# Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö kommun får kritik för att nämnden hämtade två barn i skolan sedan en domstol hade beslutat att en fader skulle ha ensam vårdnad om barnen

JO 2019-01-29 dnr 5607-2017

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2019-01-29              5607-2017              1 (6)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Arbetsmarknads- och socialnämnden i Malmö kommun får kritik för
                        att nämnden hämtade två barn i skolan sedan en domstol hade
                        beslutat att en fader skulle ha ensam vårdnad om barnen


                          Beslutet i korthet: En domstol beslutade att en fader skulle ha ensam vårdnad om
                          två barn. Vid den tidpunkten bodde barnen hos modern. Samma dag som domen
                          meddelades sökte fadern stöd från socialtjänsten och ville att barnen skulle placeras i
                          ett jourhem. Socialnämnden beslutade att barnen skulle ges vård i ett jourhem och
                          dagen efter hämtade två socialsekreterare barnen från skolan och placerade dem i
                          jourhemmet.
                          När en domstol har beslutat om ändring av vårdnaden om ett barn är det i första hand
                          föräldrarna själva som ska se till att barnet lämnas över till den förälder som har fått
                          vårdnaden om barnet. Socialtjänsten får bistå föräldrarna när ett barn ska flytta från
                          den ena till den andra föräldern. Det förutsätter dock båda föräldrarnas samtycke, och
                          socialtjänstens åtgärder ska ske i samråd med dem. Om föräldrarna är oense får
                          vårdnadshavaren i stället vända sig till en domstol och begära verkställighet av det
                          som domstolen har bestämt enligt reglerna om verkställighet i föräldrabalken.
                          Det fanns enligt JO i och för sig rättsliga förutsättningar för nämnden att bevilja
                          faderns ansökan om vård i jourhem för barnen. För att beslutet skulle kunna
                          verkställas krävdes det dock att vårdnaden faktiskt hade flyttats över till fadern. I det
                          här fallet bodde barnen hos modern. En placering av barnen i jourhemmet förutsatte
                          därför att modern medverkade till att barnen först flyttades över till fadern. Modern fick
                          inte någon möjlighet att frivilligt medverka till det så att beslutet om bistånd kunde
                          verkställas. JO framhåller att det inte kommit fram något som helst skäl till att
                          situationen var så akut att det var nödvändigt att flytta barnen omedelbart. Tvärtom
                          framstår det enligt JO som att brådskan orsakades av nämndens bristande kunskaper
                          om de regler som gäller när beslut om bistånd ska verkställas. Nämndens agerande
                          står i uppenbar strid med hur socialtjänsten ska arbeta. JO ser allvarligt på nämndens
                          agerande och kritiserar den för bristerna i handläggningen.

## Bakgrund

AA och BB har barnen CC och DD tillsammans. I en dom den 15 oktober 2015
                        i mål nr T 10363-13 beslutade Malmö tingsrätt bl.a. att BB skulle ha ensam
                        vårdnad om barnen. Domen gällde omedelbart i den delen. BB vände sig
                        samma dag till socialtjänsten och ansökte om att barnen skulle placeras i ett




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                        Dnr 5607-2017     Sid 2 (6)




jourhem. Dagen efter hämtade två socialsekreterare barnen från skolan och tog
med dem till ett jourhem.

Anmälan
I en anmälan till JO framförde AA flera klagomål mot socialtjänstens
handläggning av ärenden om hennes barn. Hon uppgav bl.a. att socialtjänsten
verkställde tingsrättens dom som om det vore ett akut tvångsomhändertagande
av barnen. Socialsekreterarna hämtade barnen i skolan utan förvarning. Hon
fick ingen information om detta och fick inte möjlighet att förbereda barnen
inför överlämningen.

Utredning

JO hämtade in vissa journalanteckningar som gällde CC och DD och Malmö
tingsrätts dom den 15 oktober 2015 i mål nr T 10363-13.

JO begärde sedan att arbetsmarknads- och socialnämnden skulle yttra sig över
det som AA hade framfört i sin anmälan om att nämnden verkställde
tingsrättens dom genom att hämta barnen CC och DD i skolan.

I ett remissvar anförde nämnden bl.a. följande (de omnämnda bilagorna och
referenserna har utelämnats):

## Sammanfattning

Nämndens sammantagna bedömning i ärendet är att handläggningen har
      hanterats med hänsyn till barnens bästa och gällande lagstiftning. Brister har
      dock identifierats i förhållande till dokumentationsskyldigheten.

## Utredning

–––
      151015 kontaktar CC och DD:s pappa socialtjänsten och ansökte om
      jourhemsplacering för båda barnen för att senare kunna utredas tillsammans med
      sönerna på institution. Pappan berättade att tingsrätten hade meddelat en dom där
      han fått ensam vårdnad, se bilaga l.
      Socialnämnden inledde samma dag utredning enligt 11 kap. l § med stöd av 2 §
      SoL. Utifrån att pappan nu var ensam vårdnadshavare och ansökte om placering
      beslutade socialnämnden 151016 att enligt 4 kap l § SoL bevilja placering av
      barnen, se beslut från verksamhetssystemet Procapita, bilaga 2-3.
      Socialtjänsten hämtade sedan barnen, med pappans godkännande, i skolan
      samma dag.
      DD och CC var jourhemsplacerade fram till mars 2016 då umgänget mellan
      pappan och barnen bedömdes behöva fungera och de behövde upparbeta en
      relation innan de placerades tillsammans på institution.
      160202, i samband med att den utredning som inleddes 151016 avslutades,
      fattades beslut om fortsatt bistånd enligt 4 kap. l § SoL i form av placering i
      jourhem, se bilaga 4-5.
      Socialtjänsten inledde ny utredning och under perioden 160401-160527 utreddes
      pappa och pojkarna tillsammans på utredningsinstitution, Familjehuset i Hörby.
      Utredningen där visade att pappan tillgodosåg barnens behov och därefter
      flyttade barnen hem till sin pappa.
                                                                       Dnr 5607-2017        Sid 3 (6)




      –––

## Bedömning

När socialnämnden fattade beslut om jourhemsplacering av barnen, så gjordes
      detta efter att det under en lång period funnits en stark oro för barnen och deras
      hemförhållanden. Det var socialnämndens uppfattning att barnen var i behov av
      en placering utanför hemmet, både i förhållande till mamman och pappan.
      Pappan, som vid tidpunkten för beslutet var ensam vårdnadshavare, samtyckte
      till placeringen. Utifrån dessa omständigheter fanns förutsättningar för
      socialnämnden att fatta placeringsbeslut och verkställa dessa.
      Socialnämnden har inte verkställt tingsrättens dom och är väl medveten om JO:s
      praxis på området. Även om socialnämnden menar att det nu aktuella ärendet
      skiljer sig något från de ärenden JO tidigare har granskat, vill socialnämnden
      likväl hänvisa till de såväl praktiska som juridiska problem som uppstår när
      kommunens företrädare inte får lämna ett barn till en ensam vårdnadshavare.1
      Socialnämnden har inte fattat ett beslut om tvångsvård i syfte att verkställa en
      vårdnadsdom och har inte heller bistått pappan i att hämta sina barn i skolan i
      syfte att verkställa domen. Istället har socialnämnden fattat beslut om placering i
      jourhem med vårdnadshavarens samtycke. Att pappan hade möjlighet att begära
      verkställighet enligt 21 kap. FB måste särskiljas från socialnämndens fristående
      befogenheter och särskilda ansvar i förhållande till barn. Det kan inte anses
      förenligt med principen om barnets bästa och det särskilda ansvar socialnämnden
      har för barn om socialnämnden hade avstått från att agera och fatta för barnen
      behövliga beslut när förutsättningarna härför var uppfyllda enbart på den
      grunden att pappan var nybliven ensam vårdnadshavare. Socialnämnden anser
      mot denna bakgrund att den inte agerade felaktigt när den fattade
      placeringsbesluten för barnen och verkställde desamma.
      När det gäller handräckningen bedömdes att, baserat på den långa kännedom om
      familjen som fanns, det skulle vara det minst dramatiska för barnen i en väldigt
      turbulent tid och situation att denna skedde i skolan. Bedömning gjordes att det
      var bättre att hämta dem i skolan än att ha med sig polishandräckning till
      mammas hem. Både socialnämnden och pappan hade en oro att det skulle uppstå
      tumult och diskussioner framför barnen vilket inte är för deras bästa. Det har
      även funnits en oro att mamman skulle avvika med barnen samt en oro kring om
      mamman skulle skada sig själv och barnen. Utifrån detta ville man undvika en
      hämtning i hemmet. Pappan var informerad och samtyckte till/önskade att barnen
      hämtades i skolan. Pappa var inte med i skolan och hämtade barnen utifrån att de
      sedan länge inte hade någon kontakt och socialnämnden saknade också
      kännedom om hur relationen mellan barnen och pappan såg ut. Det var
      handläggare som kände barnen som åkte till skolan och socialnämndens
      uppfattning är att det gick lugnt till i skolan. Socialnämnden informerade därefter
      mamman om att barnen var hämtade och mamman fick kontaktuppgifter till
      jourhemmet.
      I barnens akter finns en journalanteckning daterad 151016 som lyder som följer
      ”Fadern får information att socialtjänsten kommer verkställa det som tingsrätten
      beslutat. Ut letar jourhem och kommer återkomma med mer information.”, se
      bilaga 8-9.
      Anteckningen är inte korrekt skriven då den inte återspeglar det som verkligen
      hänt, nämligen att socialnämnden avser fatta placeringsbeslut. Detta är en brist i
      socialnämndens handläggning.
      –––
      Yttrandet har skrivits i samråd med berörda befattningshavare.
AA kommenterade remissvaret och kom in med flera kompletteringar till sin
anmälan. Även en annan person har kommit in med skrivelser i ärendet.
                                                                 Dnr 5607-2017      Sid 4 (6)




Bedömning
Rättsliga utgångspunkter
Socialnämnden ska i sin omsorg om barn och unga ge stöd och hjälp åt föräldrar
som behöver det sedan ett mål om t.ex. vårdnad har avgjorts av en domstol.

När en domstol har beslutat om ändring av vårdnaden om ett barn är det i första
hand föräldrarna själva som ska se till att barnet lämnas över till den förälder
som har fått vårdnaden om barnet. Om föräldrarna önskar det kan socialtjänsten
hjälpa dem med överflyttningen. Om föräldrarna är oense och barnet inte
frivilligt lämnas över till vårdnadshavaren finns det en särskild ordning för hur
överlämningen ska gå till. I ett sådant fall får vårdnadshavaren vända sig till
domstol och begära verkställighet av det som domstolen har bestämt enligt
reglerna i 21 kap. föräldrabalken (FB). Socialtjänsten ska i ett sådant fall inte
bistå vårdnadshavaren.

I 21 kap. FB finns alltså bestämmelser om verkställighet av det som en allmän
domstol har bestämt i en dom eller ett beslut om bl.a. vårdnad. Av
bestämmelserna följer att det är tingsrätten som beslutar om verkställighet av
t.ex. ett beslut om vårdnad efter ansökan av en part. Utgångspunkten vid
handläggningen av mål enligt 21 kap. FB är att barnets bästa ska komma i
främsta rummet och att hänsyn ska tas till barnets vilja med beaktande av
barnets ålder och mognad.

Ett överlämnande av barn ska i första hand ske med parternas frivilliga
medverkan. Innan en domstol förordnar om verkställighet får den ge bl.a. en
tjänsteman inom socialtjänsten i uppdrag att verka för att den som har hand om
barnet frivilligt ska göra det som han eller hon är skyldig att göra enligt
domstolens beslut (21 kap. 2 § FB). När en överflyttning inte sker frivilligt får
tvångsmedel användas. Tingsrätten får, om den förordnar om verkställighet,
besluta om vite eller att barnet ska hämtas genom Polismyndighetens försorg
(3 §). Är det fråga om en dom eller ett beslut om vårdnad får tingsrätten besluta
om hämtning av barnet, om verkställighet annars inte kan ske eller om hämtning
är nödvändig för att undvika att barnet lider allvarlig skada. Har barnet nått en
sådan ålder och mognad att dess vilja bör beaktas, får verkställighet inte ske
mot barnets vilja utom då rätten finner att det är nödvändigt av hänsyn till
barnets bästa (5 §). Rätten ska vägra verkställighet om det är uppenbart att
verkställigheten är oförenlig med barnets bästa (6 §).

Nämndens medverkan genom att hämta barnen i skolan och ta med
dem till ett jourhem
Malmö tingsrätt beslutade i en dom den 15 oktober 2015 bl.a. att BB skulle ha
ensam vårdnad om CC och DD. Domen gällde i den delen omedelbart. Vid den
tidpunkten bodde barnen hos AA. Samma dag som tingsrättens dom
meddelades kontaktade BB socialtjänsten och ansökte om att barnen skulle
placeras i ett jourhem. Dagen efter hämtade två socialsekreterare CC och DD i
skolan och tog med dem till ett jourhem.
                                                                     Dnr 5607-2017      Sid 5 (6)




I CC:s och DD:s journaler den 16 oktober 2015 antecknades följande:

      Fadern får information att socialtjänsten kommer verkställa det som tingsrätten
      beslutat. Ut letar jourhem och kommer återkomma med mer information.
I sitt remissvar har nämnden angett att syftet med att barnen hämtades i skolan
var att verkställa beslutet om att barnen skulle placeras i ett jourhem, och att det
alltså inte handlade om att verkställa tingsrättens dom om ändring i vårdnaden.
Den aktuella journalanteckningen är i så fall oriktig. Här vill jag påminna om
den dokumentationsskyldighet som nämnden har enligt 11 kap. 5 §
socialtjänstlagen (2001:453) och som innebär att dokumentationen ska visa
vilka beslut och åtgärder som vidtas i ärendet samt faktiska omständigheter och
händelser av betydelse. En journalanteckning ska givetvis noggrant och korrekt
återge vad en åtgärd som nämnden vidtar syftar till.

Som framgår av de rättsliga utgångspunkter som jag har redogjort för får
socialnämnden bistå föräldrar när ett barn ska flytta från den ena till den andra
föräldern. Socialnämndens medverkan förutsätter dock båda föräldrarnas
samtycke, och socialtjänstens åtgärder ska ske i samråd med dem.

Efter tingsrättens dom sökte BB stöd från socialtjänsten och ville att barnen
skulle placeras i ett jourhem för att på sikt kunna flytta till honom. Eftersom
fadern var ensam vårdnadshavare delar jag i och för sig nämndens bedömning
att det fanns rättsliga förutsättningar för nämnden att bevilja faderns ansökan
om vård i jourhem för barnen.

När det gäller verkställigheten av ett sådant beslut om bistånd har nämnden gett
uttryck för att nämnden skulle kunna begära biträde av Polismyndigheten för att
verkställa beslutet. Jag vill i det sammanhanget understryka att det över huvud
taget inte finns någon laglig möjlighet för nämnden att verkställa ett beslut om
bistånd som fattas med stöd av socialtjänstlagen genom polishandräckning.
Någon sådan möjlighet som nämnden tycks ha övervägt fanns alltså inte. Det
finns inte heller någon annan möjlighet för nämnden att få frågan om
verkställighet av ett sådant beslut prövat.

Nämndens beslut om vård kunde verkställas först när barnen hade lämnats över
till BB. Vid den aktuella tidpunkten bodde barnen hos AA. En förutsättning för
att kunna placera barnen i jourhemmet var därför att hon medverkade till att
barnen först flyttades över till fadern. Att barnen befann sig i skolan när de
hämtades påverkar inte den bedömningen. När BB vände sig till socialtjänsten
borde nämnden ha tagit kontakt med AA för att försöka få till stånd ett
överlämnande av barnen på frivillig väg. Om det efter en sådan kontakt stod
klart att en överflyttning inte skulle kunna ske i samförstånd med föräldrarna
borde nämnden ha hänvisat BB till att ansöka om verkställighet av tingsrättens
dom med stöd av bestämmelserna i 21 kap. FB.

I detta fall tog nämnden inte någon kontakt med AA innan socialsekreterarna
hämtade barnen i skolan. AA fick alltså inte någon möjlighet att frivilligt
                                                                 Dnr 5607-2017      Sid 6 (6)




medverka till att barnen överlämnades till BB så att beslutet om bistånd därefter
kunde verkställas. Det har inte kommit fram något som helst skäl till att
situationen var så akut att det var nödvändigt att flytta barnen omedelbart.
Tvärtom framstår det som att brådskan orsakades av nämndens bristande
kunskaper om de regler som gäller när ett beslut om bistånd ska verkställas.
Nämnden får naturligtvis lika lite som BB hämta barnen från en förälder för att
genomföra en sådan åtgärd som det var fråga om. Agerandet står i uppenbart
strid med hur socialtjänsten ska arbeta.

Jag ser allvarligt på nämndens agerande. För bristerna i handläggningen
förtjänar nämnden kritik.

Övrigt
Det som AA har anfört i övrigt ger inte anledning till något uttalande eller
någon åtgärd från min sida.

Ärendet avslutas.
