# Försäkringskassans handläggningstider i ärenden med utlandsanknytning

JO 2014-11-21 dnr 5502-2013

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                      Sid
                                                                           2014-11-21            5502-2013               1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Försäkringskassans handläggningstider i ärenden med
                        utlandsanknytning


                          Beslutet i korthet: Försäkringskassans handläggningstider i ärenden med utlands-
                          anknytning blir ofta orimligt långa. Det beror till stor del på myndighetens svårigheter att
                          få in nödvändigt material från berörda utländska myndigheter. För att fästa
                          uppmärksamhet vid dessa problem och väcka tankar runt möjliga lösningar inledde JO
                          detta initiativärende. Efter en beskrivning av gällande bestämmelser och vidtagna
                          åtgärder konstateras i beslutet att det finns en stor medvetenhet hos Försäkringskassan
                          om de aktuella problemen. Myndigheten har både sett över sina interna rutiner och lyft
                          större frågor till regeringen. Även om Försäkringskassans möjligheter att påverka
                          situationen ytterligare är begränsade anser JO att det är möjligt att, i väntan på ett
                          utbyggt it-system, åstadkomma fler förbättringar med relativt små medel som t.ex. fortsatt
                          översyn av påminnelsetidpunkter och bevakningssystem.

## Initiativet

I samband med min tillsynsverksamhet har jag lagt märke till att Försäkringskassan
                        i sina utlandsanknutna ärenden har svårt att inom rimlig tid få in information från
                        berörda utländska myndigheter, vilket leder till att handläggningstiderna i dessa
                        ärenden ofta blir orimligt långa. Med anledning av detta beslutade jag att utreda
                        saken inom ramen för ett initiativärende.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som uppmanades att redogöra för de
                        svårigheter som myndigheten har med att få nödvändig information från utländska
                        myndigheter. Försäkringskassan ombads även att redogöra för de riktlinjer och
                        rutiner som gäller på området samt att redovisa i vilken utsträckning möjligheten
                        att fatta interimistiska beslut används för att minska de problem som kan drabba
                        den enskilde till följd av en lång handläggningstid. I ett remissvar den 26 februari
                        2014 anförde Försäkringskassan följande.

## Utredning

Försäkringskassan kan behöva uppgifter från andra länder, framförallt EU- och
                                  EES-länder vid handläggning av följande socialförsäkringsförmåner som omfattas
                                  av och hanteras utifrån Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004
                                  om samordning av de sociala trygghetssystemen samt Europarlamentets och rådets
                                  förordning (EG) nr 987/2009 om tillämpningsbestämmelser till förordning (EG) nr


 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 5502-2013      Sid 2 (6)




883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen: internationell vård,
förmåner vid sjukdom och moderskap och likvärdiga faderskapsförmåner, sjuk- och
aktivitetsersättning samt familjeförmåner. Aktivitetsstöd och underhållsstöd faller
inte under tillämpningsområdet för EU:s samordningsbestämmelser även om det
ibland behövs information från utländska myndigheter. Även när en persons
försäkringstillhörighet utreds, det vill säga när tillämplig lagstiftning fastställs, kan
uppgifter från andra länder behövas. Försäkringskassan begär i dessa ärenden
uppgifter från berörd myndighet eller instans i det aktuella landet. För begäran och
svar mellan olika EU- och EES-länder har EU tagit fram gemensamma blanketter
som är likadana för alla medlemsstater. Dessa underlättar arbetet med att tolka både
begäran om uppgifter och lämnade svar. Institutionerna i de olika medlemsstaterna
har en skyldighet enligt artikel 2 i förordning 987/2009 att utan dröjsmål
tillhandahålla eller utbyta alla uppgifter som är nödvändiga för att kunna fastställa
rättigheter och skyldigheter för de personer som omfattas av grundförordningen.
Det kan ta lång tid att få svar från flera länder och Försäkringskassan behöver ofta
skicka en påminnelse. Sedan svar kommit kan Försäkringskassan även behöva
begära kompletteringar av aktuella handlingar och uppgifter eftersom de inskickade
blanketterna kan vara felaktigt ifyllda eller handlingarna svårtolkade. Det före-
kommer även att Försäkringskassan får handskrivna svar, vilka kan vara svåra att
läsa och tolka. Det händer även att Försäkringskassan får svar i brevform och inte på
den för ändamålet avsedda blanketten, vilket kan innebära att handlingen behöver
översättas.

Rutiner för påminnelsetidpunkter
Utbytet av information ska ske på ett sådant effektivt och snabbt sätt som föreskrivs
i artikel 76 i förordning 883/2004 och artikel 2 i förordning 987/2009. Dessa artiklar
tillämpas inte på aktivitetsstöd och underhållsstöd. De flesta förmåner har
påminnelsetidpunkter som beskrivs i den process som används vid handläggning.
En kort redogörelse för vilka dessa är följer nedan.
Inom EU-familjeförmåner och internationell vård skickas första påminnelsen tre
månader efter att förfrågan har skickats om svar inte har inkommit inom den tiden.
Inom internationell vård skickas ytterligare en påminnelse efter sex månader om
svar på en förfrågan om upplysningar om vård inte har kommit in. Om något svar
inte inkommer inom ett år tas ärendet upp med det andra landet av Sveriges
ledamöter i Revisionskommittén. Ibland tas direkt kontakt med det aktuella
lokalkontoret för att försöka få ett snabbare svar.
Inom försäkringstillhörighet skickas första påminnelsen två månader efter att
förfrågan har skickats. Tidpunkten för påminnelse har valts eftersom den
genomsnittliga svarstiden är två månader. Att skicka påminnelse efter två månader
istället för efter tre månader har visat sig förkorta handläggningstiden.
Försäkringskassans erfarenhet är att påminnelser många gånger är nödvändiga,
eftersom det ofta inte kommer in något svar alls om inte påminnelse har skickats.
Vad gäller aktivitetsstöd och underhållsstöd används olika påminnelsetidpunkter och
bevakningstider för de olika länderna. Även erfarenhet av tidigare svarsfrekvens
från de olika utländska organen har betydelse vid avvägningen av behovet av
påminnelser.

Möjlighet att fatta provisoriska och interimistiska beslut
För att den enskilde inte ska behöva vänta på att få sitt ärende avgjort finns i
samordningsbestämmelserna skyldigheter för institutionerna att i vissa fall fastställa
lagval provisoriskt och att utbetala förmån provisoriskt.
Av artikel 6 i förordning 987/2009 följer att om två eller flera medlemsstaters
institutioner eller myndigheter har olika åsikter om fastställandet av vilken
lagstiftning som ska tillämpas när en person som har ansökt om en förmån ska
                                                                    Dnr 5502-2013      Sid 3 (6)




personen provisoriskt omfattas av lagstiftningen i någon av medlemsstaterna om
inget annat föreskrivs i tillämpningsförordningen.
Inom EU-familjeförmåner är det möjligt att fatta interimistiskt beslut när det finns
en rätt till förmåner enligt socialförsäkringsbalken, det vill säga när barnet bor i
Sverige. När det kommer in en impuls om att förordning 883/2004 kan vara
tillämplig och att Sverige troligtvis inte har prioritet, men en förmån tidigare
beviljats enligt nationell lagstiftning, fortsätter Försäkringskassan att betala ut
ersättningen i avvaktan på att EU-familjeförmånsutredningen ska bli klar.
När kunden skickar in en begäran om en förmån under tiden utredning om
förordningens tillämplighet pågår kan Försäkringskassan fatta ett interimistiskt
beslut om att bevilja förmånen, även om kunden inte tidigare har beviljats den
aktuella förmånen.
Inom sjuk- och aktivitetsersättning fattas alltid ett interimistiskt beslut enligt
socialförsäkringsbalken om tillräckliga uppgifter finns för att utbetalning ska kunna
göras. Beslut om utbetalning av ersättning ska enligt artikel 50 i förordning
987/2009 betraktas som provisoriskt om det beviljade beloppet skulle kunna
påverkas av utgången av handläggningen av ansökan. Ersättningen ska utbetalas
utan dröjsmål.
Detta sker främst när det saknas kompletta uppgifter om försäkringsperioder från ett
eller flera länder. Alla utländska perioder används då vid beräkning vilket innebär
att minsta möjliga belopp utbetalas och när begärd handling kommer in, fattas
definitivt beslut efter omräkning och en retroaktiv tilläggsutbetalning görs till kund
eller myndighet. Om det skulle ha betalats ut för mycket ersättning till en kund kan
det endast bli fråga om en återkravssituation om kunden har bidragit till den
felaktiga utbetalningen, vilket oftast inte bedöms vara fallet.

Försäkringskassans slutsatser
Av utredningen som föregått detta yttrande framgår det att det tar lång tid att få svar
av de flesta länderna och att det ofta behövs påminnelser för att överhuvudtaget få
svar. För att påskynda handläggningen och för att uppfylla kraven enligt artikel 76 i
förordning 883/2004 och artikel 2 i förordning 987/2009 tillämpas
påminnelsetidpunkter vid handläggning. Försäkringskassan kommer att se över
rutinerna, framför allt när det gäller hur lång tid handläggaren ska avvakta svar
innan han eller hon kan skicka en påminnelse om begäran.
En annan viktig åtgärd för att motverka att den enskilde får vänta på besked är att
tillämpa förordningarnas bestämmelser om provisoriska beslut, fastställande och
utbetalningar av förmåner. Även de nationella bestämmelserna om interimistiska
beslut bör beaktas när samordningsbestämmelserna inte tillämpas. Detta görs i regel
alltid när det finns tillräckliga uppgifter för att utbetalning ska kunna göras.
Försäkringskassan verkar i rollen som förbindelseorgan för att vara en god och
utvecklande kraft i EU-samarbetet i socialförsäkringsfrågor. IT-systemet EESSI,
som är under uppbyggnad, ska hjälpa socialförsäkringsorgan i hela EU att snabbare
och säkrare utbyta information i enlighet med EU-reglerna om samordning av de
sociala trygghetssystemen. EESSI beräknas vara i drift 2018. Samarbetsfrågorna
inom EU/EES behöver fortfarande utvecklas och det är viktigt med bilaterala
kontakter. Försäkringskassan deltar även aktivt i seminarier och andra aktiviteter
som ordnas av Europeiska kommissionen på detta område. Informationsutbytet
genom EESSI kommer att effektivisera informationsutbytet länderna emellan.
Trots att det alltså finns ett flertal möjligheter för Försäkringskassan att bidra till att
hanteringen av dessa ärenden snabbas på måste i detta sammanhang beaktas att en
del av problemen ligger utanför Försäkringskassans kontroll. Försäkringskassan
saknar möjligheter att tvinga fram bättre organisatoriska strukturer och processer hos
de utländska myndigheter som vi samarbetar med i dessa ärenden.
                                                                  Dnr 5502-2013    Sid 4 (6)




Bedömning
I Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av
de sociala trygghetssystemen finns bl.a. lagvalsbestämmelser och allmänna
bestämmelser om tillämpningen av förordningen samt om samarbetet mellan
medlemsstaternas behöriga myndigheter. Vidare innehåller förordningen särskilda
bestämmelser om de förmåner som omfattas. Rätten till en förmån i enlighet med
förordningen är emellertid inte tillräcklig. Det är den nationella lagstiftningen som
avgör om det finns en faktisk rätt till en viss förmån, detta under förutsättning att
den nationella lagstiftningen inte är diskriminerande ur ett EU-rättsligt perspektiv
(jfr Försäkringskassans Vägledning 2004:8, Version 8, s. 31).

När det gäller samarbete medlemsstaterna emellan uttalas i artikel 76.4 i förordning
(EG) nr 883/2004 att de institutioner och personer som omfattas av förordningen
ska vara skyldiga att informera varandra och att samarbeta för att säkerställa en
korrekt tillämpning. Vidare sägs att institutionerna, enligt principen om god
förvaltning, ska svara på alla förfrågningar inom rimlig tid.

Av artikel 2.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 987/2009 om
tillämpning av förordning (EG) nr 833/2004 om samordning av de sociala
trygghetssystemen framgår att all information som behövs för att fastställa och
bestämma rättigheter och skyldigheter för personer som omfattas av förordningen
ska utbytas mellan medlemsländerna, antingen direkt mellan institutionerna eller
indirekt via förbindelseorganen. Informationsutbytet ska ske utan dröjsmål.

Förbindelseorgan är det nationella organ som utsetts att representera ett system för
social trygghet i ett medlemsland gentemot andra medlemsländer. I Sverige är
Försäkringskassan förbindelseorgan för de flesta förmåner. För arbetslöshets-
förmåner är Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen (IAF) förbindelseorgan, och
för pensionsförmåner är Pensionsmyndigheten förbindelseorgan. Försäkrings-
kassan är dock förbindelseorgan för sjukersättning och aktivitetsersättning. I länder
som har flera skilda system för social trygghet kan det finnas flera förbindelseorgan
(Försäkringskassans Vägledning 2004:11, Version 4, s. 47).

De nationella reglerna i förvaltningslagen (1986:223), FL, gäller självfallet även
ärenden med utlandsanknytning. Till de allmänna kraven på myndigheters
ärendehandläggning, som regleras i 7 § FL, hör bl.a. att varje ärende där någon
enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att
säkerheten eftersätts. Vid handläggningen ska myndigheten beakta möjligheten att
själv hämta in upplysningar och yttranden från andra myndigheter, om sådana
behövs.
                                                                           Dnr 5502-2013        Sid 5 (6)




I sitt remissvar redogör Försäkringskassan för de aktuella EU-förordningarnas
regler om provisoriska beslut1. Om det inte går att fatta ett provisoriskt beslut med
stöd av dem kan det i stället vara möjligt att fatta ett interimistiskt beslut med stöd
av socialförsäkringsbalken, SFB. Enligt 112 kap. 2 § SFB får Försäkringskassan
fatta ett interimistiskt beslut om det inte utan betydande dröjsmål kan avgöras om
rätt till ersättning föreligger, det är sannolikt att sådan rätt föreligger och det är av
väsentlig betydelse för den som begär ersättningen. Ett interimistiskt beslut får
meddelas även när det står klart att rätt till ersättning föreligger men ersättningens
belopp inte kan bestämmas utan betydande dröjsmål.

Sett till Försäkringskassans totala volym utgör de utlandsanknutna ärendena en
liten del. De är dock betydande till antalet, och det är rimligt att anta att de kommer
att bli fler i takt med den ökande rörligheten inom EU. De många gånger orimligt
långa handläggningstiderna i dessa ärenden drabbar självfallet främst enskilda
försäkrade som väntar på besked om ersättning. Svårigheterna att få in nödvändigt
utredningsmaterial medför emellertid också resurskrävande administration hos
Försäkringskassan och leder till frustration hos myndighetens personal. Mitt syfte
med att inleda detta initiativ var i första hand att fästa uppmärksamhet vid dessa
problem och att väcka tankar runt möjliga sätt att underlätta för Försäkringskassan
att efterleva kraven på en rimlig handläggningstid.

Av remissvaret framgår att Försäkringskassan med gott resultat redan har ändrat
vissa rutiner i fråga om när påminnelser ska skickas. Jag har vid min tillsyn noterat
att det också förekommer brister i bevakningen av begärda kompletteringar (se
bl.a. dnr 1574-2013). Det finns sannolikt ytterligare åtgärder att vidta i fråga om
sådant som påminnelser och bevakningar. När det gäller möjligheten att fatta
interimistiska beslut vill jag framhålla att såväl den enskilde som
Försäkringskassan kan ta initiativ till att ett sådant beslut fattas. Myndigheten bör
enligt min uppfattning utnyttja denna möjlighet så långt det går för att minska
skadeverkningarna vid långa handläggningstider. I den mån det inte redan finns bör
Försäkringskassan överväga att införa rutiner för i vilket skede en prövning av
förutsättningarna för att fatta interimistiska beslut ska ske. Jag välkomnar således
den fortsatta rutinöversyn som Försäkringskassan aviserar.

Den 25 april 2013 gav regeringen Försäkringskassan i uppdrag att bl.a. redovisa
hur det egna arbetet med internationella ärenden förhåller sig till myndighetens
uppgift att samarbeta med berörda myndigheter i Sverige och andra länder både i




1
    Bestämmelser om tillfälliga beslut som fattas i avvaktan på slutliga beslut finns i såväl
förordning 883/2004 och dess tillämpningsförordning som i SFB. I förordningarna kallas
sådana beslut provisoriska, och i SFB benämns de interimistiska beslut.
                                                                         Dnr 5502-2013     Sid 6 (6)




generella frågor och i individuella ärenden (S2011/4671/SF, S2013/3286/SF). Jag
har tagit del av den rapport som Försäkringskassan den 13 december 2013 lämnade
som svar på uppdraget. I rapporten framhåller Försäkringskassan att det behövs ett
effektivare samarbete med myndigheter i andra länder för att minska
handläggningstiderna i enskilda ärenden. En förutsättning för att så ska ske är,
enligt myndigheten, ett förbättrat it-stöd för de internationella ärendena både
internt och externt mellan myndigheter i Sverige och andra länder. Som framgår av
remissvaret är it-systemet EESSI under uppbyggnad och beräknas vara i drift
2018. Försäkringskassan lyfter även fram de särskilda problemen med långa
svarstider när förfrågningar ställts till institutionerna i andra EU-länder.
Myndigheten redogör i detta sammanhang för hur man har försökt påverka
institutionerna i andra medlemsländer bl.a. genom att i enskilda ärenden kontakta
förbindelseorganet i det andra landet. I några fall har ärenden lämnats över till
representanter i Administrativa kommissionen (AK)2. Försäkringskassan
poängterar att problemet med långa svarstider kvarstår och uttalar att Sverige bör
stödja initiativ till fortsatta diskussioner om detta inom AK (se Försäkringskassans
rapport med dnr 023734-2013, s. 26 och 38). Jag ställer mig bakom de synpunkter
som Försäkringskassan framför i dessa delar.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att det finns en stor medvetenhet hos
Försäkringskassan om problemen med långa handläggningstider i ärenden med
utlandsanknytning. Myndigheten har både sett över sina interna rutiner och lyft
större frågor till regeringen. Även om Försäkringskassans möjligheter att påverka
situationen ytterligare är begränsade tror jag att det är möjligt att, i väntan på ett
utbyggt it-system, åstadkomma fler förbättringar med relativt små medel som t.ex.
fortsatt översyn av påminnelsetidpunkter och bevakningssystem.

Ärendet avslutas.




2
    AK är knuten till EU-kommissionen och består av regeringsföreträdare från
medlemsländerna. AK ska bl.a. främja och utveckla samarbetet mellan medlemsstaterna
och deras institutioner i frågor som rör social trygghet (artikel 71 och 72 i förordning
883/2004).
