# Arbetsförmedlingen får allvarligt kritik bl.a. för att myndighetens möjligheter att motivera sina beslut fortfarande hindras av bristande systemstöd

JO 2026-06-25 dnr 5533-2025

[P]

## BESLUT

Datum                    Dnr                     Sid
                                                                   2026-06-25               5533-2025              1 (6)


Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                   Arbetsförmedlingen får allvarligt kritik bl.a. för att myndighetens
                   möjligheter att motivera sina beslut fortfarande hindras av bristande
                   systemstöd


                    Beslutet i korthet: När Arbetsförmedlingen beslutade att återkalla AA:s anvisning till
                    det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och utvecklingsgarantin underrättades
                    han om beslutet. På grund av begränsningar i myndighetens systemstöd fick
                    beslutsmotiveringen inte plats i själva beslutshandlingen. En separat handling med
                    den fullständiga motiveringen togs därför fram. Arbetsförmedlingen skickade därefter
                    båda handlingarna via post till AA. Brevet kom dock i retur några dagar senare. När
                    AA kontaktade myndigheten underrättade den honom om det fullständiga innehållet i
                    beslutet via e-post. JO anser att Arbetsförmedlingen har brustit i sin hantering på flera
                    sätt i samband med beslutet om att återkalla AA:s anvisning till jobb- och
                    utvecklingsgarantin, såväl avseende beslutsunderrättelse, dokumentation som
                    beslutsmotivering.
                    I beslutet uttalar JO att han ser mycket allvarligt på att det fortfarande finns
                    teckenbegränsningar i Arbetsförmedlingens systemstöd trots den upprepade kritik
                    som myndigheten tidigare har fått. Begränsningarna har inte något berättigat syfte. I
                    stället ser JO tydliga och konkreta risker från rättssäkerhetssynpunkt med
                    arbetssättet. Enligt JO är det helt oacceptabelt att Arbetsförmedlingens systemstöd
                    begränsar myndighetens möjlighet att uppfylla motiveringsskyldigheten och andra
                    grundläggande förvaltningsrättsliga krav.
                    Slutligen gör JO vissa uttalanden om Arbetsförmedlingens skyldighet att bidra till JO:s
                    granskning. JO skickar även en kopia av beslutet till regeringen för kännedom.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Arbetsförmedlingen och framförde bl.a. att
                   han först i maj 2025 fick veta att myndigheten den 3 april samma år hade
                   återkallat hans anvisning till jobb- och utvecklingsgarantin. Arbetsförmedlingen
                   skickade dessutom ett beslut utan beslutsmotivering till honom.

                   AA gav in en beslutshandling där ”Skickas separat” angavs som
                   beslutsmotivering.




    Riksdagens ombudsmän     Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                    E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                    Dnr 5533-2025      Sid 2 (6)




Utredning
JO hämtade in handlingar i ärendet och begärde bl.a. att få ta del av det beslut
som hade skickats till AA. Därefter begärde JO att Arbetsförmedlingen skulle
yttra sig över det som hade framförts i anmälan och besvara vissa frågor om
hanteringen av AA:s ärende. Myndigheten skulle även yttra sig över arbetssättet
med separata beslutsmotiveringar och besvara vissa frågor i anslutning till det.

I yttrandet redogjorde Arbetsförmedlingen för sin handläggning av AA:s ärende
och hur myndigheten arbetar med separata beslutsmotiveringar. Arbets-
förmedlingen uppgav bl.a. att myndigheten hade brustit avseende besluts-
underrättelse och dokumentation i AA:s ärende. Myndigheten tillade att på
grund av sin utformning kan den handling som skickades till AA tillsammans
med beslutet ge intrycket av att vara ett självständigt beslut och inte enbart en
bilaga till det automatgenererade beslutet. Arbetssättet med separata
beslutsmotiveringar är en följd av de teckenbegränsningar som finns i
myndighetens systemstöd. Arbetsförmedlingen anser att det inte är acceptabelt
med systemstöd som begränsar myndighetens anställda att utföra sina
arbetsuppgifter i enlighet med förvaltningslagen (2017:900), FL.

AA kommenterade yttrandet och uppgav även att han ville bli kompenserad för
inkomstbortfall.

Bedömning
Ett beslut som kan antas påverka någons situation på ett inte obetydligt sätt ska
som huvudregel innehålla en klargörande motivering, om det inte är uppenbart
obehövligt. En sådan motivering ska innehålla uppgifter om vilka föreskrifter
som har tillämpats och vilka omständigheter som har varit avgörande för
myndighetens ställningstagande. (Se 32 § FL.)

Motiveringsskyldigheten i 32 § FL syftar bl.a. till att garantera att myndigheter
prövar ärenden på ett sakligt och enhetligt sätt (se JO 2013/14 s. 490). För den
enskilde är betydelsen av att myndigheten på ett öppet, tydligt och enkelt sätt
klargör hur den har kommit fram till sitt beslut ofta avgörande för att han eller
hon ska kunna förstå beslutet. För den som har rätt att begära omprövning eller
klaga på beslutet är en upplysande motivering av betydelse också för att de
redovisade skälen antingen kan övertyga parten om att beslutet är korrekt eller
ge underlag för en begäran om omprövning. Myndigheternas skyldighet att
motivera sina beslut är ett centralt inslag i en förfarandereglering som syftar till
att säkerställa grundläggande rättssäkerhetskrav för enskilda (se prop.
2016/17:180 s. 187 f).

En myndighet som meddelar ett beslut i ett ärende ska så snart som möjligt
underrätta den som är part om det fullständiga innehållet i beslutet, om det inte
är uppenbart obehövligt. (Se 33 § FL.)
                                                                   Dnr 5533-2025      Sid 3 (6)




Hanteringen av AA:s ärende
Av utredningen framgår att Arbetsförmedlingen beslutade att återkalla AA:s
anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet jobb- och
utvecklingsgarantin den 3 april 2025. Beslutsmotiveringen fick, på grund av
begränsningar i myndighetens systemstöd, inte plats i själva beslutshandlingen.
En separat handling med den fullständiga motiveringen togs därför fram.
Arbetsförmedlingen skickade båda handlingarna via post till AA den 3 april
2025. Brevet kom dock i retur några dagar senare. AA kontaktade myndigheten
den 5 maj 2025 och fick då beslutet skickat till sig via e-post. Själva
beslutshandlingen, men däremot inte den separata handling som innehöll
beslutsmotiveringen, skickades också till den digitala brevlådan Kivra.

Arbetsförmedlingen skickade visserligen beslutet till AA direkt efter att det
hade fattats. Myndigheten vidtog emellertid inga åtgärder när brevet kom i retur
trots att det då måste ha stått klart för den att AA inte hade fått det. Först en
månad efter att beslutet hade fattats och efter det att AA själv hade kontaktat
myndigheten blev han underrättad om beslutet. Det är inte acceptabelt. Jag vill
särskilt framhålla att underrättelseskyldigheten ska fullgöras på myndighetens
eget initiativ. En enskild ska alltså inte behöva agera för att bli underrättad om
ett beslut.

Enligt Arbetsförmedlingen uppstod brister vid den manuella hanteringen när
brevet med de båda handlingarna skulle postas till AA. Manuell hantering ökar
risken för felaktigheter och kräver därför särskild noggrannhet.

AA har visserligen fått del av det fullständiga innehållet i beslutet i och med att
det skickades den 5 maj 2025 till honom via e-post. Det framstår dock som att
det har funnits en konkret risk för att den separata handling som innehöll
beslutsmotiveringen inte skulle nå fram till honom. Av dokumentationen
framgår nämligen att AA informerades om att e-post inte bedömdes utgöra en
säker kommunikationsväg och att den separata handlingen inte heller kunde
skickas via Kivra på grund av en storleksbegränsning. En myndighet måste
givetvis säkerställa att en enskild kan få del av det fullständiga innehållet i ett
beslut och se till att de kommunikationssätt som används fungerar och är
ändamålsenliga. Utöver detta har det varken under april eller maj 2025
dokumenterats vilka handlingar som skickades till AA. Det går därmed inte att
utläsa vid vilka tillfällen beslutshandlingen och den separata handlingen med
motiveringen skickades till honom.

Jag bedömer att den fullständiga beslutsmotiveringen som angavs i den separata
handlingen är klargörande. Ett beslut ska dock även presenteras på ett sätt som
är begripligt för den enskilde (se prop. 2016/17:180 s. 193). Som jag tidigare
har uttalat främjar en metod där beslutsmotiveringen framgår av ett separat
dokument inte begripligheten av beslutet (se JO:s protokoll den 17 juni 2021,
dnr 1690-2021). Det finns risk för att den enskilde uppfattar det som otydligt
hur den separat skickade motiveringen hänger ihop med övriga delar av
                                                                    Dnr 5533-2025      Sid 4 (6)




beslutet, såsom beslutsmening och uppgift om tillämpade föreskrifter. Givet att
arbetssättet ändå tillämpades i AA:s fall vill jag framhålla att det är viktigt att
det tydligt framgår att båda handlingarna utgör en del av samma beslut. Genom
att ange att handlingen med beslutsmotiveringen skickas separat, finns det en
risk för att den enskilde får intryck av att utskicken kommer att ske vid olika
tillfällen, trots att beslutet och handlingen med den fullständiga motiveringen
givetvis ska skickas ut samtidigt. Det kan i sin tur leda till att den enskilde inte
reagerar om den separata handlingen av misstag inte finns med.

Jag anser att Arbetsförmedlingen har brustit i sin hantering på flera sätt i
samband med beslutet om att återkalla AA:s anvisning till jobb- och
utvecklingsgarantin, såväl avseende beslutsunderrättelse, dokumentation som
beslutsmotivering.

Teckenbegränsningar när beslut motiveras
Enligt Arbetsförmedlingen används arbetssättet med separata besluts-
motiveringar i de fall beslutsmotiveringen inte ryms i själva beslutet på grund
av en teckenbegränsning i det systemstöd som används. Teckenbegränsningar
finns i de systemstöd som används för att fatta beslut, bl.a. det äldre
systemstödet AIS (Arbetsförmedlingens informationssystem) och det nyare
systemstödet BÄR (Besluts- och ärendehanteringssystem). Begränsningarna i
de systemen uppgår till mellan 400 och 2 000 tecken. Beträffande AIS, där
ärenden om jobb- och utvecklingsgarantin handläggs, har antalet tecken utökats
från 400 till 1 500 från och med år 2024. Det finns ingen planerad utveckling
som innebär att teckenbegränsningarna kommer att tas bort trots att det angetts
tidigare. Arbetsförmedlingen uppger nu att myndigheten kommer att se över
möjligheten att utöka antalet tecken i de ärendetyper där det bedöms finnas
behov av det.

JO har tidigare vid flera tillfällen varit kritisk mot teckenbegränsningar i
Arbetsförmedlingens systemstöd och arbetssättet med separata
beslutsmotiveringar (se t.ex. JO:s protokoll den 16 mars 2018, dnr 861-2018,
och den 17 juni 2021, dnr 1690-2021). I samband med en inspektion år 2021
uppgav Arbetsförmedlingen att det pågick ett arbete med att ta fram ett nytt
systemstöd och att det systemstödet inte skulle innehålla någon begränsning av
antalet tecken som kan användas i en beslutsmotivering. Redan vid den
tidpunkten ansåg JO att begränsningarna borde ha åtgärdats för länge sedan och
uttalade att det inte var godtagbart att Arbetsförmedlingen återkommande under
nästan tio år hade gett samma förklaring till de brister som JO påtalade (se JO:s
protokoll den 17 juni 2021).

Jag ser mycket allvarligt på att det fortfarande finns teckenbegränsningar i
Arbetsförmedlingens systemstöd trots den upprepade kritik som myndigheten
tidigare har fått. Jag kan inte se att begränsningarna har något berättigat syfte. I
stället ser jag tydliga och konkreta risker från rättssäkerhetssynpunkt vilket inte
minst hanteringen av AA:s ärende illustrerar. Det är helt oacceptabelt att
                                                                  Dnr 5533-2025      Sid 5 (6)




Arbetsförmedlingens systemstöd begränsar myndighetens möjlighet att uppfylla
motiveringsskyldigheten och andra grundläggande förvaltningsrättsliga krav.
Jag anser också att det är mycket bekymmersamt att arbetssättet med separata
beslutsmotiveringar, som enligt Arbetsförmedlingen avsågs vara en tillfällig
lösning i avvaktan på ett nytt systemstöd, tycks ha permanentats och att även
det nya systemstödet BÄR innehåller teckenbegränsningar trots att
Arbetsförmedlingen tidigare har tydliggjort att så inte skulle vara fallet.

Handlingar som ges in till JO
För att kunna fullgöra sitt tillsynsuppdrag måste JO garanteras tillgång till ett
korrekt beslutsunderlag. I 13 kap. 6 § regeringsformen finns därför en
bestämmelse som bl.a. innebär att JO har rätt att få tillgång till myndigheters
handlingar. Konstitutionsutskottet har uttalat att det är av stor vikt att den
grundlagsfästa skyldigheten att biträda JO i utredningsarbetet alltigenom
efterlevs (se bet. 2023/24:KU11 s.18). JO måste kunna lita på att de handlingar
som ges in av en myndighet är korrekta och fullständiga och det får inte
förekomma att JO ges fel uppfattning om vilka handlingar som finns hos en
myndighet.

När JO begärde att få del av handlingar i AA:s ärende angavs tydligt i
rekvisitionen att JO ville få del av det beslut som hade skickats till honom.
Arbetsförmedlingen gav in själva beslutshandlingen men däremot inte den
handling som innehöll myndighetens beslutsmotivering. I anslutning till det
uppgav Arbetsförmedlingen att det som gavs in till JO var det ”beslutsbrev”
som hade skickats till AA den 3 april 2025. Det framstod då som att
myndigheten enbart hade skickat själva beslutet till AA utan den handling som
innehöll motiveringen. Av det yttrande som Arbetsförmedlingen därefter gav in
till JO framgick i stället att myndigheten det aktuella datumet hade postat såväl
beslutet som handlingen med motiveringen till AA. Trots det fick JO inte del av
den handlingen. Jag kan konstatera att det här har försvårat min granskning. JO
måste kunna utgå från att myndigheter ger in ett fullständigt underlag för att
efterkomma JO:s begäran och jag ser allvarligt på att Arbetsförmedlingen har
skickat in ett missvisande underlag till JO.

Avslutande synpunkter
Arbetsförmedlingen har tidigare återkommande fått kritik för brister som har
uppkommit till följd av utformningen av myndighetens systemstöd (se t.ex. JO:s
protokoll den 17 juni 2021 och JO:s beslut den 31 mars 2025, dnr 6955-2024).
Det finns även flera pågående ärenden hos JO där Arbetsförmedlingen i sina
yttranden har uppgett att begränsningar i systemstöden har bidragit till att olika
brister har uppstått (se bl.a. JO:s ärende med dnr 8294-2025 och 10045-2025).
Dessutom har jag kritiserat myndigheten för liknande brister i ytterligare ett
beslut i dag (se dnr 7439-2025). Jag har i mina tidigare beslut uttalat att det är
allvarligt att Arbetsförmedlingen har systemstöd som innebär att de anställda
inte kan utföra sina arbetsuppgifter i enlighet med förvaltningslagens
bestämmelser.
                                                                   Dnr 5533-2025      Sid 6 (6)




Utredningen i detta ärende tillsammans med omständigheter som har
framkommit i andra ärenden ger en oroväckande bild av att utformningen av
systemstöden styr Arbetsförmedlingens arbetssätt, i stället för att de
förvaltningsrättsliga lagkraven är styrande för utformningen av systemstöden.
En liknande slutsats har även Statskontoret tidigare dragit (se Statskontorets
rapport 2025:2, Gör jobbet! En mer effektiv användning av
Arbetsförmedlingens förvaltningsmedel, s. 104). Utformningen av systemstöden
leder till att det uppkommer genomgripande brister och svårigheter att uppfylla
grundläggande förvaltningsrättsliga krav inom flera områden. Detta är mycket
bekymmersamt. Jag ser särskilt allvarligt på att teckenbegränsningar även finns
i det nya systemstödet BÄR, trots att Arbetsförmedlingen tidigare har uppgett
att sådana begränsningar inte skulle finnas där.

Jag utgår från att Arbetsförmedlingen skyndsamt vidtar åtgärder för att se till att
samtliga systemstöd som används i handläggningen är utformade så att de
förvaltningsrättsliga kraven uppfylls.

Med hänsyn till det som nu redovisats finner jag anledning att skicka en kopia
av detta beslut till regeringen för kännedom.

Det som i övrigt har kommit fram i ärendet ger inte anledning till någon åtgärd
eller något uttalande från min sida.

Avslutningsvis vill jag nämna att JO inte är behörig att pröva frågor om
skadestånd eller andra ersättningsanspråk.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av JO Thomas Norling. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Sara Uhrbom har föredragit ärendet och byråchefen
Anneli Svensson har deltagit i beredningen.
