# Något om överförmyndares granskning av årsräkningar från ställföreträdare. Även kritik mot Överförmyndarnämnden i Stockholms stad för att ha dröjt med sådan kontroll

JO 2025-12-01 dnr 5473-2024

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                      Sid
                                                                 2025-12-01               5473-2024               1 (7)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Något om överförmyndares granskning av årsräkningar från
                   ställföreträdare. Även kritik mot Överförmyndarnämnden i
                   Stockholms stad för att ha dröjt med sådan kontroll


                    Beslutet i korthet: I det här ärendet har JO undersökt en s.k. översiktlig gransknings-
                    metod som Överförmyndarnämnden i Stockholms stad har tillämpat i sitt arbete med
                    att kontrollera ställföreträdares årsräkningar. JO understryker att granskning av
                    årsräkningar är en helt central del i överförmyndarnas arbete för att se till att
                    huvudmännens tillgångar används korrekt och på ett lämpligt sätt. Hon lyfter bl.a.
                    fram att en fullgod granskning måste innehålla en bedömning av om redovisade
                    poster är rimliga, om upptagna utgifter verkligen avser den enskilde och om de är till
                    dennes nytta. JO konstaterar vidare att det kan finnas skäl för vaksamhet så att inte
                    oegentligheter förekommer och understryker att det måste ställas höga krav på
                    överförmyndarnas tillsynsverksamhet. Även om JO har förståelse för att kontrollen i
                    vissa fall kan tillåtas vara mer översiktlig framhåller hon att ett arbetssätt med en
                    inledande översiktlig avstämning och granskning inte får innebära att det endast görs
                    en kontroll av årsräkningens formaliteter.
                    I det fall som hade anmälts till JO tog det knappt ett år för nämnden att slutföra
                    granskningen av årsräkningen och besluta om arvode för ställföreträdaren. Nämnden
                    får kritik för den långa handläggningstiden.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO i juni 2024 framförde AA klagomål mot
                   Överförmyndarnämnden i Stockholms stad och uppgav följande. Han hade inte
                   fått besked eller beslut om den årsräkning som han lämnat in avseende sin
                   huvudman för år 2022. Han hade vid flera tillfällen kontaktat nämnden
                   angående detta, men trots ca ett års försening hade inget hänt.

## Utredning

Inledande utredning
                   JO hämtade inledningsvis in dagboksblad för det ärende där AA varit
                   ställföreträdare och lämnat in årsräkningen. Därefter tog JO in muntliga
                   upplysningar. Av uppgifterna framgick i huvudsak följande.

                   AA kontaktade nämnden vid ett par tillfällen och fick veta att ärendet var under
                   handläggning och att handläggningstiderna är långa. När den ansvariga


    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                       Dnr 5473-2024           Sid 2 (7)




handläggaren bytte arbetsuppgifter flyttades ärendet inte över till annan
handläggare utan blev liggande efter att kompletteringar till årsräkningen hade
kommit in. Under 2024 pågick en riktad arbetsinsats med målet att samtliga
årsräkningar för år 2022 och 2023 skulle vara granskade vid årsskiftet
2024/2025. Nämnden tillämpar återkommande en s.k. översiktlig
granskningsmetod. Det görs om samtliga årsräkningar annars inte skulle hinna
kontrolleras och då i ärenden där risken för fusk är mindre.

Överförmyndarnämndens yttrande
JO uppmanade därefter Överförmyndarnämnden i Stockholms stad att yttra sig
över det som förts fram i anmälan och de inhämtade uppgifterna. Nämnden
anmodades att särskilt besvara följande frågor.

    •    JO har fått del av uppgift om att Överförmyndarförvaltningen i
         Stockholms stad ibland tillämpar en s.k. översiktlig granskningsmetod
         eller s.k. snabbgranskning. Hur går arbetet och en sådan granskning till?
         På hur stor andel av årsräkningarna tillämpas metoden och vilka
         överväganden gör förvaltningen inför beslut att tillämpa den?
    •    JO har tagit del av Länsstyrelsernas dokument ”Nationella riktlinjer för
         överförmyndare – förordnade ställföreträdares redovisning”
         (Länsstyrelsernas diarienummer 18647-2018). Hur bedömer
         förvaltningen att den översiktliga granskningsmetoden/
         snabbgranskningen förhåller sig till dels 16 kap. 1 och 3 §§
         föräldrabalken, dels Länsstyrelsernas beskrivning av kraven på
         överförmyndarens granskning av redovisningen (s. 17 och 18 i nämnda
         riktlinjer)?

JO begärde även att få del av nämndens riktlinjer och/eller anvisningar om den
översiktliga granskningsmetoden/snabbgranskningen.

I remissvaret anförde nämnden i dessa delar följande:

        Förordnade förmyndare, gode män och förvaltare skall före den 1 mars varje år
        lämna in en årsräkning till nämnden. I aktuellt ärende konstateras att nämnden
        mottog årsräkningen den 28 juni 2023. Nämnden granskar årsräkningar efter
        ankomstdatum.
        Handläggning av aktuell årsräkning påbörjades den 23 augusti 2023 genom att
        begäran om komplettering skickades till ställföreträdaren till följd av ofullständig
        årsräkning. Begärd komplettering inkom den 5 september 2023.
        Nämnden införde i maj 2023 ett nytt ärendehanteringssystem som ett led i ökad
        digitalisering. Införandet av nytt system fick initialt en negativ påverkan på
        nämndens handläggningstider.
        Vid årsskiftet 2023/2024 genomförde nämnden en flytt till nya lokaler med
        påverkan på tillgång till arkiv och fysiska handlingar såsom årsräkningar och
        akter. I samma period genomfördes en omorganisation av verksamheten. Till
        följd av ovan nämnda omständigheter granskades årsräkningar avseende år 2022
        samt 2023 betydligt senare än normalt.
        [– – –]
                                                                Dnr 5473-2024          Sid 3 (7)




Nämnden har den 29 augusti 2024 granskat årsräkningen samt fattat beslut om
arvode vilket delgetts ställföreträdaren.
Nämnden konstaterar följande. När ansvarig handläggare tilldelades andra
arbetsuppgifter borde aktuellt ärende fördelats till annan handläggare för fortsatt
hantering. […]
Nämnden genomför en riktad arbetsinsats för att komma ikapp med
granskningen av årsräkningar. Vidare har nämnden sett över arbetsfördelning
och hantering avseende kontaktförfrågan via telefon och mail.
Nämnden tillämpar en så kallad översiktlig granskningsmetod där så är lämpligt.
Metoden tillämpas på årsräkningar som är kompletta, det vill säga inte saknar
underlag. Därtill ska det inte heller tidigare ha förekommit några anmärkningar
på ställföreträdarens redovisningar. Mot ovanstående kan inte lämnas närmare
uppgifter kring hur stor andel av årsräkningarna som granskas på ett översiktligt
vis.
Trots förfarandet med översiktlig granskning framhålls att granskningen görs i
enlighet med Länsstyrelsens riktlinjer. Riktlinjerna är inte bindande men
fungerar som utgångspunkt för nämndens granskning. Nämnden kontrollerar
bland annat behörighetsreglerna enligt 11 kapitlet 25 § och 16 kapitlet 2 §
föräldrabalken, att redovisningen är egenhändigt undertecknad på heder och
samvete, eventuella tillståndsärenden, att in- och utgående saldo
överensstämmer, översyn av kontoutdrag med mera.
Nämnden bifogar det arbetsmaterial i form av granskningsprotokoll som
tillämpas vid översiktlig granskning. Nämnden bedömer att protokollet
överensstämmer med Länsstyrelsens riktlinjer ”Nationella riktlinjer för
överförmyndare” samt att huvudmannens intressen tillvaratas enligt 16 kapitlet 1
och 3 §§ föräldrabalken genom granskningen.
Vidare framhålls att för det fall handläggare, vid översiktlig granskning,
uppmärksammar felaktigheter såsom brister i tillståndsärenden,
sammanblandning av medel med mera görs en djupare granskning.
Överförmyndaren bedömer i varje enskilt fall hur omfattande en sådan utredning
ska vara och vilka åtgärder som behöver vidtas.
Vidare iakttas skälighet och rimlighet utifrån den enskilde huvudmannens
situation, hälsotillstånd och förutsättningar. Vid varje granskning ska utgifter
eller uppgifter som avviker från det väsentliga uppmärksammas. Sådana
avvikelser leder normalt till en fördjupad granskning. Om allvarligare brister i
tidigare redovisning uppmärksammats eller om tidigare redovisning granskats
med anmärkning görs alltid en fördjupad granskning av redovisningshandlingen.
Sådan fördjupad granskning kan även vidtas med anledning av att det har
förekommit klagomål eller uppgifter som visar på eventuella oegentligheter
under det senaste året.
Granskning av ställföreträdarens redovisning tillhör ett av överförmyndarens
främsta tillsynsverktyg. Nämnden har under 2024 behövt se över förfarandet vid
granskning som ett led i att hinna med granskningen av årsräkningar för 2023
under år 2024.
Till följd av omständigheter i verksamheten som nämnden inledningsvis
redogjort för samt de resurser som nämnden har att tillgå har nämnden legat efter
med granskning av årsräkningar för år 2022 samt 2023. I och med detta har
nämnden gjort en avvägning mellan att hinna granska ett större antal
årsräkningar, genom att i större omfattning tillämpa en översiktlig
granskningsmetod, eller att inte hinna granska klart i rimlig tid.
Nämnden gör alltjämt bedömningen att en mer översiktlig granskning, som för
den skull inte utesluter att en djupare granskning görs där så är påkallat, där fler
årsräkningar blir granskade är att föredra ur ett huvudmanna- och
rättssäkerhetsperspektiv. Nämnden anser vidare att det tillsynsansvar som åligger
                                                                   Dnr 5473-2024       Sid 4 (7)




      myndigheten utförs samt att granskningen lever upp till lagstadgade krav i 16
      kapitlet 1 och 3 §§ föräldrabalken.
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Överförmyndaren ska enligt bestämmelserna i 16 kap. föräldrabalken, FB,
utöva tillsyn över förmyndares, gode mäns och förvaltares verksamhet. Vid den
tillsynen ska överförmyndaren särskilt se till bl.a. att den enskildes tillgångar i
skälig omfattning används för hans eller hennes nytta. Detta framgår av 16 kap.
1 § FB.

En ställföreträdare ska enligt 12 kap. 5 § FB fortlöpande föra räkenskaper över
sin förvaltning och göra anteckningar om sina åtgärder i övrigt. Av 16 kap. 3 §
FB framgår att överförmyndaren ska granska förmyndares, gode mäns och
förvaltares verksamhet med ledning av de förteckningar, årsräkningar,
sluträkningar samt andra handlingar och uppgifter angående förvaltningen som
har lämnats.

Om överförmyndares granskning av årsräkningar
Som Överförmyndarnämnden i Stockholms stad har lyft fram i sitt yttrande är
granskningen av den redovisning som ställföreträdarna ger in ett av
överförmyndarens viktigaste tillsynsverktyg. Med dessa handlingar, där
årsräkningen ingår, kan överförmyndaren granska och kontrollera att
huvudmännens tillgångar används på ett sätt som är till hans eller hennes fördel.
En noggrann granskning av handlingarna minskar risken för att den enskildes
tillgångar används på ett sätt som inte är godtagbart och ger överförmyndaren
en möjlighet att kontrollera ställföreträdarens verksamhet. Granskningen av
årsräkningar är alltså en helt central del i överförmyndarens arbete för att se till
att huvudmännens tillgångar används korrekt och på ett lämpligt sätt. Av bl.a.
det skälet är det också viktigt att årsräkningarna granskas inom rimlig tid. JO
har inte minst mot denna bakgrund återkommande uttalat att en granskningstid
om drygt sju månader är för lång (se t.ex. JO:s beslut den 3 juli 2009, dnr 5172-
2008 och den 24 augusti 2016, dnr 1185-2015).

Lagstiftningen ställer visserligen inget specifikt krav på att överförmyndaren
ska granska ställföreträdarens räkenskaper, t.ex. verifikat för olika
kostnadsposter, men det finns en rätt att granska dessa. Enligt min mening
förutsätts emellertid att kontrollen utförs med omsorg för att tillsynen ska anses
fullgod. Överförmyndaren måste bl.a. göra en bedömning av om redovisade
poster är rimliga och om upptagna utgifter verkligen avser den enskilde och, i
nästa led, är till dennes nytta. För att möjliggöra en sådan bedömning måste det
givetvis utredas vad ospecificerade poster innehåller. Redovisade utgifter ska
granskas mot de verifikat som bifogats och mot de eventuella större
uttagstillstånd som lämnats. Om det saknas underlag beträffande en post av
större omfattning eller den av annan anledning är tveksam, bör underlag eller
                                                                 Dnr 5473-2024         Sid 5 (7)




förklaring begäras från ställföreträdaren. Dessutom måste överförmyndaren
förvissa sig om att de bankmedel som ska vara spärrade också är det.

En ställföreträdare är skyldig att löpande dokumentera sin förvaltning av
huvudmannens ekonomi. Det är en förutsättning för att ställföreträdaren bl.a.
ska kunna ge in korrekta årsräkningar till överförmyndaren. Av förarbetena
framgår att dokumentationen också kan vara av betydelse för att få fram
underlag vid en senare granskning av hur ställföreträdaren har skött sin uppgift.
Vidare framgår att det ställs krav på ställföreträdaren att spara verifikat från mer
betydande inkomst- och utgiftsposter. (Se prop. 1993/94:251 s. 213.) De sex
länsstyrelser som har ordinarie tillsynsansvar över överförmyndare och
överförmyndarnämnder har i gemensamma riktlinjer dock lyft fram att dessa
förarbetsuttalanden måste vägas mot omvärldens utveckling och tendensen att
ekonomisk brottslighet mot huvudmännen ökar. Länsstyrelserna poängterar att
innebörden av ”betydande inkomst- och utgiftsposter” inte är helt klar och
måste ställas i relation till huvudmannens ofta låga inkomst och
förmögenhetsnivå samt att summan av flera mindre belopp kan bli hög.
(Se länsstyrelsernas Nationella riktlinjer för överförmyndare – förordnade
ställföreträdares redovisning, s. 12.)

Jag har för egen del inte kännedom om den ekonomiska brottslighetens
utveckling på området. Mot bakgrund av att det är de ordinarie tillsyns-
myndigheterna som står bakom uttalandena finns det däremot all anledning att
ta uppgiften på stort allvar. Att sådana tendenser rapporteras innebär naturligtvis
att överförmyndarna behöver höja vaksamheten avseende oegentligheter och att
höga krav måste ställas på nämndernas tillsynsverksamhet. Ytterst handlar det
om enskilda människor som är i behov av samhällets stöd i framförallt rättsliga
och ekonomiska angelägenheter samt inte sällan befinner sig i en utsatt
situation. Mot bakgrund av att granskningen av den redovisning som
ställföreträdarna ger in är ett av nämndens viktigaste tillsynsverktyg, är det
enligt min uppfattning centralt att arbetet sker såväl inom rimlig tid som med
noggrannhet och beaktande av den enskildes förhållanden.

Den översiktliga granskningsmetoden vid Överförmyndarnämnden i
Stockholms stad
Som framgått ska överförmyndarna i sin tillsyn kontrollera bl.a. att
huvudmännens tillgångar används på ett sätt som är till den enskildes fördel.
Det får anses självklart att granskningen innefattar både en bedömning av
inkomster och utgifter samt att kostnadsposterna är rimliga utifrån den enskilde
huvudmannens behov. Jag har tagit del av det granskningsprotokoll med
tillhörande checklista som Överförmyndarnämnden i Stockholms stad tillämpar
i arbetet med det man benämner den översiktliga granskningsmetoden.
Materialet är påtagligt summariskt och innehåller inte några moment över
huvud taget av rimlighetsövervägningar. Tvärtom framstår det som att
kontrollen är begränsad till endast formella förutsättningar för att årsräkningen
ska anses vara komplett.
                                                                  Dnr 5473-2024         Sid 6 (7)




Nämndens beskrivning i remissvaret av hur arbetet med den s.k. översiktliga
granskningsmetoden går till är både kortfattad och bristfällig samt delvis
motsägelsefull. Det framstår som oklart vad skillnaden egentligen är mellan den
översiktliga granskningsmetoden och en ordinarie eller fördjupad granskning.
Som exempel kan nämnas att nämnden har förklarat att upptäckten av
sammanblandning av medel kan föranleda en djupare granskning, medan sådan
kontroll endast förekommer i checklistan för djupgranskning. Jag noterar även
att nämnden har framfört att metoden används när så är lämpligt, samtidigt som
det sägs att den har behövt användas i större utsträckning för att hinna granska
klart årsräkningar i rimlig tid. Det är alltså inte tydligt vad nämnden menar och
inte heller i vilken utsträckning som metoden faktiskt används. Mot bakgrund
av utredningen har jag svårt att dra någon annan slutsats än att nämnden har
prioriterat snabbhet vid granskningen av årsräkningarna år 2022 och 2023,
vilket i sin tur kan ha skett på bekostnad av en omsorgsfull granskning.

Jag vill framhålla att jag har förståelse för att granskningen i vissa fall kan
tillåtas vara mer översiktlig. I min tillsyn har jag noterat att olika former av
”snabbgranskning” förekommer, men det har då främst varit fråga om inledande
kontroller för att säkerställa att årsräkningen har varit komplett. När den
kontrollen gjorts, eller begärda kompletteringar kommit in, har ärendet därefter
så att säga lagts i kö för att senare genomgå en djupare och sedvanlig
granskning med bl.a. rimlighetskontroll av inkomster och utgifter. Enligt min
uppfattning kan en sådan handläggning framstå som lämplig i syfte att
effektivisera arbetet och möjliggöra en snabbare inhämtning av nödvändiga
kompletteringar, för att senare kunna granska årsräkningarna på ett fullgott sätt.
Det finns anledning att understryka att ett arbetssätt med en inledande
översiktlig avstämning och granskning inte får innebära att det endast görs en
kontroll av årsräkningens formaliteter.

Nämnden har i sitt yttrande angett att skälighet och rimlighet utifrån den
enskildes situation iakttas vid den översiktliga granskningen. Som framgått kan
det emellertid ifrågasättas om några sådana bedömningar görs, när momenten
helt saknas i det underlag som används. Det finns enligt min mening skäl för
nämnden att se över framtagna riktlinjer och stödmaterial om avsikten är att en
översiktlig granskningsmetod fortsatt ska tillämpas.

Granskningen av anmälarens årsräkning har varit för långsam
Överförmyndarnämnden i Stockholms stad slutförde granskningen av AA:s
årsräkning för år 2022 knappt ett år efter att hans ärende var komplett och
beslutade samtidigt om hans arvode. Nämnden har uppgett att arbetssituationen
varit ansträngd till följd av framför allt att verksamheten flyttade till nya lokaler
och att ärendehanteringssystemet byttes ut. Jag inser naturligtvis att sådana
förhållanden kan påverka effektiviteten men noterar samtidigt att det inte har
framkommit annat än att det varit fråga om planerade insatser. Nämnden har
självfallet ett ansvar att förbereda och organisera verksamheten så att den
fungerar även under en sådan period. Det är vidare anmärkningsvärt att en
                                                                Dnr 5473-2024       Sid 7 (7)




bidragande orsak till förseningen i AA:s fall är att en ny handläggare inte
tilldelades ärendet när den tidigare bytte arbetsuppgifter. Omständigheten
väcker frågor om bevakningen av ärenden och olika uppgifter. Som jag ser på
saken utgör de förklaringar som nämnden har lämnat inte godtagbara skäl för
den långa handläggningstiden. Nämnden förtjänar därför kritik.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sofia Selin har föredragit ärendet och byråchefen Jessica
Sjöstrand har deltagit i beredningen.
