# Anmälan till JO mot socialtjänsten inom samtliga stadsområdesförvaltningar i Malmö kommun samt Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Syd

JO 2017-04-20 dnr 565-2017

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                     Sid
                                                                          2017-04-20               565-2017               1 (4)
Justitieombudsmannen
Stefan Holgersson




                        Anmälan till JO mot socialtjänsten inom samtliga
                        stadsområdesförvaltningar i Malmö kommun samt Polismyndigheten,
                        gränspolissektionen i region Syd


                          Beslutet i korthet: I november 2016 skickade gränspolisen en begäran till
                          socialtjänsten om adress- och kontaktuppgifter till ett antal namngivna personer med
                          utvisningsbeslut. Socialtjänsten lämnade ut de begärda uppgifter som man hade
                          tillgång till.
                          Den sekretessbrytande bestämmelsen i 17 kap. 1 § utlänningslagen är enligt JO
                          tydligt utformad och lämnar inte utrymme för socialtjänsten att göra egna
                          bedömningar av barnets bästa i det enskilda fallet. Förutsatt att Polismyndigheten
                          begär att få ta del av uppgifter som behövs för att verkställa ett utvisningsbeslut är
                          socialnämnden skyldig att lämna ut dem.
                          Det finns varken någon skyldighet för eller något formellt hinder mot att socialtjänsten
                          på eget initiativ informerar de personer vars adress- och kontaktuppgifter har
                          efterfrågats av eller lämnats ut till gränspolisen. Om en enskild begär att få
                          information i frågan bör en sådan begäran hanteras på samma sätt som andra
                          framställningar om att få ta del av uppgifter hos en myndighet.
                          Det som har kommit fram ger inte anledning för JO att vidta någon utredningsåtgärd.

## Anmälan

Juristen AA vid Unga Forum inom Skåne stadsmission, docenten BB och
                        doktoranden CC vid Malmö högskola samt DD vid Centrum för sociala
                        rättigheter har kommit in med en gemensam anmälan till JO mot socialtjänsten
                        inom samtliga stadsområdesförvaltningar i Malmö kommun samt
                        Polismyndigheten, gränspolissektionen i region Syd. Anmälarna har uppgett
                        bl.a. följande:

                        I november 2016 skickade gränspolisen en begäran till socialtjänsten inom
                        samtliga stadsområdesförvaltningar i Malmö kommun om adress- och
                        kontaktuppgifter till 200 namngivna personer med utvisningsbeslut. Malmö
                        kommun hade de begärda uppgifterna om 32 av personerna, och dessa uppgifter
                        lämnades ut. Det fick långtgående konsekvenser, både för de personer vars
                        adress- och kontaktuppgifter lämnades ut och för andra gömda personer i
                        Malmö. Besluten att lämna ut uppgifterna hade inte föregåtts av någon


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                     Dnr 565-2017       Sid 2 (4)




individuell prövning av barnets bästa. Inte heller polisen verkade ha gjort någon
individuell prövning inför att man begärde ut uppgifterna från socialtjänsten.

Malmö kommun har gett olika besked när det gäller vilka rättigheter enskilda
har att få veta om deras adress- och kontaktuppgifter har begärts eller lämnats
ut. Kommunen har bl.a. hänvisat till tidigare JO-uttalanden om att det med
hänsyn till efterforskningsförbudet är olämpligt att utan vidare berätta för en
enskild att någon har begärt ut uppgifter om honom eller henne. Samtidigt har
kommunen gett uttryck för att socialtjänsten på en fråga från den enskilde kan
ge information om huruvida hans eller hennes adress- och kontaktuppgifter har
efterfrågats av eller lämnats ut till gränspolisen.

Anmälarna har begärt att JO ska uttala sig om gränspolisens respektive
socialtjänstens skyldighet att göra en individuell prövning av barnets bästa inför
att uppgifter av det här slaget begärs respektive lämnas ut. De har även begärt
att JO ska klargöra om de personer vars adress- och kontaktuppgifter har
efterfrågats eller lämnats ut har rätt att få information om det från socialtjänsten.

Bedömning
Socialtjänstens utlämnande av uppgifter till gränspolisen
Av 12 kap. 14 § utlänningslagen (2005:716), UtlL, framgår att
Polismyndigheten i vissa fall kan ha ansvaret för verkställigheten av ett beslut
om utvisning.

Sekretess gäller inom socialtjänsten för uppgift om en enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon närstående till denne lider men (26 kap. 1 § offentlighets- och
sekretesslagen [2009:400], OSL). En uppgift för vilken sekretess gäller enligt
OSL får inte röjas för enskilda eller för andra myndigheter, om inte annat anges
i OSL eller i lag eller förordning som OSL hänvisar till (8 kap. 1 § OSL).
Sekretess hindrar dock inte att en uppgift lämnas till en annan myndighet, om
uppgiftsskyldighet följer av lag eller förordning (10 kap. 28 § OSL). En sådan
sekretessbrytande bestämmelse finns i 17 kap. 1 § UtlL. Av den framgår bl.a. att
socialnämnden ska lämna ut uppgifter om en utlännings personliga förhållanden
om Polismyndigheten begär det och uppgifterna behövs för att verkställa ett
beslut om utvisning. Om en socialnämnd beslutar att avslå en sådan begäran får
Polismyndigheten överklaga beslutet (6 kap. 7 § andra stycket OSL). När det
gäller en myndighets rätt att få ta del av uppgifter från en annan myndighet
ligger alltså ansvaret för att pröva frågan ytterst på domstolarna.

Frågor om individuella prövningar av barnets bästa i olika situationer är inte
enkla att besvara. Jag har i mitt yttrande över Barnrättighetsutredningens
betänkande Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) betonat vikten av
en klar och tydlig lagstiftning vad gäller grundläggande mänskliga rättigheter
(JO:s ärende med dnr R 29-2016). I 1 kap. 10 § UtlL anges att det i fall som rör
ett barn särskilt ska beaktas vad hänsynen till barnets hälsa och utveckling samt
                                                                   Dnr 565-2017       Sid 3 (4)




barnets bästa i övrigt kräver. En liknande bestämmelse finns i 1 kap. 2 § första
stycket socialtjänstlagen (2001:453). Enligt den ska barnets bästa särskilt
beaktas vid åtgärder som rör ett barn.

Jag vill allmänt framhålla att den grundläggande avvägningen mellan olika
intressen görs i den process som föregår riksdagens beslut i ett
lagstiftningsärende (jämför prop. 1996/97:25 s. 246–248). När det gäller
barnrättsperspektivet i asylprocessen har lagstiftaren, utöver portalparagrafen i
1 kap. 10 §, skapat bestämmelser i utlänningslagen som ger särskilt utrymme
för att beakta barnets bästa när det ska fattas ett beslut i utvisningsfrågan och
när ett sådant beslut ska verkställas (se 5 kap. 6 § andra stycket samt 12 kap.
18 § tredje och fjärde stycket UtlL).

Den sekretessbrytande bestämmelsen i 17 kap. 1 § UtlL är tydligt utformad och
lämnar enligt min mening inte utrymme för socialtjänsten att göra egna
bedömningar av barnets bästa i det enskilda fallet. Förutsatt att
Polismyndigheten begär att få ta del av uppgifter som behövs för att verkställa
ett utvisningsbeslut är socialnämnden skyldig att lämna ut dem. Det som har
kommit fram ger mig inte anledning att vidta någon utredningsåtgärd i denna
del.

Information från socialtjänsten till de personer vars uppgifter har
efterfrågats eller lämnats ut
Socialtjänsten har ingen skyldighet att på eget initiativ informera de personer
vars adress- och kontaktuppgifter har efterfrågats av eller lämnats ut till
gränspolisen. Det finns å andra sidan inte något formellt hinder mot att en
socialtjänst upplyser en enskild om att uppgifter som rör honom eller henne har
lämnats ut. Jag vill dock framhålla att det, när det gäller verkställighet av ett
beslut om utvisning, kan uppstå en orimlig situation om en myndighet
motarbetar en annans myndighets uppdrag (jämför prop. 1997/98:182 s. 12).

När det gäller de JO-uttalanden som har tagits upp i anmälan (jämför bl.a.
JO 2011/12 s. 582, dnr 4258-2010, samt JO 2013/14 s. 610, dnr 6403-2011, och
s. 620, dnr 440-2012) vill jag påpeka att i den aktuella situationen, dvs. när
gränspolisen begär att få ta del av uppgifter för att verkställa ett beslut om
utvisning, aktualiseras inte det anonymitetsskydd som tryckfrihetsförordningen
garanterar. JO:s tidigare uttalanden gäller anonymitetsskyddet i
tryckfrihetsförordningen och saknar därför intresse i sammanhanget.

Anmälarna vill även få klarhet i hur socialtjänsten bör agera när den enskilde
själv vänder sig till socialtjänsten och begär att få information om huruvida hans
eller hennes adress- och kontaktuppgifter har efterfrågats av eller lämnats ut till
gränspolisen. Min uppfattning är att om uppgifterna om kontakterna med
gränspolisen finns dokumenterade och framgår av allmänna handlingar ska de
normalt lämnas ut (6 kap. 4 § OSL). Om de begärda uppgifterna inte finns i
allmänna handlingar kan en myndighet ha en skyldighet enligt 4 §
förvaltningslagen (1986:223) att i övrigt lämna upplysningar till en enskild.
                                                                 Dnr 565-2017      Sid 4 (4)




Det finns alltså varken någon skyldighet för eller något formellt hinder mot att
socialtjänsten på eget initiativ informerar de personer vars adress- och
kontaktuppgifter har efterfrågats av eller lämnats ut till gränspolisen. Om en
enskild begär att få information i frågan bör en sådan begäran hanteras på
samma sätt som andra framställningar om att få ta del av uppgifter hos en
myndighet. Klagomålen mot socialtjänsten ger inte heller i denna del anledning
till någon utredningsåtgärd från min sida.

Övrigt
Det som anmälarna har uppgett ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande när det gäller gränspolisen.

Jag finner skäl att skicka en kopia av detta beslut till samtliga
stadsområdesnämnder i Malmö kommun, socialtjänsten inom samtliga
stadsområdesförvaltningar i Malmö kommun och Polismyndigheten,
gränspolissektionen i region Syd.

Ärendet avslutas.
