# Kritik mot Polismyndigheten för att sekretessbelagda uppgifter från en nedlagd förundersökning lämnades ut. Även uttalanden om skyldigheten för myndigheter och tjänstemän att biträda JO i en utredning

JO 2024-06-10 dnr 5614-2023

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr
                                                                          2024-06-10              5614-2023           Sid 1 (7)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                         Kritik mot Polismyndigheten för att sekretessbelagda uppgifter från
                         en nedlagd förundersökning lämnades ut. Även uttalanden om
                         skyldigheten för myndigheter och tjänstemän att biträda JO i en
                         utredning


                          Beslutet i korthet: En person begärde hos Polismyndigheten ut handlingar från en
                          nedlagd förundersökning. Tjänstemannabeskedet var att endast beslutet om att lägga
                          ned förundersökningen skulle lämnas ut. Trots det lämnades den s.k. brottsrapporten
                          ut. Brottsrapporten innehöll sekretessbelagda uppgifter som röjdes genom
                          utlämnandet. JO kritiserar Polismyndigheten för det.
                          JO konstaterar att det genom utredningen inte helt har kunnat klarläggas vad som
                          föregick utlämnandet och uttalar att det är otillfredsställande. Med anledning av brister
                          i Polismyndighetens utredning av händelsen och mot bakgrund av andra iakttagelser
                          och erfarenheter i sin tillsynsverksamhet gör JO uttalanden om skyldigheten för
                          myndigheter och tjänstemän att biträda JO i en utredning.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 7 juli 2023 förde advokaten AA fram
                         klagomål mot Polismyndigheten för sin klient BB:s räkning. AA uppgav
                         huvudsakligen följande.

                         BB, som har skyddade personuppgifter, har barn tillsammans med CC. Det
                         pågår ett vårdnadsmål mellan dem. CC kan inte acceptera att han inte får träffa
                         barnen och att han inte vet var de bor. CC har polisanmälts för brott mot ett av
                         barnen men förundersökningen lades ned.

                         CC begärde ut samtliga handlingar från den nedlagda förundersökningen.
                         Polismyndigheten beslutade att endast åklagarens beslut om att lägga ned
                         förundersökningen skulle lämnas ut till CC. Trots det lämnades brottsrapporten
                         ut, av vilken det framgick bl.a. vem som gjort polisanmälan. Genom anmälarens
                         namn kunde CC ta reda på var BB bodde. Det inträffade har fått långtgående
                         konsekvenser för BB och hennes barn.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:       justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:      08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:          08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                     Dnr 5614-2023      Sid 2 (7)




Utredning
JO begärde att Polismyndigheten skulle yttra sig över anmälan och ange vilka
rutiner som tillämpas vid en begäran om att få ta del av ett beslut om att lägga
ned en förundersökning, och vilket eller vilka dokument som normalt lämnas ut
i sådana fall.

Polismyndigheten (juristen DD) yttrade sig den 5 februari 2024 efter att berörda
befattningshavare fått tillfälle att lämna upplysningar. Myndigheten upplyste
om att de berörda befattningshavarna fått ta del av Polismyndighetens remissvar
och att deras chef avstått från att yttra sig.

Polismyndigheten redogjorde inledningsvis för bakgrunden och vad som
framgår av dokumentationen.

CC begärde att få ut en nedlagd anmälan om sig själv. Anmälan gällde en
åklagarledd förundersökning. Gruppchefen EE meddelade den 19 juni 2023 ett
tjänstemannabesked om att nedläggningsbeslutet kunde lämnas ut. Begäran om
övriga handlingar avslogs. EE upprättade beskedet, och administratören FF
ansvarade för expedieringen. FF skrev ut beskedet och tog ut en brottsrapport
från Polismyndighetens utredningssystem. Av brottsrapporten framgår att
förundersökningen lagts ned, men rapporten innehåller även uppgifter om bl.a.
aktörer. Handlingen lämnades ut i sin helhet tillsammans med
tjänstemannabeskedet och skickades till CC.

CC:s ombud gjorde några dagar senare en förnyad begäran. Ett
tjänstemannabesked lämnades av gruppchefen GG med samma innehåll som
beskedet från den 19 juni. Tjänstemannabeskedet och brottsrapporten skickades
till ombudet. FF ansvarade även för det.

Efter att CC begärt ett myndighetsbeslut upptäckte en jurist att brottsrapporten
lämnats ut i sin helhet till CC och att identiteten på den som gjort polisanmälan,
som var BB:s hyresvärd, hade röjts. AA, polisområdeschefen och rättschefen
inom den berörda polisregionen informerades därefter om det inträffade.

Polismyndigheten redogjorde för synpunkter från berörda befattningshavare.

Administratören FF har uppgett bl.a. följande.

      Utredningssektionen har följande rutiner för hantering av en begäran om allmän
      handling. När begäran kommer in i Polismyndighetens ärendehanteringssystem
      (Pär) [Polisens ärenden, it-stöd för Polismyndighetens allmänna diarium, JO:s
      anm.] fördelas den på gruppchefen för en av de handläggande enheterna. När
      gruppchefen gått igenom ärendet bestämmer denne vilka uppgifter som ska
      respektive inte ska lämnas ut. Som administratör stöttar hon med att ta fram en
      mall för tjänstemannabeskedet och de skriver tillsammans ett utkast till
      tjänstemannabesked utifrån den bedömning som gruppchefen har gjort. Förslag
      till tjänstemannabesked mejlas till gruppchefen som godkänner utkastet eller
      begär att få det justerat. Innan tjänstemannabeskedet skickas till sökanden med
      post, skriver hon ut det tillsammans med eventuella övriga handlingar som har
      bedömts ska lämnas ut, och ger det till berörd gruppchef som får läsa igenom
      handlingarna en sista gång innan det skickas till sökanden.
                                                                          Dnr 5614-2023     Sid 3 (7)




      [Hon, JO:s anm.] minns det relevanta ärendet tydligt. Ärendet började med att
      den misstänkta i ärendet inkom med en begäran om allmän handling den 24 maj
      2023 … Den 30 maj 2023 skickade gruppchefen EE ett mejl till [henne, JO:s
      anm.] där han förklarade omständigheterna kring anmälan och uppdrog åt henne
      att ta kontakt med rättsavdelningen för deras bedömning av begäran.
      Rättsavdelningens svar gav inte tydligt besked för bedömningen av ärendet så
      [hon, JO:s anm.] föreslog för EE att de inte skulle lämna ut några uppgifter alls.
      EE tog telefonkontakt med sökanden och konstaterade efter samtalet att
      sökanden redan kände till att det fanns en anmälan. EE bedömde att
      nedläggningsbeslutet kunde ges ut till sökanden, eftersom det skulle användas i
      en vårdnadstvist. [Hon, JO:s anm.] kände sig tveksam till bedömningen och
      ifrågasatte det flera gånger men skrev som vanligt ihop ett förslag på
      tjänstemannabesked som EE sedan fick godkänna. Hon tog även ut en
      brottsrapport, nedläggningsbeslutet, och visade det i pappersform för EE Hon
      påpekade att det av brottsrapporten framgick namn på anmälaren men EE
      hävdade att det var okej efter det telefonsamtal han haft med sökanden.
      –––
      [H]on och några andra kollegor, däribland EE, får ett mejl från GG där hon
      informerar om att de måste tänka på att ta ut nedläggningsbeslutet på ett speciellt
      sätt ur Polismyndighetens utredningssystem för att inte uppgifter om involverade
      personer, såsom anmälare, ska stå med utan enbart åklagarens beslut. [Hon, JO:s
      anm.] hade fått lära sig att dra ut nedläggningsbeslutet genom att högerklicka på
      ärendenumret i utredningssystemet och sedan välja rapport brott. Hon fick nu
      veta att beslutet rätteligen ska tas ut under åklagarmeddelande. Hon förstod att
      uppgifter om familjen hade blivit röjda och tog kontakt med dåvarande
      sektionschefen HH och berättade om det inträffade.
      Hon är väldigt ledsen för familjens skull och beklagar innerligen de följder som
      den felaktiga hanteringen fått för familjen. Hennes förhoppning är att rutinerna
      för hantering av begäran om allmän handling nu ses över så att arbetsuppgiften
      framöver uppdras åt någon med rätt kompetens som kan säkerställa en rättssäker
      hantering.
FF har vidare uppgett att man blir extra uppmärksam och försiktig när
involverade personer lever med sekretesskyddade uppgifter.

Gruppchefen EE har uppgett bl.a. följande.

      En begäran om allmän handling inkom till Polismyndigheten och han fick
      information från administratören FF om att begäran registrerats i Pär och
      fördelats på honom. Han gick igenom handlingarna i ärendet och bedömde att
      endast åklagarens nedläggningsbeslut kunde lämnas ut. Övriga handlingar
      omfattades av sekretess. Sökanden kontaktade även honom vid något tillfälle per
      telefon och han hänvisade då till den begäran som de fått in. Den 16 juni 2023
      skrev han ett tjänstemannabesked som skickades till administratören för
      effektuering.
Gruppchefen GG har uppgett bl.a. att hon gjorde bedömningen att samma
handling som lämnats ut i EE:s ärende på nytt skulle lämnas ut samt att det är
allvarligt och ledsamt att det blev så stora konsekvenser i det aktuella ärendet.

Polismyndigheten redogjorde för rättslig reglering och myndighetens rutiner för
hantering av begäran om allmän handling samt redovisade följande bedömning.

      Polismyndigheten konstaterar att sökanden, tillika misstänkt i en nedlagd
      förundersökning, vid två tillfällen har fått ta del av brottsrapporten i ett ärende
      när avsikten varit att enbart lämna ut åklagarens underrättelse om
      nedläggningsbeslut. Sekretessbelagda uppgifter har därmed röjts.
                                                                      Dnr 5614-2023     Sid 4 (7)




      Det som kommit fram visar att händelserna berott på en missuppfattning om hur
      man tar fram uppgifterna från Polismyndighetens utredningssystem samt
      bristande kontroller av handlingarna innan de lämnades ut.
      Det kan förväntas att anställda vid Polismyndigheten som prövar ärenden som
      gäller begäran om allmän handling besitter rätt kunskap för uppdraget och utför
      uppgiften med den noggrannhet som respektive ärende kräver. Det står klart att
      nu aktuella ärenden inte har hanterats med den noggrannhet som krävts.
      Av utredningen framgår att FF och GG beklagar det inträffade och själva
      påkallar behov av att den egna arbetsgruppens rutiner avseende hantering av
      begäran om allmän handling ses över. Samtliga medarbetare i arbetsgrupperna
      har fått information om hur de rätteligen tar fram aktuella uppgifter.
      Avslutningsvis beklagar även Polismyndigheten det inträffade.

Bedömning
Sekretessbelagda uppgifter röjdes genom utlämnandet av
brottsrapporten
Av utredningen framgår att brottsrapporten från en nedlagd förundersökning
den 19 juni 2023 lämnades ut till CC som hade varit misstänkt. Av
tjänstemannabeskedet framgår att avsikten var att endast lämna ut
”nedläggningsbeslutet”.

Polismyndigheten har konstaterat att sekretessbelagda uppgifter röjdes genom
utlämnandet. Jag utgår från det. Polismyndigheten kritiseras för att uppgifterna
röjdes.

Det har kommit fram att brottsrapporten lämnades ut även vid ett senare tillfälle
och då till CC:s ombud. Jag går dock inte in på det utlämnandet.

Vad som föregick utlämnandet har inte helt klarlagts
EE var ansvarig för tjänstemannaprövningen av CC:s begäran om utlämnande.
Hans tjänstemannabesked resulterade i utlämnandet den 19 juni, och enligt det
skulle alltså endast åklagarens nedläggningsbeslut lämnas ut. EE har uppgett att
han skickade sitt tjänstemannabesked till administratören FF för vidare
hantering.

Enligt FF tog hon fram handlingen ur Polismyndighetens utredningssystem på
det sätt som hon uppgett att hon blivit upplärd, vilket i praktiken innebar att
brottsrapporten togs fram. Missuppfattningen om hur ett nedläggningsbeslut tas
fram förefaller ha varit en bidragande orsak till att de sekretessbelagda
uppgifterna i brottsrapporten röjdes.

Jag fäster mig dock vid FF:s uppgift om att hon visade en utskrift av
brottsrapporten för EE och påpekade att namnet på den person som gjort
polisanmälan framgick i den. Enligt FF sa EE att det var godtagbart. Med
utgångspunkt i vad FF uppgett uppmärksammades EE alltså på att utlämnandet
kunde medföra att sekretessbelagda uppgifter röjdes. EE har dock inte bemött
FF:s uppgifter i den här centrala delen och inte heller i övrigt lämnat några
uppgifter som syftar till att förklara det inträffade.
                                                                   Dnr 5614-2023      Sid 5 (7)




Om det stämmer att EE kände till att den handling som skulle lämnas ut till CC
innehöll namnet på den som gjort polisanmälan, är det givetvis mycket
allvarligt. Utredningen är dock inte sådan att jag kan slå fast hur det ligger till
med den saken.

Skyldigheten att biträda JO i en utredning
Med anledning av bristerna i utredningen i detta ärende men också mot
bakgrund av andra iakttagelser och erfarenheter som jag gjort i min
tillsynsverksamhet ser jag skäl att utveckla vilken skyldighet som myndigheter
och enskilda tjänstemän har i JO:s utredningar.

Redovisningen är inte uttömmande, och beroende på omständigheterna kan
andra krav ställas på myndigheter och enskilda tjänstemän.

JO utövar tillsyn över tillämpningen i offentlig verksamhet av lagar och andra
föreskrifter. För att JO ska kunna fullgöra sitt grundlagsfästa tillsynsuppdrag är
ett korrekt och fullständigt beslutsunderlag en förutsättning. De som står under
JO:s tillsyn är därför skyldiga att lämna de upplysningar och yttranden som JO
begär. (Se 13 kap. 6 § regeringsformen.) Bestämmelsen innebär en skyldighet
för myndigheter och enskilda tjänstemän att biträda JO i en utredning.
Konstitutionsutskottet har uttalat att det är av stor vikt att denna grundlagsfästa
skyldighet alltigenom efterlevs (se bet. 2023/24:KU11 s. 18).

En ombudsman har enligt bestämmelsen också rätt att få tillgång till domstolars
och förvaltningsmyndigheters protokoll och andra handlingar. Rätten är inte
begränsad av sekretess, och den ger JO rätt att ta del av sådana handlingar som
inte är allmänna. Det innebär exempelvis att även handlingar i ett ärende som
inte har slutbehandlats av myndigheten ska lämnas ut på JO:s begäran.

En ombudsman ska vidta de utredningsåtgärder som han eller hon bedömer är
nödvändiga för att pröva klagomål och andra ärenden. När en ombudsman
enligt regeringsformens föreskrifter begär upplysningar och yttranden i andra
ärenden än dem där han eller hon har beslutat att inleda en förundersökning, får
ombudsmannen förelägga vite om högst 10 000 kronor. En ombudsman får
även döma ut försuttet vite. (Se 33 och 36 §§ lagen med instruktion för
Riksdagens ombudsmän [JO].)

För berörda tjänstemän medför grundlagsbestämmelsen en skyldighet att
sanningsenligt och utan att dölja något uppge alla sakförhållanden som rör
tjänsten och t.ex. ge besked om de tjänsteåtgärder de har vidtagit i form av
beslut eller på andra sätt. En befattningshavare kan inte avstå från att lämna
upplysningar om dessa har betydelse för JO:s utredning.

En offentliganställd person som inte följer JO:s begäran om att lämna
upplysningar i ett tillsynsärende anses åsidosätta sin tjänsteplikt. Skyldigheten
att yttra sig gäller inte när JO hämtar in uppgifter från någon under en
förundersökning.
                                                                  Dnr 5614-2023     Sid 6 (7)




Den granskade myndigheten ska utföra en egen utredning och göra det som är
möjligt för att klarlägga de sakförhållanden som är aktuella. Om JO i sin remiss
ställt frågor ska dessa självfallet besvaras på ett noggrant och uttömmande sätt.
Eventuella oklarheter, motsägelser eller luckor i de upplysningar som en
befattningshavare lämnat är myndigheten skyldig att avhjälpa bl.a. genom
påpekanden och frågor till tjänstemannen.

Om myndigheten bedömer att ytterligare utredning inte kommer att leda till
ökad klarhet, bör det av redovisningen till JO framgå vilka ansträngningar som
gjorts. En myndighet kan alltså inte nöja sig med att utan närmare kommentarer
redovisa exempelvis ofullständiga eller motstridiga utsagor eller förhållanden.
Myndigheten ska i sitt yttrande även redovisa sin bedömning av det som har
kommit fram och hur det förhåller sig till relevant rättslig reglering.

Avslutande synpunkter
Det är otillfredsställande att utredningen inte gett större klarhet i vad som
föregick utlämnandet, framför allt om FF uppmärksammade EE på att
skyddsvärda uppgifter fanns i de handlingar som skulle lämnas ut. Chefen för
FF och EE har avstått från att lämna upplysningar.

Jag kan inte uttala mig om huruvida chefspersonen känt till något om det
inträffade och därmed haft en skyldighet att lämna upplysningar. Vid en
händelse av den här karaktären får det dock som regel anses vara motiverat att
närmaste chef yttrar sig i JO:s utredning. Om chefspersonen inte kunnat bidra
till en allsidig belysning av saken, borde det ha framgått av Polismyndighetens
yttrande. Av yttrandet framgår inte vad myndigheten gjort för att klarlägga vare
sig detta eller om utlämnandet gick till på det sätt som FF beskrivit.

Det kan därför ifrågasättas om Polismyndigheten har gjort det som varit möjligt
för att klarlägga vad som föregick utlämnandet av de sekretessbelagda
uppgifterna.

Utredningen har dock gett underlag för en slutsats i den fråga som anmälan och
min utredning i huvudsak avsett, nämligen om sekretessbelagda uppgifter röjts.
Polismyndigheten har också redovisat sina rutiner vid utlämnanden av allmänna
handlingar. Mot den bakgrunden har jag inte funnit anledning att begära in ett
kompletterande yttrande från Polismyndigheten utan nöjer mig med de
uttalanden som jag gjort ovan. Jag utgår dock från att myndigheten överväger
om det inträffade medför att de aktuella rutinerna behöver ses över.

Det har i anmälan förts fram att det fick långtgående konsekvenser för BB och
hennes barn att de sekretessbelagda uppgifterna röjdes. Det är mycket beklagligt
om det var på det sättet.

Ärendet avslutas.

Beslutet har fattats av JO Per Lennerbrant. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.
                                                              Dnr 5614-2023   Sid 7 (7)




Rättssakkunniga Leo Nilsson Nannini har föredragit ärendet och byråchefen
Nils Västberg har deltagit i beredningen.



Sändlista

AA

Polismyndigheten, Rättsavdelningen (A602.675/2023)
