# Kritik mot Socialnämnden i Östhammars kommun för att familjerätten på eget initiativ lämnat ett yttrande till tingsrätten i ett mål om verkställighet enligt 21 kap. föräldrabalken

JO 2013-01-30 dnr 5612-2011

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                     Sid
                                                                           2013-01-30              5612-2011              1 (4)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Östhammars kommun för att familjerätten på
                        eget initiativ lämnat ett yttrande till tingsrätten i ett mål om verkställighet
                        enligt 21 kap. föräldrabalken

## Bakgrund

AA och BB har tillsammans sönerna CC, född 2001, och DD, född 2003. Efter att
                        föräldrarna hade separerat förordnade Uppsala tingsrätt i en dom den 16 oktober
                        2007 att CC skulle ha sitt boende hos AA och att BB skulle ha visst umgänge med
                        honom. Den 1 december 2009 träffade föräldrarna ett avtal, som Socialnämnden i
                        Östhammars kommun godkände, enligt vilket även DD skulle bo hos AA. I
                        anslutning till skolstarten i augusti 2011 hämtade BB barnen och behöll dem hos
                        sig. Efter att BB lämnat DD till AA ansökte AA om verkställighet vid Uppsala
                        tingsrätt av tingsrättens dom rörande CC:s boende. AA yrkande i första hand att
                        tingsrätten skulle förordna om hämtning av CC. Under handläggningen i
                        tingsrätten inkom tjänstemän vid familjerätten med en skrivelse till domstolen. I
                        skrivelsen, daterad den 26 oktober 2011, anfördes följande.

                                  Vi har fått kännedom om att rätten ska besluta om verkställighet i ärendet avseende
                                  CC innebärande att CC ska föras till pappan AA med polishandräckning.
                                  Vi har god kännedom om ärendet och har haft omfattande kontakter med
                                  vårdnadshavarna och samtalat med CC i samband med s.k. snabbupplysning till
                                  rätten. Utifrån konflikterna och tvisten mellan vårdnadshavarna har vi upprepade
                                  gånger erbjudit vårdnadshavarna att delta i samarbetssamtal här för att undvika
                                  upptrappning av tvisten och att skydda CC från dess konsekvenser.
                                  Modern, BB, har sagt ja till samtal men inte pappan, AA.
                                  Vi avråder starkt mot att CC ska föras till pappan och framför allt inte med polis-
                                  insatser med hänvisning till socialtjänstförordningens 5 kap. 2 §.
                                  Vi föreslår att undertecknade familjerättssekreterare förordnas att genomföra en
                                  serie samarbetssamtal för CC:s bästa.
                                  Vi bedömer att, utan ställningstagande i tvisten mellan vårdnadshavarna, det är djupt
                                  skadligt för CC att med tvång föras från mamman till pappan. Vi kommer att utföra
                                  en mer omfattande utredning inför kommande huvudförhandling.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 5612-2011      Sid 2 (4)




Anmälan
AA framförde i en anmälan till JO klagomål mot Socialnämnden i Östhammars
kommun. Han anförde bl.a. att förvaltningen genom att skicka den ovan nämnda
skrivelsen till tingsrätten hade tagit ställning för hans motpart i vårdnadstvisten.

Utredning
Inledningsvis inhämtades Uppsala tingsrätts slutliga beslut den 25 november 2011 i
mål nr Ä 5285-11. Vidare inhämtades muntliga upplysningar från Socialstyrelsen.

Därefter anmodades socialnämnden att inkomma med utredning och yttrande
rörande frågan om nämnden på eget initiativ kan yttra sig till en tingsrätt i ett mål
om verkställighet av dom om boende m.m. Yttrandet skulle även innehålla uppgift
om huruvida de tjänstemän som upprättat skrivelsen hade nämndens delegation att
avge yttrande till tingsrätten samt om yttrandet hade kommunicerats med AA innan
det avsändes från familjerätten till domstolen.

I remissvar anförde nämnden bl.a. följande.

      ---

      Brev/yttrande till Uppsala tingsrätt.
      Den 26 oktober 2011 informerades familjerätten av BB om att tingsrätten efter AA:s
      begäran avsåg att inom kort fatta beslut om verkställighet av dom om boende even-
      tuellt med polishandräckning. Detta besked bekräftades vid telefonsamtal med BB
      biträde, advokat EE. Familjerättssekreterarna och sektionschefen bedömde i samråd att
      det trauma hämtningen skulle innebära särskilt om den skulle ske med polishand-
      räckning var skadlig för CC.
      Bedömningen gjordes med utgångspunkt från den starka konflikten mellan vårdnads-
      havarna och med barnperspektiv.
      Med utgångspunkt i det pågående familjerättsliga ärendet och då det var fara i dröjs-
      mål, väcktes aldrig frågan huruvida brevet skulle ses som ett "yttrande".
      Snarare bedömdes det som mycket angeläget, utifrån kunskap om situationen, att
      rätten brevledes skulle informeras om den bedömning som på goda grunder gjordes
      av familjerätten. Det bör vara upp till rätten att bedöma brevets innehåll och att
      hantera informationen på bästa sätt och efter egna principer och att vid behov helt
      bortse från informationen.
      Ett direkt svar på Justitieombudsmannens fråga är att tjänstemännen inte har nämn-
      dens delegation att yttra sig, om brevet ska anses som ett yttrande, i mål om verkstäl-
      lighet av dom om boende. I själva verket finns inte heller stöd i lagstiftningen för att
      ens Socialnämnden själv skulle kunna yttra sig i en sådan fråga på eget initiativ.
      I det fall brevet ska betraktas som ett yttrande som avgetts utan laglig grund bekla-
      gar Socialnämnden det inträffade och kommer att fästa förvaltningens uppmärksam-
      het på detta förhållande.

      Kommunicering av brevet till AA
      Den 27 oktober 2011 informerades AA per e-post om att en skrivelse skickats till
      tingsrätten:
      "Under gårdagen ringde BB mig med anledning av ditt yrkande om verkställighet
      som kunde leda till polishandräckning. Jag sökte då rättens ordförande utan resul-
      tat. I samråd med vår chef FF faxade vi en skrivelse till Tingsrätten där vi avrådde
                                                                   Dnr 5612-2011    Sid 3 (4)




      från beslut som innebär polishämtning. En sådan åtgärd skulle skada CC, din egen
      ställning och BB:s ställning med fortsatt upptrappning som följd."
      E-postmeddelandet ingår i AA:s anmälan, aktbilaga 16.
AA kommenterade nämndens yttrande och kompletterade sin anmälan.

Bedömning
AA har i sin anmälan och efterföljande skrivelser gjort gällande att Socialnämnden
i Östhammars kommun på flera punkter har begått fel vid handläggningen av
frågor som rör DD och CC. Jag har begränsat min utredning till att avse det s.k.
yttrande som gavs in till Uppsala tingsrätt i verkställighetsmålet.

AA ansökte under hösten 2011 vid Uppsala tingsrätt om verkställighet av en tings-
rättsdom om boende och yrkade i första hand att domstolen skulle förordna om
hämtning av hans son CC. Tjänstemän vid familjerätten i Östhammars kommun
framförde i en skrivelse den 26 oktober 2011 till tingsrätten bl.a. att de ”avråder
starkt mot att CC ska föras till pappan och framför allt inte med polisinsatser med
hänvisning till socialtjänstförordningens 5 kap. 2 §”.

Enligt 6 kap. 19 § föräldrabalken (FB) ska en domstol som handlägger ett mål eller
ärende om vårdnad, boende och umgänge se till att dessa frågor blir tillbörligt
utredda. I domstolens utredningsskyldighet ingår att ge socialnämnden tillfälle att
lämna upplysningar eller att, vid behov, uppdra åt nämnden att verkställa en
vårdnads-, umgänges- eller boendeutredning. Den bestämmelsen gäller inte när
rätten prövar frågor om verkställighet enligt 21 kap. FB av domar eller beslut
rörande vårdnad, boende eller umgänge. Innan rätten beslutar om verkställighet får
den, enligt 21 kap. 2 § FB, uppdra åt bl.a. en ledamot eller suppleant i
socialnämnden eller en tjänsteman inom socialtjänsten att verka för att den som har
hand om barnet frivilligt ska fullgöra vad som åligger honom eller henne. Den som
har fått ett sådant uppdrag ska inom den tid som rätten bestämmer lämna en
redogörelse för de åtgärder som har vidtagits och vad som i övrigt har kommit
fram. Någon annan bestämmelse om att socialtjänsten ska lämna upplysningar till
rätten i ett verkställighetsmål finns inte.

När tjänstemännen skickade sin skrivelse till tingsrätten synes de ha utgått från att
de kunde göra det med stöd av 5 kap. 2 § socialtjänstförordningen (2001:937).
Enligt den bestämmelsen ska socialnämnden, bl.a. om den får veta att någon åtgärd
behöver vidtas i fråga om vårdnad, umgänge eller förmynderskap för ett barn, göra
en framställning eller ansökan om det hos den domstol till vilket ärendet hör. JO
har i ett tidigare ärende ansett att det med stöd av 5 kap. 2 § socialtjänst-
förordningen är möjligt för nämnden att självmant lämna synpunkter till rätten i ett
mål om vårdnad eller umgänge (se JO:s beslut den 21 oktober 1997, dnr 3825-
1996). Paragrafens ordalydelse ger dock inte stöd för att nämnden på eget initiativ
skulle kunna avge ett yttrande till en domstol som handlägger en
verkställighetsfråga.
                                                                    Dnr 5612-2011     Sid 4 (4)




Jag vill inte utesluta att det kan finnas fall då rätten med hänsyn till sin
utredningsskyldighet enligt 12 § lagen (1996:242) om domstolsärenden
(jfr 21 kap. 16 § FB) skulle kunna begära någon form av yttrande eller redogörelse
från socialnämnden i ett verkställighetsmål. Eftersom det inte finns någon
bestämmelse om skyldighet för nämnden att lämna upplysningar till domstolen i ett
sådant fall kan dock nämnden, med hänsyn till bestämmelserna om sekretess, inte
utan vidare lämna uppgifter rörande parterna eller barnet till domstolen. Oavsett
hur man ser på domstolens möjlighet att begära yttrande från socialnämnden finns
det, som framgår ovan, inte någon författningsbestämmelse som ger nämnden rätt
att på eget initiativ avge ett yttrande eller lämna synpunkter till rätten i ett
verkställighetsmål. Nämnden kan därför inte självmant yttra sig eller lämna någon
form av redogörelse rörande parternas förhållanden till domstolen. Givetvis har
inte heller en enskild tjänsteman vid nämndens förvaltning en sådan möjlighet.

När det gäller det nu aktuella ärendet kan jag ha förståelse för att familjerättens
tjänstemän kände oro för CC:s välbefinnande i den tvist som rådde mellan hans
föräldrar samt att familjerätten genom sin skrivelse till tingsrätten ville minimera
den skada som han kunde drabbas av. Det bör också framhållas att skrivelsen inte
utgjorde ett ställningstagande i frågan om AA:s och BB:s lämplighet som föräldrar
utan snarare en uppmaning att inte flytta CC med tvång. Det är dock svårt att
uppfatta skrivelsen som något annat än ett yttrande i målet om verkställighet. Som
påtalats ovan finns inte något lagligt stöd för familjerätten att på eget initiativ ge in
ett sådant yttrande till domstolen. Tjänstemännen borde därför inte ha skickat
skrivelsen till tingsrätten.

Vad som framkommit i övrigt föranleder inte någon åtgärd eller något uttalande
från min sida.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
