2018. Han hade då redan ansökt om assistansersättning
                        från Försäkringskassan och skickade löpande in tidsredovisningar, räkningar
                        och uppgifter om de som anställts som personliga assistenter. Den 7 februari
                        2019 beviljades han assistansersättning fr.o.m. augusti 2018. Försäkringskassan
                        beslutade den 26 mars 2019 att avvisa BB:s ansökan om assistansersättning för
                        september 2018 eftersom redovisningen inte var komplett. Samma dag
                        beslutade Försäkringskassan att han inte fick assistansersättning för oktober
                        2018 eftersom kommunen hade begärt ersättning med det belopp kommunen
                        har betalat ut. Den 28 mars 2019 beslutade Försäkringskassan att avvisa
                        ansökan om assistansersättning för november och december 2018 eftersom


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                          Dnr 5429-2019       Sid 2 (7)




kompletta handlingar inte hade skickats in i tid. Den 29 mars 2019 fick han ett
brev från Försäkringskassan om att myndigheten övervägde att inte betala ut
ersättning för januari 2019 eftersom de handlingar han hade skickat in inte var
kompletta. Handlingarna skulle ha lämnats in senast den 5 mars 2019. Eftersom
Försäkringskassan löpande hade fått in tidrapporter, räkningar och uppgifter om
anställda assistenter borde myndigheten ha informerat om att handlingarna inte
var kompletta innan sista dag för möjlig komplettering.

Utredning
JO begärde in och granskade handlingarna i ärendet. JO remitterade därefter
anmälan till Försäkringskassan som uppmanades att särskilt yttra sig över
utformningen av besluten om utbetalning av assistansersättning för september,
oktober, november och december 2018 samt januari 2019. I sitt remissvar
anförde Försäkringskassan följande.

## Utredning

Den l augusti 2018 kom en ansökan om assistansersättning för BB in till
      Försäkringskassan. Samma dag kom även ett assistansavtal, en begäran om
      utbetalning samt en fullmakt in till myndigheten.
      Den 8 augusti skickades ett bekräftelsebrev till ombudet med ett förslag på tid
      för hembesök och information om att samtliga handlingar, inklusive räkningar,
      ska skickas in löpande senast den 5:e i andra månaden efter utförd assistans.
      Under tiden som Försäkringskassan utredde rätten till assistansersättning kom
      tidredovisningar, uppgifter om assistenter och två räkningar in från anordnaren.
      Den 13 december kom ett beslut om personlig assistans in från kommunen.
      Den 7 februari 2019 beslutade Försäkringskassan att bevilja BB
      assistansersättning. I beslutet angavs att rätten till assistansersättning fanns från
      och med augusti 2018. I beslutet fanns också information om att beloppet för
      assistansersättningen fastställs av regeringen varje år och vilket belopp som
      gällde för år 2018 och 2019.
      Den 18 februari ringde Försäkringskassans handläggare till ombudet för att fråga
      kring vissa oklarheter i de inlämnade underlagen. Ombudet skulle se över
      underlagen och handläggaren registrerade en bevakning i ärendet. I samtalet
      meddelade handläggaren också att det saknades räkningar för augusti, september,
      november, december 2018 samt januari 2019.
      Den 20 februari kom räkningar in för augusti och december. Samma dag kom
      även en begäran från kommunen in avseende ersättning för utförd personlig
      assistans för perioden augusti till och med december 2018.
      Den 21 februari tog handläggaren ställning till att registrera noll timmar för
      augusti 2018. Som anledning angavs att anordnaren inte kommit in med något
      underlag samt att kommunen begärt ersättning för en period som omfattar samma
      månad. Inget beslut skickades till anordnaren eller ombudet, men kommunen
      underrättades om att de skulle få hela den begärda ersättningen. Samma dag
      skickades ett kommuniceringsbrev till ombudet om att Försäkringskassan
      övervägde att betala ut ersättning till kommunen istället för till anordnaren för
      perioden september till och med december.
      Den 5 mars kom en räkning för januari in till Försäkringskassan och dagen efter bad
      handläggaren om en komplettering av underskriften.
      Den 11 mars ställde ombudet frågor via mejl om varför kommunen inte fått
      schablonbeloppet utbetalt. Handläggaren svarade per mejl den 13 mars och
                                                                    Dnr 5429-2019         Sid 3 (7)




förklarade att Försäkringskassan endast ersätter kommunen för de kostnader de
redovisat.
Den 14 mars kom räkningen med den kompletterade underskriften in till
Försäkringskassan.
Den 22 mars beslutade Försäkringskassan att inte bevilja ersättning för de
timmar som redovisats för september 2018. Beslutsmeningen är formulerad som
en avvisning och med information om att rätten till assistansersättning inte kommer
att prövas. Beslutet är motiverat med att räkningen saknas men kommunens
anspråk nämns i beskrivningen av ärendet.
Den 26 mars beslutade Försäkringskassan att avslå samtliga yrkade timmar för
oktober 2018. Beslutet motiverades med att det avser assistansersättning för
retroaktiv tid och att kommunens begäran om ersättning därmed har företräde. Under
beskrivningen av ärendet angavs att Försäkringskassan registrerat en utbetalning
till kommunen i enlighet med inkomna fakturor.
Den 28 mars beslutade Försäkringskassan att avvisa samtliga redovisade timmar
för november och december 2018. Båda beslutsmeningarna är formulerade som
avvisningar och besluten är motiverade med att redovisningarna är inkompletta
eftersom det saknas en räkning. Kommunens anspråk omnämns i beskrivningen
av ärendet.
Den 29 mars skickade handläggaren ett kommuniceringsbrev till ombudet med
anledning av att det saknades vissa uppgifter om assistenterna.
Den 1–5 april kom de efterfrågade uppgifterna in till Försäkringskassan.
Den 17 april beslutade Försäkringskassan att inte betala ut någon ersättning för
januari 2019. Motiveringen till beslutet var att det saknades uppgifter som
styrker assistentens anställning för den aktuella månaden och att dessa skulle ha varit
Försäkringskassan tillhanda senast den 5 mars.

Försäkringskassans slutsatser
Försäkringskassan anser att beslutet för januari 2019 i sak är korrekt, eftersom
handlingarna har kommit in för sent, men motiveringen att det saknas uppgifter
är felaktig eftersom uppgifterna hade kommit in till Försäkringskassan vid
beslutstillfället, men för sent för att kunna ligga till grund för utbetalning. Den
troliga förklaringen till den felaktiga motiveringen är att handläggaren skrivit ett
utkast i förhand, innan handlingarna kom in, och sedan glömt att ändra
motiveringen när beslutet väl fattades. Detta är såklart inte acceptabelt.
Beslutet för oktober 2018 är korrekt i sak men beslutsmotiveringen brister.
Rätteligen borde beslutet ha motiverats med att ersättningen betalats ut till
kommunen (jfr 51 kap. 17 § socialförsäkringsbalken).
De övriga besluten för 2018 är felaktigt utformade som avvisningar. Besluten
borde i stället ha varit avslag med motiveringen att ersättningen betalats ut till
kommunen (jfr ovan beträffande oktober månads beslut). Beslutsmeningarna
innehöll inte heller information om vilken månad beslutet gällde, vilket också det
utgör en brist.
Sammanfattningsvis kan alltså sägas att besluten för månaderna september,
oktober, november, december 2018 och januari 2019 uppvisat brister. Dock är
effekterna av besluten är korrekta såtillvida att det inte skulle ha gjorts någon
utbetalning till anordnaren för de aktuella månaderna.
Försäkringskassan arbetar kontinuerligt med kvalitetsförbättringar på olika sätt,
inte minst när det gäller kommunicerings- och beslutsbrev. Beslutsskrivning
avseende utformning och innehåll diskuteras löpande flera gånger per år där
vikten av att anpassa beslutsbreven till det enskilda ärendet diskuteras. Därutöver
sker individuella återkopplingar till samtliga handläggare minst en gång per år
där beslutsbreven är en viktig del. Alla handläggare genomgår en utbildning med
fokus på beslutsbrevens utformning. I det aktuella fallet var beslutsbreven
                                                                       Dnr 5429-2019        Sid 4 (7)




      bristfälliga, men de är inte representativa för beslutsbrev överlag. Samtal har ägt
      rum med den aktuella handläggaren.
      Andra brister i hanteringen är att handläggaren, vid samtalet den 18 februari
      2019, borde ha förklarat att kommunen kommer få ersättning för alla månader
      under 2018 och även anledningen till det. Hen borde också vid samtalet ha varit
      tydlig med att alla handlingar för januari måste vara inne senast den 5 mars för
      att ersättning ska kunna betalas ut.
      Försäkringskassan beklagar den bristfälliga hanteringen av ärendet.
AA gavs möjlighet att kommentera remissvaret.

Bedömning
Utformning av beslut
Rättslig reglering
I 32 § första stycket förvaltningslagen (2017:900) anges att ett beslut som kan
antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska innehålla en
klargörande motivering, om det inte är uppenbart obehövligt. En sådan
motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter som har tillämpats och
vilka omständigheter som har varit avgörande för myndighetens
ställningstagande.

I uttrycket klargörande ligger att skälen måste presenteras på ett sådant sätt att
de blir begripliga för den enskilde och så att hon eller han förstår hur
myndigheten har resonerat i det enskilda fallet. Myndigheten ska alltså i
motiveringen redovisa vilka omständigheter som den har tillmätt betydelse och
hur den har värderat dessa (JO:s beslut den 17 februari 2020, dnr 6069-2018).

För en enskild part är betydelsen av att myndigheten på ett öppet, tydligt och
enkelt sätt klargör hur den har kommit fram till sitt beslut ofta avgörande för att
parten ska kunna förstå beslutet. För den som har rätt att klaga på beslutet är en
upplysande motivering av betydelse också för att de redovisade skälen antingen
kan övertyga parten om att beslutet är korrekt eller ge underlag för ett
överklagande. Myndigheternas skyldighet att motivera sina beslut är därmed ett
centralt inslag i en förfarandereglering som syftar till att säkerställa grund-
läggande rättssäkerhetskrav för enskilda (prop. 2016/17:180 s. 187–188).

Av 110 kap. 10 § socialförsäkringsbalken (SFB) framgår att om en ansökan är
så ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak ska
Försäkringskassan avvisa den.

Skyldigheten att avvisa en ansökan är begränsad till fall där det, trots
vägledning från Försäkringskassans sida, inte går att få fram sådana uppgifter
om de faktiska förhållandena att en meningsfull prövning över huvud taget är
möjlig. Bestämmelsen ska tillämpas med viss försiktighet och endast då en
”saklig” prövning är meningslös. Med andra ord ska bestämmelsen om
avvisning inte användas i de situationer en materiell prövning av ansökan är
möjlig att göra. Om så är fallet ska ansökan inte avvisas utan avslås om
                                                                     Dnr 5429-2019     Sid 5 (7)




sökanden inte uppfyller kriterierna för att t.ex. beviljas den sökta förmånen
(prop. 2008/09:200 s. 553–554).

Bedömning
Av utredningen framgår att Försäkringskassan under mars och april 2019
fattade fem beslut om utbetalning av assistansersättning för september, oktober,
november och december 2018 samt januari 2019.

Genom besluten för september, november och december 2018 har
Försäkringskassan avvisat BB:s ansökningar om assistansersättning. Av
motiveringarna till besluten framgår att Försäkringskassan trots allt prövat
rätten till utbetalning för dessa månader i sak eftersom det anges att
redovisningen inte är komplett på grund av att vissa angivna handlingar saknas
eller inte är underskrivna. Det är av stor vikt att en myndighet är klar över
skillnaden mellan att avslå och avvisa en ansökan och att en ansökan avvisas
först när det inte är möjligt att pröva den i sak, bl.a. eftersom processen vid ett
överklagande av ett avvisningsbeslut bara rör rätten att få ansökan prövad i sak.

I formuleringarna under rubriken ”Beskrivning av ärendet” anges att BB:s
anordnare har ”valt att fakturera kommunen under tid före beslut vilket
Försäkringskassan har ersatt kommunen för” och att BB därför inte kan få
ersättning för assistanstimmarna som han har redovisat. Skrivningen utgör
snarare en redogörelse för en avgörande omständighet än en beskrivning av
ärendet. Det framstår även som oklart om den egentliga motiveringen för
besluten är att redovisningen inte varit komplett eller att ersättningen har
betalats ut till kommunen. Försäkringskassan har heller inte angett i
beslutsmeningen vilken tidsperiod besluten rör, vilket är en brist. Det är särskilt
viktigt att det är tydligt vad som omfattas av ett beslut när en myndighet under
kort tid fattar flera beslut som rör olika tidsperioder. Besluten för september,
november och december 2018 brister alltså i utformningen på flera sätt.

För oktober månad 2018 har Försäkringskassan prövat BB:s ansökan i sak. Jag
instämmer dock i Försäkringskassans bedömning att motiveringen för beslutet
hade kunnat formuleras tydligare och att det borde ha angetts att
assistansersättningen hade betalats ut till kommunen.

Även ansökan för januari 2019 har prövats i sak. I beslutet anges som
motivering att handlingar som styrker de personliga assistenternas anställning
och dess omfattning inte har kommit in i tid till Försäkringskassan. Av
beskrivningen framgår dock inte att de aktuella handlingarna hade kommit in
till Försäkringskassan, låt vara för sent för att ligga till grund för ett beslut om
att betala ut ersättning. Försäkringskassan borde ha angett i beskrivningen av
ärendet vilka handlingar myndigheten hade tillgång till. Även detta beslut
innehåller alltså brister i utformningen.

Sammantaget är jag kritisk till den bristfälliga utformningen av samtliga fem
beslut. Det är även problematiskt att flera beslut som rör samma sakfråga och
                                                                   Dnr 5429-2019      Sid 6 (7)




som innehåller liknande omständigheter har formulerats på olika sätt. Jag har
förståelse för om besluten har uppfattats som otydliga av BB och AA.

Serviceskyldighet
Rättslig reglering
En myndighet ska, enligt 6 § andra stycket förvaltningslagen, lämna den
enskilde sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska
ges i den utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes
behov av hjälp och myndighetens verksamhet. I 20 § första stycket
förvaltningslagen anges att om en framställning är ofullständig eller oklar ska
en myndighet i första hand hjälpa den enskilde till rätta inom ramen för sin
allmänna serviceskyldighet.

Assistansersättning som avser assistans som utförs innan beslut har fattats i ett
ärende lämnas endast om den enskilde månadsvis under handläggningstiden
redovisar till Försäkringskassan. Handlingar ska ha kommit in till
Försäkringskassan senast den femte i andra månaden efter den månad som
redovisats. Detta framgår av 51 kap. 7 § socialförsäkringsbalken och 8 §
Försäkringskassans föreskrifter (FKFS 2016:4) om assistansersättning.

Bedömning
Av handlingarna i ärendet framgår att assistansanordnaren i samband med att
ansökan om assistansersättning lämnades in informerades om att samtliga
handlingar skulle skickas in löpande och när de senast behövde skickas in.
Anordnaren lämnade sedan in vissa handlingar, såsom räkningar och
tidsredovisning, till Försäkringskassan under handläggningstiden. Det framgår
inte att Försäkringskassan har haft några kontakter med assistansanordnaren
eller sökanden under den aktuella perioden utöver ett telefonsamtal den 18
februari 2019 där handläggaren uppgav att räkningar saknades för augusti,
september, november och december 2018 samt för januari 2019. I en
journalanteckning anges att anordnaren skulle se över underlagen och en
bevakning lades. Vid den tidpunkten var det dock för sent att lämna in
kompletterande underlag för augusti till december 2018. Assistansanordnaren
informerades inte heller om när handlingar för januari behövde vara inne för att
ersättning skulle kunna betalas ut.

Enligt min mening borde Försäkringskassan, inom ramen för sin
serviceskyldighet, ha kontaktat assistansanordnaren under handläggningstiden
och informerat om att ytterligare handlingar behövdes innan det var för sent att
komplettera för respektive månad. Försäkringskassan förtjänar kritik för att ha
underlåtit att göra det.
                                                                 Dnr 5429-2019      Sid 7 (7)




Övrigt
Vad AA har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
