# Fråga om en tjänstemans kallande av en anställd, som uttalat sig i en tidningsartikel, till samtal inneburit en kränkning av meddelar- och yttrandefriheten. Även kritik mot tjänstemannen för att hon under samtalet ställt frågor om politiska åsikter m.m.

JO 2007-11-02 dnr 5531-2006

BESLUT
                                                                           Datum                  Dnr                     Sid
                                                                           2007-11-02             5531-2006              1 (7)
Justitieombudsmannen
Nils-Olof Berggren




                        Fråga om en tjänstemans åtgärd att kalla en anställd, som uttalat sig i en
                        tidningsartikel, till ett samtal inneburit en kränkning av den anställdes
                        meddelar- och yttrandefrihet. Även kritik mot tjänstemannen för att hon
                        under samtalet ställt frågor om politiska åsikter m.m.

## Anmälan

AA, lärare vid Kulturskolan i Hofors kommun, anmälde i en skrivelse till JO
                        kulturskolans chef, BB.

                        AA anförde i huvudsak följande. Han hade kallats till ett möte med BB för att
                        förhöras om sina politiska åsikter. Förhöret hade motiverats med att det var chefens
                        skyldighet att förvissa sig om att det inte fanns några rasister bland personalen. Det
                        framfördes vid förhöret att en chef skall känna till personalens åsikter i fråga om
                        främlingsfientlighet och det sades att det var viktigt att alla hade samma
                        värdegrund. Hans arbete i det parti han tillhör ifrågasattes och det påstods att
                        partiet står för rasistiska åsikter. Han upplevde att förhöret skedde under tvång,
                        underförstått ett hot om avsked, och han tror att det var initierat av den politiska
                        ledningen i kommunen. Han anser att kommunen försöker begränsa
                        yttrandefriheten och invånarnas fria åsiktsbildning.

## Utredning

Barn- och utbildningsnämnden i Hofors kommun yttrade sig över vad anmälaren
                        anfört enligt följande.

## Bakgrund

En näringsidkare och medlem i det lokala partiet Folkhemmet Hofors- Torsåker
                                  anslog på dörren till sin lokal affischer, som av många uppfattades som
                                  främlingsfientliga. Tidningen Arbetarbladet rapporterade ingående om dessa
                                  affischer och kommenterade även på ledarplats. Bl.a. förekom frågor till
                                  partikamrater om hur de ställde sig till påståendena som framfördes på affischerna.
                                  Anmälaren, AA, var en av dem, som utfrågades.
                                  Kulturskolans chef, där anmälaren är anställd, uppfattade inte av tidningsartiklarna
                                  klart om anmälaren tog avstånd från främlingsfientliga åsikter eller ej. Eftersom
                                  anmälaren under kafferaster m.m. framfört bestämda politiska åsikter, väcktes en
                                  oro hos kulturskolechefen för att otillbörlig påverkan på eleverna kunde föreligga.
                                  Dessutom fanns en oro för hur elevernas föräldrar kunde uppfatta situationen.
                                  Kulturskolechefen hade mottagit telefonsamtal från föräldrar, som var missnöjda



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                                   Dnr 5531-2006     Sid 2 (7)




med undervisningen och medarbetare hade uttryckt olustkänslor inför de
återkommande politiska diskussionerna på arbetsplatsen.
–––
Kulturskolechefen beslutade därför om ett samtal med anmälaren med följande
syften:
 att utröna om AA kände till de värdegrunder som gäller för skolan        och
  säkerställa att han tillämpade dessa i sin yrkesverksamhet
 att förvissa sig om att anmälaren i sin verksamhet inte gav uttryck för
  värderingar oförenliga med skolans värdegrunder
 att ärligt och uppriktigt utåt kunna gå i god för att anmälaren utförde sittarbete i
  enlighet med svenska skolans normer och värdegrunder
 att eventuellt vid behov kunna stödja anmälaren

Samtalet
Kulturskolechefen har uppgivit att hon inte kände sig nöjd med hur samtalet kom att
förlöpa och att hon kände sig förvirrad av anmälarens uppträdande under samtalet.
Hon kände att samtalet drevs till en icke yrkesmässig nivå och att hon själv blev för
känslomässigt engagerad och ägnade sig för mycket åt argumentation.
Kulturskolechefen beklagar detta djupt.
Det har framkommit att anmälaren i hemlighet spelade in detta samtal och sedan lät
andra lyssna på detta. Det vore intressant att få veta JO:s syn på att röja vad som
sagts under ett medarbetarsamtal.

Samtalets resultat
Enligt vad kulturskolechefen uppger, har hon under samtalet upplevt att hon i
fortsättningen inte behöver oroa sig för att anmälaren bedriver otillåten propaganda i
närvaro av elever.
Kulturskolechefen är dock missnöjd med själva samtalets genomförande, eftersom
hon inte lyckats hålla detta på en korrekt nivå. Samtalet hölls på basis av det
förtroendefulla förhållande chefen upplevt i förhållande till anmälaren och detta
spelade stor roll för vad som sades. Efter samtalet kände hon en oro för att
anmälaren kunde ha uppfattat samtalet på fel sätt, vilket ju blivit fallet, eftersom det
föreligger en anmälan.
Det är alltså enligt kulturskolechefen bra att samtalet ägt rum, men det skulle ha
genomförts annorlunda.

Kommentarer till inslag i anmälan
I anmälan förekommer citatet ”det är chefens skyldighet att förvissa sig om att inga
rasister finns bland personalen”. Det är mycket möjligt att orden fallit så, men
innebörden var egentligen ”det är chefens skyldighet att förvissa sig om att inga
främlingsfientliga åsikter framförs i samband med arbetet med eleverna”. Det är
förståeligt att yttrandet uppfattas som ett hot, men detta har absolut inte varit
avsikten, utan enbart att förvissa sig om att verksamheten vid skolan bedrivs i
enlighet med de värdegrunder som gäller.
Skollagen 1 kap. 2 § framhåller att var och en som verkar inom skolan skall främja
aktning för varje människas egenvärde och särskilt (2 punkten) aktivt motverka alla
former av kränkande behandling såsom mobbning och rasistiska beteenden.
I läroplaner för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94, 2.8 p) anges att rektor har ett
särskilt ansvar för
− Skolans program för att motverka alla former av trakasserier och mobbning bland
elever och anställda.
                                                                    Dnr 5531-2006     Sid 3 (7)




Påståendet att anmälarens parti skulle vara rasistiskt kommer sig av att skildringarna
i Arbetarbladet gav ett sådant intryck. Detta är en del i hur samtalet inte
genomfördes som önskat, eftersom en anställd i personalsamtal inte ska behöva
svara för de åsikter ett parti hyser – sådana samtal kan föras i andra sammanhang.
Påståendet borde istället ha varit en fråga, som är helt naturlig i samband med den
oro för verksamheten, som kulturskolechefen kände.
Yttrandet ”det är viktigt att vi har samma värdegrund” skulle korrekt ha formulerats
”det är ett krav att vi arbetar efter samma värdegrund”, vilket ju också var den
egentliga innebörden i yttrandet. Skolans värdegrund är viktig och den betonas i alla
dokument rörande skolverksamheten. Som chef för en skola måste man tydligt verka
för att värdegrunden följs.
Anmälaren uppger att han i en tidningsartikel tagit avstånd från rasistiska åsikter.
Kulturskolechefen upplevde inte tidningsartiklarna som ett sådant klargörande,
utan hon kände fortfarande oro för hur anmälaren bedrev sin undervisning. Det är
inte tillåtet att efterforska personalens politiska åsikter, men om åsikterna är kända
och upplevs strida mot skolans värdegrunder, måste det vara på sin plats att förvissa
sig om att dessa åsikter inte kommer till uttryck i det dagliga arbetet med eleverna.
”Att förhöret sker under tvång är uppenbart.” Det är fel att kalla ett personalsamtal
förhör. Samtalet ägde rum med ovan angivna syften. Graden av tvång kan
diskuteras. Det är normalt, att, när arbetsledaren kallar till samtal, infinner man sig.
Detta var ett viktigt samtal för att säkerställa att verksamheten i skolan sker enligt
gällande normer och värdegrunder och hade inte som syfte att utröna anmälarens
åsikter. Det är en förutsättning i jobbet, och t.o.m. avtalat i bl.a. samverkansavtal, att
ha medarbetarsamtal när man behöver reda ut sådant som har med jobbet att göra.
Det ligger i arbetet att tidigt och fort reda ut frågeställningar. Det ”tvånget” som
finns i detta är de avtal man går in i med anställningsavtalet.
–––
Vidare vill nämnden framhålla att det inte finns någon önskan att begränsa
yttrandefriheten och åsiktsbildningen. Tvärtom strävar kommunledningen efter
öppenhet och samverkan med kommunens invånare, vilka ju är de yttersta
uppdragsgivarna för kommunens verksamheter. Under 2005 genomfördes ett stort
antal s.k. dialogmöten för att utröna invånarnas syn på kommunen och dess
verksamhet och styrning. Dessa dialoger ligger till grund för kommunens arbete med
en s.k. Färdplan.
Vidare antyder anmälaren att det påstådda förhöret ska ha initierats av den politiska
ledningen. Detta är ett fullständigt grundlöst påstående. Det finns absolut ingen i
ledningen, som tagit sådant initiativ och heller ingen, som skulle kunna tänka sig att
göra detta. Kommunledningen och nämnden delar anmälarens höga tankar om den
aktuella chefen och är övertygad om att samtalet ägt rum med vällovliga syften, men
att det råkat bli olyckligt utformat.
–––
Påståendet att anställningen skulle vara i fara måste bestämt avvisas. Ingen anställd i
Hofors kommun har någonsin blivit avskedad p.g.a. sina åsikter och det kommer
heller aldrig ske och det har inte heller uttryckts hot eller antydningar om sådant
förfarande. Skulle det visa sig att någon anställd i sin yrkesverksamhet ger uttryck
för och propagerar för främlingsfientliga åsikter, skulle andra åtgärder än
avskedande vidtas, men inte enbart av det skälet att den anställde hyser dessa
åsikter.
–––

Sammanfattning
1.Kulturskolechefen har haft ett personalsamtal med anmälaren med främsta syfte
att säkerställa att verksamheten i skolan inte kränker elever eller skolans av
riksdagen fastställda värdegrunder samt att kunna klargöra att elevernas föräldrar
                                                                       Dnr 5531-2006     Sid 4 (7)




      inte behöver oroa sig för otillbörlig påverkan i Kulturskolan. Det har absolut inte
      funnits något uppsåt att kränka anmälarens åsiktsfrihet.
      2. I den situation, som rådde, utvecklades samtalet genom interaktionen till något
      som av anmälaren upplevdes som ett förhör angående politiska åsikter. Detta är
      djupt beklagansvärt.
      3. Kommunledningen har inte initierat ett ”förhör” angående politiska åsikter.
      4. Det finns i kommunen ingen önskan att inskränka åsikts- eller yttrandefriheten,
      utan strävan är istället efter största möjliga öppenhet och demokrati.
      5. Det finns, har aldrig funnits och kommer aldrig att finnas något åsiktsregister i
      kommunen och det är inte tillåtet för chefer att försöka utröna de anställdas
      personliga åsikter.
      6. Kommunen beklagar djupt att anmälaren upplevt händelsen som kränkande, men
      konstaterar med lättnad, att kulturskolechefen kunnat klarlägga att hon utför sitt
      arbete på ett godtagbart sätt.

      Barn- och utbildningsnämndens yttrande
      Hofors kommun verkar bl.a. enligt regeringsformen 1 kap. 2 § 1 st ”Den offentliga
      makten skall utövas med respekt för alla människors lika värde och för den enskilda
      människans frihet och värdighet”. 1 kap. 2 § 3 st ”… motverka diskriminering av
      människor på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung ...” och
      respekterar självklart 2 kap. 2 § regeringsformen.
      Det åligger kommunen ett ansvar att arbeta för att elever i kommunens skolor inte
      utsätts för kränkande behandling eller främlingsfientlig påverkan. För detta ändamål
      är det berättigat att kommunens chefer håller sig underrättade om hur
      verksamheterna bedrivs. Ett medel i sammanhanget kan vara medarbetarsamtal.
      Dessa samtal får självfallet inte ha karaktären av utfrågning om personliga åsikter,
      utan ska inriktas på verksamheten.
      I detta fall har ett samtal i vällovligt syfte ägt rum, men samtalet har tyvärr kommit
      att få ett olyckligt förlopp, vilket djupt beklagas. Samtalet har dock haft det goda
      med sig, att anmälaren friats från eventuella misstankar om otillbörligt beteende i sin
      yrkesutövning.
      Anmälaren har haft möjlighet att tillsammans med sin chef och/eller kommunens
      personalenhet reda ut det inträffade, men valt att avstå.
      Kulturskolechefens agerande är förståeligt med tanke på den mediala
      uppmärksamheten i ärendet.
Till yttrandet var fogat ett utdrag ur kulturskolechefens personliga anteckningar
över vad som inträffat. Bland annat framgick följande:

      29/9–1/10 läser jag i den lokala pressen Arbetarbladet om ”Invandrarfientlig kvinna
      i fullmäktige och om att det hon uttrycker kan vara brottsligt”. – – – Den lokala
      pressen fortsätter skriva om detta och lyfter fram ett lokalt parti och speciellt en
      politiker i detta parti som främlingsfientlig – – – Flera personer jag träffar i
      samhället reagerar starkt på de ord och uttryck denna politiker skrivit ner och som de
      läst i hennes affär. I en av tidningsartiklarna uttrycker sig de övriga partikamraterna
      och jag upptäcker att lärare AA är med i bild och får mig att tänka på ”kan detta
      innebära något för min verksamhet”.
      Jag känner att jag inte kan säkerställa verksamheten. Två personer i verksamheten
      undrar om jag vet ”var jag har AA, är du säker på hur han hanterar detta tillsammans
      med eleverna”. Jag diskuterar med min chef, som anser att jag givetvis ska prata
      med AA om jag inte kan säkerställa verksamheten – – – Anledningen till att jag inte
      kan säkerställa verksamheten är ”hur hanterar AA händelserna som beskrivs i media
      i mötet med eleverna”, han har dock många nya arbetssituationer – – – Jag känner
      osäkerhet i hur han tolkar och förhåller sig i pedagogens grundläggande värden, hur
      han tyder rasism, främlingsfientlighet, lika människors värde och hur han förhåller
      sig som pedagog att ge saklig och allsidig information/kunskap. Syftet med samtalet
                                                                         Dnr 5531-2006      Sid 5 (7)




      är att säkerställa verksamheten. Jag vill känna säkerhet i att besvara eventuella
      frågor rörande AA:s roll som lärare från elever och föräldrar.
      Jag ringer AA 4/10 och ber om en träff. Han undrar över vad och jag säger ”det har
      skrivits en del i pressen om rasism och främlingsfientlighet att jag ser ditt fotografi i
      tidningen och är rädd för hur verksamhetens elever ska uppfatta detta” – – –
      Vi träffas och pratar. Jag känner inget konstigt i det. Vi har diskuterat och pratat
      ganska öppet om olika saker sedan han anställdes. Efter samtalet känner jag mig
      aningen misslyckad som chef. Jag ringer min chef och berättar hur jag känner. Jag
      konstaterar att det är svårt att prata om värdegrunder, att jag var osäker, otydlig och
      för personlig – – – Efter cirka 40 minuter finner jag att jag förstår AA och att jag kan
      säkerställa verksamheten. Jag säger det till honom ”du arbetar utifrån ditt
      pedagogiska ansvar”. Dagen efter reflekterar jag över samtalet och finner att jag
      måste bli bättre på att ”dialoga”, att inte bli påverkad av situationer, vara tydligare
      och inte uttrycka personliga värderingar.
      –––
      Det finns ingen som helst sanning i att jag är sänd av någon politisk ledning, att jag
      förhör personalen om deras personliga åsikter, att jag försöker få honom att lämna
      sitt parti, att jag försöker skapa splittring mellan partikamrater, att jag skulle förmå
      honom att lämna partiet, att samtalet har skett under tvång eller att det handlar om
      hot om avsked.
      Alla får ha sina personliga värderingar/ideologier. Men som pedagog är det viktigt
      att vi verkar i andan av vårt styrdokument. Att vi rättar oss efter de gemensamma
      spelregler som fastställs på arbetsplatsen. Det är helt utifrån arbetets uppdrag och
      mitt yttersta ansvar som jag samtalat med AA.
AA kommenterade remissvaret. Han vidhöll sin anmälan samt anförde att flera
påståenden i nämndens yttrande var osanna och kränkande. Han bifogade också
vissa handlingar, bl.a. en upptagning av samtalet mellan honom och BB.

AA återkom senare med en ytterligare skrivelse. Han anförde att han fått kritik för
att han anmälde förhöret till JO och att kulturskolechefen sökt efter källorna till
uppgifterna i tidningarna. Han anförde vidare att han fått en skrivelse med
övervägande om varning för sen ankomst samt brister i uppträdandet och då han
kommenterat detta i massmedia hade han kritiserats av kulturskolechefen och
personalchefen. Han anser att hans yttrandefrihet kränkts. Till skrivelsen fogades
flera bilagor.

I ett beslut den 2 november 2007 anförde JO Berggren följande.

Bedömning
I 2 kap. 1 § regeringsformen föreskrivs att varje medborgare gentemot det
allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, varmed avses frihet att i tal, skrift eller bild
eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Yttrandefriheten får begränsas endast i den utsträckning och på det sätt som
framgår av föreskrifterna i 2 kap. 12 och 13 §§ regeringsformen.

Genom tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om
meddelarfrihet ges yttrandefriheten till viss del ett särskilt skydd. Meddelarfriheten
enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen innebär att det står var och
en fritt att, med vissa i förordningen angivna undantag, meddela uppgifter och
                                                                     Dnr 5531-2006    Sid 6 (7)




underrättelser i vilket ämne som helst för offentliggörande i tryckt skrift till
författare eller annan som är att anse som upphovsman till framställning i skriften,
till skriftens utgivare eller, om det finns en särskild redaktion, till denna eller till
företag för yrkesmässig förmedling av nyheter eller andra meddelanden till
periodiska skrifter.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen och tryckfrihetsförordningen
respektive yttrandefrihetsgrundlagen anger är ett skydd gentemot ”det allmänna”,
t.ex. kommunens valda församlingar och förvaltningsorgan. Skyddet innebär att en
myndighet inte får ingripa mot någon för att han eller hon har använt sig av sin
grundlagsskyddade rätt att yttra sig i massmedier eller på annat sätt ge uttryck för
sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att den anställde
använder sig av sina rättigheter. En arbetsgivare får således inte genom generella
uttalanden eller genom kritik i enskilda fall söka påverka arbetstagaren i fråga om
det sätt på vilket denne utnyttjar sin yttrandefrihet. Varje åtgärd som medför
negativa konsekvenser för en offentligt anställd person och som grundar sig på
medverkan i tryckt skrift har i princip ansetts vara otillåten enligt
tryckfrihetsförordningen.

I 2 kap. 2 § regeringsformen stadgas vidare att varje medborgare gentemot det
allmänna är skyddad mot tvång att ge till känna sin åskådning i t.ex. politiskt
hänseende.

Vad som har kommit fram i detta ärende föranleder följande uttalanden.

BB har uppgett att hon med anledning av AA:s ut talanden i tidningen kände en oro
för hur han bedrev sin pedagogiska verksamhet och att hon kände att hon inte
kunde säkerställa verksamheten. Hon bad därför om en träff i syfte att utröna bl.a.
om han kände till de värdegrunder som gäller för skolan, säkerställa att han
tillämpade dessa i sin yrkesverksamhet och förvissa sig om att han i sin verksamhet
inte gav uttryck för värderingar oförenliga med skolans värdegrunder.

Av BB:s egen redogörelse framgår enligt min mening att den direkta
bakomliggande anledningen till att hon kallade AA till samtalet var en
tidningsartikel i vilken ett uttalande av AA citerades. Även om avsikten inte varit
att lägga AA detta uttalande till last måste det med hänsyn till omständigheterna ha
stått klart för BB att kallelsen av AA kunde uppfattas på detta sätt. Med hänsyn
emellertid till att samtalet motiverades inte endast av tidningsuttalandena kan jag
inte göra gällande att BB redan genom kallelsen har ingripit mot AA på ett enligt
tryckfrihetsförordningen otillåtet sätt.

AA har emellertid anfört att han under mötet förhördes om sina politiska åsikter
och att förhöret skedde under tvång. Han har bl.a. anfört att kulturskolechefen
skulle ha framfört att ”det är chefens skyldighet att förvissa sig om att inga rasister
finns bland personalen” och ”det är viktigt att vi har samma värdegrund”. Av den
upptagning av samtalet som AA lämnat in framgår vidare att kulturskolechefen
frågat bl.a. ”var han står”.
                                                                  Dnr 5531-2006   Sid 7 (7)




Av BB:s egna anteckningar framgår att hon var missnöjd med hur samtalet kom att
genomföras. Hon ansåg inte att hon lyckats hålla det på en korrekt nivå. Nämnden
har medgett att samtalet fått ett olyckligt förlopp. Detta har beklagats, men det har
framhållits att syftet med samtalet har varit vällovligt.

En arbetsledare eller en annan person i chefsställning måste iaktta stor försiktighet
när han eller hon tar upp frågor med anställda som rör deras grundlagsskyddade fri-
och rättigheter. I detta fall har i samtalet med AA ställts frågor om hans åsikter i
politiska ställningstaganden. Förfarandet är självfallet inte godtagbart och BB
förtjänar i detta avseende kritik.

Remissvaret tyder på att det aktuella regelverket är väl känt inom nämndens
verksamhet. Jag avslutar därför ärendet med den kritik som ligger i det sagda.

Vad AA i övrigt framfört föranleder således inte någon åtgärd av mig.
