# Kritik mot Polismyndigheten i Skåne för dröjsmål med att anmäla ett gripande till åklagare

JO 2007-02-16 dnr 5529-2005

BESLUT
                                                                            Datum               Dnr                     Sid
                                                                            2007-02-16          5529-2005              1 (4)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Polismyndigheten i Skåne för dröjsmål med att anmäla ett
                        gripande till åklagare

## Anmälan

I en anmälan till JO framförde AA klagomål mot bl.a. Hovrätten över Skåne och
                        Blekinge och anförde i huvudsak att han hade blivit oskyldigt dömd för stöld.
                        Vidare framförde han viss kritik mot Polismyndigheten i Skåne.

## Utredning

Bl.a. hovrättens dom den 17 november 2005 i mål B 3587-04 och Malmö tingsrätts
                        dom den 28 oktober 2004 i mål B 2319-04 infordrades. Vidare granskades
                        handlingar i polismyndighetens ärende K37075-04 och muntliga upplysningar
                        inhämtades från bl.a. inspektören BB. – Genom utredningen kom fram att AA
                        greps den 25 mars 2004 kl. 09.15 misstänkt för stöld och att han hördes enligt 24
                        kap. 8 § rättegångsbalken (RB) kl. 14.29 samt att gripandet anmäldes till åklagare
                        kl. 15.45.

                        Ärendet remitterades till polismyndigheten för upplysningar och yttrande över
                        orsaken till att gripandet anmäldes till åklagare först efter flera timmar. Polis-
                        myndigheten (länspolismästaren CC) kom in med ett remissvar och anförde bl.a.
                        följande.

## Upplysningar



## Ärendet

Av handlingarna i ärendet framgår följande.
                                  AA anställdes vid varuhuset Bauhaus i Svågertorp år 2001. Varuhusledningen hade
                                  sedan början av år 2002 misstänkt att AA stal varor från varuhuset. Ledningen hade
                                  därför extra uppsikt över honom och kunde konstatera att han nästan regelmässigt
                                  gick ut till sin parkerade bil på morgonen innan varuhuset öppnade medan övrig
                                  personal befann sig på morgonmöte.
                                  På morgonen den 25 mars 2004 upprepades denna procedur och personal från
                                  Bauhaus konfronterade AA med sina tidigare observationer och han ombads att följa
                                  med in på kontoret. Polispersonal kom till varuhuset och AA greps klockan 09.15
                                  skäligen misstänkt för stöld.
                                  Samtidigt genomfördes husrannsakan i hans fordon och på en personaltoalett. En
                                  mindre mängd föremål anträffades och dessa togs i beslag.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                    Dnr 5529-2005    Sid 2 (4)



Klockan 10.15 infördes AA till kriminaljouren i Malmö och polispatrullen påbörjade
avrapporteringen som, enligt notering från Länskommunikationscentralen,
avslutades 12.39.
Förhör med AA enligt 24 kap. 8 § rättegångsbalken (RB) påbörjades kl. 14.29 och
avslutades kl. 15.28. Gripandet anmäldes därefter till åklagare klockan 15.45.
Några utredningsåtgärder från det att AA ankom till kriminaljouren till det att
förhöret påbörjades har inte dokumenterats.

Rutiner vid ett gripande
En gripen person transporteras till kriminaljourens arrestintag. Han eller hon
placeras på en bänk i intaget och en av de polismän som genomfört frihets-
berövandet avrapporterar muntligt till inre befäl eller biträdande inre befäl. Av-
rapporteringen innefattar en kort föredragning av händelsen eller brottet, varför
den införde anses vara skäligen misstänkt samt skälen för gripandet.
Förmannen prövar därefter gripandet och lämnar direktiv om den fortsatta
hanteringen av ärendet.
Polispatrullen avrapporterar genom att skriva RAR-anmälan samt i förekommande
fall dokumentation av beslag eller annat som skall ingå i utredningen. När av-
rapporteringen är avslutad och kvalitetsgranskad av ansvarigt befäl delas ärendet ut
till någon av jourutredarna. Utredningsmannen skall läsa in ärendet och planera
förhöret innan det genomförs. Tidsåtgången är beroende av hur omfattande ärendet
är.

Personal i tjänst
Den aktuella dagen mellan kl. 08.00-14.00 tjänstgjorde följande personal i den jour
som skall ta hand om ärenden med införda frihetsberövade eller andra akuta
ärenden: två inre befäl, ett biträdande inre befäl och fyra jourutredare.
Därutöver fanns i kriminaljouren tre förundersökningsledare och åtta utredare.
Denna personal befattar sig emellertid normalt inte med utredningarna i det akuta
skedet.

Tillämpliga bestämmelser

Gripandet
Av 24 kap. 7 § RB framgår att om det finns skäl att anhålla någon får en polisman i
brådskande fall gripa honom även utan anhållningsbeslut. Ett beslut om gripande
grundar sig således i princip på en bedömning om det finns anhållnings- och
häktningsskäl.

Förhör och underrättelse till åklagaren
Av 24 kap. 8 § andra stycket RB framgår att den gripne så snart som möjligt skall
förhöras av polisman eller åklagare. Gripandet skall därtill skyndsamt anmälas till
åklagaren om denne inte redan tidigare har underrättas. Innebörden av begreppet
”skyndsamt” har ansetts vara ”snarast möjligt” efter gripandet (Lindberg, Straff-
processuella tvångsmedel, 2005, s. 208).
Det kan finnas skäl att redan före förhöret underrätta åklagaren om ett gripande.
Så kan vara fallet om den straffbestämmelse som gäller har en komplicerad
konstruktion (Fitger, Rättegångsbalken 2, 24:36 h). Polisen håller dock ofta förhör
med den misstänkte innan åklagare kontaktas, ett arbetssätt som har uttryckligt stöd i
24 kap. 8 § andra stycket RB. Det är framför allt i tveksamma fall som åklagaren
kontaktas innan förhör hålls med den misstänkte (Lindberg, a.a. s. 209).
Åklagaren skall efter förhöret omedelbart besluta om den misstänkte skall anhållas.

Undantag från att skyldigheten att anmäla gripandet till åklagare
Innan åklagaren underrättats om frihetsberövandet får enligt 24 kap 8 § tredje
stycket RB ett beslut om gripande hävas av polismyndigheten om det är uppenbart
att det inte finns skäl för fortsatt frihetsberövande.
                                                                         Dnr 5529-2005     Sid 3 (4)



      Denna rätt att häva gripande torde motsvaras av en skyldighet. Ett sådant beslut kan
      fattas av polismyndigheten även efter det att ett förhör enligt 24 kap. 8 § andra
      stycket RB genomförts (Fitger, Rättegångsbalken 2, 24:37).
      Rätten och skyldigheten för polismyndigheten att häva ett gripande gäller inte längre
      när gripandet väl anmälts till åklagaren. Vidare medför det s.k. uppenbarhets-
      rekvisitet att polismyndigheten alltid måste lämna över ansvaret till åklagaren så
      snart det råder tveksamhet om det finns skäl för gripandet (Fitger, Rättegångsbalken
      2, 24:36 h f).

## Bedömning

Polismyndigheten underrättade åklagaren om att AA gripits först sex och en halv
      timme efter gripandet.
      Att åklagare underrättas om ett gripande först efter ett förhör enligt 24 kap. 8 § RB
      är som framgått ovan i enlighet med bestämmelserna i rättegångsbalken. Det åligger
      dock i sådana fall polismyndigheten att se till att ett sådant förhör genomförs så snart
      att kravet på en skyndsam underrättelse till åklagaren kan uppfyllas. En anmälan till
      åklagare om ett gripande får inte fördröjas av skäl som hänför sig till polisens sätt att
      organisera arbetet (Lindberg, a.a. s. 209).
      Bemanningen i kriminaljouren får anses ha varit fullgod vid tillfället och ärendet
      synes inte ha varit särskilt komplicerat. Mot den bakgrunden är det polismyndig-
      hetens uppfattning att rättegångsbalken krav på skyndsam underrättelse till
      åklagaren inte har uppfyllts.

      Åtgärder från polisområdet
      Under det senaste året har i Polisområde Malmö samtliga inre befäl, biträdande
      inre befäl samt vissa av utredarna i kriminaljouren genomgått en tvåveckors för-
      undersökningsledarutbildning med inriktning både mot på förfarandet initialt ute på
      platsen och inne på kriminaljouren. Vidare har polisområdet påbörjat ett arbete med
      att förändra inriktningen på utredningsverksamheten framför allt inom det akuta
      skedet. Tanken är att bemanningen i kriminaljouren skall vara så anpassad att
      flertalet av ärendena skall kunna påbörjas och avslutas av samma utredningsman.
      En särskild förundersökningsledare som har genomgått en 19 veckors utbildning
      skall tjänstgöra i polisområdets kriminaljour veckans alla dagar kl. 07.00-22.00. Vid
      ingången av år 2007 skall det i myndigheten finnas en särskild förundersöknings-
      ledare i tjänst dygnets alla timmar.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Vad gäller frågan om polismyndighetens dröjsmål med att anmäla gripandet till
åklagaren ansluter jag mig till de bedömningar som har redovisats i polismyndig-
hetens yttrande. Jag vill dock tillägga följande. Ett gripande är ett allvarligt ingrepp
i den personliga friheten, och det är självfallet angeläget att den gripne inte är
frihetsberövad längre än vad som är nödvändigt innan frågan underställs åklagare.
Att åklagarens prövning av ett gripande görs i så nära anslutning till detta som
rimligen kan ske säkerställs genom bestämmelsen i 24 kap. 8 § RB att anmälan till
åklagaren om ett gripande skall göras skyndsamt. Om ett förhör inte kan genom-
föras omedelbart, t.ex. på grund av att en tolk måste engageras, bör detta inte för-
dröja en anmälan till åklagaren (prop. 1986/87:112 s. 74).

Det finns således anledning att rikta kritik mot polismyndigheten för det inträffade.
                                                                 Dnr 5529-2005    Sid 4 (4)



Med anledning av att AA har anfört att han är oskyldigt dömd vill jag slutligen
endast nämna att JO som regel inte utreder klagomål som gäller värdering av
bevisning eller andra bedömningar i domar och beslut.

Vad som i övrigt förekommit i ärendet föranleder inte någon ytterligare åtgärd eller
något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
