# Uttalanden om Migrationsverkets handläggningstider i tillståndsärenden

JO 2017-09-19 dnr 5600-2016

BESLUT
                                                                       Datum             Dnr                    Sid
                                                                       2017-09-19        5600-2016             1 (6)
Justitieombudsmannen                                                                     6033-2016
Cecilia Renfors                                                                          6343-2016
                                                                                         6670-2016
                                                                                         6877-2016




                        Uttalanden om Migrationsverkets handläggningstider i
                        tillståndsärenden

## Bakgrund

Migrationsverket har under lång tid haft problem med handläggningstider som
                        överskrider författningsreglerade tidsfrister i tillståndsärenden. I december 2014
                        kritiserade jag Migrationsverket för långa handläggningstider i bl.a. ärenden om
                        uppehållstillstånd på grund av anknytning och arbete (se JO 2015/16 s. 326, dnr
                        5497-2013). Därefter gjorde jag en särskild uppföljning av de åtgärder som
                        Migrationsverket vidtagit för att komma till rätta med handläggningstiderna.
                        Uppföljningen visade att handläggningstiderna fortsatte att öka i ärenden om
                        uppehållstillstånd på grund av anknytning, trots åtgärder från Migrationsverkets
                        sida. Handläggningstiderna hade även ökat i andra ärendekategorier. Enligt min
                        bedömning berodde de långa handläggningstiderna till stor del på omständig-
                        heter utanför Migrationsverkets kontroll. Jag uttalade därför inte någon
                        ytterligare kritik mot Migrationsverket i mitt beslut den 23 juni 2016, men
                        betonade att situationen var allvarlig och att de långa handläggningstiderna
                        drabbar enskilda svårt. Det yttersta ansvaret för att Migrationsverket kan fatta
                        beslut inom rimlig tid och inom författningsreglerade tidsfrister ligger hos
                        regering och riksdag. Jag lämnade därför över mitt beslut till Justitie-
                        departementet. (Se JO 2016/17 s. 646, dnr 2132-2015.)

                        Det har därefter fortsatt att komma in många klagomål till JO om långsam
                        handläggning hos Migrationsverket, och jag har följt utvecklingen på området
                        bl.a. genom inspektioner hos Migrationsverket samt genom den löpande
                        klagomålshanteringen.

                        Det bör också nämnas att Justitiekanslern (JK) i två beslut den 19 maj 2017
                        prövade skadeståndsanspråk mot staten med hänvisning till lång
                        handläggningstid i ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning, men
                        kom fram till att staten inte var skadeståndsskyldig eftersom dröjsmålen inte var
                        oaktsamma i skadeståndslagens mening mot bakgrund av de mycket speciella
                        omständigheterna (dnr 3990-16-40 och 7552-16-40). JK framhöll dock att en




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A           Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                 Dnr 5600-2016       Sid 2 (6)




överträdelse av en författningsreglerad tidsfrist i många fall kan bedömas som
oaktsam och alltså medföra skadeståndsskyldighet för staten.

Anmälningarna
Under perioden september–november 2016 kom var och en av AA, BB, CC,
DD och EE in med en anmälan till JO om långsam handläggning av ärenden om
uppehållstillstånd på grund av arbete och anknytning. Ärendena framstod som
särskilt anmärkningsvärda eftersom Migrationsverket inte hade vidtagit några
åtgärder alls i dem under lång tid. Jag beslutade därför att utreda dessa ärenden.

Utredningen
Ärende 1 (dnr 5600-2016)
AA anmälde bl.a. att en ansökan om uppehållstillstånd på grund av arbete hade
registrerats hos Migrationsverket den 19 december 2014 och att det fortfarande
inte hade utsetts någon handläggare i ärendet 19 månader senare. Vid
mejlkontakt med Migrationsverket fick AA bara undanflykter till svar.

Migrationsverket anförde bl.a. följande. Ansökan om arbetstillstånd kom in den
19 december 2014 och fördes över till region Syd för handläggning. Därefter
lämnades ärendet över till region Stockholm. Regionen registrerade en första
handläggare i ärendet den 3 mars 2015. Efter det vidtog regionen inga
handläggningsåtgärder. Den 29 februari 2016 skickade regionen ärendet vidare
till region Mitt i enlighet med ett centralt beslut som Migrationsverket fattat
med anledning av det stora antalet ärenden som var registrerade i region
Stockholm. Region Mitt bedömdes ha kapacitet att handlägga och fatta beslut i
ärendet tidigare än region Stockholm. Bland de ärenden som region Mitt tog
över ingick omkring 2 200 ärenden som kommit in under 2014. Efter att en
handläggare blivit registrerad i ärendet den 9 mars 2016 gjordes vissa
kompletteringar den 20 december 2016. Den 23 januari 2017 fattade
Migrationsverket beslut i ärendet.

Ärende 2 (dnr 6033-2016)
Av BB:s anmälan framgick bl.a. följande. Den 16 september 2014 ansökte BB:s
sambo om uppehållstillstånd på grund av anknytning till BB. Migrationsverket
svarade inte på frågor, och BB fick intrycket att myndigheten skickade
standardiserade svar.

Migrationsverket anförde bl.a. följande. Ansökan om uppehållstillstånd kom in
till myndigheten den 16 september 2014. Den 10 mars 2015 påbörjades viss
handläggning; bl.a. begärdes en komplettering av handlingar och en utredning
vid en ambassad. Den 13 mars och den 11 maj 2015 kom ambassadutredningen
och de handlingar som efterfrågats in. Ärendet fördes därefter över till region
Syd för muntlig utredning med BB, som var bosatt i Malmö. Den 12 januari
2017 kallades BB till muntlig utredning som skulle äga rum den 8 februari
2017. Verket fattade beslut om uppehållstillstånd den 21 februari 2017.
                                                                Dnr 5600-2016       Sid 3 (6)




Ärende 3 (dnr 6343-2016)
CC anmälde bl.a. följande. Efter en ansökan om förlängt uppehållstillstånd på
grund av anknytning vidtog Migrationsverket inte några åtgärder i ärendet
under 26 månader och svarade inte heller på frågor om när ärendet skulle börja
handläggas. Även om CC:s partner hade rätt att stanna i Sverige under tiden
ärendet handlades hade hon inte rätt att åka tillbaka till Sverige efter en
utlandsresa. Hon kunde därför inte hälsa på sin dotter och barnbarn.

Migrationsverket anförde bl.a. följande. Den 15 augusti 2014 kom en ansökan
om förlängning av uppehållstillstånd på grund av anknytning in till
myndigheten. Ansökan var inledningsvis registrerad vid en enhet i Örebro.
Under tiden den 15 augusti 2014 till 20 april 2016 ansvarade enheten i Västerås
för ärendet. Ärendet förvaltades av teamledare utan att några faktiska
handläggningsåtgärder vidtogs. Den 6 december 2016 genomförde
Migrationsverket muntliga utredningar med sökanden och med CC. Verket
fattade beslut den 20 december 2016.

Ärende 4 (dnr 6670-2016)
Av DD:s anmälan framgick bl.a. följande. Den 24 oktober 2014 ansökte hans
fru om uppehållstillstånd på grund av anknytning till honom. De fick besked om
att de skulle bli kallade till muntlig utredning, men de har ännu inte fått någon
sådan kallelse. Vid kontakt med Migrationsverket fick de till svar att de måste
fortsätta att vänta på besked.

Migrationsverket anförde bl.a. följande. Den 24 oktober 2014 kom en ansökan
om uppehållstillstånd på grund av anknytning in till myndigheten. Ärendet
handlades inledningsvis av region Stockholm, som den 17 november 2014
begärde in en skriftlig utredning av DD. Han yttrade sig den 8 december 2014.
Den 1 mars 2016 fördes ärendet över till region Syd för muntlig utredning av
DD, som var bosatt i Malmö. Under perioden den 2 mars 2016 till 7 december
2016 kom det in ett antal förfrågningar från DD om ärendet. DD fick bl.a.
besked om Migrationsverkets långa handläggningstider och att han skulle få
besked om kallelse till muntlig utredning. Den 25 januari 2017 höll
Migrationsverket en muntlig utredning i Malmö. I februari 2017 hade beslut
inte fattats i ärendet.

Ärende 5 (dnr 6877-2016)
Av EE:s anmälan framgick bl.a. att hon den 22 september 2014 ansökte om
uppehållstillstånd på grund av anknytning till sin make och att Migrationsverket
vid tidpunkten för anmälan till JO ännu inte hade gett några besked i ärendet.
Att leva åtskild från sin make har haft en mycket negativ inverkan på henne och
gjort hennes liv svårare.

Migrationsverket anförde bl.a. följande. Ansökan om uppehållstillstånd på
grund av anknytning kom in till region Syd den 22 september 2014. Ärendet
fördes över till region Stockholm den 19 november 2014. Regionen skickade ett
                                                                   Dnr 5600-2016      Sid 4 (6)




frågeformulär till EE:s make den 5 december 2014, som svarade den 23
december 2014. Under tiden den 24 mars 2015 till 18 december 2015 kom det
in ett flertal förfrågningar, bl.a. om när beslut kunde fattas i ärendet. Den 29
december 2015 flyttades ärendet till region Syd för muntlig utredning med EE:s
make, som var bosatt i Malmö. Utredningen genomfördes den 6 december
2016. Beslut i ärendet fattades den 25 januari 2017.

Migrationsverkets bedömning
Migrationsverket redovisade i huvudsak följande bedömning av ärendena.

Ansökningarna i de fem ärendena kom in till Migrationsverket under 2014 och
överfördes mellan olika regioner. Den faktiska handläggningen av
ansökningarna påbörjades först efter omkring ett och ett halvt till drygt två år. I
februari 2017 hade beslut ännu inte fattats i ett av ärendena.

Handläggningen har främst fördröjts av det mycket stora antalet ansökningar
om uppehållstillstånd, som lett till att ärenden hamnat i balanser under längre
perioder och att ärenden överförts mellan enheter och regioner. Vidare har de
långa handläggningstiderna berott på hög arbetsbelastning och handläggare som
varit i behov av stöd och vägledning på grund av nyanställning.

Enligt regeringens regleringsbrev till Migrationsverket för 2017 ska
handläggningstiderna för ansökningar på grund av anknytning, arbete och
studier vara så korta som möjligt utifrån ärendets beskaffenhet. Vidare ska
verket ta fram handlingsplaner för hur handläggningen av tillståndsärenden kan
förkortas genom produktivitetsökningar och effektiviseringar.

Enligt Migrationsverkets verksamhetsplan och övergripande planering för bl.a.
2017 arbetar myndigheten för att öka antalet fattade beslut i tillståndsärenden
och väsentligt minska balansen av öppna anknytningsärenden samt halvera
balansen av arbetstillståndsärenden senast vid årsslutet.

Målsättningen är att handläggningstiderna för anknytningsärenden inte ska
överskrida tidsgränserna i utlänningsförordningen efter halvårsskiftet 2018. För
att nå framgång i arbetet med att förkorta handläggningstiderna avser
myndigheten i huvudsak att etablera ett arbetssätt som innebär att ärenden ska
sorteras efter sin beskaffenhet tidigt i processen och vara klara för avgörande.
Myndigheten kommer även att kontinuerligt följa resultat och avvikelser för att
använda det i den fortsatta planeringen och styrningen. För att följa och säkra
den rättsliga kvaliteten ska myndigheten också genomföra nationella
kvalitetsuppföljningar av bl.a. anknytningsärenden.

Migrationsverket har vidare i en särskild instruktion om åtgärder för att förkorta
handläggningstiderna i ärenden om arbetstillstånd under 2017 (SI-01/2017)
beslutat om ett antal åtgärder, t.ex. att utreda möjligheterna att skapa
fördelningsenheter liknande de som finns på asylområdet, göra uppföljning i
                                                                  Dnr 5600-2016      Sid 5 (6)




förhållande till huvudärendet och knyta enskilda ärenden till en ansvarig
handläggare. Syftet är att nå en effektivare och snabbare handläggning.

Rättsliga utgångspunkter
Varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt, snabbt och
billigt som möjligt utan att säkerheten eftersätts (7 § förvaltningslagen, FL).

Ärenden om uppehållstillstånd på grund av anknytning ska avgöras senast inom
nio månader från det att ansökan lämnades in om det inte finns särskilda skäl
(4 kap. 21 a § utlänningsförordningen).

Ett ärende om uppehållstillstånd för arbete ska avgöras senast inom fyra
månader från det att ansökan lämnades in. Den tiden får förlängas om det finns
särskilda skäl eller om ansökan behöver kompletteras (4 kap. 21 b §
utlänningsförordningen).

I ärenden som avser myndighetsutövning mot enskilda ska uppgifter som en
myndighet får på annat sätt än genom en handling och som kan ha betydelse för
utgången i ärendet antecknas (se 15 § FL). JO har vid flera tillfällen uttalat att
alla uppgifter för ärendets bedömning ska redovisas i akten. Även uppgifter som
enbart rör ärendets yttre gång och som inte direkt tillför ärendet sakuppgifter
måste därför i stor utsträckning dokumenteras. (Se JO 2011/12 s. 314, dnr 6090-
2009, särskilt s. 362.)

Bedömning
Migrationsverkets beslut i ärenden om uppehållstillstånd har stor betydelse för
de som berörs. Om ett uppehållstillstånd beviljas innebär det att sökanden får
vistas i Sverige, medan ett avslag som regel innebär att han eller hon måste
lämna landet eller inte får komma hit. Under den tid som det tar att handlägga
ansökningar om uppehållstillstånd lever de som berörs i ovisshet om utgången.
Det kan orsaka otrygghet och lidande samt i en del fall även ekonomiska
förluster att under lång tid vänta på ett beslut som har avgörande betydelse för
personliga och ekonomiska förhållanden. Att långa handläggningstider drabbar
enskilda hårt framgår tydligt av de anmälningar som kommer in till JO och av
de samtal som JO får från personer som befinner sig i den situationen.

En myndighet ska självklart avgöra ärenden inom författningsreglerade frister.
Det är även i övrigt av stor vikt att ärenden vid Migrationsverket kan avgöras
inom rimlig tid, särskilt med hänsyn till att verksamheten har en så stor
påverkan på enskildas liv.

Migrationsverkets handläggningstider i ärenden om uppehållstillstånd på grund
av arbete och anknytning har under de senaste åren legat över, och i många fall
mycket över, författningsreglerade tidsfrister. Det förhållandet, liksom att
ärenden blir liggande under lång tid utan att några faktiska handläggnings-
åtgärder vidtas, är givetvis inte acceptabelt. De ärenden som har varit föremål
för denna granskning illustrerar den aktuella situationen vid verket. Som
                                                                   Dnr 5600-2016      Sid 6 (6)




Migrationsverket konstaterat påbörjades inte någon faktisk handläggning av
ärendena förrän efter omkring 18–24 månader, och i februari 2017 hade beslut
ännu inte fattats i ett av ärendena. Som jag har konstaterat tidigare är det dock
ytterst en fråga för regering och riksdag att se till att Migrationsverket har
resurser för att fatta beslut inom rimlig tid och inom gällande tidsfrister (se JO
2016/17 s. 646).

Migrationsverket har uppgett att myndigheten har genomfört insatser för att
förkorta handläggningstiderna i tillståndsärenden. Jag ser naturligtvis positivt på
att verket vidtar åtgärder för att komma till rätta med de långa handläggnings-
tiderna. I det sammanhanget vill jag framhålla vikten av rutiner som säkerställer
en regelbunden uppföljning av ärendehanteringen. Det är också viktigt att
åtgärder som vidtagits eller överväganden som gjorts dokumenteras, även när
det gäller handläggningsfrågor. Det kan skapa mer gynnsamma förutsättningar
för den fortsatta handläggningen.

Enligt min uppfattning är det i dagsläget för tidigt att dra några slutsatser av
effekterna av de åtgärder som har vidtagits och planeras. Med hänsyn till det
och mot bakgrund av att Migrationsverket inte kommit till rätta med
handläggningstiderna kommer jag att fortsätta att följa utvecklingen.

Med dessa uttalanden avslutar jag ärendena.
