# Kritik mot två rådmän vid Stockholms tingsrätt för att ha meddelat dom i ett tvistemål drygt tre månader efter avslutad huvudförhandling

JO 2013-06-11 dnr 5465-2012

BESLUT
                                                                         Datum                Dnr                     Sid
                                                                         2013-06-11           5465-2012              1 (4)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Kritik mot två rådmän vid Stockholms tingsrätt för att ha meddelat dom i
                        ett tvistemål drygt tre månader efter avslutad huvudförhandling


                          Beslutet i korthet: Efter en huvudförhandling i ett tvistemål tog det tre månader innan
                          tingsrätten meddelade dom. I JO:s beslut uttalas att tingsrätten borde ha kunnat meddela
                          dom inom sex veckor och att de ansvariga domarna inte kan undgå kritik för det dröjsmål
                          som skett.

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot rådmännen BB och CC vid Stockholms
                        tingsrätt med anledning av handläggningen av ett tvistemål där han var ombud.
                        Han uppgav bl.a. att rättegången avslutades den 17 december 2010, att
                        överläggning hölls först den 9 och 17 mars 2011 samt att dom meddelades först
                        den 21 mars 2011.

## Utredning

Handlingar i tingsrättens mål T 4874-04 begärdes in och granskades. Av
                        handlingarna framgick bl.a. följande. Huvudförhandling i målet pågick i sju dagar
                        och avslutades den 17 december 2010 med besked om att dom i målet skulle
                        meddelas den 11 februari 2011. Utredningen omfattade bl.a. två partsförhör och
                        åtta vittnesförhör. Den 9 februari 2011 samt den 4 mars 2011 lämnade tingsrätten
                        besked om att dom i målet inte kunde meddelas på utsatt tid och dom i målet kom
                        att meddelas först den 21 mars 2011. Av protokoll framgick att överläggning i
                        målet hölls den 9 och 17 mars 2011.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten för yttrande och upplysningar om anledningen
                        till att överläggningen påbörjades först den 9 mars 2011 och att dom meddelades
                        den 21 mars 2011.

                        Tingsrätten (lagmannen DD) inkom med ett yttrande jämte upplysningar från
                        chefsrådmannen EE och rådmannen BB.

                        Av BB upplysningar framgick i huvudsak följande.
                                  ───




 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4               Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                        Dnr 5465-2012     Sid 2 (4)




      Huvudförhandling i målet pågick sju dagar under tiden den 6 – 17 december 2010.
      Parterna fortsatte därefter, med rättens tillstånd, att skriftväxla angående rättegångs-
      kostnaderna till början av januari 2011. Rätten bestod av rådmännen BB, ordförande
      och referent, och CC samt t.f. rådmannen FF.
      Med anledning av vad anmälaren anfört bör konstateras att målet för en erfaren råd-
      man vid Stockholms tingsrätt varken rättsligt eller vad gäller omfattningen var sär-
      skilt krävande.
      Direkt efter huvudförhandlingens slut den 17 december 2010 höll rätten i sal 27, där
      förhandlingen ägt rum, överläggning i målet i enlighet med bestämmelsen i 17 kap.
      9 § rättegångsbalken. BB och CC har för vana att alltid i vart fall påbörja
      överläggning direkt efter avslutad huvudförhandling. Ledamöterna var eniga om
      utgången, vilken låg i linje med de diskussioner som fortlöpande förts mellan
      ledamöterna under huvudförhandlingens gång. Undertecknad angav hur domskälen
      borde utformas. T.f. rådmannen FF anmälde ingen avvikande uppfattning.
      Av något skäl har den inledande överläggningen inte noterats i minnes-
      anteckningarna från förhandlingen. Undertecknad uppmärksammade inte detta för-
      hållande när anteckningarna signerades. Vid de tillfällen för överläggning som
      antecknats, den 9 och 17 mars 2011, ägnades den 9 mars till att gå igenom det för-
      slag till dom som undertecknad utformat och den 17 mars till att bestämma domens
      slutliga lydelse.
      När FF skulle återkomma i tjänst den 18 januari 2011, efter juluppehållet, fick
      undertecknad från ledningen för avdelningen beskedet att han var sjuk. Någon gång
      under februari 2011 upplystes, såvitt undertecknad nu kan minnas, att den sjukdom
      som FF drabbats av var så allvarlig att han inte skulle kunna återkomma i tjänst.
      Med det beskedet ansåg undertecknad det som uteslutet att kontakta honom
      angående domskälen i målet T 4874-04. BB och CC fann att förutsättningar förelåg
      att med stöd av bestämmelsen i 1 kap. 3 a § fjärde stycket rättegångsbalken meddela
      dom på två ledamöter.
      Till följd av arbetsbördan på avdelningen kunde dom inte meddelas den 11 februari
      2011, som angetts. Genom beslut den 9 februari 2011 och den 4 mars 2011 flyttades
      tidpunkten för domens meddelande fram till den 21 mars 2011. Det huvudsakliga
      skälet till detta var således arbetsbördan på avdelningen. Undertecknad kan inte nu
      erinra sig huruvida FF:s sjukdom hade någon betydelse för denna fråga.
      Yttrandet har avfattats i samråd med rådmannen CC.
EE uppgav bl.a. följande.
      ───
      Av anteckningarna från huvudförhandlingen framgår inte om överläggning
      påbörjades eller inte i anslutning till att huvudförhandlingen avslutades.
      Vad ett protokoll eller anteckningar från en huvudförhandling ska innehålla framgår
      av 6 kap 3 § RB. Av bestämmelsen framgår vilka uppgifter som ska antecknas i
      protokollet. Protokollet ska skildra förhandlingens förlopp och beslut som fattas och
      avkunnas ska antecknas. I allmänhet avslutas protokoll och anteckningar med att
      förhandlingen förklaras avslutad och parterna underrättas om datum för dom.
      Därefter står oftast angivet att det efter enskild överläggning beslutas dom. Något
      uttryckligt krav på att det finns en anteckning om att det hålls enskild överläggning
      och beslutas dom finns inte, även om upplysningen kanske bör finnas där med hän-
      visning till punkt 9 i nämnda lagrum.
      Som framgår av BB och CC:s yttrande hölls överläggning i målet i direkt anslutning
      till att huvudförhandlingen avslutades, dvs den 17 december 2010 och ledamöterna
      var eniga om utgången. Överläggning hölls således i direkt anslutning till
      huvudförhandlingens avslutande. Något avsteg från 17 kap 9 § RB gjordes inte och
      även de synpunkter som framfördes pläderingsvis var lätta att komma ihåg. Det är
                                                                        Dnr 5465-2012   Sid 3 (4)




      naturligtvis beklagligt att det förhållandet att en anteckning inte framgick av
      protokollet har föranlett detta ärende.
DD anförde bl.a. följande.

      ───
      Jag delar de synpunkter som lämnats i bifogade yttranden. Som framgår av uppgif-
      terna påbörjades överläggningen i direkt anslutning till huvudförhandlingen. Det har
      därmed inte förekommit något fel i tingsrätten när det gäller överläggning till dom i
      det aktuella målet. Den omständigheten att det i protokollet inte angetts att över-
      läggning hölls även den 17 december 2010 ändrar inte denna bedömning.
      Det är beklagligt att tidpunkten för doms meddelande sköts fram vid två tillfällen.
      Som framgår av utredningen var anledningen till det den mycket ansträngda arbets-
      situation som rådde på avdelning 5 vid den aktuella tidpunkten. Den omständigheten
      att tidpunkten för domen sköts fram kan dock inte enligt min mening anses utgöra
      någon sådan brist i tingsrättens handläggning som kan föranleda kritik.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
I 17 kap. 9 § rättegångsbalken anges att då huvudförhandling har ägt rum ska
överläggning hållas samma dag eller senast nästa helgfria dag och om det är möj-
ligt dom beslutas och avkunnas. Om dom inte kan meddelas i direkt anslutning till
överläggningen, ska den meddelas senast två veckor efter avslutad huvud-
förhandling. Ytterligare anstånd kan äga rum om synnerligt hinder finns.

Kravet att dom ska meddelas i nära anslutning till huvudförhandlingen har sin
grund i omedelbarhetsprincipen. Om en längre tid förflyter mellan
huvudförhandlingen och domskrivandet, är risken stor att något väsentligt blir för-
bisett, bortglömt eller värderat på ett oriktigt sätt. Dessutom kan dröjsmål med att
meddela dom leda till att handläggningen inte uppfyller regeringsformens krav på
att en rättegång ska genomföras inom skälig tid (2 kap. 11 § andra stycket
regeringsformen).

Tingsrättens huvudförhandling pågick under sju dagar och domen omfattar 78
sidor. Det framstår som klart att det fanns synnerligt hinder mot att meddela domen
inom tvåveckorsfristen. Frågan är då hur lång tid tingsrätten kunnat ta på sig för att
färdigställa domen. I förarbetena till rättegångsbalken har uttalats att tvåveckors-
fristen inte bör överskridas med mer än en eller annan vecka (NJA II 1943 s. 214).

JK har i ett beslut uttalat sig om tiden för meddelande av dom i ett tvistemål
(JK 1987 s. 59). En tingsrätt hade hållit huvudförhandling i kollegial
sammansättning i ett tvistemål under tre dagar. Parterna och 18 vittnen hördes.
Huvudförhandlingen avslutades den 1 februari 1985 och dom meddelades den 24
maj 1985, alltså efter nästan fyra månader. I JK:s beslut sägs följande.

      Enligt min mening föreligger numera ej sällan skäl för att tillämpa reglerna om tid
      för doms meddelande på ett annat sätt än vad som var avsett när reglerna infördes
      genom den nya rättegångsbalkens ikraftträdande. Jag vill dock betona att reglerna
      alltjämt ska betraktas som gällande och att strävan alltid måste vara att hålla tiden
      från huvudförhandlingen så kort som möjligt. För tvistemål av ej alltför komplicerad
                                                                        Dnr 5465-2012     Sid 4 (4)




      beskaffenhet bör det även i ett ansträngt arbetsläge vara fullt möjligt att avfatta och
      meddela domen inom den föreskrivna fjortondagarsfristen. Är målet mer
      arbetskrävande och föreligger andra arbetsuppgifter som inte tillåter att nödig tid
      reserveras för ett koncentrerat arbete med domen, kan sådana synnerliga skäl anses
      föreligga som medger att fjortondagarstiden överskrids. Domsarbetet måste dock
      ofrånkomligen organiseras på sådant sätt att domen färdigställs så snart sig göra
      låter. Det uppskov som kan godtas utöver fjortondagarstiden får normalt sett inte
      överskrida en eller högst två veckor. I sakens natur ligger att de verkligt omfattande
      målen givetvis kan kräva längre tid för domens avfattande.
      Vad sedan gäller handläggningen av det tvistemål som föranlett hovrättens skrivelse
      hit följer av vad jag redan uttalat att tingsrättens åtgärd att uppskjuta tiden för
      domens meddelande i månader under inga förhållanden kan godtas. Med beaktande
      av målets omfattning och domstolens sammansättning finner jag att det måste ha
      ålegat rotelinnehavaren --- att planera arbetet på sådant sätt att dom kunnat meddelas
      i vart fall inom fyra veckor. ---
Av utredningen framgår att huvudförhandlingen i det nu aktuella målet avslutades
den 17 december 2010 och att dom meddelades den 21 mars 2011, dvs. drygt tre
månader senare. Som jag konstaterat var målet av sådan beskaffenhet att
fjortondagarsfristen kunde överskridas. Det var emellertid inte något extraordinärt
mål. Visserligen pågick huvudförhandlingen under sju dagar men förhandlingarna
tog slut tidigt på eftermiddagarna eller redan till lunch. Domen är på 78 sidor men
de egentliga domskälen omfattar bara tolv sidor. En del av arbetet med domen
(såsom redovisning av yrkanden, åberopanden och utredning) borde rimligen ha
kunnat förberedas redan innan huvudförhandlingen avslutades. Dessutom har BB i
sitt yttrande med anledning av JO:s remiss anfört att målet för en erfaren rådman
vid Stockholms tingsrätt varken rättsligt eller vad gäller omfattningen var särskilt
krävande. Mot denna bakgrund anser jag att tingsrätten borde ha kunnat meddela
dom inom sex veckor. Tingsrätten har uppgett att anledningen till att domen
försenades var den mycket ansträngda arbetssituation som rådde på avdelningen.
En så lång fördröjning med en doms meddelande som i detta fall är emellertid,
oavsett orsaken, inte godtagbar. BB och CC var ansvariga för domen och de kan
därmed inte undgå kritik för det dröjsmål som skett.

Vad AA i övrigt anfört föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Ärendet avslutas.
