# Kritik mot Kriminalvården, anstalten Saltvik, för att ha tagit bort telefonnummer från INTIK-systemet utan att åtgärden har föregåtts av
ett beslut m.m.

JO 2015-02-03 dnr 5614-2014

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2015-02-03              5614-2014              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Elisabet Fura




                        Kritik mot Kriminalvården, anstalten Saltvik, för att ha tagit bort
                        telefonnummer från INTIK-systemet utan att åtgärden har föregåtts av
                        ett beslut m.m.


                          Beslutet i korthet: En intagen har haft ett antal telefonnummer inlagda i
                          Kriminalvårdens s.k. INTIK-system utan att det har funnits beslut om telefontillstånd.
                          Av den anledningen valde anstalten att ta bort dessa nummer. Bland de borttagna
                          telefonnumren fanns nummer som den intagne även i fortsättningen ville ha möjlighet
                          att ringa till. I beslutet uttalar JO bl.a. att Kriminalvårdens åtgärd att ta bort sådana
                          telefonnummer innebär att den intagne inte tillåts ha fortsatt kontakt på de aktuella
                          numren. Det har därmed varit fråga om ärendehandläggning som gått den intagne
                          emot och anstalten kritiseras för att inte ha dokumenterat åtgärden i beslut.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 2 oktober 2014, framförde AA klagomål
                        över Kriminalvårdens, anstalten Saltvik, handläggning av en begäran om tele-
                        fontillstånd. Han anförde i huvudsak följande. Från sommaren 2013 har han haft
                        möjlighet att via Kriminalvårdens INTIK-system ha telefonkontakt med en fri-
                        vårdsinspektör vid Frivården i Stockholm. I september 2014 tillträdde frivårds-
                        inspektören en ny tjänst, och hennes efterträdare tillfrågades om han ville ta
                        över telefonkontakten med AA. Den nya frivårdsinspektören ställde sig positiv
                        till detta, och AA bad sin kontaktperson i anstalten att lägga in den nya frivårds-
                        inspektörens telefonnummer i INTIK-systemet. Han uppmanades då att komma
                        in med en skriftlig begäran om telefontillstånd och lämnade in en sådan den 15
                        september 2014. Den 29 september 2014 meddelade anstalten att han dels inte
                        skulle få något skriftligt beslut i ärendet, dels att numret till frivårdsinspektören
                        inte skulle läggas in i INTIK-systemet. Härigenom har anstalten fråntagit hon-
                        om möjligheten att överklaga ett beslut i en fråga som är av stor betydelse för
                        honom.

                        Till anmälan hade AA bifogat en kopia av begäran om telefontillstånd.

## Utredning

Inledningsvis hämtades muntliga uppgifter in från kriminalvårdsinspektören BB
                        i anstalten Saltvik. Han uppgav i huvudsak följande:



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                    www.jo.se
                                                                         Dnr 5614-2014         Sid 2 (6)




      AA har tidigare haft telefonnummer till myndigheter – exempelvis personer in-
      om frivården och hos JO – inlagda i Kriminalvårdens INTIK-system, utan att an-
      stalten har fattat något beslut om telefontillstånd. Efter att anstalten beslutat att
      ”strama upp” hanteringen i denna del, har alla telefonnummer som inte är kopp-
      lade till ett beslut om telefonstillstånd tagits bort. AA informerades innan så
      skedde. De intagna har i dag möjlighet att ringa till myndighetspersoner via
      tjänstetelefon i ett särskilt rum. Förutsatt att rummet är ledigt ges den intagne
      möjligheten att ringa så fort denne begär detta.
      Mot bakgrund av den nya ordningen uppfattade anstaltens AA:s hemställan från
      den 15 september 2014 som en förfrågan. Anstalten har gett AA ett muntligt be-
      sked om att han får ringa till frivården via tjänstetelefonen. För det fall AA vill få
      ett överklagbart beslut i frågan, måste han först skicka ut en samtyckesblankett
      till den aktuella myndighetspersonen. När blanketten har kommit in till anstalten
      läggs det upp ett ärende angående telefontillstånd.
Därefter remitterades anmälan till Kriminalvården för yttrande. I remissvaret
skulle myndigheten beakta innehållet i 7 kap. 28 § Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse samt ge sin syn på vilka grunder
det är möjligt att formlöst ta bort de telefonnummer som myndigheten sedan
tidigare har lagt in i det s.k. INTIK-systemet.

I sitt remissvar anförde Kriminalvården, huvudkontoret, genom enhetschefen
CC, bl.a. följande:

## Sakförhållanden

Uppgifter om sakförhållandena har hämtats in från region Nord, som i sin tur
      hämtat in uppgifter från anstalten Saltvik. Genom utredningen samt uppgifter
      från Klientadministrativa systemet (KLAS) har sammanfattningsvis följande
      kommit fram.
      AA har haft möjlighet att ringa sin tidigare handläggare vid frivården inom
      INTIK-systemet. Något skriftligt beslut om detta tillstånd har dock inte fattats,
      utan numret lades enbart in i INTIK-systemet. I samband med en översyn av be-
      viljade tillstånd inom INTIK-systemet vid anstalten Saltvik, där anstaltens avsikt
      var att få bort de tillstånd som saknade ett bakomliggande skriftligt beslut, togs
      bl.a. AA:s tillstånd att ringa den aktuella frivårdshandläggaren bort. Tillståndet
      var vid den tidpunkten inte längre aktuellt, eftersom frivårdshandläggaren hade
      slutat och AA:s nya handläggare hade ett annat nummer. AA informerades om
      översynen och att tillståndet tagits bort. Han informerades även om att han hade
      möjlighet att ringa den nya frivårdshandläggaren utanför INTIK-systemet.
      Av dokumentation framgår att AA, den 15 september 2014, ansökt om att få
      ringa sin nuvarande frivårdshandläggare inom INTIK-systemet. Anstalten har till
      JO den 7 oktober 2014 angivit att anstalten informerat AA om att han måste
      skicka en samtyckesblankett till den aktuella myndighetspersonen för att få ett
      överklagbart beslut i frågan. Av anteckning på AA hemställan framgår att an-
      stalten inhämtat ett muntligt samtycke. Den 13 november 2014 beslutade anstalt-
      en bifalla AA:s ansökan om att ringa sin frivårdshandläggare inom INTIK-
      systemet.

## Författningsbestämmelser

Av 20 § förvaltningslagen (1986:223) följer bl.a. att ett beslut varigenom en
      myndighet avgör ett ärende ska innehålla de skäl som bestämt utgången, om
      ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas
      helt eller delvis om t.ex. beslutet inte går någon part emot eller om det av någon
      annan anledning är uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.
                                                                  Dnr 5614-2014       Sid 3 (6)




Enligt 7 kap. 4 § FäL får en intagen stå i förbindelse med en annan person genom
elektronisk kommunikation i den utsträckning det lämpligen kan ske. Sådan
kommunikation får dock vägras om den kan äventyra ordningen och säkerheten,
motverka den intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt vara till skada
för den intagne eller någon annan.
Av de allmänna råden till bestämmelsen, i 7 kap. Kriminalvårdens föreskrifter
och allmänna råd (KVFS 2011:1) om fängelse (FARK Fängelse), framgår att
med uttrycket lämpligen kan ske avses praktiska förutsättningar för elektronisk
kommunikation, t.ex. vad som är möjligt med hänsyn till anstaltens rutiner samt
tillgången till personal och utrustning av sådan kommunikation.
Enligt 7 kap. 11 § FARK Fängelse ska en intagens ansökan om telefontillstånd
betraktas som en ansökan om tillstånd att ringa inom INTIK-systemet, om inte
den intagne anger något annat.
Enligt 7 kap. 13 § FARK Fängelse får en intagen beviljas tillstånd att ringa tele-
fonsamtal utanför INTIK-systemet endast om tillstånd till samtalet av säkerhets-
skäl inte kan beviljas inom det systemet och den intagne har starka skäl för att få
ringa samtalet. Tillstånd till ett telefonsamtal som Kriminalvården ska bekosta
genom bidrag till den intagne får medges utanför INTIK-systemet, även om till-
stånd inom det systemet kan beviljas.
Av allmänt råd till bestämmelsen framgår att starka skäl att få ringa telefonsam-
tal utanför INTIK-systemet kan finnas t.ex. för samtal till en närstående, om be-
hovet av kontakt inte kan tillgodoses på annat sätt, eller för samtal till en advo-
kat.
Av 7 kap. 14 § FARK Fängelse framgår att om tillstånd till telefonsamtal inom
INTIK-systemet inte kan beviljas på grund av säkerhetsskäl och samtal i stället
genomförs utanför det systemet enligt 13 § ska samtalet avlyssnas, om det inte är
uppenbart obehövligt.
Enligt 7 kap. 26 § FARK Fängelse ska den som en intagen vill ta emot besök av
eller kommunicera elektroniskt med tillfrågas om han eller hon samtycker till att
kontakten ska äga rum. I samband med det ska den som kontakten ska äga rum
med informeras om att han eller hon, om samtycke till kontakt lämnas, kan kom-
ma att registreras i Kriminalvårdens datasystem, att Kriminalvården, om sam-
tycke till kontakt lämnas, kan komma att undersöka om han eller hon är dömd
eller misstänkt för brott eller för att utöva brottslig verksamhet och inhämta upp-
lysningar om hans eller hennes personliga förhållanden i övrigt, samt att han
eller hon kan komma att bli föremål för kroppsvisitation eller ytlig kroppsbesikt-
ning vid ett besök. Den intagne ansvarar för att samtycke inhämtas på en blankett
som fastställs av Kriminalvården. Det gäller dock inte om den som kontakten ska
äga rum med är brottsoffer till den intagne och Kriminalvården inhämtar sam-
tycke, eller om det finns särskilda skäl.
Av 7 kap. 27 § FARK Fängelse framgår att om den som kontakten ska äga rum
med inte samtycker till kontakt med den intagne, får den intagne inte beviljas
tillstånd till kontakten.
Av 7 kap. 28 § punkterna 1 och 2 FARK Fängelse framgår att vad som anges i
26 och 27 §§ inte gäller om den som kontakten ska äga rum med är advokat eller
tjänsteman på eller uppdragstagare till en svensk myndighet eller ett internatio-
nellt organ som har av Sverige erkänd behörighet att ta emot klagomål från en-
skilda, och kontakten sker i anledning av den ställningen, samt vid telefonsamtal
som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser och samtalet sker
utanför INTIK-systemet.
Enligt 13 kap. 1 § får en intagen beviljas bidrag enligt bestämmelserna i detta
kapitel, om det är skäligt med hänsyn till den intagnes ekonomiska förhållanden
och att verkställigheten ska kunna genomföras på ett ändamålsenligt sätt. Bidrag
för telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes frigivningsförberedelser
samt bidrag för telefonsamtal till en intagen i anstalten Luleå inom ramen för ett
                                                                   Dnr 5614-2014       Sid 4 (6)




lokalt förmånssystem för yngre intagna får dock beviljas oavsett den intagnes
ekonomiska förhållanden.
Enligt 10 kap. 3 § FARK Fängelse får en intagen beviljas bidrag för ett kortare
telefonsamtal per vecka med närstående barn. En intagen får också beviljas bi-
drag för telefonsamtal som är av stor vikt för hans eller hennes frigivnings-
förberedelser eller som annars är särskilt angelägna.
Av allmänna råd till bestämmelsen framgår att särskilt angelägna telefonsamtal
kan t.ex. vara en sådan underrättelse som avses i 3 § fängelseförordningen
(2010:2010) eller ett telefonsamtal till närstående vid allvarlig sjukdom. Bidrag
för telefonsamtal kan ges genom att Kriminalvården låter den intagne ringa utan-
för INTIK-systemet utan att debitera honom eller henne för samtalskostnaden
eller genom att Kriminalvården ger den intagne telefonkort till INTIK-systemet.
Enligt 7 kap. 31 § FARK fängelse kan ett tillstånd till besök eller elektronisk
kommunikation inom INTIK-systemet återkallas eller på annat sätt ändras till
den intagnes nackdel om besök eller elektronisk kommunikation kan äventyra
säkerheten, motverka den intagnes anpassning i samhället eller på annat sätt kan
vara till skada för den intagne eller någon annan.
Enligt allmänt råd till bestämmelsen bör återkallelse av ett tillstånd endast ske
om det inte är tillräckligt att förena tillståndet med villkor om kontroll enligt
7 kap. 2 eller 3 §§ eller avlyssning enligt 7 kap. 5 § fängelselagen.

Kriminalvårdens bedömning
Inom Kriminalvården finns två sätt för intagna att telefonera, inom INTIK-
systemet samt utanför INTIK-systemet. INTIK-systemet är ett administrativt
betalningssystem som även ger Kriminalvården kontroll över vilka telefon-
nummer som den intagne kan ringa. Ett tillstånd att ringa inom INTIK-systemet
är normalt ett löpande tillstånd. Samtal inom systemet kan endast avlyssnas vid
säkerhetsavdelning. Som framgår av 7 kap. 11 § FARK Fängelse ska en ansökan
om att få ringa ses som en ansökan om att ringa inom INTIK-systemet om det
intagne inte anger något annat.
Endast om ett samtal av säkerhetsskäl inte kan beviljas inom systemet och den
intagne har starka skäl att få ringa samtalet får den intagne beviljas tillstånd att
ringa utanför INTIK-systemet. Därutöver får samtal som Kriminalvården ska
bekosta genom bidrag medges utanför INTIK-systemet, även om tillstånd inom
systemet kan beviljas.
Samtal till en myndighetsperson hanteras normalt utanför INTIK-systemet efter-
som det ofta finns skäl att medge bidrag för samtalet (av stor vikt för den intag-
nes frigivningsförberedelser) och detta enkelt löses genom att anstalten låter den
intagne ringa via tjänstetelefon, utan att den intagne debiteras för samtalet. I de
flesta fall rör det sig dessutom om en enstaka kontakt med myndigheten och inte
en sådan löpande kontakt som INTIK-systemet möjliggör. Därtill kommer att det
vid en myndighet i många fall finns telefonväxlar som möjliggör vidarekoppling
och därmed innebär en säkerhetsrisk. Av såväl praktiska som säkerhetsmässiga
skäl sker alltså samtal till myndighetspersoner i de flesta fall utanför INTIK-
systemet.

Formlöst borttagande av nummer inom INTIK-systemet
Utredningen i ärendet har visat att AA haft ett telefonnummer till sin tidigare
handläggare vid frivården inlagt i INTIK-systemet, utan ett bakomliggande
skriftligt beslut som beviljade detta. Efter en översyn där detta uppdagades
plockades aktuellt nummer bort och i stället medgavs AA att ringa sin nya
handläggare utanför INTIK-systemet. I samband med översynen togs flera
nummer bort ur INTIK-systemet. Samtal till myndighetspersoner fick i stället
hanteras utanför INTIK-systemet.
                                                                       Dnr 5614-2014        Sid 5 (6)




      Oavsett hur ett samtal ansöks eller beviljas utgör frågan om telefontillstånd
      ärendehandläggning och myndighetsutövning som Kriminalvården normalt fattar
      beslut om. Ett förfarande där ett nummer läggs in i INTIK-systemet får anses
      innebära att den intagne ges tillstånd att stå i förbindelse med personen på angiv-
      et nummer inom INTIK-systemet. På motsvarande sätt får förfarandet att ta bort
      ett nummer ur INTIK-systemet anses innebära att den intagne inte längre tillåts
      ha kontakt med personen på angivet nummer inom INTIK-systemet. Att ett
      beviljande av ett tillstånd sker formlöst bedöms inte stå i strid med förvaltnings-
      lagens krav på handläggning. Ett borttagande av ett tillstånd borde dock inte ske
      formlöst, eftersom det normalt utgör ärendehandläggning och åtgärden kan anses
      gå den intagne emot.
      I förevarande fall är det oklart huruvida AA formellt hade ansökt om att ringa
      handläggaren vid frivården inom INTIK-systemet. Det är således inte självklart
      att det rört sig om ärendehandläggning. Dessutom var numret inte längre aktuellt
      när detta togs bort ur INTIK-systemet, då AA hade tilldelats en ny handläggare
      som hade ett annat telefonnummer. Det kan därför diskuteras om det i det aktu-
      ella fallet verkligen var felaktigt att borttagandet av numret skedde formlöst.

      Hanteringen av AA:s ansökan om att få ringa inom INTIK-systemet
      Efter att telefonnumret till den tidigare handläggaren vid frivården hade tagits
      bort hänvisades AA att ringa sin nya handläggare utanför INTIK-systemet i
      stället. Samtalen bekostades av Kriminalvården. Av dokumentation framgår att
      AA, den 15 september 2014, uttryckligen ansökt om att få ringa den nya fri-
      vårdsinspektören inom INTIK-systemet. Att AA fick vänta till den 13 november
      2014 innan han fick ett beslut i frågan är en orimligt lång handläggningstid.

      Samtycke till kontakt med myndighetsperson
      Vad gäller samtyckesfrågan ska ett sådant inhämtas oavsett om kontakten sker
      inom eller utanför INTIK-systemet. Det finns dock undantag från kravet på sam-
      tycke till kontakt angivna i 7 kap. 28 § FARK Fängelse. Något samtycke behöver
      inte inhämtas när en kontakt sker med en tjänsteman på eller uppdragstagare till
      en svensk myndighet, om kontakten sker i anledning av den ställningen. Anstalt-
      en Saltvik har i samtal med JO uppgett att en intagen måste skicka ut en sam-
      tyckesblankett till en myndighetsperson för att få frågan om telefontillstånd till
      myndighetspersonen inom INTIK-systemet prövad. En sådan hantering är fel-
      aktig, dels utifrån att det inte finns något krav på samtycke för en sådan kontakt,
      och dels för att prövningsfrågan inte är avhängigt inhämtade av samtycke.
      Det kan däremot vara lämpligt att Kriminalvården kontaktar myndighetsperson-
      en för att efterhöra om denne samtycker till att dennes telefonnummer läggs in i
      INTIK-systemet hos den intagne, eftersom ett tillstånd att ringa inom INTIK-
      systemet innebär att myndighetspersonens namn registreras i Kriminalvårdens
      system och den intagne ges möjlighet till en obegränsad och löpande kontakt
      med personen.
      Kriminalvården överväger att göra en ändring i 7 kap. 28 § FARK Fängelse av-
      seende undantaget från kravet på samtycke för myndighetspersoner och – på
      samma sätt som för telefonsamtal som är av stor vikt för den intagnes
      frigivningsförberedelser – förutsätta att samtalet ska ske utanför INTIK-
      systemet.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Inledningsvis vill jag framhålla att Kriminalvårdens åtgärd att lägga in i ett tele-
fonnummer i INTIK-systemet, enligt min mening, innebär ett för den enskilde
gynnande beslut om telefontillstånd. Det är alltså inte nödvändigt att anstalten
formulerar ett skriftligt beslut för att åtgärden ska omfattas av exempelvis den
                                                                    Dnr 5614-2014       Sid 6 (6)




grundläggande förvaltningsrättsliga principen om att ett beslut i princip inte kan
återkallas eller ändras av beslutsmyndigheten. (För frågan om i vilka situationer
som en beslutsmyndighet kan frångå huvudregeln och återkalla ett gynnande
beslut, se exempelvis mitt beslut från den 11 februari 2014 i dnr 4217-2013.)

Utredningen visar att anstalten Saltvik tog bort ett antal telefonnummer till olika
myndighetspersoner som AA hade inlagda i INTIK-systemet. I fråga om
telefonnumret till frivårdsinspektören har Kriminalvården framhållit att det
saknade aktualitet och att det därmed kan ifrågasättas om åtgärden inneburit en
ärendehantering. Enligt min mening måste det finnas möjlighet för Kriminal-
vården att formlöst ta bort telefonnummer som inte längre är aktuella. Jag har
därmed ingen invändning mot att anstalten tagit bort telefonnumret utan att
dokumentera åtgärden i ett beslut.

Förutom det inaktuella telefonnumret till frivårdsinspektören tog anstalten även
bort andra telefonnummer där det saknades bakomliggande skriftligt beslut om
telefontillstånd. Bland dessa fanns ett telefonnummer till en tjänsteman på JO:s
kansli. Inte heller i detta fall fattade anstalten något beslut. Det var fråga om ett
alltjämt gällande telefonnummer, och den omständigheten att AA därefter
skickade en s.k. samtyckesblankett till tjänstemannen visar att han var intres-
serad av att behålla kontakten. Anstaltens åtgärd innebar att AA inte tilläts ha
fortsatt kontakt med tjänstemannen på det aktuella telefonnumret. Det har där-
med varit fråga om ärendehandläggning som gått AA emot. Anstalten borde av
den anledningen i enlighet med förvaltningslagens huvudregel ha dokumenterat
åtgärden i ett beslut och på så sätt förklarat för AA varför det tidigare beslutade
telefontillståndet återkallades. Så skedde inte.

Anstaltens handläggning av AA:s telefontillstånd uppvisar ytterligare brister.
Hanteringen av AA:s begäran att få ringa frivårdsinspektören tog drygt två
månader i anspråk. Det var fråga om ett rutinärende, och handläggningstiden
framstår som orimligt lång. Därtill har anstalten, i strid med Kriminalvårdens
föreskrifter, krävt att de tjänstemän som AA velat ha kontakt med skulle komma
in med ett samtycke till detta. Anstalten förtjänar kritik för den bristfälliga
hanteringen.

Avslutningsvis vill jag framhålla att jag delar Kriminalvårdens uppfattning om
det lämpliga i att myndigheten kontaktar de tjänstemän som en intagen vill ha
telefonkontakt med innan registreringen sker i INTIK-systemet.

Ärendet avslutas.
