# Efter separation hade föräldrarna gemensam vårdnad barnen. De bodde hos sin mor som hade skyddade personuppgifter. Fråga om socialnämnden kunnat underlåta att informera barnens far om att nämnden hade beslutat att inleda en s.k. barnavårdsutredning

JO 2004-11-04 dnr 55-2003

## Beslut

BESLUT
                                                                             Datum               Dnr                      Sid
                                                                             2004-11-04          55-2003                 1 (5)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Efter en separation hade föräldrarna gemensam vårdnad om sina två
                        barn. Barnen bodde hos sin mor som hade s.k. skyddade
                        personuppgifter. Fråga om socialnämnden i kvinnans vistelsekommun
                        har kunnat underlåta att informera barnens far om att nämnden hade
                        beslutat att inleda en s.k. barnavårdsutredning


                        AA och BB har tillsammans två barn, CC född 1991, och DD, född 1993. Vid den
                        tid som är aktuell i det förevarande ärendet bodde AA i Spanien och BB bodde
                        tillsammans med barnen i Sverige. BB hade s.k. skyddade personuppgifter. Detta
                        innebar att AA inte kände till var barnen vistades.

                        I ett mål vid Ystads tingsrätt yrkade BB bl.a. att hon ensam skulle tillerkännas
                        vårdnaden om barnen. Tingsrätten beslutade att enligt 6 kap. 20 § andra stycket
                        föräldrabalken inhämta upplysningar från Socialnämnden i Tomelilla kommun. De
                        begärda upplysningarna kom in till tingsrätten den 17 oktober 2002. I skrivelsen
                        anfördes följande.

                                  Mål T 1305-02
                                  Ystads tingsrätt har av den kommun som BB vistas i begärt upplysningar enligt 6
                                  kap. 20 § andra stycket föräldrabalken gällande BB [personnummer och
                                  adressuppgifter].
                                  Socialtjänsten kan inte lämna upplysningar om AA [personnummer], eftersom han
                                  inte bor i kommunen.

                                  Utdrag ur socialregister
                                  BB förekommer i socialregistret.
                                  Utredning gällande 11 kap. 1 § socialtjänstlagen inleddes 2002-02-15 på initiativ av
                                  BB, och syftet med utredningen var att höra barnens inställning efter flytten till
                                  Sverige. 2002-02-15 inkom anmälan från Hyllie stadsdelsförvaltning i Malmö om
                                  att fadern anmält att han befarar att barnen far illa i moderns vård.
                                  Utredningen avslutades utan åtgärder 2002-06-07, då inget framkommit som tyder
                                  på att CC eller DD skulle fara illa hos modern BB.
                        I tjänsten

                        [oläslig signatur]

                        I den kommun där BB har sitt boende.



 Riksdagens ombudsmän                             E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                        Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                 Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                   Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                         Dnr 55-2003    Sid 2 (5)




Auktoriserad socionom/Familjeterapeut

I en anmälan som kom in till JO den 22 november 2002 klagade AA på bl.a. de
”sociala myndigheterna i Skåne”. Han ifrågasatte handläggningen av anmälningar
rörande barn som far illa. Av hans anmälan till JO framgick emellertid inte vilken
eller vilka myndigheter inom socialtjänsten som AA var missnöjd med. Hans

## Anmälan och bakgrund

anmälan var därför inte så preciserad att den kunde ligga till grund för någon åtgärd
från JO:s sida (JO:s beslut den 3 december 2002; dnr 4161-2002).

AA kom den 7 januari 2003 in med en ny anmälan till JO. Han anförde i den bl.a.
följande.

      Anledningen till att det är svårt att precisera anmälan mot sociala myndigheterna är
      att dom vill vara anonyma.
      /– – –/
      Som framgår av bilaga A (upplysningarna som återges ovan; JO:s anmärkning) så
      bekräftar anonym socionom att jag har gjort en anmälan. Ngt osannolikt menar man
      att min fd hustru tog initiativ till en utredning samma dag!! Jag gjorde mina
      anmälningar till socialjouren i Malmö men erh aldrig ngt svar på ngn. 10 mån senare
      fick jag dock indirekt svar via handl från Tingsr i Ystad.
Mot bakgrund av vad AA anförde i sin anmälan inhämtades de handlingar rörande
barnen som stadsdelsförvaltningen Hyllie i Malmö kommun hade tillgång till. Av
de handlingarna framgick att socialjouren i Malmö hade tagit emot två
anmälningar. Stadsdelsförvaltningen hade tagit reda på att BB och barnen bodde i
Tomelilla kommun och handlingarna hade därför översänts till den kommunen.

Akten beträffande den utförda barnavårdsutredningen inhämtades från
socialförvaltningen i Tomelilla kommun. Av akten framgick bl.a. följande.

Den 16 januari 2002 ringde BB till socialförvaltningen. Hon förklarade att hon
eventuellt behövde hjälp från familjerättens sida med anledning av att hon hade
ansökt om äktenskapsskillnad. Under en kontakt som hon hade med en tjänsteman
vid socialförvaltningen en tid senare förklarade BB att hon önskade att nämnden
skulle inleda en utredning rörande barnens situation. Den 18 februari 2002 erhöll
förvaltningen de två anmälningar som stadsdelsförvaltningen Hyllie i Malmö hade
tagit emot. Den 25 februari fattade barn- och utbildningsnämnden ett beslut
(delegationsbeslut) om ”att efter inkommen anmälan, öppna utredning enligt 11
kap. 1 § SoL”. Under utredningsarbetet gjorde handläggaren bl.a. hembesök hos
BB. Utredningen avslutades den 7 juni 2002. Under rubriken Sammanfattning och

## Bedömning

bedömning anfördes avslutningsvis att det inte hade kommit fram något som tydde
på att barnen for illa i sin miljö.

JO beslutade att inhämta utredning och yttrande från Barn- och
utbildningsnämnden i Tomelilla kommun vad avsåg frågan om nämnden hade
kunnat underlåta att upplysa fadern om den utredning som inleddes den 25 februari
2002.

I ett yttrande anförde nämnden, arbetsutskottet, följande.
                                                                        Dnr 55-2003       Sid 3 (5)




      Efter att ha tagit del av moderns berättelse den 22 januari 2002 och efter
      rekommendation av länsstyrelsens sociala enhet den 11 februari och 20 februari,
      öppnas utredning på barnen CC och DD. Den huvudsakliga anledningen till
      utredningen var att höra barnens inställning i frågan om flykten till Sverige och
      undersöka om de har behov av någon form av bistånd från socialtjänstens sida.
      Modern och barnen hade sekretesskyddad adress. Hon var under hela kontakten med
      socialtjänsten, rädd för att adressen skulle röjas.
      Skyldigheten att informera den andra vårdnadshavaren diskuterades på
      samrådsgruppen. Inledningsvis gjordes bedömningen att barnens behov av skydd var
      större än skyldigheten att informera fadern om utredningens inledande.
      Efterhand framkommer mer information om att pappan lägger ned mycket arbete på,
      både via sitt ombud och på egen hand, att ta reda på vilken adress flickorna befinner
      sig på. Flickorna pressades i sina kontakter med fadern. Utredaren får också vetskap
      om omfattningen av konflikten mellan föräldrarna och på vilket sätt barnen än
      indragna i denna.
AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret.

I ett beslut den 4 november 2004 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
Enligt 11 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453), SoL, skall socialnämnden utan
dröjsmål inleda utredning av vad som genom ansökan eller på annat sätt har
kommit till nämndens kännedom och som kan föranleda någon åtgärd av nämnden.
Vid en utredning av om socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd eller
stöd skall den som berörs av en sådan utredning underrättas om att en utredning
inleds (11 kap. 2 § tredje stycket SoL).

Inom socialtjänsten gäller en sträng sekretess för uppgifter rörande enskilda
personer. Enligt huvudregeln gäller inom socialtjänsten sekretess för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom närstående lider men (7 kap. 4 § sekretesslagen,
1980:100, SekrL). Sekretess till skydd för enskild gäller enligt 14 kap. 4 § SekrL
inte i förhållande till den enskilde själv och kan i övrigt helt eller delvis efterges av
honom. Sekretess för uppgift till skydd för en underårig gäller även i förhållande
till vårdnadshavaren och får inte efterges av denne, om det kan antas att den
underårige lider betydande men om uppgiften röjs för vårdnadshavaren.

Enligt 14 kap. 5 § SekrL hindrar sekretess inte att sökande, klagande eller annan
part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet tar del av handling eller
annat material i målet eller ärendet. Handling eller annat material får dock inte
lämnas ut, i den mån det av hänsyn till allmänt eller enskilt intresse är av synnerlig
vikt att sekretessbelagd uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall
myndigheten på annat sätt lämna parten upplysning om vad materialet innehåller, i
den mån det behövs för att han skall kunna ta till vara sin rätt och det kan ske utan
allvarlig skada för det intresse som sekretessen skall skydda.
                                                                     Dnr 55-2003    Sid 4 (5)




Bedömning
Bestämmelsen i 11 kap. 2 § tredje stycket SoL om skyldighet att informera den
som berörs av en s.k. barnavårdsutredning om att en sådan utredning har inletts
motsvaras av 50 a § i socialtjänstlagen (1980:620). Vid införandet av
bestämmelsen i den förutvarande socialtjänstlagen anfördes att det hade riktats
kritik mot socialtjänsten för att bedriva utredningsarbete bakom ryggen på den
enskilde (prop. 1996/97:124 s. 109 f.). I propositionen konstaterades att många
familjer inte förstått vad kontakten med socialtjänsten innebar och vad den kunde
resultera i. Vidare uttalades att det inte får råda några tvivel om att en utredning
pågår och att familjen alltid skall informeras om nämndens beslut och avsikter i
fråga om utredningens bedrivande.

Information om att en utredning inleds skall som regel lämnas utan dröjsmål. Om
föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet men inte bor tillsammans skall
nämnden se till att båda vårdnadshavarna får information om beslutet.

Såsom bestämmelsen har utformats medger den inte att nämnden under åberopande
av sekretess underlåter att informera en vårdnadshavare om att en utredning har
inletts.

Frågan om sekretess för ett beslut att inleda en utredning aktualiserades för en tid
sedan i flera motioner till riksdagen. Därvid begärdes att det skulle vara möjligt för
socialnämnden att bedriva en utredning i fråga om ingripande till ett barns skydd
eller stöd utan att informera vårdnadshavaren härom. Utskottet konstaterade dock
att den aktuella bestämmelsen hade tillkommit med anledning av kritik mot att
socialtjänsten bedrev utredningar bakom ryggen på enskilda. Enligt utskottet borde
det av rättssäkerhetsskäl inte göras något avsteg från principen att familjen alltid
skall informeras om att en utredning pågår (socialutskottets betänkande
2002/03:SoU15 s. 58 f.).

Syftet med den i detta ärende aktuella utredningen synes ha varit att klarlägga
barnens synpunkter på flyttningen från Spanien till Sverige och om barnen hade
något behov av insatser från nämndens sida. När utredningen avslutades angavs
bl.a. att det inte hade kommit fram något som tydde på att barnen for illa i sin
miljö. Det får anses stå klart att utredningen avsåg att klarlägga om det fanns skäl
för nämnden att ingripa till barnens skydd eller stöd och att utredningen således har
fallit in under bestämmelsen i 11 kap. 2 § SoL. Som framgår av det ovan anförda
har nämnden därför varit skyldig att informera dem som berördes av utredningen,
dvs. även AA.

Det ankommer inte på mig att avgöra om det förelåg något hot från AA mot BB
och barnen. Oavsett hur det förhöll sig med detta har det inte varit tillåtet för
nämnden att underlåta att informera AA om beslutet att inleda en utredning
beträffande barnen. En annan sak är att det med stöd av 14 kap. 5 § SekrL
eventuellt hade varit möjligt att för AA hemlighålla vissa uppgifter rörande vad
som kom fram under utredningsarbetet.
                                                                    Dnr 55-2003   Sid 5 (5)




Nämnden synes ha gjort en bedömning av den hotbild som den ansåg förelåg. Den
bedömningen ledde till att AA inte informerades om att en utredning hade inletts
eftersom nämnden därigenom skulle ha röjt i vilken kommun som BB vistades.
Den situation som uppkom framstår som ovanlig, och nämnden har haft att ta
ställning till en inte helt okomplicerad juridisk fråga som innefattat en konflikt
mellan två viktiga intressen. Även om jag anser att nämnden gjorde fel när den inte
underrättade AA om att utredningen inleddes, finner jag mot bakgrund av det
anförda inte skäl att gå vidare i saken utan nöjer mig med de gjorda uttalandena.

Jag har funnit anledning att sända en kopia av detta beslut till Socialdepartementet
för kännedom.
