# Kritik mot Polismyndigheten, polisregion Nord, för att en person omhändertagits för berusning sedan han anträffats i sin bostad

JO 2016-12-22 dnr 5583-2015

BESLUT
                                                                          Datum                     Dnr                     Sid
                                                                          2016-12-22                5583-2015              1 (6)
Justitieombudsmannen
Cecilia Renfors




                        Kritik mot Polismyndigheten, polisregion Nord, för att en person
                        omhändertagits för berusning sedan han anträffats i sin bostad


                          Beslutet i korthet: Omhändertagande för berusning får inte göras om den berusade
                          personen anträffas i en bostad. JO har i ärendet granskat omhändertaganden för
                          berusning som gjorts dels på innergården till ett flerfamiljshus, dels i trapphuset i ett
                          flerfamiljshus. Enligt JO kan varken innergården till eller trapphuset i ett flerfamiljshus
                          anses vara ett område som hör till en bostad i den mening som avses i
                          bestämmelserna om omhändertagande för berusning. Det finns därför inget förbud
                          mot omhändertagande för berusning där.
                          Syftet med förbudet mot omhändertagande för berusning när den berusade personen
                          anträffats i en bostad är att skydda den enskildes integritet och privatliv. Vid ett av de
                          granskade omhändertagandena hade personen anträffats i sin bostad men lämnat
                          den för att tala med polisen i trapphuset. Enligt JO kan en berusad person som
                          anträffas i en bostad men väljer att lämna bostaden för att tala med polisen, t.ex. av
                          det skälet att det finns andra personer i bostaden, inte anses ha avstått från det skydd
                          mot att bli omhändertagen för berusning i en bostad som finns i lagen. Detsamma
                          gäller om personen visserligen inte anträffas i en bostad men det är polisen som
                          förmått personen att lämna bostaden för att tala med dem. I sådana situationer finns
                          det enligt JO normalt inte förutsättningar att omhänderta en person för berusning.
                          Polismyndigheten kritiseras för omhändertagandet i trapphuset.

## Anmälan

AA förde i en anmälan till JO fram klagomål mot Polismyndigheten,
                        polisregion Nord, med anledning av att han vid flera tillfällen omhändertagits
                        enligt lagen om omhändertagande av berusade personer m.m. (LOB) i sitt hem.
                        Hans beteende var inte heller sådant att det fanns förutsättningar att omhänderta
                        honom.

## Utredning

Handlingar, bland annat protokoll över omhändertaganden för berusning,
                        hämtades in. Vid genomgång av protokollen framkom att AA vid tre tillfällen
                        omhändertagits i anslutning till sin bostad och vid ett tillfälle i närheten av en
                        bekants bostad. Polismyndigheten anmodades att yttra sig över dessa
                        omhändertaganden, vilka ägde rum den 19 mars 2015, den 27 mars 2015, den
                        30 april 2015 och den 19 september 2015.


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 5583-2015         Sid 2 (6)




Polismyndigheten (BB) yttrade sig efter att de poliser som deltagit vid
omhändertagandena fått tillfälle att lämna upplysningar. I yttrandet angavs
följande om omständigheterna kring de fyra omhändertagandena.

      Det första omhändertagandet inträffade den 19 mars 2015. Vänner till AA
      kontaktade polisen eftersom de var oroliga för honom och han hade uppgett att
      han ville dö. När polispatrullen kom till hans hemadress och ville prata med
      honom insisterade han på att de skulle gå ut och prata i stället. Berörd polisman
      har under handläggningen av JO-ärendet uppgett att samtalet ägde rum på
      innergården. Det fanns flera personer i lägenheten som enligt polisens
      uppfattning bodde tillsammans med AA och som inte var trygga med att ha
      ansvaret för honom under resten av natten. AA var märkbart berusad och hade
      svårt att hålla balansen. Han togs med till polisstationen för tillnyktring då han
      bedömdes kunna utgöra en fara för sig själv. Under färden till stationen hotade
      han med att strypa sig själv och gjorde vissa fysiska anspelningar på detta.
      AA omhändertogs för andra gången den 27 mars 2015. Han ringde själv till
      polisen och meddelade att han satt med en pistol i handen och att han skulle sätta
      en kula i skallen på sig själv. Under samtalet lät han mycket påverkad och han
      hotade även med att sätta en spruta i sig själv så att han somnade. I samband med
      att polispatrullen anlände kom han ut på innergården. Patrullen konstaterade att
      han var uppenbart påverkad, luktade alkohol och uppvisade ett förvirrat och
      något maniskt tillstånd. Suicidhoten ansågs inte vara allvarligt menade men han
      omhändertogs ändå på grund av sin berusning och då han bedömdes kunna
      utgöra en fara för sig själv.
      AA omhändertogs för tredje gången den 30 april 2015. Allmänhet ringde till
      polisen och uppgav att AA var så kraftigt berusad att hans vänner inte kunde ta
      hand om honom. Han hade sprungit ute och ofredat grannarna. När polispatrullen
      kom försökte han springa därifrån. Berörd polisman har under beredningen av
      JO-ärendet uppgett att när polispatrullen kom till platsen befann sig AA på
      innergården, mellan de olika huskropparna, som hör till bostadsområdet och
      försökte springa från platsen. Polispatrullen konstaterade att han var kraftigt
      berusad och fick även uppgift om att han hotat att hoppa ut från ett fönster.
      Patrullen bedömde att han inte kunde ta hand om sig själv och att han kunde
      antas utgöra en fara för sig själv. Under färden till och efter ankomst till
      polisstationen fortsatte han att hota med att ta livet av sig. Det ansågs föreligga
      en påtaglig risk att han skulle göra verklighet av sina hot om att ta livet av sig om
      han inte omhändertogs. Han hade även kunnat fortsätta störa andra i området.
      Vidare ansågs han vara i sådant skick att han på grund av sin berusning hade
      kunnat göra sig själv ordentligt illa.
      Det fjärde omhändertagandet gjordes den 19 september 2015. AA ringde flera
      gånger till polisen och uppgav att han inte orkade mer och att han skulle hänga
      sig. När polispatrullen kom till hans hemadress stod han i trapphuset. Han var
      mycket berusad, luktade alkohol och pratade forcerat och sluddrande. Vidare var
      han ostadig på benen. Han informerades om att han skulle omhändertas eftersom
      han inte bedömdes kunna ta hand om sig själv och ansågs utgöra en fara för sig
      själv, varpå han blev mycket agiterad och satte sig till motvärn.
Polismyndigheten redovisade följande bedömning.
      Enligt Polismyndighetens mening har AA vid varje enskilt omhändertagande
      varit så pass berusad att han antingen inte kunnat ta hand om sig själv, utgjort en
      fara för sig själv eller utgjort en fara för andra. Polismyndigheten anser också att
      varje omhändertagande har varit försvarligt med hänsyn till dess syfte och övriga
      omständigheter.
      Det kan vidare konstateras att AA vid varje enskilt omhändertagande vistats i
      närheten av sin egen eller annans bostad men aldrig i någon bostad. Vid ett
      omhändertagande befann han sig i trapphuset till det hus som han själv bor i och
                                                                       Dnr 5583-2015       Sid 3 (6)




      vid de övriga tre tillfällena befann han sig på innergården som hör till huset och
      närliggande hus. Enligt förarbetena kan även platser i direkt anslutning till en
      bostad anses utgöra sådan plats där omhändertagande inte får ske. Som exempel
      har angetts gårdar och trädgårdar, som får förstås som privata och tillhörande
      bostaden. I aktuella fall rör det sig om mer allmänna ytor som hör till ett
      bostadsområde respektive en trappuppgång som visserligen är ett enskilt
      utrymme men inte en bostad (se t.ex. kommentaren till 1 § LOB i Karnov).
      Polismyndigheten anser att dessa platser inte kan anses höra till AA:s egen eller
      annans bostad.
      Mot denna bakgrund har Polismyndigheten ingen anledning att ifrågasätta att det
      förelåg förutsättningar för de aktuella ingripandena. Myndigheten anser slutligen
      att dokumentationen i ärendena får anses tillräcklig.

Rättsliga utgångspunkter
Den som anträffas så berusad av alkoholdrycker eller annat berusningsmedel att
han eller hon inte kan ta hand om sig själv eller annars utgör en fara för sig själv
eller för någon annan får omhändertas av en polis (1 § första stycket LOB). Ett
omhändertagande får dock inte ske om den berusade personen anträffas där
någon har sin bostad (1 § andra stycket LOB).

Förbudet mot omhändertagande för berusning i bostäder har tillkommit för att
lagen inte opåkallat ska medge ingrepp i en enskilds integritet eller privatliv
(prop. 1983/84:111 s. 37).

Uttrycket ”har sin bostad” innebär samma avgränsning som gäller enligt
bestämmelsen om hemfridsbrott i 4 kap. 6 § brottsbalken. Med ”bostad” avses
också gårdar och trädgårdar i anslutning till bostäder. För att en gård eller en
trädgård ska omfattas av bestämmelsens tillämpningsområde är det inte
nödvändigt att den är inhägnad om det på annat sätt framgår att området hör till
bostaden. Uthus och andra ekonomibyggnader som finns inom gården eller
trädgården liksom gårdsplanen omkring byggnaderna omfattas också av
tillämpningsområdet. Även en tillfällig bostad, t.ex. ett hotellrum, en hytt på en
båt eller ett tält, kan utgöra en persons bostad. (Prop. 1983/84:111 s. 144 och
Berggren m.fl., Brottsbalken, Zeteo, 1 januari 2016, kommentaren till
4 kap. 6 §).

För allmänna platser eller andra enskilda platser än någons bostad finns inget
förbud mot omhändertagande för berusning. Sådana omhändertaganden kan
därför göras i t.ex. en trappuppgång i ett flerfamiljshus (se Berg, Lagen om
omhändertagande av berusade personer m.m. 1 §, Karnov 1 juli 2016, och
Berggren m.fl., se hänvisningen ovan). Omhändertagande för berusning måste
dock tillämpas restriktivt när den berusade befinner sig på ett område som kan
uppfattas som privat (prop. 1983/84:111 s. 37).

I andra privata lokaler än sådana där någon har sin bostad får ett ingripande
göras endast om ett omhändertagande framstår som oundgängligen nödvändigt
(2 kap. 2 § Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om
omhändertagande av berusade personer, RPSFS 2000:57, FAP 023-1).
                                                                  Dnr 5583-2015      Sid 4 (6)




Bedömning
Omhändertagandet den 19 mars 2015
Av utredningen framgår att polisen den 19 mars 2015 kom till AA:s bostad
sedan hans vänner bett om hjälp. I bostaden fanns flera personer utöver AA. När
poliserna ville prata med AA insisterade han på att få gå ut på innergården och
prata där. På innergården gjorde polismännen bedömningen att AA var
märkbart berusad och att han kunde antas utgöra en fara för sig själv. Jag har i
och för sig inget att invända mot bedömningen att AA:s tillstånd var sådant att
han kunde omhändertas.

AA omhändertogs alltså på innergården. En innergård till ett flerfamiljshus kan
inte anses vara ett område som hör till en bostad i den mening som avses i
bestämmelserna om omhändertagande för berusning. Det finns därför inget
förbud mot omhändertagande för berusning där. Anledningen till att AA befann
sig på innergården var dock att han ville tala med poliserna där sedan de
anträffat honom i hans bostad där det fanns flera andra personer.

JO har i flera tidigare beslut ansett att en person som anträffats i en annan
persons bostad och avvisats därifrån med stöd av 13 § polislagen därefter kan
omhändertas för berusning (se t.ex. JO:s beslut den 11 december 2009, dnr
2309-2009). Enligt min mening är situationen emellertid annorlunda om en
berusad person anträffas i en bostad men frivilligt lämnar den för att tala med
polisen.

Som jag nämnt ovan är syftet med förbudet mot omhändertagande i en bostad
att skydda den enskildes integritet och privatliv. Om en person som anträffas
berusad i en bostad väljer att lämna bostaden för att tala med polisen, t.ex. av
det skälet att det finns andra personer i bostaden som han eller hon inte vill ska
ta del av samtalet med polisen, kan han eller hon inte anses ha avstått från det
skydd mot att bli omhändertagen för berusning som 1 § andra stycket LOB ger
uttryck för. Detsamma gäller enligt min mening om personen visserligen inte
anträffas i en bostad men det är polisen som förmått personen att lämna
bostaden för att tala med dem. I sådana situationer finns det alltså normalt inte
förutsättningar att omhänderta en person för berusning. (Se också JK:s beslut
den 3 november 2014, dnr 7656-13-40).

Mot denna bakgrund anser jag att omhändertagandet av AA inte var förenligt
med förbudet mot omhändertagande i 1 § andra stycket LOB.

Jag har förståelse för att de ingripande poliserna ansåg att AA inte kunde
lämnas kvar på platsen. Med hänsyn till vad som kommit fram genom
utredningen får situationen anses ha varit sådan att poliserna hade kunnat
överväga om det fanns förutsättningar att omhänderta AA enligt någon annan
skyddslagstiftning. Det är emellertid ett grundläggande rättssäkerhetskrav att
regler om frihetsberövanden hanteras korrekt och tillämpas endast i den
situation som de är avsedda för. Polismyndigheten kan därför inte undgå kritik
för det inträffade.
                                                                   Dnr 5583-2015      Sid 5 (6)




Omhändertagandena den 27 mars 2015 och den 30 april 2015
Av utredningen framgår att AA den 27 mars 2015 ringde till polisen och
uttryckte att han skulle komma att skada sig själv. Flera polispatruller
beordrades till hans bostad medan AA hade kontakt med polisen på telefon. När
polisen kom till platsen gick AA ut på innergården. Poliserna bedömde där att
hans hot inte var allvarligt menade. De bedömde också att AA var uppenbart
påverkad och att han kunde antas utgöra en fara för sig själv. Jag har inget att
invända mot bedömningen att AA:s tillstånd var sådant att han kunde
omhändertas.

Av utredningen framgår vidare att polis den 30 april 2015 kallades till en adress
där AA befann sig på besök. En person hade ringt till polisen och uppgett att
AA var så berusad att hans kamrater inte kunde ta hand om honom och att AA
ofredat grannar på adressen. När polisen kom till platsen uppgav AA:s kamrater
att de försökt att lugna ned honom men inte lyckats och att de var oroliga för
vad han skulle kunna ta sig till. AA befann sig då på en innergård men sprang
därifrån. En polis sprang i kapp honom. Poliserna bedömde att AA var kraftigt
berusad, att han inte kunde ta hand om sig själv och att han kunde antas utgöra
en fara för sig själv. Jag har inget att invända mot bedömningen att AA:s
tillstånd var sådant att han kunde omhändertas.

AA anträffades vid dessa tillfällen på en innergård och inte i en bostad. Som jag
nämnt ovan finns inget förbud mot omhändertaganden för berusning på en
innergård till ett flerfamiljshus. Det finns ingen uppgift i utredningen som tyder
på att polisen förmått AA att lämna de bostäder han befunnit sig i när polisen
kontaktades. Det finns därför inte grund för någon kritik mot Polismyndigheten
för besluten att omhänderta AA för berusning den 27 mars och 30 april 2015.

Omhändertagandet den 19 september 2015
Av utredningen framgår att AA den 19 september 2015 ringde till polisen flera
gånger och sa att han skulle skada sig själv. Polisen skickade en patrull till AA:s
bostad. När patrullen var på väg sa AA i telefonsamtal med polisens operatör att
han inte ville att polisen skulle komma dit och att han inte skulle släppa in dem.
Senare under samtalet sa han dock att han skulle gå ut och vänta på polisen. När
polisen kom till platsen gick AA ut i trapphuset. Han bad poliserna att få tala
med dem på innergården. Poliserna bedömde där att AA var mycket berusad, att
han inte kunde ta hand om sig själv och att han kunde antas utgöra en fara för
sig själv. Jag har inget att invända mot bedömningen att AA:s tillstånd var
sådant att han kunde omhändertas.

AA anträffades i trapphuset och alltså inte i bostaden. Ett trapphus i ett
flerfamiljshus kan inte anses vara ett område som hör till en bostad i den
mening som avses i bestämmelserna om omhändertagande för berusning. Det
finns därför inget förbud mot omhändertaganden för berusning där. Som jag
redogjort för ovan finns inte heller något förbud mot omhändertagande på
innergården till ett flerfamiljshus. Det finns därför inte grund för någon kritik
                                                             Dnr 5583-2015   Sid 6 (6)




mot Polismyndigheten för beslutet att omhänderta AA för berusning den
19 september 2015.
