# Kritik mot Gotlands tingsrätt för att inga åtgärder vidtogs med anledning av skrivelser som måste uppfattas som en ansökan om stämning m.m. och för att skrivelserna sedan förkommit

JO 2010-02-26 dnr 5671-2009

BESLUT
                                                                       Datum              Dnr                     Sid
                                                                       2010-02-26         5671-2009              1 (2)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Gotlands tingsrätt för att inga åtgärder vidtogs med anledning
                        av skrivelser som måste uppfattas som en ansökan om stämning m.m.
                        och för att skrivelserna sedan förkommit

## Anmälan

AA framförde i en anmälan klagomål mot bl.a. Gotlands tingsrätt och uppgav att
                        inga åtgärder vidtagits med anledning av skrivelser han skickat till tingsrätten. Till
                        anmälan fogade han tre skrivelser ställda till tingsrätten, varav två är daterade den
                        23 juli 2009 och en den 12 september. Den sistnämnda är försedd med inkomst-
                        stämpel från tingsrätten den 14 september. I en av skrivelserna daterade i juli anges
                        bl.a. att AA ”besvärar och överklagar härmed mig över tvångsarvsskiftet” den 7
                        juli i ett visst dödsbo. I den andra anges att AA yrkar att en viss person ska ent-
                        ledigas från sitt uppdrag som boutredningsman. I skrivelsen daterad i september
                        refereras till AA:s ”besvärsinlaga” den 23 juli angående tvångsarvskifte.

## Utredning

Muntliga upplysningar inhämtades från en domstolssekreterare vid Gotlands
                        tingsrätt. Hon uppgav bl.a. att det senaste målet eller ärendet som handlades vid
                        tingsrätten med AA som part var ett tvistemål som avslutades i januari 2009.

                        Muntliga upplysningar inhämtades också från lagmannen BB, som även inkom
                        med ett skriftligt yttrande. Han uppgav sammanfattningsvis bl.a. följande. AA
                        besökte tingsrättens reception vid upprepade tillfällen i olika ärenden och vid ett
                        sådant besök under våren eller sommaren år 2009 gav han in en inlaga. Någon
                        månad senare gav han in ytterligare en skrivelse med begäran om svar på sin första
                        skrivelse. Dessa handlingar låg en tid på BB:s skrivbord. BB kunde inte erinra sig
                        innehållet i dessa, men när han fick skrivelserna konstaterade han att de inte hade
                        med något mål eller ärende vid tingsrätten att göra. Hans avsikt var att skriva till
                        AA men så skedde inte. BB uppgav vidare att han sökt efter handlingarna utan att
                        återfinna dem och att hans enda förklaring till detta var att de slängts.

                        Ärendet remitterades till tingsrätten för kompletterande upplysningar rörande
                        handläggningen av AA:s skrivelser. Kopior av de skrivelser som AA fogat till sin
                        JO-anmälan skickades i samband därmed till tingsrätten. BB uppgav i remissvaret




 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                             www.jo.se
                                                                      Dnr 5671-2009    Sid 2 (2)



att skrivelserna var identiska med de skrivelser som kommit in till tingsrätten och
som därefter förkommit. Vidare beklagade han det inträffade.

Bedömning
Av utredningen i ärendet framgår att AA till tingsrätten gav in två skrivelser
daterade den 23 juli 2009. I den ena skrivelsen angav AA bl.a. att han överklagade
ett visst arvsskifte som förrättades den 7 juli 2009 och i den andra att han begärde
att en viss person skulle entledigas från sitt uppdrag som boutredningsman. Vidare
gav AA den 14 september in en skrivelse till tingsrätten där han bl.a. refererade till
sin ”besvärsinlaga” den 23 juli angående arvsskifte. BB tog del av skrivelserna och
gjorde bedömningen att de inte hade med något mål eller ärende vid tingsrätten att
göra. Skrivelserna föranledde inte några åtgärder från tingsrättens sida och har
sedan inte kunnat återfinnas.

Med hänsyn till innehållet i de av AA till tingsrätten ingivna skrivelserna kan jag
inte uppfatta dessa på annat sätt än att han genom dem avsåg att vid tingsrätten dels
väcka talan om klander av arvsskifte, dels ansöka om entledigande av bo-
utredningsman. BB:s underlåtenhet att vidta åtgärder med anledning av
skrivelserna framstår därför som anmärkningsvärd. Givetvis borde skrivelserna
föranlett att ett mål om klander av arvskifte respektive ett ärende om entledigande
av boutredningsman inititerades vid tingsrätten. Det förhållandet att skrivelserna
sedermera förkommit eller till och med kasserats är naturlitgvis helt oacceptabelt.

Sammanfattningsvis är jag mycket kritisk till hur BB hanterat de av AA ingivna
skrivelserna.

Slutligen vill jag endast för tydlighets skull framhålla att det förhållandet att jag
kritiserar BB och anser att saken borde ha hanterats annorlunda inte innebär att
något mål nu intitieras vid tingsrätten. Om AA avser att väcka talan om klander av
arvskifte måste han, då sådan talan ska väckas inom fyra veckor efter delgivning av
skifteshandlingen (23 kap. 5 § första stycket ärvdabalken, förkortad ÄB, och 17
kap. 8 § andra stycket äktenskapsbalken, förkortad ÄktB), ansöka om återställande
av försutten tid och visa att han haft laga förfall för att inte väcka talan i rätt tid. En
sådan ansökan görs skriftligen hos hovrätten inom tre veckor från det att förfallet
upphörde och sist inom ett år från det att tiden för väckande av klandertalan gick ut
(23 kap. 5 § första stycket ÄB, 17 kap. 9 § ÄktB och 58 kap. 11-13 §§
rättegångsbalken).

Vad AA i övrigt har anfört föranleder inte något uttalande från min sida.

Med dessa uttalanden avslutas ärendet.
