# Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att ha tappat bort förundersökningsprotokoll och i ett annat fall ha raderat ett protokoll från en s.k. förundersökningsplatta

JO 2024-12-12 dnr 5689-2023

[P]

## BESLUT

Datum                     Dnr                     Sid
                                                                     2024-12-12                5689-2023              1 (8)
                                                                                               5756-2023

Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                   Kritik mot Kriminalvården, häktet Sollentuna, för att ha tappat bort
                   förundersökningsprotokoll och i ett annat fall ha raderat ett protokoll
                   från en s.k. förundersökningsplatta


                     Beslutet i korthet: I beslutet redogör JO utförligt för de rättsliga utgångspunkterna
                     när det gäller en intagens tillgång till förundersökningsprotokoll. Den misstänktes rätt
                     till utredningsmaterialet i ett brottmål är en del av den grundläggande rätten till en
                     rättvis rättegång enligt regeringsformen och Europakonventionen.
                     JO uttalar att frågan om intagnas möjligheter att ta del av förundersökningsprotokoll
                     och andra handlingar i pågående rättsliga angelägenheter är en mycket viktig
                     rättssäkerhetsfråga. En intagen som inte får inneha sitt protokoll är helt beroende av
                     att Kriminalvården förvarar och i övrigt hanterar handlingarna på ett betryggande sätt.
                     Enligt JO har myndigheten också ett ansvar för att faktiskt se till att en intagen får
                     tillgång till materialet i den utsträckning och på det sätt som behovs för att han eller
                     hon ska kunna förbereda sitt försvar. Kriminalvården och dess personal har alltså i
                     praktiken en högst väsentlig funktion i dessa sammanhang.
                     I ett av de aktuella ärendena tappade häktet Sollentuna bort delar av ett
                     förundersökningsprotokoll och det dröjde innan häktet såg till att den intagne fick nya
                     kopior av handlingarna. I det andra ärendet visade det sig att en annan intagens
                     förundersökningsprotokoll och anteckningar denne gjort hade raderats från en
                     förundersökningsplatta i samband med en förflyttning. JO uttalar att det är särskilt
                     allvarligt att detta i båda fallen inträffade under en kritisk period i deras förberedelser
                     av sina respektive försvar. Häktet förtjänar enligt JO kritik för hanteringen av
                     förundersökningsprotokollen.

## Anmälan

I varsin anmälan som kom in till JO i juli 2023 klagade AA och BB på hur
                   Kriminalvården, häktet Sollentuna, hade hanterat deras respektive
                   förundersökningsprotokoll.

                   AA (JO:s ärende dnr 5689-2023) förde fram i huvudsak följande. Eftersom han
                   delade cell med en annan intagen förvarade häktet hans förundersöknings-
                   protokoll i en kartong i ett särskilt rum. Varje gång det kom ett nytt
                   tilläggsprotokoll i förundersökningen lades det i kartongen. Den 28 maj 2023
                   uppmärksammade han personalen på att tilläggsprotokollen inte fanns i
                   kartongen. Personalen letade efter dem i några dagar men sedan glömdes saken


    Riksdagens ombudsmän       Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm      Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                      E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                       Dnr 5689-2023 och 5756-2023        Sid 2 (8)




bort. Han påminde personalen flera gånger om de borttappade protokollen och
hans advokat ringde häktet angående detta. Först den 26 juni 2023 fick han
tillgång till protokollen. Det var dagen före sista huvudförhandlingsdagen i det
aktuella brottmålet.

BB (JO:s ärende dnr 5756-2023) angav i huvudsak följande i sin anmälan.
Under tiden han var intagen i häktet hade han tillgång till en surfplatta som han
använde för att ta del av förundersökningsprotokoll och skriva anteckningar. I
juli 2023 flyttades han till häktet Kronoberg och hans tillhörigheter skulle
skickas dit. Häktet Sollentuna eftersände dock inte surfplattan utan raderade i
stället innehållet. Därigenom förlorade han åtta månaders arbete med att
förbereda sitt försvar i det mål som han var häktad. Detta inträffade bara en
månad innan huvudförhandlingen skulle inledas i hovrätten. Det är inte första
gången Kriminalvården slarvat bort förundersökningsprotokoll och
arbetsmaterial i samband med ett byte av häkte. Under förhandlingen i
tingsrätten förflyttades han i december 2022 från häktet Kronoberg till häktet
Sollentuna. I samband med den flytten tappades flera hundra sidor material bort
vilket ledde till att tingsrätten beslutade om en paus i huvudförhandlingen.

Utredning
JO:s ärende dnr 5689-2023
En av JO:s medarbetare hämtade in muntliga upplysningar från en vikarierande
klienthandläggare vid häktet Sollentuna, som uppgav i huvudsak följande:

      Hon började som klienthandläggare på den aktuella avdelningen den 19 juni,
      varför hon inte vet vad som hänt i ärendet innan dess. Hon vet inte om anmälaren
      hade förundersökningsprotokollet i bostadsrummet eller utanför, men antar att
      handlingarna förvarades utanför bostadsrummet eftersom anmälaren uppgett att
      handlingar försvunnit. För det fall förundersökningsprotokollet förvarats utanför
      bostadsrummet, har det förvarats i ett förråd avsett för förvaring av
      förundersökningsprotokoll.
      När hon började som klienthandläggare på avdelningen den 19 juni fick hon
      information från personalen om att anmälaren uppgett att handlingar är borta.
      Hon bad då personalen att leta grundligt, bland annat i förrådet, men
      handlingarna hittades inte. Någon eller några dagar senare kontaktade
      klienthandläggaren därför polisen för att be om handlingarna på nytt.
      Handlingarna skickades sedan digitalt från polisen, varpå en tekniker lade över
      handlingarna på en surfplatta som lämnades till anmälaren. Hon vet inte exakt
      vilka datum det skedde men det som anmälaren uppgett kan stämma. Såvitt hon
      vet har de ursprungliga handlingarna inte återfunnits.
Därefter remitterades AA:s anmälan tillsammans med tjänsteanteckningen till
Kriminalvården för yttrande.

I sitt yttrande anförde Kriminalvården, Region Stockholm, genom regionchefen,
följande:

      Information har inhämtats från ledningen vid häktet Sollentuna
      Den ordinarie klienthandläggaren uppmärksammades den 13 juni av personal att
      anmälarens förundersökningsprotokoll saknades. Klienthandläggaren bad då
                                                          Dnr 5689-2023 och 5756-2023         Sid 3 (8)




      personalen göra en grundlig genomsökning i förrådet som är avsett för förvaring
      av förundersökningsprotokoll samt i klientens bostadsrum.
      Klienthandläggaren fick senare samma dag information om att en kollega till
      honom skulle ha mottagit handlingarna av anmälaren. Vid kontakt med denne
      visade det sig att så inte var fallet. Klienthandläggaren fick därefter information
      av någon i personalen att handlingarna var återfunna. Han hörde inte något mer
      av personalen i frågan innan han gick på semester den 16 juni. För hanteringen
      därefter hänvisas till den tjänsteanteckning som bifogats med aktuell anmälan.
      Häktesledningen har försökt att närmare utreda häktets agerande före den 13 juni
      kring hanteringen av de försvunna dokumenten. Under denna period började ett
      stort antal sommarvikarier och det är inte någon i personalgruppen som minns att
      de varit involverad i kontakterna med anmälaren gällande letandet efter
      handlingarna.

## Rättslig reglering

Av 8 § häktesförordningen (2010:2011) följer att en myndighet som
      omhändertagit en intagens tillhörigheter ska, om inte något annat är föreskrivet,
      se till att dessa förvaras på ett betryggande sätt.

Kriminalvårdens bedömning
      Det är klarlagt att anmälarens handlingar har förkommit när de varit i
      Kriminalvårdens vård. Detta är beklagligt. Kontakten med polisen för att erhålla
      de försvunna handlingarna borde dessutom ha skett betydligt mer skyndsamt.
      Häktet Sollentuna har sett över sin praxis kring innehav i bostadsrum av
      förundersökningsmaterial vid dubbelbeläggning och kommit fram till att det ofta
      inte föreligger säkerhetsskäl att neka innehav.


JO:s ärende dnr 5756-2023
En av JO:s medarbetare hämtade in muntliga upplysningar från en
kriminalvårdsinspektör vid häktet Sollentuna, som uppgav i huvudsak följande:

      Om en intagen har en aktiv rättsprocess och den intagne fått låna tekniska
      hjälpmedel från Kriminalvården för lagring av förundersökningsmaterial, är
      rutinen att hjälpmedlen ska följa med till det häkte som den intagne förflyttas till.
      I detta fall hade anmälaren en dator och en surfplatta med
      förundersökningsmaterial på. Både datorn och surfplattan borde ha eftersänts till
      häktet Kronoberg. Datorn eftersändes men surfplattan lämnades i stället av
      misstag till tekniker, som i enlighet med häktets rutiner raderade allt material på
      surfplattan. Raderat material kan inte återskapas av sekretesskäl.
      Förundersökningsmaterialet måste därför lämnas av polisen på nytt. Det är
      möjligt att skapa anteckningar på surfplattorna men intagna uppmanas att
      använda penna och papper och förutsättningarna för att få låna en surfplatta är att
      den intagne endast använder surfplattan för att se eventuella filmer som hör till
      förundersökningen, lyssna på eventuella ljudfiler och läsa text.
Därefter remitterades BB:s anmälan tillsammans med tjänsteanteckningen till
Kriminalvården för yttrande.

I sitt yttrande anförde Kriminalvården, Region Stockholm, genom regionchefen,
följande:

      Information har inhämtats från ledningen vid häktet Sollentuna.
      Den 4 juli 2023 flyttades anmälaren från häktet Sollentuna till häktet Kronoberg.
      Av säkerhetsskäl var det endast några få tjänstemän inom kriminalvården som i
                                                          Dnr 5689-2023 och 5756-2023         Sid 4 (8)




      förväg kände till transporten. Av samma skäl följde inte några tillhörigheter med
      transporten.
      Anmälarens tillhörigheter packades av personal och skickades till inskrivning för
      att eftersändas till häktet Kronoberg. Av dokumentationen framgår bl.a. att
      förundersökningsprotokoll i pappersformat, förundersökningsplatta och en dator
      innehållande förundersökningsmaterial packades.
      Personal som lämnade tillhörigheterna till inskrivningen lämnade dock
      förundersökningsplattan till It-tekniker med information om att den intagne har
      avgått, i strid med häktets rutiner. För It-teknikern betydde det att den intagne
      hade avgått till anstalt eller att häktningen hävts. Av den anledningen och i
      enlighet med gällande rutiner har It-tekniker raderat förundersökningsplattans
      innehåll. Materialet går ej att återskapas. Resten av tillhörigheterna skickades till
      häktet Kronoberg och ankom dit den 7 juli.
      Uppgiften om att förundersökningsplattan inte skickats till häktet Kronoberg
      kom till häktet Sollentuna den 12 juli. Utöver att utreda vad som gått fel så
      kontaktades polisen omedelbart för att de skulle lämna det raderade materialet
      till häktet Kronoberg. Advokaten informerades om händelsen och om de åtgärder
      som vidtagits, Kronoberg informerades om att polis skulle lämna in de raderade
      uppgifterna i förundersökningen. Kriminalvården dokumenterar normalt inte när
      polis överlämnar förundersökningsmaterial för att laddas ned i en
      förundersökningsplatta. Det har dock inte framkommit någon uppgift om att
      materialet inte skulle ha lämnats av polis.
      På morgonmötet dagen efter togs händelsen upp och vikten att följa anvisningar
      betonades samt vilka konsekvenser det kan medföra om det inte görs.
      Som framgår av upprättad tjänsteanteckning av JO informeras intagna om att inte
      föra anteckningar på digital utrustning som lånas ut av Kriminalvården.
      Uppgiften i anmälan om att förundersökningsmaterial tidigare skulle ha
      förkommit är en uppgift som inte kriminalvården känner till. Häktet Sollentuna
      har varit i kontakt med Attunda tingsrätt. De förnekar att förhandlingen pausats
      under 26 dagar med anledning av detta.

## Kriminalvårdens bedömning

Av misstag har en förundersökningsplatta raderats på sitt innehåll. Häktet
      Sollentuna har skyndsamt vidtagit åtgärder för att minska skadan av sitt
      handlande.
      Misstaget har orsakats av att häktets rutiner inte har följts. Vikten av att dessa
      följs har tagits upp på personalmöte.
Anmälarna fick tillfälle att kommentera remissvaren i sina respektive ärenden,
vilket BB gjorde. Han anförde bl.a. att det var en förhandling i Södertörns
tingsrätt som pausades.

BB gav in en ny anmälan till JO i januari 2024 (ärende dnr 714-2024). I den
klagade han på att han inte hade fått med sig en dator med bl.a.
förundersökningsmaterial när han flyttades från häktet Kronoberg till ett annat
häkte den 13 januari 2024. Han angav att han behövde det materialet för att
överklaga hovrättens dom, vilken skulle överklagas senast den 19 januari 2024.

Sedan en av JO:s medarbetare efterfrågat upplysningar bekräftade häktet
Kronoberg BB:s uppgifter och tillade att datorn hade skickats till det andra
häktet den 30 januari 2024. Mot bakgrund av att JO redan utredde klagomål om
                                                       Dnr 5689-2023 och 5756-2023      Sid 5 (8)




hur Kriminalvården hade hanterat förundersökningsmaterial i samband med
tidigare förflyttningar av BB mellan häkten skrevs ärendet av.

Rättsliga utgångspunkter
Som Kriminalvården har anmärkt ska myndigheten enligt 8 § häktes-
förordningen (2010:2011) se till att förvara omhändertagna tillhörigheter på ett
betryggande sätt. Jag vill tillägga följande med anknytning till frågan om
frihetsberövande personers tillgång till förundersökningsprotokoll.

Utgångspunkten när det gäller en misstänkts tillgång till utredningsmaterial i ett
brottmål är den grundläggande rätten till en rättvis rättegång som slås fast i bl.a.
2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen och i artikel 6 i Europakonventionen.

Utmärkande för en rättvis rättegång är att parterna är likställda i processen och
att förfarandet inte ska gynna polisen och åklagaren framför försvaret. Principen
om parternas likställdhet har ett nära samband med principen om ett
kontradiktoriskt förfarande. Ett sådant förfarande innebär att parterna ska ha
kännedom om allt material i en process, få tillfälle att framföra sina synpunkter
på detta material samt ha lika goda möjligheter att åberopa bevisning och föra
sin talan i processen. (Se Danelius m.fl., Mänskliga rättigheter i europeisk
praxis [2023, version 6, JUNO], s. 310.)

I artikel 6.3 i Europakonventionen uppräknas vissa minimirättigheter som alltid
ska tillkomma den som anklagas för brott. Dessa rättigheter bör ses som
särskilda element i den allmänna rätten till en rättvis rättegång. Enligt
artikel 6.3 b ska var och en som blivit anklagad för brott ha möjlighet att
förbereda sitt förvar. En viktig förutsättning för att den anklagade ska kunna
göra det på ett effektivt sätt är att han eller hon får tillgång till materialet i
målet. (Se Danelius m.fl., a.a., s. 406 och 421.)

Enligt 23 kap. 21 a § rättegångsbalken har den misstänkte rätt till ett eget
exemplar av förundersökningsprotokollet. I förarbetena till den bestämmelsen
uttalades just att tillgången till sådant material många gånger är en förutsättning
för att den misstänkte på ett tillfredsställande sätt ska kunna förbereda och föra
sin talan (se prop. 2016/17:68 s. 85).

JO har tidigare uttalat att även om bestämmelsen i 23 kap. 21 a § rättegångs-
balken inte är direkt tillämplig i Kriminalvårdens verksamhet är det av yttersta
vikt att den som är häktad inte hindras från att tillvarata sina rättigheter. För den
som är häktad i avvaktan på huvudförhandling i ett brottmål är möjligheten att
ta del av förundersökningsprotokoll och annat processmaterial samt att kunna
förbereda sitt försvar av central betydelse. (Se JO:s beslut den 18 januari 2016,
dnr 979-2015, och den 14 november 2023, dnr 4667-2022.)

Jag vill också framhålla att enligt 1 kap. 4 § häkteslagen (2010:611) ska den
som är intagen i häkte bemötas med respekt för sitt människovärde och med
förståelse för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet.
                                                        Dnr 5689-2023 och 5756-2023      Sid 6 (8)




Av 1 kap. 5 § samma lag framgår att verkställigheten ska utformas så att
negativa följder av frihetsberövandet motverkas. Kriminalvården har även
enligt 6 § förvaltningslagen (2017:900) en skyldighet att lämna den enskilde
sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.

Enligt 2 kap. 11 § häkteslagen får en intagen ta emot och inneha personliga
tillhörigheter som inte kan äventyra ordningen och säkerheten. Enligt
Kriminalvårdens interna anvisningar bör en intagen normalt tillåtas inneha
förundersökningsprotokoll som rör det mål i vilket han eller hon är häktad.
Ordningen och säkerheten kan dock i enskilda fall motivera vissa begränsningar
under gemensamhetstid. (Se Kriminalvårdens handbok om personliga
tillhörigheter - Häkte [2013:2], avsnitt 5.6.1.)

I sammanhanget finns det vidare anledning att lyfta fram att det av
de europeiska fängelsereglerna framgår att intagna ska ha tillgång till, eller
tillåtas inneha, handlingar som berör deras rättsliga processer. För häktade
gäller därutöver att alla nödvändiga resurser ska ställas till förfogande för att
hjälpa dem att bl.a. förbereda sitt förvar. (Se artikel 23.6, 95.2 och 98.2 i bilagan
till Europarådets ministerkommittés rekommendation Rec[2006]2-rev till
medlemsstaterna avseende de europeiska fängelsereglerna.)

Bedömning
Inom ramen för min tillsyns- och inspektionsverksamhet har det ofta kommit
fram att intagna i häkte inte får inneha förundersökningsprotokoll i sina
bostadsrum och inte heller ges möjlighet att ta del av protokollet i rummet under
dygnsvilan om det är dubbelbelagt. Det förefaller vara allt vanligare att
förundersökningsprotokoll i stället förvaras av häktet på någon annan plats och
att intagna är hänvisade till att ta del av sina protokoll i särskilt anvisade rum.

En intagen som inte får inneha sitt förundersökningsprotokoll är helt beroende
av att Kriminalvården förvarar och i övrigt hanterar protokollet på ett
betryggande sätt. Myndigheten har enligt min mening också ett ansvar för att
faktiskt se till att en intagen får tillgång till materialet i den utsträckning och på
det sätt som behövs för att han eller hon ska kunna förbereda sitt försvar.
Kriminalvården och dess personal har alltså i praktiken en högst väsentlig
funktion när det gäller häktades rätt till en rättvis rättegång.

Av utredningen i de aktuella ärendena framgår att häktet Sollentuna under
sommaren 2023 hanterade både AA:s och BB:s förundersökningsprotokoll på
ett uppenbart bristfälligt sätt. AA:s protokoll tappades bort och det dröjde innan
häktet såg till att han fick nya kopior av handlingarna. BB:s förundersöknings-
protokoll och anteckningar han hade gjort raderades från en förunder-
sökningsplatta i samband med att han flyttades till ett annat häkte. Enligt de
rutiner som fanns skulle plattan rätteligen ha följt med BB till det andra häktet.
                                                        Dnr 5689-2023 och 5756-2023      Sid 7 (8)




Särskilt allvarligt är att detta i båda fallen inträffade under en kritisk period i de
intagnas förberedelser av sina respektive försvar. Häktet Sollentuna förtjänar
kritik för hanteringen av AA:s och BB:s förundersökningsprotokoll.

När det gäller BB vill jag även göra följande uttalanden.

BB har gjort gällande att förundersökningsprotokoll och arbetsmaterial
slarvades bort även i samband med att han flyttades mellan häkten i december
2022 och att det med anledning av det gjordes en paus i huvudförhandlingen i
tingsrätten. Frågan har inte varit föremål för någon närmare utredning men om
det stämmer att material kom bort också då är det oacceptabelt. Jag kan notera
att Kriminalvården tycks ha kontaktat fel tingsrätt angående frågan om det
gjordes en paus i förhandlingen. Jag vill därför påminna Kriminalvården om
vikten av att myndigheten sätter sig in i saken så gott som möjligt samt är
noggrann vid uppgiftslämnanden till JO.

Av upplysningar i det avskrivna ärendet (dnr 714-2024) framgår att BB i januari
2024 i samband med ytterligare ett byte av häktesplacering fick vänta mer än
två veckor på att få en dator med bl.a. förundersökningsprotokoll. Jag kan
notera att det även i det fallet sägs ha inneburit att BB inte hade tillgång till
materialet vid en tidpunkt då han var i stort behov av det för att föra sin talan i
brottmålet.

Det som kommit fram om hanteringen av BB:s förundersökningsprotokoll är
mycket otillfredsställande och ger den oroväckande bilden av att förflyttningar
mellan verksamhetsställen är ett klart riskmoment, särskilt när det gäller
material som är lagrat digitalt.

Inom Kriminalvården finns det centralt framtagna bestämmelser och riktlinjer
för hanteringen av en intagens tillhörigheter vid transport, bl.a. om vem som ska
packa den intagnes tillhörigheter och hur det ska göras (se t.ex. 2 kap. 18 §
Kriminalvårdens föreskrifter och allmänna råd om häkte och handboken om
personliga tillhörigheter - Transport [2013:3]). Däremot saknas det anvisningar
om hur digitalt material ska hanteras i samband med en förflyttning. JO har i ett
annat sammanhang upplysts om att det inom Kriminalvården pågår ett arbete
med att ta fram ett stödjande dokument med rutiner vad gäller hanteringen av
förundersökningsplattor. Mot bakgrund av hur vanligt det numera är med
digitalt material i brottmål och vad som har kommit fram om hanteringen av
BB:s förundersökningsprotokoll välkomnar jag det arbetet. Därtill finner jag
skäl att understryka att det inte räcker med att det finns rutiner utan det måste
också säkerställas att de är kända och efterlevs i organisationen samt att den
enskilde tjänstemannen även i detta avseende tar ansvar och visar omsorg i
arbetsuppgifterna.

Jag kan upplysa om att jag i ett annat beslut denna dag har uttalat allvarlig kritik
mot häktet Umeå filial för flera anmärkningsvärda brister när det gäller en
                                                      Dnr 5689-2023 och 5756-2023   Sid 8 (8)




intagens tillgång till sitt förundersökningsprotokoll (se mitt beslut i ärendet
dnr 6346-2023).

Avslutningsvis bör framhållas att frågan om intagnas möjligheter att ta del av
förundersökningsprotokoll och andra handlingar i pågående rättsliga
angelägenheter är en mycket viktig rättssäkerhetsfråga och att jag för
närvarande behandlar olika aspekter av detta i andra ärenden. Således utreder
jag bl.a. klagomål om att ett häkte inte ska ha handlagt en intagens hemställan
att få ta del av sitt förundersökningsprotokoll (se ärendet dnr 7043-2024).
Vidare granskar jag anmälningar om brister på ändamålsenliga lokaler i häkte
och i anstalt där intagna kan ta del av sådana handlingar (se ärenden
dnr 1854-2024 och 7043-2024).

Ärendena avslutas.



Beslutet har fattats av JO Katarina Påhlsson. Dokumentet har fastställts digitalt
och har ingen underskrift.

Seniora rättssakkunniga Mattias Karlsson har föredragit ärendena och
byråchefen Johan Thorblad har deltagit i beredningen.
