# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skogome, för att ha lämnat tillbaka en begäran om omprövning. Även vissa uttalanden kring myndighetens arbete mot otillåten och otillbörlig påverkan

JO 2025-04-30 dnr 5606-2024

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                   2025-04-30                5606-2024              1 (6)



Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, anstalten Skogome, för att ha
                   lämnat tillbaka en begäran om omprövning. Även vissa
                   uttalanden kring myndighetens arbete mot otillåten och
                   otillbörlig påverkan


                    Beslutet i korthet: En intagen hade ansökt om telefontillstånd men fått avslag. När
                    han lämnade in en hemställan med begäran om omprövning av beslutet skrev han tre
                    ord med versaler. Hemställan togs emot, datumstämplades och signerades. Två
                    dagar senare kom en annan anställd med hemställan och fick honom att ta tillbaka
                    den, bl.a. då det kunde uppfattas som att han försökte påverka beslutsfattaren genom
                    att ha använt versaler.
                    JO konstaterar att hemställan var en inkommen och allmän handling samt att det
                    saknades rättslig grund för att lämna tillbaka den. Anstalten får kritik för hanteringen.
                    Vidare uttalar JO att det är positivt att anstalten och Kriminalvården i stort arbetar med
                    frågor om otillåten och otillbörlig påverkan med anledning av det hårdnade klimatet
                    inom myndigheten. Samtidigt understryker hon att rapporteringen måste ske med
                    eftertänksamhet och med förståelse för de intagnas situation. JO konstaterar att hon
                    kan få anledning att återkomma till saken.

## Anmälan

I en anmälan till JO förde AA fram huvudsakligen följande klagomål mot
                   Kriminalvården, anstalten Skogome, och en anställd där.

                   Han lämnade den 25 mars 2024 in en hemställan med begäran om omprövning
                   av ett beslut rörande telefontillstånd till sin vän. För att poängtera att vännen är
                   närstående skrev han bl.a. detta ord med versaler. Hemställan togs emot, datum-
                   stämplades och signerades av en kriminalvårdare. Två dagar senare kom en
                   annan anställd med hemställan och fick honom att ta tillbaka den. Hon
                   förklarade att hon i vart fall inte skulle handlägga hemställan eftersom han hade
                   skrivit med versaler och hon tyckte att det var otrevligt. Han tvingades att skriva
                   en ny hemställan.

                   AA bifogade del av registerutdrag från Kriminalvårdsregistret (KVR) med en
                   daganteckning från aktuellt datum där bl.a. följande anges [i anteckningen
                   benämns den intagne vid förnamn]:



    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm     Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00    Texttelefon: 020-600 600                     E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                           Dnr 5606-2024        Sid 2 (6)




      AA har lämnat in en hemställan om att han vill ompröva ett avslag kring ett
      telefon-/besöksärende och i slutet av hemställan har han skrivit ”HAN ÄR
      NÄRSTÅENDE” och hänvisat till lagtext. U.T. ger d.d. tillbaka hemställan till
      honom och säger att han får omformulera sig då hemställan ej räknas som
      korrekt ifylld på detta sätt. AA frågar varför och får till svar att det är onödigt att
      uttrycka sig i versaler då det dels kan uppfattas som otrevligt och dels som ett
      påverkansförsök av beslutsfattarna. AA ifrågasätter detta då han tycker att han
      behöver skriva på det sättet eftersom han fick avslag på sin förra ansökan kopplat
      till att personen ej räknades som närstående. U.T. upprepar att hon ej kommer ta
      emot hemställan innan han omformulerat sig och AA tar tillbaka den efter en
      kort diskussion.

Utredning
JO hämtade inledningsvis in kopia av ansökningar och beslut om telefon-
tillstånd från Kriminalvården. Därefter begärde JO att myndigheten skulle yttra
sig över och redovisa sin bedömning av det som kommit fram i anmälan.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, genom regionchefen vid Region Väst,
bl.a. följande:

      Berörd medarbetares synpunkter
      Samtal har förts med namngiven personal och ansvarig kriminalvårdsinspektör
      och i huvudsak framkom följande. Hen kommer ihåg situationen och daganteck-
      ningen som bifogats ärendet stämmer. Hen hanterade situationen på förevarande
      sätt då det under denna period pratades mycket om hur klienter behöver fylla i
      hemställan korrekt och att dessa ska vara fria från påtryckningsförsök. Den
      namngivna personalen tolkade det som att klienter behöver skriva hemställan på
      ett särskilt sätt eftersom hen fått till sig detta från bland annat beslutsfattare. Hen
      valde därför att be honom omformulera sig, detta också mot bakgrund av att
      klienten tidigare lämnat in en hemställan gällande samma fråga och fått avslag.
      –––

## Kriminalvårdens bedömning

Kriminalvården konstaterar att det inte funnits någon rättslig grund för den
      namngivna personalen att inte ta emot och hantera ärendet. Anstalten Skogome
      har vidtagit åtgärder genom att tillse att medarbetaren har vetskap om hantering
      och handläggning av hemställan. Anstalten har även tillsett att övrig personal fått
      påminnelse om hantering och handläggning av hemställan samt en påminnelse
      om att använda anvisningen ”Kriminalvårdens anvisningar för hantering av
      hemställan och underrättelse av handlingar (gäller anstalten Skogome)”.
      […]
AA fick tillfälle att kommentera remissvaret.

Rättsliga utgångspunkter
I 2 kap. 9 § tryckfrihetsförordningen (TF) anges att en handling anses ha
kommit in till en myndighet när den har anlänt till myndigheten eller kommit
behörig befattningshavare till handa. En sådan inkommen handling är enligt
2 kap. 4 § TF allmän om den förvaras hos myndigheten. Av 12 § arkivlagen
(1990:782) framgår att det vid sidan av reglering om gallring och överlämnande
av handlingar till arkivmyndighet saknas möjlighet för en statlig myndighet att
                                                                     Dnr 5606-2024    Sid 3 (6)




avhända sig allmänna handlingar utan författningsstöd eller särskilt beslut av
regeringen.

När en intagen lämnar in en hemställan måste Kriminalvården bedöma om den
kan hanteras med stöd av myndighetens serviceskyldighet eller om det rör sig
om ett formellt ärende. Olika krav ställs nämligen på handläggningen i dessa
situationer. En hemställan som hanteras utifrån serviceskyldigheten kan
besvaras på ett sätt som är lämpligt med hänsyn till omständigheterna. Om en
intagen däremot inleder ett ärende genom sin begäran ställer förvaltningslagen
(2017:900) ett flertal krav på myndighetens hantering, exempelvis i fråga
om hur ett beslut ska utformas. (Se mitt beslut den 30 november 2023,
dnr 8064-2022.) Även i andra fall krävs en mer formell handläggning, t.ex. när
en hemställan utgör en inlaga i ett pågående ärende eller en intagen därigenom
klagar på ett beslut.

Av 14 kap. 1 och 2 §§ fängelselagen (2010:610) framgår att Kriminalvårdens
beslut enligt den lagen får överklagas till allmän förvaltningsdomstol först efter
att de har omprövats av myndigheten. En begäran om omprövning ska vara
skriftlig och ha kommit in till Kriminalvården inom tre veckor från den dag då
den klagande fick del av beslutet. Kriminalvården ska då pröva om skrivelsen
med sådan begäran har kommit in i rätt tid. Om skrivelsen har kommit in för
sent ska den avvisas, om inte förseningen beror på att myndigheten lämnat den
klagande felaktig underrättelse om hur man begär omprövning. (Se 14 kap. 3 §
fängelselagen.) Ett avslag på en ansökan om telefontillstånd är överklagbart på
detta sätt. Handläggningen av en begäran om omprövning ska ske skyndsamt.

En myndighet ska se till att kontakterna med enskilda blir smidiga och enkla.
Myndigheten ska utan onödigt dröjsmål lämna den enskilde sådan hjälp att han
eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den utsträckning som
är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av hjälp och
myndighetens verksamhet. (Se 6 § förvaltningslagen.)

JO har uttalat att Kriminalvården bör ha en generös hållning när det gäller
vilken service och hjälp som ska lämnas till intagna, mot bakgrund av de
särskilda svårigheter som det innebär att vara frihetsberövad. Det gäller i
synnerhet när det framgår att den intagnes avsikt är att tillvarata sin rätt att få
riktigheten av meddelade beslut prövad i högre instans. (Se JO:s beslut
den 20 november 2017, dnr 2301-2017, jfr 1 kap. 4 § fängelselagen.)

Bedömning
Genom utredningen har det framkommit att AA den 25 mars 2024 lämnade in
en hemställan med begäran om omprövning av ett beslut om telefontillstånd,
och att han gjorde det genom en anställd vid anstalten. Handlingen förvarades
därefter inom myndigheten och var alltså allmän. Den lämnades dock tillbaka
till AA två dagar senare av en annan anställd. Detta gjordes för att han skulle
formulera om den, eftersom det bl.a. ansågs att han försökte påverka
                                                                         Dnr 5606-2024         Sid 4 (6)




beslutsfattaren genom att några ord var skrivna med versaler. Agerandet är
anmärkningsvärt. Som jag precis berört har det varit fråga om en inkommen och
allmän handling hos Kriminalvården. Liksom myndigheten konstaterar har det
därmed inte funnits någon rättslig grund för att återlämna den till AA. Anstalten
borde i stället skyndsamt ha behandlat hans begäran. Till följd av att så inte
skedde har Kriminalvårdens ställningstagande blivit fördröjd, om än med någon
enstaka dag. Hanteringen är helt oacceptabel och anstalten förtjänar kritik.

Som framgått har AA:s begäran uppfattats som att han försökt påverka
beslutsfattaren. Jag vill beträffande den omständigheten lyfta fram följande.

Enligt Kriminalvårdens årsredovisning 2023 avspeglas det hårdnade klimatet i
samhället även i myndighetens miljöer, vilket innebar bl.a. en ökad fientlighet
riktad mot medarbetarna med mer hot, våld, trakasserier och otillbörlig
påverkan. Det sägs vidare att rapporteringen då ökade kraftigt, främst när det
gällde försök till otillåten påverkan. Enligt årsredovisningen 2024 har
rapporteringen fortsatt att öka.

Den 1 december 2024 gjordes det ett förtydligande i Kriminalvårdens handbok
om varning, avbrott genom avvikelse och uppskjuten villkorlig frigivning
(2015:1) och där framgår följande.

      Kriminalvården ser allvarligt på handlingar som utgör brott (exempelvis hot mot
      tjänsteman, olaga hot, ofredande, misshandel, skadegörelse) som riktas mot
      medarbetare eller dennes närstående, och som uppfattas som ett försök att med
      tvång påverka hur den anställde ska eller inte ska utföra sina arbetsuppgifter
      (otillåten påverkan). Det gäller även för handlingar som liknar otillåten påverkan
      och som är ägnade att påverka tjänsteutövningen, dock med den skillnaden att
      handlingen inte är brottslig (otillbörlig påverkan). […]
      Av 1 kap. 4 § FäL tydliggörs vikten av att ha förståelse för de särskilda
      svårigheter som ett frihetsberövande är förenat med för den intagne. Av det
      skälet är det väsentligt att särskilja situationer som utgör otillåten och otillbörlig
      påverkan från situationer när en intagen uttrycker frustration, generellt missnöje
      eller allmänna synpunkter. Att en intagen tillvaratar sina rättigheter, framför
      klagomål eller på annat sätt är missbelåten över en uppkommen situation bedöms
      i normalfallet inte utgöra ett påverkansförsök.
      Kammarrätten har uttalat att enbart den omständigheten att den intagne har
      framfört synpunkter på anstaltens rutiner och talat om att denne ska anmäla
      personal bör inte anses utgöra ett olämpligt uppträdande. Det avgörande är hur
      den intagne faktiskt har agerat och betett sig samt hur personalen uppfattat
      situationen (Kammarrätten i Stockholm dom 23 november 2020 i
      mål nr 4397-20).
I myndighetens riktlinjer för medarbetarskydd och otillåten påverkan (2023:6)
sägs att otillbörlig påverkan kan utgöras av handlingar som strider mot god sed,
etik och moral och som ur ett förvaltningsperspektiv kan uppfattas som
olämpligt.

Jag ifrågasätter inte att klimatet inom Kriminalvården har hårdnat och att detta
leder till bl.a. ökad grad av hot och våld såväl mellan intagna som mot
kriminalvårdspersonal samt att de anställda i större utsträckning utsätts för olika
                                                                    Dnr 5606-2024       Sid 5 (6)




former av påverkansförsök. Givetvis är det oacceptabelt när en intagen ägnar sig
åt otillåten eller otillbörlig påverkan. Det är både angeläget och positivt att
anstalten Skogome – och myndigheten i stort – arbetar med att få verksamheten
fri från detta. Samtidigt är det viktigt att kriminalvårdsanställda särskiljer det
som utgör otillåten eller otillbörlig påverkan från situationer där intagna
uttrycker t.ex. frustration, missnöje eller synpunkter. En intagen måste således
få komma till tals, göra sin rätt gällande och uttrycka frustration eller
besvikelse. Vid en anstaltsinspektion framkom inom ett närliggande område att
en intagen hade rapporterats för misstänkt misskötsamhet när han endast hade
påpekat att det var mögel i duscharna. Detta medförde att jag underströk att
intagna självfallet har rätt att framföra sin uppfattning om förhållandena i en
anstalt och att uttrycka andra synpunkter (se JO 2024 s. 222, dnr 4400-2024).
Jag noterar att de nyss redovisade styrande dokumenten innehåller motsvarande
anvisning för den här behandlade saken.

Frågor om otillåten och otillbörlig påverkan granskades vid en inspektion i
februari i år av häktet Bomhus och anstalten Gävle och kommer att tas upp i det
kommande protokollet (dnr 260-2025 och 261-2025). Även om jag har
förståelse för att det kan uppstå svåra gränsdragningar vill jag alltså understryka
att rapporteringen måste ske med eftertänksamhet och med förståelse för de
intagnas situation. Om personal rapporterar rena uttryck för frustration eller
påpekanden om förhållanden inom myndigheten blir rapporteringen
missvisande och ger intryck att förekomsten av påtryckningar är större än vad
som faktiskt är fallet.

Av utredningen framgår att AA hade fått avslag på det sökta telefontillståndet
eftersom hans vän inte bedömdes vara närstående. Jag har för egen del mycket
svårt att se att han kan anses ha försökt påverka beslutsfattaren på ett otillbörligt
sätt enbart genom att skriva med versaler att vännen var närstående. Detta var ju
så att säga själva skälet för att få saken prövad igen och avslagsbeslutet ändrat.
Det framstår enligt min mening som naturligt att AA ville poängtera det här när
han begärde omprövning av beslutet. Jag utgår från att saken inte har varit
föremål för någon slags rapportering.

Det ingår i mitt uppdrag som justitieombudsman att särskilt se till att de som
står under min tillsyn följer regeringsformens föreskrift om saklighet och
opartiskhet i 1 kap. 9 § regeringsformen. Detta framgår av 12 § lagen
(2023:499) med instruktion för Riksdagens ombudsmän (JO). Jag har för
närvarande ett särskilt fokus på denna objektivitetsprincip i såväl klagomåls-
hanteringen som min inspektionsverksamhet. Det kan därför finnas anledning
för mig att återkomma till frågeställningar om otillåten och otillbörlig påverkan.

Ärendet avslutas.
                                                                  Dnr 5606-2024     Sid 6 (6)




Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Sofia Selin har föredragit ärendet och byråchefen Catrine
Björkman har deltagit i beredningen.
