# Anmälningar mot Skatteverket, skattekontoret i Halmstad, om handläggningen av taxeringsärenden m.m.

JO 2008-07-04 dnr 5681-2006

BESLUT
                                                                       Datum               Dnr                      Sid
                                                                       2008-07-04          5681-2006              1 (11)
Justitieombudsmannen                                                                       4782-2007
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälningar mot Skatteverket, skattekontoret i Halmstad, om
                        handläggningen av taxeringsärenden m.m.

## Anmälningarna

Dnr 5681-2006
                        I en anmälan, som kom in till JO den 5 december 2006, framförde AA, som ombud
                        för Galiot International AB (Galiot) och för BB, klagomål mot Skatteverkets
                        agerande under en skatterevision och i samband med omprövning av beslut. Av
                        anmälan framgick i huvudsak följande. Skatteverket beslutade i april 2005 att
                        genomföra en skatterevision av Galiot. Som en följd av revisionen beslutade
                        Skatteverket dels om vissa beskattningsändringar för Galiot, dels att höja BB:s
                        taxerade inkomst. Galiot och BB överklagade Skatteverkets beslut och begärde
                        anstånd med betalning av den tillkommande skatten. Både Galiot och BB be-
                        viljades sedermera begärt anstånd.

                        Enligt anmälan hade Skatteverkets handläggare, CC vid skattekontoret i Halmstad,
                        från det att beslutet om revision fattades åsidosatt flera förvaltningsrättsliga regler
                        som gällt för handläggningen, nämligen rätten till partsinsyn, skyldigheten att
                        kommunicera vissa uppgifter som besluten i ärendena sedermera baserades på,
                        skyldigheten att motivera beslut, skyldigheten att beakta objektivitetsprincipen
                        samt skyldigheten att beakta jävsreglerna. När det gäller skyldigheten
                        att motivera beslut framhölls i anmälan särskilt att det av beslutet rörande BB
                        taxeringsåret 2005 inte framgick om det var fråga om skönstaxering eller inte.

                        Dnr 4782-2007
                        I en skrivelse, som kom in till JO den 18 oktober 2007, framförde AA klagomål
                        mot främst CC:s handläggning av olika ärenden, som hade samband med Galiot
                        och BB, rörande DD. Enligt AA hade CC även i dessa ärenden brustit i sin
                        skyldighet att bereda den skattskyldige insyn i och tillgång
                        till samtliga handlingar som tillförts ärendena. Bl.a. hade en förfrågan till skatte-
                        myndigheten i Ryssland delvis undanhållits DD. Vid en ”fullskalig” genomgång av
                        handlingarna i DD:s ärenden upptäcktes vidare flera handlingar som inte tidigare
                        hade sänts över till DD. AA uppgav också att det tagit för lång tid – fyra månader –
                        att fatta beslut i en fråga om anstånd med betalning samt att CC hade underlåtit att
                        dokumentera en av annan myndighet lämnad uppgift om att BB och DD var bröder.


 Riksdagens ombudsmän                       E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                  Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                           Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4             Fax:           08-21 65 58                               www.jo.se
                                                                       Dnr 5681-2006    Sid 2 (11)
                                                                           4782-2007



Uppgiften kom att ligga till grund för ett beslut om upptaxering på grund av ett s.k.
förbjudet lån. Den aktuella uppgiften kommunicerades inte heller med DD innan
beslut fattades.

AA klagade också på Skatteverkets akthantering, att beslutet rörande förbjudet lån
var bristfälligt motiverat samt att det förelegat jäv för CC och att hon brustit i
objektivitet vid handläggningen.

Utredning
Dnr 5681-2006
Skatteverket anmodades att yttra sig över vad som hade anförts i anmälan om
partsinsyn samt över påståendena om bristande kommunicering, beslutsmotivering
och jäv. I remissvaret anförde Skatteverket, genom skattedirektören EE, bl.a.
följande. (De i remissvaret omnämnda yttrandena har utelämnats.)

## Utredning

Skatteverket har inhämtat yttrande från Skatteverkets Västra region. Till regionens
      yttrande har fogats yttrande från skattekontor 1, Göteborg, se bilagor. Av yttrandet
      framgår bl.a. följande.
      Skatteverket beslutade den 4 april 2005 om revision i bolaget Galiot International
      AB. Det som framkom vid revisionen föranledde Skatteverket att den 18 juli respek-
      tive den 12 juli 2006 meddela omprövningsbeslut rörande taxeringarna för Galiot
      och BB. Omprövningsbesluten fattades i skattenämnd efter föredragning av CC. CC
      deltog inte i beslutet.
      Galiot och BB överklagade besluten och begärde anstånd med att betala den skatt
      som påförts genom omprövningsbesluten. I oktober 2006 beslutade Skatteverket att
      inte medge anstånd enligt begäran. Skälet till detta var att klagandena inte ställde
      säkerhet för skattebeloppen. Besluten fattades av CC. Efter överklagan omprövade
      Skatteverket besluten och medgav anstånd utan krav på säkerhet.

      Partsinsyn
      Den 17 augusti 2005 begärde ombudet för BB partsinsyn hos Skatteverkets kontor i
      Halmstad. Skatteverket tillhandahöll handlingarna i ärendet med undantag av hand-
      lingar som krävde en sekretessprövning och därför inte kunde lämnas ut omedelbart.
      Ombudet fick ta del av de pärmar i vilka handlingarna förvarades och kopierade
      själv materialet. Det ”excelark” som handläggaren använde som stöd vid partsinsyn-
      en lämnades inte ut med hänvisning till att det utgjorde arbetsmaterial. Slagremsor
      som utvisade summering av posterna i kontantberäkningen tillhandahölls inte heller.
      Handläggaren förklarade dock hur utgiftsposterna i kontantberäkningen hade be-
      räknats.
      Den 19 september 2005 lämnade handläggaren ut ytterligare handlingar till ombud-
      et. Handläggaren hade inte antecknat vilka handlingar som kopierats av ombudet vid
      partsinsynen den 17 augusti 2005 vilket förklarar handläggarens reservation i e-post-
      meddelandet den 22 september 2005 samt den komplettering av ytterligare handling-
      ar som gjordes den 11 oktober 2005.
      Uppgifterna avseende Eurocard var inte tillförda ärendet vid partsinsynen den 17
      augusti 2005, mer än de betalningar som skett till Eurocard genom bankkontot för
      BB. Underlagen från Eurocard tillfördes ärendet först den 29 november 2005 i
      samband med den muntliga genomgången av revisionen på HBH Consultants KB
      kontor.
      Av anmälan till JO framgår inte vilka handlingar och uppgifter i gransknings-
      promemorian daterad den 21 februari 2006 som enligt ombudet inte tidigare till-
      handahållits av Skatteverket. De uppgifter i granskningspromemorian och om-
                                                                   Dnr 5681-2006      Sid 3 (11)
                                                                        4782-2007



prövningsbeslutet daterat den 12 juli 2007 som inte tillhandahållits med anledning
av partsinsynen den 17 augusti 2005 har inte varit tillförda ärendet vid denna tid-
punkt.
Med anledning av ombudets begäran om partsinsyn den 10 och 11 oktober 2006
översände handläggaren de handlingar som då var tillförda ärendena.

Kommunicering
Skatteverkets revisionspromemoria för Galiot och granskningspromemoria för BB är
upprättade den 1 februari respektive den 20 februari 2005. Med anledning av att
Skatteverket erhöll uppgiften om Solaria Ltd från Ryssland först den 3 maj 2005
nämndes inte uppgiften i promemoriorna. Övriga handlingar vars uppgifter tillförts
ärendena bifogades med promemoriorna som översändes till klagandena.
Promemoriorna med beskattningsförslag låg till grund för de omprövningsbeslut
som därefter fattades i skattenämnd den 12 juli respektive den 18 juli 2006.
Omprövningsbesluten överensstämmer också med de beskattningsförslag som
presenterats i promemoriorna.
Uppgiften om Solaria Ltd har enligt handläggaren inte haft någon betydelse för
beskattningsfrågan i de aktuella ärendena och har av den anledningen inte
kommunicerats de klagande.

Jäv
Klagandena har anfört att uttalanden från handläggaren och åtgärder som vidtagits i
ärendet visar att det föreligger en djup konflikt mellan handläggaren och klagandena
och att handläggaren därmed är jävig.
Handläggaren kan inte påminna sig om att hon vid sammanträffande med FF den 17
augusti 2005 yttrat sig i enlighet med vad FF påstått.
Däremot har handläggaren uttalat att hon behövde arbetsro för att kunna koncentrera
sig på handläggningen av anståndsärendena och för att hinna bli klar med dessa i tid.
Handläggaren uppger sig inte ha upplevt att det förelegat någon konflikt med om-
budet för BB och har varken pratat eller sammanträffat med någon företrädare för
Galiot eller med BB.

Bedömning

Partsinsyn
Enligt reglerna om partsinsyn i 16 § förvaltningslagen (1986:223), FL, har part i ett
ärende rätt att ta del av det som tillförts ärendet.
Ordet ”tillförts” är inte att fatta bokstavligen på det viset att varje handling som fak-
tiskt finns i akten skall anses tillförd ärendet. En part som hos en myndighet begär
att få ta del av akten kan således inte göra anspråk på att allt som förvaras i denna
utan vidare skall visas upp (se Hellners, Malmqvist Kommentar till förvaltnings-
lagen s. 168).
När en part begär partsinsyn finns det inget krav på att framställningen ska behand-
las genast. När ett ärende, som i detta fall, är mycket omfattande kan handläggaren
behöva viss tid för att bedöma vad som tillförts ärendet och vad som eventuellt
omfattas av sekretess. En sådan framställning ska dock handläggas i enlighet med de
allmänna reglerna om myndigheters serviceskyldighet och ärendehandläggning i 4
och 7 §§ FL.
Av utredningen i ärendet framgår inte annat än att handläggaren vid tidpunkterna
för begäran om partsinsyn tillhandahållit de handlingarna som då varit tillförda
ärendena. Skatteverket anser inte att det kan riktas någon kritik mot handläggningen
i detta hänseende.
                                                                        Dnr 5681-2006     Sid 4 (11)
                                                                             4782-2007



      Kommunicering
      Enligt 17 § förvaltningslagen (1986:223), FL, får ett ärende inte avgöras utan att den
      som är sökande, klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som till-
      förts ärendet genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra
      sig över den, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. Enligt punk-
      ten 1 i nämnda bestämmelse får dock myndigheten avgöra ärendet utan att så har
      skett om avgörandet inte går parten emot, om uppgiften saknar betydelse eller om
      åtgärderna av någon annan anledning är uppenbart obehövliga.
      Skatteverket konstaterar att uppgifterna om Solaria Ltd inte kommunicerats med
      klaganden innan Skatteverket meddelade omprövningsbesluten. I förevarande fall
      har revision genomförts i bolaget. De belopp med vilka Skatteverket beslutat ändra
      taxeringen för bolaget stämmer helt överens med de beskattningsförslag som anges i
      revisionspromemorian. Höjningarna är huvudsakligen hänförliga till avdrag för kost-
      nader för Rus Service Ltd. Revisionspromemorian har kommunicerats med bolaget.
      Efter det att revisionspromemorian upprättats har Skatteverket erhållit de i detta
      ärende aktuella uppgifterna om Solaria Ltd. Dessa uppgifter har inte i sig påverkat
      höjningen av bolagets taxeringar. Den uteblivna kommunikationen har därmed inte
      haft någon betydelse för utgången i beskattningsfrågan.
      Uppgifterna om Solaria Ltd har dock som en ny omständighet tagits med i skälen till
      omprövningsbesluten. Detta kan såklart ge anledning att ifrågasätta om inte klagand-
      ena borde ha beretts tillfälle att yttra sig över uppgifterna. Klagandena har dock
      överklagat omprövningsbesluten och i överklagandet framhålls bl.a. att uppgifterna
      om Solaria Ltd är en ny omständighet, som verket skulle ha kommunicerat med
      klaganden innan beslut fattades. Frågan om kommuniceringen kommer således
      eventuellt att bli föremål för länsrättens bedömning och verket avstår därför från att
      här ta ställning i frågan.

      Beslutsmotivering
      Skatteverket delar klagandens uppfattning att det är svårt att förstå om beslutet för
      taxeringsår 2005 är ett beslut om skönstaxering eller inte. Enligt Skatteverkets
      mening får dock motiveringen anses så klar att det går att förstå innebörden av
      beslutet och de omständigheter som föranlett det.

      Jäv
      Enligt 11 § första stycket 5 FL är den som ska handlägga ett ärende jävig om det
      finns någon omständighet som är ägnad att rubba förtroendet för hans opartiskhet i
      ärendet. Enligt 12 § FL får den som är jävig inte delta i handläggningen av ärendet.
      Klagandena har anfört att det föreligger en djup konflikt mellan dem och hand-
      läggaren. Den aktuelle handläggaren är av en annan åsikt. Det råder alltså olika upp-
      fattningar i frågan. Det har dock enligt Skatteverkets mening i utredningen inte
      framkommit något som tyder på att omständigheterna varit sådana att det finns skäl
      att ifrågasätta handläggarens objektivitet och opartiskhet vid handläggningen av
      ärendena.
      Enligt Skatteverkets bedömning innebär inte heller det förhållandet att handläggaren
      reviderat Galiot och utrett ärendena samt fattat beslut till nackdel för de klagande att
      handläggarens opartiskhet rubbats och att det förelegat hinder för handläggaren att
      delta i handläggningen av ärendena i övrigt.
AA yttrade sig över remissvaret.

Dnr 4782-2007
Skatteverket anmodades att yttra sig över vad som hade anförts i anmälan om
partsinsyn samt över påståendena om bristande dokumentation och långsam hand-
läggning av DD:s begäran om anstånd med betalning. I remissvaret anförde Skatte-
verket, genom skattedirektören EE, bl.a. följande. (De i remissvaret omnämnda
yttrandena har utelämnats.)
                                                                  Dnr 5681-2006     Sid 5 (11)
                                                                      4782-2007



Utredning
I Skatteverkets utredning har bl.a. yttranden inhämtats från Skatteverket, västra
regionen. Av regionens yttrande framgår i huvudsak följande.

Partsinsyn
Ombudets begäran om partsinsyn daterad den 11 oktober 2006 ledde till att Skatte-
verket lämnade ut en delvis maskerad kopia av en förfrågan som Skatteverket gjort
till en rysk skattemyndighet. Förfrågan är daterad den 6 juli 2005 och inte den 14
juli 2005. Anledningen till maskeringen var att Skatteverkets handläggare bedömde
att handlingen inte hade tillförts DD:s ärende, d.v.s. inte tillhörde ett ärende där DD
var part utan tillhörde ett ärende mellan Skatteverket och en rysk skattemyndighet.
I samband med ombudets begäran om partsinsyn i februari 2007 sände Skatteverket
en fråga till den ryska myndigheten om uppgifterna som erhållits kunde lämnas ut.
Skatteverket har ännu inte erhållit något svar på denna förfrågan.

Bristande dokumentation
Skatteverkets handläggare hade muntligen fått upplysningar om att BB och DD var
bröder. Någon skriftlig dokumentation om detta finns inte.
Skatteverket har i ett omprövningsbeslut av den 28 november 2006 ändrat sitt
tidigare beslut av den 11 maj 2006 avseende DD.

Långsam handläggning
Begäran om anstånd med betalning av inkomstskatten avseende taxeringsåret 2006
inkom till Skatteverket den 7 november 2006. Begäran inkom innan debiterings-
beslut var fattat. I avsaknad av debiteringsbeslut fanns det ingen möjlighet att bevilja
anstånd med betalningen. Debiteringen skedde först i december månad. I ett beslut
av den 6 mars 2007 beviljades DD anstånd. Regionen medger att beslutet hade
kunnat meddelas tidigare. Samtidigt har det fattats innan skattens förfallodag den 12
mars 2007, varför dröjsmålet inte föranlett någon rättsförlust.
Huvudkontoret har under utredningen varit i kontakt med skattekontoret i Halmstad
och skattekontor 1 Göteborg. Akter som är aktuella i ärendet rörande DD har också
lånats in.
Av huvudkontorets utredning har framkommit följande.
Vid tidpunkterna för begäran om partsinsynen den 11 oktober 2006 och den 15
februari 2007 är främst följande ärenden nu av intresse.



Dnr                       Tax. år        Avser                 SKV:s beslut

114 298755-06/5472        2003           Omprövning –          060511
                                         förbjudet lån

 114 382704-06/5481       2003           Överklagande          061128 bifall
                                         inkommet 060607

 114 588582-06/5472       2006           Grundbeslut –         060927
                                         inkomst av tjänst

 114 690867-06/5481       2006           Överklagande          061227 över-
                                         inkommet 061108       lämnat till LR
                                                                  Dnr 5681-2006       Sid 6 (11)
                                                                      4782-2007




  114 690886-06/5313         2006          Anstånd med inb.      070306 bifall
                                           av skatt ink.
                                           061108



Begäran om partsinsyn oktober 2006
Det enda ärende avseende DD som pågick i oktober 2006 var överklagandet av 2003
års omprövningsbeslut. Grundbeslutet för 2006 var avslutat och överklagandet hade
ännu inte inkommit.
Begärda handlingar rörande DD översändes till ombudet den 16 oktober 2006.
Ombudet har till JO uppgett att en förfrågan till en rysk myndighet daterad den 14
juli 2005 inte lämnades ut efter begäran om partsinsyn i oktober 2006.
Skatteverkets förfrågan till den ryska myndigheten är daterad den 6 juli 2005 och
inte den 14 juli 2005. En möjlig orsak till att Ryssland har angett den 14 juli kan
vara att handlingen kan ha kommit in till den ryska myndigheten den 14 juli.
När begäran om partsinsyn kom in i oktober 2006 hade uppgifter ur svaret från
handräckningen ännu inte tillförts DD:s ärende (2006 års taxering). Således var inte
heller Skatteverkets förfrågan till Ryssland tillförd ärendet. Detta bekräftas av att
grundbeslutet av den 26 september 2006 inte omfattar några uppgifter från den ryska
myndigheten samt att deklarationsakten saknar handlingar avseende handräcknings-
ärendet.
Av ombudets skrivelse till JO framgår vidare att material rörande en fastighet som
DD köpt, en årsvärdepappersförteckning från en bank samt en insättning som
gjordes i samband med en fastighetsförsäljning inte heller lämnades ut vid detta
tillfälle.
Vid utredningen har framkommit att Skatteverket hade begärt in handlingarna
avseende fastigheten genom ett så kallat tredjemansföreläggande. De begärda
handlingarna inkom till Skatteverket först den 1 respektive den 14 december 2006,
d.v.s. efter den tidpunkt begäran om partsinsyn besvarats.
Vad gäller insättningen framgår det inte vilken insättning som ombudet avser.
Möjligen kan det vara en insättning som inte tillförts just DD:s ärende, trots att DD:s
namn förekom på handlingen. Eftersom flera av personerna som är aktuella i
utredningen hade ett nära samarbete med regelbundna transaktioner, kan handlingen
vara tillförd någon annan persons ärende.
Årsvärdepappersförteckningen har inte tillförts DD:s ärende.

Begäran om partsinsyn februari 2007
Vid den partsinsyn, som efter begäran i februari 2007, genomfördes under flera
dagar i mars och april 2007 fick ombudet tillgång till samtliga handlingar som
tillförts ärendena.

Bedömning

Partsinsyn
Enligt 16 § förvaltningslagen (1986:223), FL, har den enskilde i egenskap av part i
ett ärende som huvudregel rätt att ta del av det som har tillförts ärendet.
Insynsrätten gäller allt som har tillförts ärendet, oavsett om det är fråga om allmänna
handlingar eller inte. Detta innebär att part har rätt att ta del av t.ex. uppgifter som
myndigheten antecknat enligt 15 § FL. Det avgörande är, som framgår av lagtexten,
om materialet har tillförts ärendet eller inte.
                                                                    Dnr 5681-2006      Sid 7 (11)
                                                                        4782-2007



Bestämmelsen i 16 § FL torde endast gälla pågående ärenden. Detta hindrar inte att
en rätt till partsinsyn kan finnas också efter det att ett ärende har avslutats. I vilken
utsträckning en sådan rätt finns får avgöras med ledning av praxis och allmänna
rättsgrundsatser. Den som har beaktansvärda motiv för sin begäran bör anses ha en
sådan rätt, se bl.a. Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer,
s. 164 f.
När ombudet begärde partsinsyn i oktober 2006 var endast ärendet rörande 2003 års
taxering öppet. Ombudet erhöll dock partsinsyn även i de ärenden rörande 2006 års
taxering som då var avslutade.
Vid en genomgång av ärendet avseende 2006 års taxering bekräftas uppgiften om att
bygghandlingarna inkom först den 1 respektive den 14 december 2006, d.v.s. efter
partsinsynen i oktober 2006. Det framgår inte heller att några uppgifter som in-
hämtats via handräckning från Ryssland har tagits in i ärendet vid denna tidpunkt.
Av Skatteverkets utredning har inte annat framkommit än att ombudet vid partsinsyn
i oktober 2006, fått ta del av de handlingar och uppgifter som vid den aktuella tid-
punkten hade tillförts DD:s ärenden. Ett undantag är dock uppgiften om släktskapet
mellan DD och BB, se vidare nedan. Enbart det förhållande att DD:s namn före-
kommer på en handling som återfinns i en annan persons ärende, innebär inte att
handlingen ska ingå i DD:s ärenden.
Vid den partsinsyn som genomfördes efter begäran i februari 2007, fick ombudet
tillgång till samtliga handlingar som tillförts ärendena.

Bristande dokumentation
Av 15 § FL framgår att uppgifter som en myndighet får på annat sätt än genom en
handling och som kan ha betydelse för utgången i ärendet ska antecknas av myndig-
heten, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild.
Dokumentationsskyldigheten innebär att muntliga uppgifter omgående ska anteck-
nas på handling som hör till eller förs till ärendet i fråga. Vidare kan den som lämnar
uppgifter till en myndighet och samtidigt uppger sitt namn, inte räkna med att upp-
gifterna eller namnet hemlighålls för den som uppgifterna avser.
Av utredningen i ärendet avseende 2003 års taxering framgår att uppgifterna som
muntligen lämnades till Skatteverket om släktförhållandet mellan DD och BB, haft
en avgörande betydelse för skatteärendets utgång. Uppgifterna skulle således
omgående ha dokumenterats genom en tjänsteanteckning. Eftersom uppgifts-
lämnaren inte var anonym, skulle även namnet på densamme ha dokumenterats.
Om tjänsteanteckning upprättats skulle den rätteligen ha förvarats i akten för
omprövningsärendet som avslutades den 11 maj 2006. Handlingen skulle vidare –
utan hinder av sekretess – i sin helhet ha lämnats ut vid partsinsynen hösten 2006.
Ett av syftena med skyldigheten att dokumentera och rätten till partsinsyn är att den
enskilde ska ha möjlighet att bemöta ett påstående från en myndighet. Det bör därför
nämnas att DD fått vetskap om att Skatteverket lagt uppgiften om att BB var bror till
DD till grund för bedömningen redan innan beslut fattades. Uppgiften finns i
upprättad granskningspromemoria daterad den 21 februari 2006 som skickats till DD
för eventuella erinringar. Av ombudets skrivelse framgår att han också tagit del av
den. DD inkom emellertid inte med några erinringar mot promemorian innan beslut
fattades den 11 maj 2006.

Långsam handläggning
Av 7 § förvaltningslagen (1986:223) framgår bl.a. att varje ärende där någon enskild
är part ska handläggas så snabbt som möjligt utan att säkerheten eftersätts.
En ansökan om anstånd med inbetalning av skatt bör normalt behandlas inom 14
dagar.
DD:s ansökan om anstånd inkom den 8 november 2006. Då något debiteringsbeslut
ännu inte var fattat kunde beslut om anstånd inte fattas vid denna tidpunkt. Skatte-
                                                                          Dnr 5681-2006     Sid 8 (11)
                                                                              4782-2007



      verket borde därför ha avvisat DD:s ansökan, lämpligen med en upplysning om att
      betalningsanstånd kunde sökas så snart det fanns ett beslut om slutlig skatt.
      Debiteringsbeslut avseende 2006 års taxering fattades den 28 november 2006. Beslut
      om anstånd fattades den 6 mars 2007, d.v.s. drygt tre månader efter
      debiteringsbeslutet. Såvitt framkommit har någon särskild utredning i ärendet inte
      skett som kan förklara den långa handläggningstiden.
      Trots att anståndsbeslutet meddelades innan förfallodagen den 12 mars 2007, får
      handläggningstiden anses vara alltför lång.

## Sammanfattning

Skatteverket konstaterar att verket brustit i handläggningen av ärendet rörande DD:s
      taxering år 2003 såvitt avser de krav som förvaltningslagen ställer på dokumen-
      tationsskyldighet. Skatteverket beklagar detta. Reglerna om dokumentationsskyldig-
      heten är en garanti för den enskildes rättsskydd i förvaltningsärenden. Även om
      verket brustit i dokumentationsskyldigheten, har DD kommunicerats uppgifterna
      genom granskningspromemorian. Han har därmed haft möjligheten att bemöta upp-
      gifterna om släktskapet innan beslut fattades.
      Vad gäller DD:s begäran om anstånd med inbetalning av skatt har handläggnings-
      tiden varit alltför lång. Beslut om anstånd har dock fattats innan skatten förföll till
      betalning.
      I fråga om partsinsynen har i ärendet inte framkommit annat än att DD:s ombud fått
      ta del av de handlingar som varit tillförda ärendena vid de tidpunkter som parts-
      insynen genomförts. Någon kritik kan därför inte riktas mot verket i denna del.
AA yttrade sig över remissvaret.

Bedömning
Jäv
Enligt 11 § förvaltningslagen (1986:223) är den som skall handlägga ett ärende
jävig

    1. om saken angår honom själv eller hans make, förälder, barn eller syskon
       eller någon annan närstående eller om ärendets utgång kan väntas medföra
       synnerlig nytta eller skada för honom själv eller någon närstående,

    2. om han eller någon närstående är ställföreträdare för den som saken angår
       eller för någon som kan vänta synnerlig nytta eller skada av ärendets
       utgång,

    3. om ärendet har väckts hos myndigheten genom överklagande eller under-
       ställning av en annan myndighets beslut eller på grund av tillsyn över en
       annan myndighet och han tidigare hos den andra myndigheten har deltagit i
       den slutliga handläggningen av ett ärende som rör saken,

    4. om han har fört talan som ombud eller mot ersättning biträtt någon i saken,
       eller

    5. om det i övrigt finns någon särskild omständighet som är ägnad att rubba
       förtroendet till hans opartiskhet i ärendet.

Från jäv bortses när frågan om opartiskhet uppenbarligen saknar betydelse.
                                                                 Dnr 5681-2006    Sid 9 (11)
                                                                     4782-2007



När det gäller AA:s påstående om att CC varit jävig vill jag först framhålla att
reglerna om jäv har till syfte att förhindra misstankar om bristande opartiskhet och
ovidkommande hänsyn. Bestämmelserna träffar såväl grundade som objektivt
ogrundade misstankar. Med andra ord kan jäv föreligga, även om vederbörande
tjänsteman rent faktiskt inte har brustit i kraven på objektivitet och opartiskhet.

Det är inte möjligt att uttömmande ange alla de olika situationer i vilka det kan
förekomma jäv enligt generalklausulen i 11 § p. 5 förvaltningslagen. Som ett
typiskt exempel kan nämnas att en tjänsteman är nära vän eller har en djup konflikt
med en part i ett ärende. I sådant fall skall han givetvis inte handlägga ärendet.
Andra fall där jäv kan föreligga är när en tjänsteman står i ett påtagligt beroende-
förhållande till en part, t.ex. därför att parten är hans överordnade. Däremot torde
den omständigheten att ett ärende rör en person som är underställd handläggaren
inte nödvändigtvis utgöra skäl för att betrakta denne som jävig. Frågan om jäv
kräver en samlad bedömning av omständigheterna i varje särskilt fall.

AA har uppgett att det förelegat en ”synnerligen” ansträngd relation mellan CC å
ena sidan och Galiot och BB å andra sidan och att CC systematiskt har försökt att
försvåra för de senare. CC har förnekat detta. Som jag ser saken utgjorde enbart det
förhållandet att AA och hans uppdragsgivare uppfattade CC som jävig inte hinder
för henne att handlägga ärendena.

Partsinsyn
Enligt 16 § förvaltningslagen har en sökande, klagande eller annan part rätt att ta
del av det som har tillförts ärendet, om detta avser myndighetsutövning mot någon
enskild. Rätten att ta del av uppgifter gäller med de begränsningar som följer av
14 kap. 5 § sekretesslagen (1980:100).

I remissvaren har Skatteverket uppgett att de handlingar som BB och DD enligt
anmälningarna inte fick ta del av inte hade tillförts ärendena vid de aktuella tid-
punkterna. Som Skatteverket påpekat gäller bestämmelserna i 16 § förvaltnings-
lagen endast sådant som har tillförts ett ärende. Det åligger emellertid handläggaren
av ett ärende att kontinuerligt tillföra ärendet alla de uppgifter och handlingar som
kan vara betydelse. Det räcker alltså inte med att de uppgifter och handlingar som
har inhämtats under en revision eller inför ett omprövningsbeslut sammanställs när
revisionen eller handläggningen inför beslutsfattandet är slutförd. Grundregeln bör
vidare vara att det är ur den skattskyldiges perspektiv som frågan om en viss upp-
gift är av betydelse eller inte skall avgöras. Skattekontorets handläggning av
ärendena har enligt min mening brustit i dessa avseenden.

I den anmälan som rör BB har AA uppgett att Skatteverket underlåtit att underrätta
BB om en uppgift som tillförts hans ärende. I 17 § förvaltningslagen finns en
bestämmelse om att ett ärende inte får avgöras utan att den som är sökande,
klagande eller annan part har underrättats om en uppgift som har tillförts ärendet
genom någon annan än honom själv och han har fått tillfälle att yttra sig över den,
om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild. I vissa undantagsfall
behöver kommunicering inte ske, t.ex. om uppgiften saknar betydelse.
                                                                  Dnr 5681-2006   Sid 10 (11)
                                                                      4782-2007



Av utredningen framgår att Skatteverket efter det att revisionspromemoria och
granskningspromemoria hade upprättats begärde upplysningar från skattemyndig-
heterna i Ryssland om Galiot och BB. Skatteverket ville bl.a. veta vilka som ägde
viss egendom (s.k. datjor) i Ryssland. Den uppgift som därvid erhölls från Ryss-
land togs in i omprövningsbesluten rörande BB för taxeringsåren 2003-2005. BB
hade dessförinnan inte underrättats om uppgiften. Att den aktuella uppgiften togs
med i omprövningsbesluten visar enligt min mening att den inte saknade betydelse.
BB borde därför ha underrättats om uppgiften innan omprövningsbesluten fattades.

Motivering av beslut
AA har vidare klagat på att omprövningsbesluten rörande BB varit bristfälligt
motiverade. Enligt 20 § förvaltningslagen skall ett beslut, varigenom en myndighet
avgör ett ärende, innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Bestämmelsen innefattar inte något krav
på detaljerade redogörelser för sakförhållandena i ärendet eller vidlyftiga resone-
mang om hur dessa förhållanden har bedömts rättsligt. Det är tillräckligt om den så
att säga springande punkten anges.

Omprövningsbesluten rörande BB är omfattande (ca 20 sidor vardera). Det hade
enligt min mening gått att korta ned redogörelserna för de bakomliggande om-
ständigheterna för att i stället lyfta fram skälen till varför BB upptaxerades.
Besluten får dock väsentligen anses uppfylla kraven enligt 20 § förvaltningslagen.

När det gäller beslutet för taxeringsåret 2005 har AA särskilt framhållit att det inte
framgår om det är fråga om skönstaxering eller inte. Skatteverket har i remissvaret
uppgett att det delar AA:s uppfattning, men att motiveringen ändå får anses så klar
att det går att förstå innebörden av beslutet och de omständigheter som föranlett
det. Jag har inte någon annan uppfattning. Jag vill för egen del framhålla att
gränsen mellan skönstaxering och annan avvikelse från deklaration kan vara subtil.
Om handläggaren av ett ärende bedömt att det finns grund för skönstaxering med
stöd av 4 kap. 3 § taxeringslagen skall dock detta tydligt framgå av
beslutsmotiveringen. Jag vill också erinra om att i fall där skönstaxering har skett
skall skattetillägg påföras enligt 5 kap. 2 § taxeringslagen och inte, som Skatteverk-
et angav, enligt 5 kap. 1 §.

Dokumentation
I den anmälan som rör DD har påtalats att Skatteverket underlät att dokumentera en
muntlig uppgift om att BB och DD var bröder.

I 15 § förvaltningslagen finns en bestämmelse om myndigheters skyldighet att
dokumentera uppgifter i ärenden som avser myndighetsutövning mot någon en-
skild. Det åligger den som handlägger ärendet att kontinuerligt tillföra akten alla
uppgifter som kan vara av betydelse. En tillfredsställande dokumentation är en
förutsättning för att den som ärendet rör skall kunna följa ärendets handläggning.
Dokumentationen skall vidare säkerställa ärendets handläggning om den ordinarie
handläggaren är frånvarande, t.ex. på grund av sjukdom, trygga verkets underlag
                                                                  Dnr 5681-2006   Sid 11 (11)
                                                                     4782-2007



för olika beslut samt ge möjlighet till granskning av ärendets handläggning i efter-
hand.

I remissvaret har Skatteverket uppgett att en uppgift om att BB och DD var bröder,
som handläggaren erhållit muntligen, inte dokumenterades. Så borde givetvis ha
skett.

Handläggningstiden i anståndsfrågan
DD:s ansökan om anstånd kom in till Skatteverket innan ett debiteringsbeslut hade
fattats. Det fanns således inte någon betalning att bevilja anstånd med. Skatteverket
borde därför, som anförts i remissvaret, ha avvisat ansökan. När väl debiterings-
beslut hade fattats tog det drygt tre månader innan Skatteverket fattade beslut i
anståndsfrågan. Det är givetvis för lång tid. Som framgår av remissvaret bör, enligt
Skatteverkets egna riktlinjer, en anståndsansökan behandlas inom 14 dagar.

Avslutning
Sammanfattningsvis har handläggningen av Galiots, BB:s och DD:s ärenden inte i
alla delar uppfyllt kraven enligt förvaltningslagen. Bestämmelserna i förvaltnings-
lagen motiveras av en strävan efter rättssäkerhet t.ex. genom att en skattskyldig
skall ges insyn i handläggningen och att oriktiga beslut bl.a. därigenom undviks.
Det finns enligt min mening anledning att se allvarligt på sådana brister som har
förekommit i dessa ärenden. Skatteverket förtjänar kritik för det inträffade. Jag
finner inte anledning att vidta några åtgärder med anledning av det som AA i övrigt
har anfört, utan avslutar ärendena.
