# Kritik mot Polismyndigheten i Västra Götaland för långsam handläggning av en förundersökning om våldtäkt mot barn

JO 2007-12-14 dnr 5467-2006

BESLUT
                                                                      Datum             Dnr                     Sid
                                                                      2007-12-14        5467-2006              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Västra Götaland för långsam
                        handläggning av en förundersökning om våldtäkt mot barn

                        Anmälan m.m.
                        I ett beslut den 1 november 2006 kritiserade jag, efter en anmälan från AA, bl.a.
                        Polismyndigheten i Västra Götaland för långsam handläggning av en
                        förundersökning om våldtäkt mot barn (K179581-05), se JO:s dnr 4646-2006.

                        AA framförde därefter i en ny anmälan hit i november 2006 klagomål mot bl.a.
                        polismyndigheten för långsam handläggning av ett annat kriminalärende
                        (K167066-05) som hade samband med det tidigare ärende vars handläggningstid
                        jag nyss hade kritiserat. Han uppgav också att det var samma utredningsman i de
                        båda ärendena.

## Utredning

Handlingar i bl.a. polismyndighetens ärende K167066-05 samt Åklagarmyndig-
                        hetens, 2:a åklagarkammaren i Göteborg, ärende 402A-4642-05 infordrades och
                        granskades. Av dessa framgick bl.a. följande.

                        En anmälan om sexuellt ofredande upprättades den 17 oktober 2005. Målsäganden
                        var under 18 år. Som brottsplats angavs orten Risnäs i Småland. Förundersökning
                        inleddes samma dag och målsägandeförhör hölls. Ärendet omrubricerades därefter
                        till våldtäkt mot barn. En person antecknades också som skäligen misstänkt i det
                        s.k. Dur2-systemet. Ärendet överfördes till Polismyndigheten i Kalmar län och
                        lottades in på åklagarkammaren i Kalmar. Då det framkom att orten rätteligen hette
                        Rydsnäs och låg i Östergötland skickades ärendet till myndigheterna där. I slutet av
                        november 2005 återfördes dock ärendet till myndigheterna i Göteborg, där mål-
                        säganden och den misstänkta var bosatta samt där andra ärenden med målsäganden
                        redan handlades. – Förundersökningsledaren, kammaråklagaren BB, lämnade den 1
                        december 2005 utredningsdirektiv. I början av december 2005 utsågs
                        kriminalinspektören CC till handläggare (utredningsroteln vid läns-
                        kriminalpolisen). BB skickade därefter vid ett flertal tillfällen påminnelser till
                        polisen. En framställan om förordnande av målsägandebiträde expedierades av
                        åklagaren i juni 2006 till tingsrätten. I december 2006 hölls ytterligare förhör.




 Riksdagens ombudsmän                      E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                 Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                          Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4            Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                    Dnr 5467-2006    Sid 2 (6)



Ärendet remitterades till polismyndigheten som anmodades att – efter hörande av
berörda polismän – komma in med upplysningar och yttrande över handläggningen
av det aktuella ärendet. Myndigheten anmodades också att lämna en redogörelse
för arbetssituationen vid den aktuella utredningsroteln och för de ärenden som
under större delen av år 2006 synes ha bedömts ha högre prioritet än den nu
aktuella förundersökningen. Detta bl.a. mot bakgrund av de uppgifter som kom
fram vid utredningen av JO:s ärende dnr 4646-2006.

Polismyndigheten (biträdande länspolismästaren DD) kom in med ett remissvar till
vilket var fogat upplysningar från bl.a. CC, kommissarien EE, inspektören FF och
polismästaren GG, chef över länskriminalpolisen, samt ett flertal bilagor avseende
dels handläggningen av det aktuella ärendet, dels arbetssituationen vid den aktuella
utredningsroteln (bilagorna utelämnas här).

Av det till remissyttrandet fogade materialet om arbetssituationen vid utrednings-
roteln framgick bl.a. följande. Antalet inkomna anmälningar år 2006 uppgick till
492, antalet anhållna till 210, häktade till 127 samt antalet utredare i genomsnitt till
24 stycken. Ställföreträdande rotelchefen HH hade listat 21 ärenden som exempel
på rotelns många komplicerade ärenden under 2006. Det rörde sig om bl.a. ett
flertal mord och våldtäkter.

CC: Under den tid som det aktuella ärendet låg öppet tilldelades hon andra större
ärenden som rotelledningen gav förtur, bl.a. ärenden med frihetsberövade angående
våldtäkt mot barn och mord. Ärendet låg hos henne men hon skulle inte vara
handläggare. Rotelledningen skulle försöka hitta en annan förhörsledare.
Rotelchefen EE frågade henne vid åtskilliga tillfällen hur det gick med ärendet.
Hon började arbeta med det i december 2006. Under utredningen framkom att
målsägandens storasyster också blivit utsatt för brott, varvid nya anmälningar
upprättades.

EE: Sedan han blev chef över utredningsroteln har han tillsammans med
ställföreträdande rotelchefen HH omorganiserat arbetet på roteln. Ärendeinflödet
till roteln var större än vad resurserna medgav att utreda, vilket han har tagit upp
med högre chefer flera gånger. CC tilldelades ärendet därför att hon handlade ett
annat ärende med samma målsägande. På grund av hennes arbetsbelastning – hon
hade bl.a. tilldelats utredningar med frihetsberövade – fick ärendet stå tillbaka då
det inte fanns någon annan att lägga ärendet på. Vid den aktuella tiden var roteln
hårt belastad med många svåra våldsbrott samtidigt som duktiga förhörsledare
lämnade roteln. Han tog del av påminnelserna i det aktuella ärendet och har vid
något eller några tillfällen diskuterat det med åklagaren BB.

FF: Han vikarierade som ställföreträdande rotelchef under maj - juni 2006. CC
hade då de två ärendena med den aktuella målsäganden samt ett köns-
stympningsärende med frihetsberövade. Han försökte finna en annan arbetsför-
delning men lyckades inte. CC fick avsluta könsstympningsärendet för att senare
bli friställd för de andra två ärendena. Det andra ärendet angående samma
målsägande fick prioritet och slutredovisades i slutet av juni. Under sitt vikariat
                                                                         Dnr 5467-2006     Sid 3 (6)



hade han en kontinuerlig dialog med EE och är övertygad om att denne i sin tur
lyfte frågan om ärendena till högre chefer.

GG: Vid roteln prioriteras de grövsta brotten som mord och dråp och därefter brott
med frihetsberövade personer. Därefter prioriteras sexualbrott och annan
brottslighet. Roteln utredde under år 2006 bl.a. fem s.k. kvinnomord. Antalet
ärenden om brott mot person har ökat under år 2006, främst vad gäller våldtäkt mot
person under 15 år.

Polismyndigheten gjorde följande bedömning.

      Åklagaren blev tidigt inkopplad i ärendet och har härefter lett utredningen.
      Inledningsvis gick tid förlorad på grund av att polisen inte tog reda på var platsen för
      händelsen låg. Ärendet vandrade mellan olika polismyndigheter innan det slutligen
      hamnade i Göteborg.
      Det särskilda skyndsamhetskravet på förundersökningen när målsäganden vid tiden
      för anmälan inte fyllt 18 år enligt 2 a § förundersökningskungörelsen är inte upp-
      fyllt. Det dröjde alldeles för länge innan arbetet med utredningen kom igång, vilket
      berodde på att andra ärenden hos länskriminalpolisen fick förtur. Under större delen
      av 2006 vidtogs endast någon enstaka utredningsåtgärd. Först i slutet av året kom
      utredningsarbetet i praktiken igång. I början av maj 2007 redovisade förhörsledaren
      ärendet till åklagaren för att få nya utredningsdirektiv.
      Målsägandebiträde förordnades för sent. Det dröjde omkring ett halvår innan ett
      biträde utsågs. Däremot får polisen anses ha inlett samarbetet med andra myndig-
      heter snabbt när det stod klart i vilken situation flickorna befann sig.
      Polismyndigheten har granskat 103 ärenden som fått hög prioritet och som kommit
      in till utredningsroteln under 2006 och kan konstatera att rotelledningen följer de
      prioriteringar som gäller för verksamheten. Vid roteln har man en god överblick
      över hur utredningsarbetet fortskrider. Vissa förändringar har också vidtagits för att
      få ner balanserna. Kommunikationen inom roteln och mellan roteln och andra
      myndigheter fungerar väl. Arbetsklimatet är gott och personalen är kompetent.
      Som tidigare antecknats bör förhör med målsägande som är under 18 år hållas av en
      person med särskild kompetens för uppgiften. Detta medför vissa begränsningar i
      möjligheten att disponera om tillgänglig personal.
      Utredningsroteln är hårt belastad och det är nödvändigt att de ärenden som kommer
      in till roteln prioriteras inbördes. De grövsta brotten som mord och dråp samt
      ärenden med frihetsberövade personer utreds först. Härefter följer sexualbrott och
      annan brottslighet. Mord och dråp och brott med frihetsberövade personer utgör en
      betydande del av ärendeinflödet och tar en stor del av resurserna i anspråk, vilket
      innebär att andra ärenden får stå tillbaka kortare eller längre tid. Bland de ärenden
      där gärningsmannen är på fri fot prioriteras brotten mot barn först.
      Vid myndigheten pågår en anpassning av utredningsverksamheten i syfte att möta de
      ökande kraven på utredning av sexualbrott som en följd av ändrad lagstiftning i 6
      kap. brottsbalken. Det sker genom metodutveckling och genom att fler förhörsledare
      med särskild kompetens att hålla förhör med barn under 18 år utbildas. Polismyndig-
      heten deltar också i projektet ”Barnhuset” som har till syfte att ställa barn utsatta för
      brott i fokus.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

BB kom in med upplysningar om handläggningen av förundersökningen jämte
bilagor. Hon uppgav bl.a. följande. Hon skickade skriftliga direktiv den 1
december 2005 med begäran om utredningsåtgärder. Direktivet åtföljdes av
påminnelser till och telefonsamtal med CC, HH och EE på utredningsroteln i
Göteborg. Hon samrådde även med vice chefsåklagaren JJ vid åklagarkammaren
                                                                    Dnr 5467-2006   Sid 4 (6)



angående ärendets handläggning. Eftersom en advokat var förordnad som
målsägandebiträde för målsäganden i det sammanhängande ärendet skickade hon
inte någon ny begäran till tingsrätten om att sådant biträde skulle förordnas. Detta
förordnande omfattade enligt hennes bedömning även det aktuella ärendet. Sedan
hon i början av juni 2006 fått indikationer på att denna bedömning möjligen inte
delades av alla skickade hon en formell begäran om att advokaten i fråga skulle
förordnas även i det ärendet. – I juni 2006 diskuterades ärendenas handläggning
bl.a. tillsammans med CC och FF vid utredningsroteln.

Ärendehistorik i de aktuella ärendena inhämtades därefter från polismyndigheten
och åklagarkammaren, varvid bl.a. framkom att den aktuella förundersökningen
lades ned i slutet av maj 2007 eftersom brott inte kunde styrkas.

Bedömning
En förundersökning skall bedrivas så skyndsamt som omständigheterna medger.
Finns det inte längre skäl att fullfölja en förundersökning skall den läggas ned (23
kap. 4 § andra stycket rättegångsbalken).

Undersökningsledaren har ansvar för förundersökningen i dess helhet. Han eller
hon skall se till att utredningen bedrivs effektivt och att den enskildes rätts-
säkerhetsintressen tas till vara. Undersökningsledaren skall också ge dem som
biträder honom eller henne de direktiv som behövs för arbetet (1 a § andra stycket
förundersökningskungörelsen, 1947:948, FUK).

Enligt 2 a § FUK skall en förundersökning där målsäganden vid tiden för anmälan
inte fyllt 18 år bedrivas särskilt skyndsamt, om brottet riktats mot målsägandens
liv, hälsa, frihet eller frid och det för brottet är föreskrivet fängelse mer än sex
månader. Förundersökningen skall vara avslutad och beslut fattat i åtalsfrågan så
snart det kan ske och inom tre månader efter den tidpunkt då det finns någon som
är skäligen misstänkt för brottet. Tidsfristen får överskridas endast om det är
motiverat med hänsyn till utredningens beskaffenhet eller andra särskilda
omständigheter.

Som framgår av utredningen avsåg den aktuella förundersökningen våldtäkt mot
barn och målsäganden var under 18 år. En person antecknades som skäligen
misstänkt redan den 17 oktober 2005 varför den nyss nämnda tremånadersfristen i
2 a § FUK då också började löpa. Beslut i åtalsfrågan skulle således enligt huvud-
regeln ha fattats före den 17 januari 2006. Ärendet avslutades emellertid först i maj
2007, dvs. mer än 16 månader senare, genom att förundersökningen lades ned.

Inledningsvis var det oklart var brottet skulle utredas, vilket bidrog till en utdragen
handläggning under de första två månaderna. Jag vill här framhålla att det är av
stor vikt att det i ett så tidigt skede som möjligt av en utredning klarläggs vid vilken
myndighet ett ärende skall handläggas för att inte i onödan tappa tempo i hand-
läggningen.

Sedan ärendet återförts till Polismyndigheten i Västra Götaland lämnade BB
direktiv i början av december 2005. Därefter bedrevs det med något enstaka
                                                                   Dnr 5467-2006    Sid 5 (6)



undantag inte någon utredning alls förrän i början av december 2006. I slutet av år
2006 och under våren 2007 bedrevs viss utredning och nya anmälningar tillkom.
Som förklaring till att handläggningen av ärendet drog ut på tiden har polismyndig-
heten uppgett bl.a. att andra ärenden hos länskriminalpolisen fick förtur. De in-
blandade polismännen har hänvisat till resursbrist och en hög arbetsbelastning.
Enligt CC var det under en period inte heller klart att det var hon som skulle
handlägga ärendet. FF har uppgett att det andra ärendet med samma målsägande
fick prioritet framför det nu aktuella ärendet. Jag har dock, som tidigare nämnts,
redan kritiserat polismyndigheten för långsam handläggning av det ärendet.

Av nu ingivna handlingar framgår att roteln haft flera omfattande utredningar och
ärenden med frihetsberövade personer. Utredningen ger också vid handen att CC
har framhållit sin ansträngda arbetssituation för rotelledningen som i sin tur synes
ha påtalat arbetsläget vid roteln för sina chefer. Trots detta har det vid roteln
uppenbarligen funnits stora svårigheter att inom rimlig tid utreda de ärenden som
man ansvarade för.

Jag är väl medveten om att arbetsbelastningen är hög vid många polismyndigheter
och har också under senare år i ett stort antal ärenden kunnat konstatera att
handläggningstiderna, framför allt beträffande utredningar om s.k. vardagsbrott,
blivit oacceptabelt långa. Men även handläggningstiderna i ärenden med ungdomar
inblandade har kommit att bli föremål för kritik från min sida. Däremot har det inte
varit vanligt att en utredningsrotel hos länskriminalpolisen, med den inriktning på
utredning av grova brott som en sådan vanligtvis har, påtalat uppenbara svårigheter
att slutföra brottsutredningar inom rimlig tid. Det inger oro att även en sådan
utredningsenhet brottas med problem av detta slag.

Jag vill här betona att personalbrist eller förekomsten av ett stort antal ärenden av
förturskaraktär inte utgör godtagbara skäl för att t.ex. överskrida tidsfristen i 2 a §
FUK. Enligt min mening är det helt oacceptabelt att ett ärende om våldtäkt mot
barn, i vilket en person i ett tidigt skede bedömts som skäligen misstänkt, under ett
helt år i princip ligger utan åtgärd. Inte heller sedan utredningen påbörjades i
december 2006 bedrevs den med den skyndsamhet som kan krävas, särskilt med
beaktande av att ärendet då redan var gammalt. Eftersom den ansträngda arbets-
situationen vid den aktuella roteln, enligt uppgift, har påtalats för högre chefer
finns det anledning att poängtera att enligt 6 § verksförordningen, 1995:1322, (jfr 1
kap. 7 § polisförordningen) vilar ansvaret för verksamheten vid en polismyndighet
ytterst på länspolismästaren i dennes egenskap av myndighetens chef. Enligt 7 §
första stycket verksförordningen ankommer det på myndighetschefen att se till att
verksamheten bedrivs författningsenligt och effektivt. (Den 1 januari 2008 ersätts
verksförordningen med myndighetsförordningen, 2007:515, som i det nu aktuella
avseendet innehåller motsvarande bestämmelser). Jag utgår från att polismyndig-
heten vidtar kraftfulla åtgärder för att komma till rätta med arbetssituationen vid
den aktuella utredningsroteln.

Polismyndigheten förtjänar allvarlig kritik för den långsamma handläggningen av
ärendet.
                                                                    Dnr 5467-2006    Sid 6 (6)



Som ovan anförts har förundersökningsledaren, i detta fall BB, det övergripande
ansvaret för utredningen. Hon har också vid flera tillfällen skickat skriftliga
påminnelser till polisen: i februari, maj, juni, september, oktober 2006 och i
februari 2007. Hon har vidare uppgett att hon haft telefonkontakt med CC och
ledningen på utredningsroteln och att hon i oktober 2006 samrått med vice
chefsåklagaren JJ om ärendets handläggning. Dessa åtgärder har i vissa fall
dokumenterats, vilket naturligtvis alltid bör göras. I ärendet har inte utretts i vilken
utsträckning odokumenterade kontakter med polisen förevarit, och jag finner inte
heller det meningsfullt är utreda den saken vidare. Jag vill här endast framhålla att
det i ärenden där en frist löper naturligtvis måste ställas särskilda krav på åklagaren
och att det också av gällande allmänna råd framgår att krav på särskild aktivitet
ställs bl.a. i ärenden som rör unga brottsoffer (ÅFS 2007:5, 2 §). Med hänsyn till
att BB varit tämligen aktiv och påmint polisen vid ett flertal tillfällen samt även
tagit upp saken såväl med sin chef som med ledningen för utredningsroteln finner
jag inte tillräcklig anledning att kritisera henne för den utdragna hand-
läggningstiden utan den kan, som sagt, tillskrivas polismyndigheten.

Vad som i övrigt kommit fram föranleder inte något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
