# Kritik mot Statens institutionsstyrelse för att ha brustit i tillsynen av en man som vårdades enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall

JO 2019-06-27 dnr 550-2018

BESLUT
                                                                            Datum                      Dnr                      Sid
                                                                            2019-06-27                 550-2018                1 (8)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Kritik mot Statens institutionsstyrelse för att ha brustit i tillsynen av
                        en man som vårdades enligt lagen om vård av missbrukare i vissa fall


                          Beslutet i korthet: En man som vårdades vid ett LVM-hem misstänktes ha tagit
                          droger. Hemmet beslutade att mannen skulle ha tillsyn var trettionde minut efter det
                          att han hade gått och lagt sig för att sova. Under natten utövade personalen vid
                          hemmet tillsyn av mannen i enlighet med angivet intervall. Vid tillsynstillfällena
                          noterade personalen att mannen sov djupt och snarkade. Mannen avled under natten.
                          Frågan i ärendet är om Statens institutionsstyrelse (SiS) brustit i tillsynen av mannen.
                          SiS har en rutin för tillsyn och kontroll av en intagen som misstänkts vara
                          drogpåverkad. Rutinen innebär bl.a. att den intagnes medvetandegrad ska
                          kontrolleras vid tillsynstillfällena. Personalen som tjänstgjorde under natten hade inte
                          tillräcklig kännedom om rutinen, och den intagnes medvetandegrad kontrollerades
                          inte.
                          JO uttalar att tillsynen av en intagen som misstänks vara drogpåverkad måste ske på
                          ett sådant sätt att personalen lägger märke till om hans eller hennes hälsotillstånd
                          förändras på ett sådant sätt att det finns anledning att tillkalla sjukvårdspersonal. Den
                          personal som utövar tillsynen måste därför vara uppmärksam på tecken som kan tyda
                          på ett allvarligt tillstånd, t.ex. snarkningar. Det innebär också att personalen måste
                          kontrollera den intagnes medvetandegrad vid tillsynen. Det gjorde inte personalen vid
                          hemmet. Tillsynen av mannen uppfyllde därför inte de krav på noggrannhet och
                          omsorg som gäller för tillsyn av den som är intagen för tvångsvård på ett LVM-hem
                          och som misstänks vara drogpåverkad.
                          SiS får kritik för att ha brustit i sin tillsyn av mannen och för att inte ha säkerställt att
                          personalen haft den kompetens som krävs för att den ska kunna utföra den viktiga
                          tillsynsuppgift som följer med tjänsten.

## Bakgrund

Efter en ansökan av Sociala områdesnämnden öster i Jönköpings kommun om
                        att AA skulle ges vård med stöd av 4 § första stycket 1, 2, 3 a och c lagen
                        (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall (LVM), beslutade
                        Förvaltningsrätten i Jönköping i en dom i juli 2017 att AA skulle ges sådan
                        vård.

                        AA kom till Statens institutionsstyrelses (SiS) LVM-hem Rällsögården i augusti
                        2017 och avled där den 14 januari 2018.


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                      Dnr 550-2018        Sid 2 (8)




Anmälan
I en anmälan till JO ifrågasatte BB, bror till AA, om hemmet hade brustit i
tillsynen av AA.

Utredning
JO tog del av vissa journalanteckningar från hemmet som gällde AA. Av dessa
kom bl.a. följande fram:

AA kom till LVM-hemmet Rällsögården i augusti 2017. Han vistades där, med
undantag för ett kort uppehåll i november 2017, till dess att han avled den 14
januari 2018. Under kvällen den 13 januari 2018 misstänkte personalen att AA
hade tagit någon form av drog. AA hade ett förändrat beteende, sökte kontakt
med personal och talade osammanhängande. Hemmet beslutade att personalen
på AA:s avdelning skulle vara med AA när han vistades där för att observera
hans beteende och se till att han inte tog någon ytterligare drog. Personalen
skulle vidare ha tillsyn över AA med trettio minuters mellanrum efter det att
han hade gått och lagt sig för att sova.

AA gick och la sig för att sova kl. 02.00 den 14 januari 2018. Av
anteckningarna framgår att AA somnade fort och snarkade. Personalen lämnade
dörren på glänt och hade sedan tillsyn över AA var trettionde minut. Vid tillsyn
ca kl. 02.30 sov AA och snarkade. Vid tillsyn kl. 03.00, 03.30, 04.00 och 04.30
antecknades att AA sov djupt och snarkade. Kl. 04.55 gick en ur personalen in
till AA och upptäckte att han var livlös. Personalen påbörjade hjärt- och
lungräddning och tillkallade ambulans. Ambulanspersonalen kom till platsen kl.
05.15 och konstaterade att AA hade avlidit.

JO begärde att SiS skulle yttra sig över det som AA:s bror hade anfört i sin
anmälan till JO.

I ett remissvar anförde SiS bl.a. följande (de omnämnda bilagorna har
utelämnats):

      SiS har gett institutionschefen vid Rällsögården och verksamhetsutvecklaren för
      hälso- och sjukvård vid SiS verksamhetskontor missbruksvård tillfälle att yttra
      sig. Institutionschefen vid Rällsögården har dessutom lämnat svar på
      kompletterande frågor. Ytterligare underlag har utgjorts av dokumentet Beslut
      om underlag för tillsyn/kontroll vid olika somatiska och psykiatriska tillstånd,
      bilaga l, och av AA:s journal.
      Utredningen i dess helhet finns tillgänglig i ärendets akt.

      SiS yttrande

      Pågående utredning rörande aktuell händelse
      Den 15 januari 2018 mottog SiS en lex Sarah-rapport enligt 14 kap. 3 §
      socialtjänstlagen (2001:453), SoL, från institutionschefen vid Rällsögården
      gällande den aktuella händelsen, se bilaga 2. SiS verksamhetskontor missbruk
      gjorde bedömningen att missförhållandet var allvarligt och anmälde händelsen till
      Inspektionen för vård och omsorg (IVO) den 4 april 2018, se bilaga 3. Anmälan
                                                                     Dnr 550-2018   Sid 3 (8)




till IVO kommer att kompletteras med en utredning inom två månader från
tidpunkten för anmälan (dvs. senast den 4 juni 2018).

Rättslig reglering
Av 3 kap. 3 § SoL framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god
kvalitet.

Dokumentet för tillsyn/kontroll vid olika somatiska och psykiatriska tillstånd
(bilaga 1).
Verksamhetsdirektören för SiS missbruksvård fattade den 20 maj 2016 beslut om
underlag som ska användas som vägledning för de personalgrupper som fattar
beslut om tillsyn/kontroll vid olika somatiska och psykiatriska tillstånd.
Dokumentet reviderades den 30 augusti 2017.
När det gäller tillsyn/kontroll vid misstanke om drogpåverkan framgår att en
individuell bedömning måste göras om vilka kontroller som ska ske och med
vilka intervaller.
Vidare framgår att följande alltid ska kontrolleras vid misstänkt drogpåverkan.
        Vakenhet: onormal trötthet eller att klienten inte går att väcka,
         snarkningar.
        Medvetandegrad: Det kan kontrolleras genom de tre första stegen i
         RLS-85 som graderar en patients medvetande från full vakenhet till
         djup medvetslöshet.
         1.   Kontaktbar utan latens/fördröjning, orienterad
         2.   Slö/oklar, kontakt vid tilltal, tillrop och beröring
         3.   Mycket slö/oklar, kontakt vid upprepade tillrop, ruskningar och
              smärtstimulering
Om sjuksköterska inte tjänstgör ska ambulans tillkallas vid RLS-85, punkt 2. Om
sjuksköterska är i tjänst eller det finns sjuksköterska i beredskap ska hen
tillkallas eller kontaktas vid denna nivå. Utifrån sjuksköterskans bedömning görs
ett ställningstagande till ambulans och även till eventuell administrering av
ordinerade läkemedel.

Redogörelse för tillsynen av AA m.m.
Av AA:s journal framgår bl.a. följande.
Av journalanteckningar från den 13 januari 2018 framgår att personalen
kontaktade beredskapshavande institutionschef (nedan kallad
beredskapshavande) vid två tillfällen under kvällen den 13 januari 2018, kl.
21.47 och kl. 23.34. Vid det första tillfället kontaktade personal
beredskapshavande då de uppmärksammade att AA hade ett förändrat
beteende, han talade osammanhängande och de misstänkte att han var
påverkad av någon form av drog. Beredskapshavande gav instruktion till
personalen att vara med AA när han var på avdelningen och fortsätta att
observera hans beteende. När personalen kontaktade beredskapshavande
senare samma kväll hade personalens misstankar om drogpåverkan stärkts.
Personalen instruerades åter att vara med AA när han var på avdelningen och
för det fall han skulle gå och lägga sig för att sova, ha tillsyn på honom med 30
minuters intervall. Av sammanställd rapport i journalen avseende tillsynen
under kvällen och natten den 13-14 januari 2018 framgår att AA somnade kl.
02.00 och att han efter det hade tillsyn var 30:e minut samt att han vid denna
återkommande tillsyn sov djupt och snarkade. Vid det sista tillsynstillfället
kl. 04.55 ser personalen att AA är livlös och påbörjar hjärt- och lungräddning.
Personal larmar och ringer 112. Ambulanspersonal anländer och konstaterar att
AA är död.
                                                                   Dnr 550-2018         Sid 4 (8)




Av institutionschefens yttrande framgår bl.a. följande.
Kvällen den 13 januari 2018 får beredskapshavande vid Rällsögården
telefonsamtal från personal vid avdelningen där AA vårdades. Personalen
misstänkte att AA kunde vara påverkad av någon drog. Beredskapshavande
gav instruktioner till personalen om att fortsätta att observera eventuella
förändringar i AA:s beteende och se om hans påverkansgrad ökar. Inga
tidsramar gavs för dessa observationer. Senare på kvällen ringde personalen
igen och meddelade att misstanken om drogpåverkan stärkts. Personalen var nu
säker att AA var påverkad av någonting. Han var dock vaken och med personal
på avdelningen. Beredskapshavande instruerade personalen att fortsätta vara nära
AA och för det fall han gick till sängs, ha tillsyn var 30:e minut. Inga
ytterligare instruktioner gavs. Beredskapshavande gav inte personalen
instruktioner om att väcka AA för det fall han skulle somna då hans påverkan
inte var av somnolent art. AA hade visat påverkan genom att vara mycket
”på” och pratig. Den gemensamma erfarenheten var att sömn kunde vara till
nytta om personer är nära psykosgenombrott och i den stunden var man inte
säker på vad det var man såg påverkan av. I efterhand har det kommit fram att
det fanns två olika substanser på avdelningen.
Beslut fattades inte om vård i enskildhet då denna plats var upptagen av
annan klient. Vid det aktuella tillfället fanns det misstankar om att även andra
klienter var påverkade på den låsta behandlingsavdelning där AA vårdades.
Rällsögården har ingen lokal rutin gällande tillsyn vid misstänkt drogpåverkan
utan den rutin som SiS verksamhetskontor missbruk tagit fram används
(bilaga 1). Rutinen var dock inte ordentligt implementerad till alla medarbetare
vid tidpunkten för dödsfallet. Rutinen fanns i en pärm på
sjuksköterskemottagningen. Beredskapshavande den aktuella kvällen/natten
hade inte heller i detalj kännedom om rutinen. Det fanns en sjuksköterska som
hade beredskap men hen kontaktades inte. Efter händelsen är rutinen
implementerad till all personal i första hand på intagningsavdelningen samt till
alla chefer. Det finns även en implementeringsplan där en sjuksköterska
kommer att finnas tillgänglig för att utbilda personalen även i andra
medicinska rutiner två timmar varje vecka. Institutionen har bestämt att det är
beredskapshavande som ska ta kontakt med den sjuksköterska som har
beredskap.
Av verksamhetsutvecklaren för hälso- och sjukvårds yttrande framgår bl.a.
följande.
Det framgår av institutionschefens yttrande att den aktuella rutinen inte var
implementerad på Rällsögården. Av rutinen framgår bl.a. att när det gäller tillsyn
av en klient där det finns misstanke om drogpåverkan ska medvetandegraden
hos klienten följas. Det framgår även vilka åtgärder som ska vidtas om
medvetandegraden sänks. Eftersom rutinen inte var implementerad fick den
personal som skulle kontrollera AA inte några sådana direktiv vilket medförde
att AA tilläts att sova djupt. Något som försvårade bedömningen i detta fall var
att personalen inte var säkra på vad man såg påverkan av. AA:s beteende
kunde även tolkas som ett psykosgenombrott. Klienter inom SiS informerar
inte gärna personalen om de intagit droger som på något sätt kommit in på
institutionen. Genom bestämmelsen i 32 a § LVM kan beslut om drogtest fattas
om det kan misstänkas att den intagne är påverkad av t.ex. narkotika. Det
framgår inte av AA:s journal att något sådant beslut fattades. Eftersom de
drogtest som finns på marknaden inte är 100 procent säkra går det inte alltid att
fastställa ett drogintag med ett sådant test. Det innebär att personalen måste göra
en bedömning helt utifrån den intagnes beteende. Det går så här i efterhand att
konstatera att den åtgärd som vidtogs, det vill säga tillsyn var 30:e minut utan
vidare detaljerade instruktioner, inte var tillräcklig vilket är oerhört sorgligt och
bara kan beklagas.
                                                                       Dnr 550-2018      Sid 5 (8)




      SiS bedömning
      SiS uppgift är att ge vård och behandling av god kvalitet. Den enskilde ska vara
      garanterad en god omvårdnad i en drogfri miljö under den tid han eller hon
      vårdas vid SiS. SiS verksamhetskontor missbruk gjorde bedömningen att det
      inträffade var allvarligt och anmälde händelsen till IVO. En utredning av
      händelsen och dess orsaker pågår för närvarande vid verksamhetskontoret.
      Av anmälan till JO framgår bl. a. att anmälaren har ifrågasatt den tillsyn AA
      haft vid tillfället.
      Den bedömning av tillsyn och kontroll som ska göras när någon misstänks vara
      drogpåverkad framgår av dokumentet för tillsyn/kontroll vid olika somatiska
      och psykiatriska tillstånd som SiS verksamhetskontor missbruk har beslutat om.
      Av detta framgår att när någon misstänks vara påverkad av droger ska en
      individuell bedömning göras om vilka kontroller som ska göras och med vilka
      intervaller. Vidare framgår att något som alltid ska kontrolleras vid misstänkt
      drogpåverkan är klientens medvetandegrad och att klienten går att väcka. Det
      framgår även vilka åtgärder som ska vidtas om medvetandegraden sänks.
      Av utredningen framgår att händelseförloppet inleddes med att personalen
      märkte att AA hade ett förändrat beteende. Det framgår av vad
      institutionschefen har uppgett att personalen inledningsvis var osäker på om det
      var fråga om ett begynnande psykosgenombrott eller drogpåverkan.
      Personalen tog kontakt med beredskapshavande under kvällen och var då
      mera säker på att det var fråga om någon form av drogpåverkan. Personalen
      följde de instruktioner som gavs. Senare under natten lade sig AA att sova och
      somnade. Personalen utövade tillsyn var 30:e minut.
      Det har sedermera visat sig att droger hade kommit in på institutionen och
      således att personalens misstankar om drogpåverkan kunde bekräftas i efterhand.
      Det har vidare framkommit att det ovan nämnda dokumentet inte till fullo var
      genomfört på institutionen vid tillfället i fråga. Detta medförde i sin tur att
      personalen inte fick instruktion att utföra de kontroller som där rekommenderas
      vid bl.a. misstanke om drogpåverkan. En av dessa består av att kontrollera att
      klienten går att väcka. Det går emellertid inte att med säkerhet fastställa att
      den bristande implementeringen var en avgörande orsak till att dödsfallet
      inträffade. Det kan dock med stor sannolikhet antas att åtgärder hade kunnat
      vidtas tidigare än vad som skedde om de kontroller som anges i dokumentet hade
      utförts och indikerat ett behov av sådana åtgärder.
      Av utredningen framgår vidare att Rällsögården vidtagit flera åtgärder efter
      händelsen, bl.a. är det nämnda dokumentet nu implementerat.
BB fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Socialnämnden ska aktivt sörja för att en missbrukare får den hjälp och vård
som han eller hon behöver för att komma ifrån missbruket (5 kap. 9 §
socialtjänstlagen [2001:453], SoL). Vård inom socialtjänsten ska ges en
missbrukare i samförstånd med honom eller henne enligt bestämmelserna i SoL.
Under vissa förutsättningar ska dock en missbrukare ges vård oberoende av eget
samtycke (tvångsvård). Bestämmelser om sådan tvångsvård finns i LVM.

LVM-vård lämnas genom hem som är särskilt avsedda för det enligt lagen, s.k.
LVM-hem (22 § LVM). För missbrukare som behöver stå under särskilt
noggrann tillsyn finns det LVM-hem som är anpassade för en sådan tillsyn
(23 § LVM). Statens institutionsstyrelse är huvudman för LVM-hemmen.
                                                                           Dnr 550-2018     Sid 6 (8)




Tvångsvården ska syfta till att motivera missbrukaren så att han eller hon kan
medverka frivilligt till fortsatt behandling och ta emot stöd för att komma ifrån
sitt missbruk.

Tillsyn vid misstanke om drogpåverkan hos en intagen vid ett LVM-hem
När det t.ex. finns en misstanke om att den som vårdas vid ett LVM-hem har
tagit något berusningsmedel kan hemmet besluta att han eller hon ska ha extra
tillsyn. Tillsynen syftar då till att hemmet ska kunna vidta åtgärder för att säkra
den intagnes liv eller hälsa. Det kan innebära att tillsyn av den intagne ska ske
med vissa mellanrum. Hur tillsynen närmare ska utföras avgörs utifrån en
bedömning i det enskilda fallet där anledningen till att extra tillsyn behövs
spelar en stor roll. Varje tillsynstillfälle och vilka kontroller som har gjorts
dokumenteras särskilt.

Av SiS centrala rutin Tillsyn/kontroll vid misstanke om drogpåverkan framgår
att en sjuksköterska, avdelningsföreståndare, beredskapsjour och i
förekommande fall en samordnare fattar beslut om tillsyn och kontroll när det
finns en misstanke om drogpåverkan hos en intagen. Hur ofta, dvs. med vilka
intervaller, som tillsynen ska göras avgörs efter en individuell bedömning. I
rutinen anges följande om det som alltid ska kontrolleras eller observeras vid
drogpåverkan:

              Vakenhet; onormal trötthet eller att klienten/patienten inte går att väcka
               (se nedan), snarkningar
              medvetandegrad. Det kan kontrolleras genom de tre första stegen i
               RLS-85 som graderar en patients medvetandegrad från full vakenhet
               till djup medvetslöshet.
               1.   Kontaktbar utan latens/fördröjning, orienterad
               2.   Slö/oklar, kontakt vid tilltal, tillrop och beröring
               3.   Mycket slö/oklar, kontakt vid upprepade tillrop, ruskningar och
                    smärtstimulering
Om den intagne uppvisar en medvetandegrad enligt punkten 2 ska en
sjuksköterska kontaktas. Sjuksköterskan avgör i sin tur om en ambulans
behöver tillkallas. Om en sjuksköterska inte finns i tjänst ska en ambulans
tillkallas vid ett sådant tillstånd. Varje tillsynstillfälle ska signeras av
behandlingspersonalen på en särskild signeringslista där det framgår vilka
kontroller som ska göras och med vilka intervaller.

Innan jag går över till min bedömning av frågan om SiS brustit i tillsynen av
AA kan jag konstatera att SiS har en rutin i fråga om vad personalen vid
hemmet ska kontrollera vid misstänkt drogpåverkan hos en intagen. Jag noterar
dock att det inte med tydlighet framgår hur personalen ska göra de olika
kontrollerna. T.ex. framgår det att personalen särskilt ska observera om den
intagne snarkar, men inte vad det kan innebära eller hur personalen ska agera
om snarkningar observeras.
                                                                   Dnr 550-2018      Sid 7 (8)




I sammanhanget kan nämnas att det finns bestämmelser om hur tillsynen av en
omhändertagen person enligt lagen (1976:511) om omhändertagande av
berusade personer m.m. (LOB) ska utföras. Dessa bestämmelser finns i
Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om omhändertagande av
berusade personer (RPSFS 2000:57, FAP 023-1). Enligt 5 kap. 1 § i
föreskrifterna ska tillsynen av en omhändertagen vara noggrann. Den som är
kraftigt berusad ska ses till med högst 15 minuters mellanrum. Om det inte
bedöms vara obehövligt, ska den som utövar tillsynen gå in i arresten och
kontrollera den omhändertagnes tillstånd. I ett allmänt råd till bestämmelsen
anges att en omhändertagen som snarkar bör väckas eftersom snarkning kan
vara ett tecken på ett allvarligt tillstånd.

Mot bakgrund av det som har kommit fram finns det enligt min mening
anledning för SiS att överväga om rutinen behöver revideras i berört avseende.

Tillsynen av AA
SiS hade ansvaret för att AA fick tillräcklig tillsyn och omsorg under tiden som
han vårdades vid LVM-hemmet Rällsögården. Frågan nu gäller om SiS, sedan
det uppstod en misstanke om att AA hade tagit droger under kvällen den 13
januari 2018, brustit i tillsynen över honom.

Av utredningen framgår att AA somnade omkring kl. 02.00. Under natten hade
AA tillsyn var trettionde minut. Vid sin tillsyn noterade personalen vid ett antal
tillfällen att AA sov djupt och snarkade. Såvitt dokumentationen visar gick dock
inte den personal som utövade tillsynen av AA in till honom för att kontrollera
hans tillstånd eller medvetandegrad förrän kl. 04.55. Då konstaterade man att
AA var livlös.

JO har i ett beslut (JO 2018/19 s. 374, dnr 7054-2016) uttalat att tillsynen av en
berusad person som är omhändertagen enligt LOB och intagen i en arrest måste
göras på ett noggrant och omsorgsfullt sätt så att personalen kan iaktta och
bedöma den omhändertagnes tillstånd och uppmärksamma om hälsotillståndet
är sådant att det finns anledning att tillkalla en läkare eller föra honom eller
henne till ett sjukhus.

I linje med vad JO i det ärendet uttalat om tillsynen av en omhändertagen
person måste utgångspunkten vara att även en intagen vid ett LVM-hem som
misstänks vara påverkad av något berusningsmedel ska ha en noggrann och tät
tillsyn. Tillsynen måste alltså ske på ett sådant sätt att personalen lägger märke
till om den intagnes hälsotillstånd förändras på ett sådant sätt att det finns
anledning att tillkalla sjukvårdspersonal. Den personal som utövar tillsynen
måste därför vara uppmärksam på tecken som kan tyda på ett allvarligt tillstånd,
t.ex. snarkningar. Det innebär också att den intagnes medvetandegrad måste
kontrolleras vid tillsynen.

SiS har en rutin för hur tillsyn av en intagen som misstänks vara påverkad av
någon drog ska göras. Rutinen innebär bl.a. att den intagnes medvetandegrad
                                                                    Dnr 550-2018      Sid 8 (8)




ska kontrolleras vid tillsynen. Personalen ska särskilt observera om det inte går
att väcka den intagne eller om han eller hon snarkar. Av det som har kommit
fram av utredningen i ärendet kontrollerades inte AA:s medvetandegrad under
natten. Mot bakgrund av den rutin som finns vid SiS och med hänsyn till de
observationer som personalen gjorde vid tillsynstillfällena under natten framstår
det som självklart att det borde ha gjorts, och att AA skulle ha väckts när han
snarkade.

SiS rutin för tillsyn och kontroll av en intagen som misstänks vara
drogpåverkad har inte följts i det aktuella fallet. Jag vill framhålla att den
prövning som jag gör i ärendet som nämnts gäller frågan om SiS brustit i
tillsynen av AA. Det innebär att jag inte tar ställning till om den tragiska
händelsen hade kunnat undvikas om tillsynen hade utförts i enlighet med den
rutin som fanns. Eftersom personalen vid hemmet inte kontrollerade AA:s
medvetandegrad under natten uppfyllde tillsynen dock inte de krav på
noggrannhet och omsorg som gäller för tillsyn av den som är intagen för
tvångsvård på ett LVM-hem och som misstänks vara påverkad av något
berusningsmedel.

SiS har i sitt yttrande till JO redogjort för att personalen som tjänstgjorde under
natten inte hade tillräcklig kännedom om rutinen vid den aktuella tidpunkten.
Det är givetvis oacceptabelt att personal som har i uppgift att utöva tillsyn av en
drogpåverkad person inte har den kompetens som krävs för att utföra uppgiften.

SiS får kritik för att ha brustit i sin tillsyn av AA och för att SiS inte har
säkerställt att personalen har haft den kompetens som krävs för att den ska
kunna utföra den viktiga tillsynsuppgift som följer med tjänsten.

SiS har som huvudman för LVM-hemmen ett omfattande ansvar för att vården
vid hemmen är god och utförs på ett tryggt och säkert sätt. Jag vill dock
understryka att varje enskild tjänsteman har ett ansvar för att ta del av och
tillämpa riktlinjer och rutiner som är centrala för verksamheten. Det är
angeläget att SiS säkerställer att något liknande inte ska inträffa igen. Jag utgår
från att SiS vidtar åtgärder för att förvissa sig om att personalen vid SiS LVM-
hem har den kompetens som krävs för att den ska klara av att utöva tillsyn av en
intagen som är drogpåverkad. Detta förutsätter bl.a. att de rutiner som SiS har
fastställt är kända av personalen såväl till sitt innehåll som till sin innebörd. I
annat fall är risken stor att rutinerna varken används eller tillämpas på ett
korrekt sätt.

Ärendet avslutas.
