# Kritik mot Kulturnämnden i Stockholms stad för att allmänna handlingar gallrades ur stadens e-arkiv utan att det fanns rättsligt stöd för det

JO 2021-05-20 dnr 5698-2019

BESLUT
                                                                          Datum                    Dnr                      Sid
                                                                          2021-05-20               5698-2019              1 (10)
Justitieombudsmannen
Per Lennerbrant




                        Kritik mot Kulturnämnden i Stockholms stad för att allmänna
                        handlingar gallrades ur stadens e-arkiv utan att det fanns rättsligt
                        stöd för det


                          Beslutet i korthet: JO har granskat gallringar som Stadsarkivet i Stockholms stad
                          genomförde 2018 av ansökningshandlingar i anställningsärenden som kommit in till
                          staden 2014 och 2015. Handlingarna hade förts över till ett e-arkiv hos Stadsarkivet,
                          som sorterar under kulturnämnden, med anledning av att staden skulle avveckla ett
                          ärendehanteringssystem för ansökningar om anställning.
                          Bland de handlingar som gallrades fanns ansökningshandlingar som kommit in från
                          personer som anställts och som, enligt stadens arkivregler, skulle bevaras och
                          förvaras utskrivna på papper i den anställdes personalakt hos respektive förvaltning.
                          Av utredningen framgår att stadens rutin för bevarande inte hade följts hos
                          förvaltningarna i alla ärenden och att vissa personalakter således saknat
                          ansökningshandlingar. JO konstaterar att detta kan ha medfört begränsningar i
                          allmänhetens insyn, vilket är allvarligt.
                          När gallringen gjordes ur e-arkivet var det känt för Stadsarkivet att rutinen om
                          bevarande inte följts hos förvaltningarna i alla ärenden. Stadsarkivet hade alltså
                          information om att gallringen innebar att vissa ansökningshandlingar förstördes, trots
                          att de inte fanns bevarade på något annat ställe inom staden.
                          JO uttalar att arkivregler inom en kommun bör tillämpas med utgångspunkten att
                          kommunen är en helhet. För att offentlighetsprincipens syften ska få genomslag i
                          praktiken kan det enligt JO inte accepteras att en gallring genomförs med vetskap om
                          att åtgärden i realiteten innebär att handlingar som ska bevaras blir förstörda, även
                          om ansvaret för bevarandet ligger hos exempelvis en annan nämnd i en kommun.
                          JO konstaterar att gallringen, särskilt i ljuset av de syften som bär upp offentlighets-
                          principen, genomfördes utan stöd i regelverket och kritiserar Kulturnämnden i
                          Stockholms stad för att ansökningshandlingar som inte bevarades på annan plats
                          inom staden gallrades. JO uttalar också att ärendet illustrerar att en fungerande
                          arkivbildning kräver en löpande uppföljning av att beslut och rutiner följs.

## Anmälan

I en anmälan som kom in till JO den 8 augusti 2019 förde AA fram klagomål
                        mot Stockholms stadsarkiv (Stadsarkivet), som sorterar under kulturnämnden.
                        Nämnden är arkivmyndighet i Stockholms stad. AA var kritisk till att
                        Stadsarkivet ur sitt e-arkiv gallrat ansökningshandlingar i anställningsärenden,


 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                     www.jo.se
                                                                  Dnr 5698-2019      Sid 2 (10)




som hade kommit in till staden i samband med rekryteringar under 2014 och
2015, utan att det fanns stöd för gallringen. AA förde också fram att ytterligare
gallring var planerad av ansökningshandlingar som kommit in under 2016.

Bakgrund
Enligt ett beslut om bevarande och gallring av information inom löne- och
personaladministration i Stockholms stad ska ansökningshandlingar för
personer som anställts av staden bevaras. Enligt stadens rutiner för hantering
och förvaring av personalhandlingar ska sådana ansökningshandlingar skrivas
ut och bevaras på papper i den anställdes personalakt. Ansvaret för att
ansökningshandlingarna läggs i personalakten ligger på den förvaltning i staden
som anställt personen i fråga. Ansökningshandlingar från en sökande som inte
fått en utannonserad anställning ska enligt gallringsbeslutet gallras två år efter
tillsättning.

Samtliga ansökningshandlingar som kom in till staden i samband med
rekryteringar under 2014–2016 hanterades i det stadsgemensamma
rekryteringsverktyget Jobb i stan, som förvaltades av kommunstyrelsens
förvaltning stadsledningskontoret. Där lagrades exempelvis ansökan, personligt
brev, cv och annonstexter. I slutet av 2016 ersattes systemet med ett nytt
system, Jobba i stan. I samband med systembytet levererades handlingarna till
stadens gemensamma e-arkiv för digitala handlingar, vilket förvaltas av
Stadsarkivet (kulturnämnden).

Stadsarkivet beslutade att handlingarna skulle gallras ur e-arkivet och
informerade förvaltningarna i staden om detta. Flera förvaltningar påtalade att
de inte hade följt rutinen att skriva ut anställdas ansökningshandlingar för
bevarande i personalakten. Med anledning av detta fördes det fram önskemål
om att senarelägga gallringen, för att ge förvaltningarna möjlighet att söka efter
de ansökningshandlingar som fanns enbart i digital form i e-arkivet, skriva ut
dessa på papper och komplettera personalakterna. Stadsarkivet beslutade att
skjuta upp gallringen och underrättade förvaltningarna om detta i slutet av
december 2017.

I april 2018 beslutade stadens personaldirektör, efter samråd med
förvaltningschefen vid Stadsarkivet, att arbetet med att komplettera
personalakterna skulle avslutas, eftersom arbetet bedömdes bli omfattande och
inte stå i proportion till den informationsförlust som skulle uppstå. Stadsarkivet
beslutade därefter att genomföra gallringen och i september respektive
december 2018 gallrades samtliga ansökningshandlingar ur e-arkivet som
kommit in till staden under 2014 och 2015. Sammanlagt omfattade gallringen
närmare 11 000 ansökningshandlingar och inkluderade handlingar som lämnats
in av personer som anställts i staden och personer som inte fått anställning.
                                                                          Dnr 5698-2019       Sid 3 (10)




Utredning
JO uppmanade kommunstyrelsen och kulturnämnden i Stockholms stad att yttra
sig. Efter att ha gett berörda befattningshavare tillfälle att lämna synpunkter
kom de, den 12 december 2019 respektive den 16 januari 2020, in med
yttranden till JO. Yttrandena är i huvudsak likalydande.

Av yttrandena framgick bl.a. följande om förvaringen av de
ansökningshandlingar som kom in till staden under 2014–2016.

      Under december 2016 - januari 2017 levererades annonser och därmed
      vidhängande ansökningar under åren 2014–2016 till stadens gemensamma
      e-arkiv hos Stadsarkivet för mellanlagring. Anledning till mellanlagringen är att
      sökanden har rätt att enligt diskrimineringslagen framställa skadeståndsanspråk
      för påstådd diskriminering i samband med rekrytering. Den yttersta
      preskriptionstiden för detta är två år. Detta var det enda syftet för att spara dessa
      handlingar i stadens e-arkiv hos Stadsarkivet under en begränsad tid. Syftet har
      aldrig varit att ersätta det som på papper ska arkiveras i personalakten.
      –––
      Ansvaret för att förvalta rekryteringsverktyget Jobb i stan låg på
      stadsledningskontoret i form av systemförvaltare för systemet.
      Stadsledningskontoret hade också ett uttalat arkivansvar för Jobb i stan enligt
      Stadsarkivets arkivmyndighetsbeslut SSA 2018:18 (och enligt tidigare beslut
      SSA 2016:22 och SSA 2011:01). Under tiden som handlingarna förvarades i
      Jobb i stan låg ansvaret på stadsledningskontoret, men i samband med leveransen
      till e-arkivet överlämnades handlingarna till arkivmyndigheten och ansvaret för
      de levererade handlingarna gick då över till Stadsarkivet. För data i systemet
      svarar varje rekryterande förvaltning ...
      –––
      Bland de handlingar som levererades från systemet till mellanlagringen fanns
      både handlingar som skulle bevaras och handlingar som skulle gallras …
      Att de gallringsbara handlingarna … ingick i leveransen berodde på att
      gallringsfristen ännu inte hade uppnåtts och att handlingarna behövde finnas kvar
      till dess att gallringsfristen hade gått ut. Stadsarkivet åtog sig att verkställa
      gallringen – i rollen som systemförvaltare av e-arkivet – vid tidsfristens utgång,
      enligt den leveransöverenskommelse som upprättades mellan
      stadsledningskontoret och Stadsarkivet. De gallringsbara handlingarna
      levererades alltså inte till e-arkivet i syftet att bevaras där i digital form.
      Ansökningshandlingarna hade aldrig levererats till e-arkivet om inte Jobb i stan
      hade avvecklats, utan hade då funnits kvar i systemet hos stadsledningskontoret
      och gallrats därifrån efter att gallringsfristen på 2 år hade gått ut.
Följande anfördes om vem som beslutade om gallringen.

      Gallringsbeslut fattas av Stadsarkivets förvaltningschef (stadsarkivarien) på
      delegation av kulturnämnden ... Beslut om att gallringen av ansöknings-
      handlingarna skulle verkställas togs av Stadsarkivets förvaltningschef i samråd
      med ansvariga för arkivvården i Stockholms stads e-arkiv, e-arkivets objektägare
      tillika avdelningschef samt Stadsarkivets tillsynsverksamhet och var en
      konsekvens av att gallringen var föreskriven i gallringsbeslut SSA 2011:09.
Av yttrandena framgick vidare att det inte var möjligt för Stadsarkivet att
urskilja anställdas ansökningshandlingar och på så sätt undanta dessa från
gallring, utan att de alternativ som stod till buds var att antingen gallra samtliga
ansökningshandlingar eller bevara dem. Ett bevarande av samtliga
                                                                  Dnr 5698-2019     Sid 4 (10)




ansökningshandlingar skulle enligt kommunstyrelsen och kulturnämnden ha
stått i strid med gällande gallringsbeslut och lagstiftning om behandling av
personuppgifter. Hur många anställdas ansökningshandlingar som gallrades och
inte finns bevarade på något annat ställe är inte utrett. En planerad gallring av
ansökningshandlingar som kom in under 2016 stoppades i avvaktan på den
pågående utredningen.

Kommunstyrelsen och kulturnämnden redovisade i huvudsak följande
bedömning av gallringen.

När Stadsarkivet verkställde gallringen av ansökningshandlingarna följde
arkivmyndigheten det gällande regelverket. Enligt detta kunde samtliga
ansökningshandlingar förstöras, även de ansökningshandlingar som gällde
personer som anställts av staden, eftersom de digitala handlingar som fanns i
e-arkivet och förstördes endast var kopior av de originalhandlingar som ska
bevaras i pappersform i personalakten. Det rörde sig alltså inte om gallring av
dessa handlingar utan om en rensning av kopior. Att ansökningshandlingar
saknades i ett antal av de anställdas personalakter är en följd av att dessa
förvaltningar inte har följt stadens framtagna rutiner.

AA kommenterade yttrandena.

Rättsliga utgångspunkter
Allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (TF). Kapitlet genomgick vissa språkliga och
redaktionella ändringar den 1 januari 2019, då flera av bestämmelserna fick ett
nytt paragrafnummer (se SFS 2018:1801). Nedan hänvisas till de
paragrafnummer som numera gäller.

Som en del av offentlighetsprincipen har var och en rätt att ta del av en allmän
handling i de delar som inte omfattas av sekretess. Rätten att ta del av allmänna
handlingar syftar till att främja ett fritt meningsutbyte, en fri och allsidig
upplysning och ett fritt konstnärligt skapande. (Se 2 kap. 1 och 2 §§ TF.)

En handling är allmän om den förvaras hos en myndighet och är att anse som
inkommen till eller upprättad hos en myndighet (se 2 kap. 4 § TF). Med
handling avses inte bara konventionella handlingar utan också upptagningar
som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med ett tekniskt
hjälpmedel (se 2 kap. 3 § TF). En handling i den formen anses förvarad hos
myndigheten om den är tillgänglig för myndigheten med teknik som
myndigheten själv använder (se 2 kap. 6 § första stycket TF).

En handling anses ha kommit in till en myndighet när den har anlänt till
myndigheten eller kommit behörig befattningshavare till handa. I fråga om en
upptagning som avses i 2 kap. 3 § TF gäller i stället att den anses ha kommit in
                                                                   Dnr 5698-2019       Sid 5 (10)




till myndigheten när någon annan har gjort den tillgänglig för myndigheten på
det sätt som anges i 2 kap. 6 § TF (se 2 kap. 9 § första stycket TF).

En och samma handling kan förvaras hos flera myndigheter; t.ex. kan en
myndighet förvara en handling i original medan en annan myndighet har fått en
kopia av den. Båda myndigheterna intar då ställning som förvaringsmyndighet.
(Se Bohlin, Offentlighetsprincipen, nionde upplagan, s. 43.) Handlingar som
utväxlas mellan kommunala nämnder är i regel allmänna hos båda nämnderna
(se t.ex. Högsta förvaltningsdomstolens avgöranden RÅ 1993 not. 118 och
RÅ 1994 ref. 97 samt Bohlin, s. 52 och 105).

Handlingar som förvaras hos en myndighet endast som ett led i en teknisk
bearbetning eller lagring för annans räkning samt säkerhetskopior undantas från
begreppet allmän handling (se 2 kap. 13 § TF). Högsta förvaltningsdomstolen
har uttalat att handlingar i ett elektroniskt verksamhetssystem inte anses
förvarade hos en myndighet endast som ett led i teknisk bearbetning eller
lagring för annans räkning, när det saknas administrativa och tekniska
begränsningar för den förvarande myndigheten att ta del av uppgifterna i
handlingarna i läsbart skick (se HFD 2018 ref. 48).

Arkivering och gallring
Bestämmelser om hur allmänna handlingar ska bevaras samt om gallring och
annat avhändande av sådana handlingar får meddelas i lag (se 2 kap. 23 § TF).
Regler om detta finns i huvudsak i arkivlagen. Ytterligare föreskrifter finns i
arkivförordningen. Huvudregeln är att allmänna handlingar ska bevaras.

En myndighets arkiv bildas av bl.a. allmänna handlingar från myndighetens
verksamhet. Arkivet ska bevaras, hållas ordnat och vårdas så att det tillgodoser
rätten att ta del av allmänna handlingar, behovet av information för
rättskipningen och förvaltningen samt forskningens behov (se 3 § arkivlagen).

Allmänna handlingar i ett ärende hos en myndighet ska arkiveras sedan ärendet
har slutbehandlats (se 3 § arkivförordningen).

I samband med arkivläggningen ska bl.a. minnesanteckningar som inte tillför
ärendet sakuppgifter, utkast och övertaliga kopior tas bort. Denna rensning
avser handlingar som inte är allmänna och inte bör bli det vid arkivläggningen
och är inte någon gallringsåtgärd enligt arkivlagen. (Se Lövblad och Geijer,
Arkivlagen [1 jan. 2020, Version 2B, JUNO], kommentaren till 10 §.)

Allmänna handlingar kan få gallras. Vid gallring ska dock beaktas bl.a. att det
arkivmaterial som återstår efter gallring ska kunna tillgodose de ändamål som
anges i 3 § arkivlagen (se 10 § arkivlagen). Gallring förutsätter att åtgärden i det
enskilda fallet har stöd i författning eller i ett beslut som fattats i behörig
ordning, dvs. att gallringen är särskilt föreskriven eller beslutad.

Kommunfullmäktige får meddela föreskrifter om arkivvården inom kommunen
(se 16 § arkivlagen). Kommunfullmäktige i Stockholms stad har meddelat
                                                                    Dnr 5698-2019       Sid 6 (10)




sådana föreskrifter för stadens myndigheter (se KFS 2015:27). Av dessa
framgår att allmänna handlingar endast får gallras med stöd av lag, förordning
eller beslut av arkivmyndigheten (se 5 kap. 2 §). Handlingar som inte är
allmänna och som inte ska arkiveras ska rensas ut (se 3 kap. 3 §). Vidare
framgår att handlingar för vilka gallringsfristen har löpt ut ska förstöras utan
dröjsmål men att förstöringen kan senareläggas om det finns särskilda skäl för
det (se 5 kap. 4 §). Det framgår även av föreskrifterna att myndighetens
hantering av allmänna handlingar ska styras och planeras samt att handlingarna
ska hanteras och struktureras på ett effektivt och ändamålsenligt sätt (se 2 kap.
3 §).

Kommunfullmäktige i Stockholms stad har, med stöd av 8 § arkivlagen, utsett
kulturnämnden till arkivmyndighet och Stadsarkivet är dess verkställande
förvaltning. Arkivmyndigheten utfärdar riktlinjer om tillämpningen av
kommunfullmäktiges föreskrifter (se 1 kap. 3 § KFS 2015:27).

För information inom löne- och personaladministration i Stockholms stad har
Stadsarkivet fattat ett generellt beslut om bevarande och gallring (se
Stadsarkivets beslut om bevarande och gallring av information inom löne- och
personaladministration hos myndigheter i Stockholms stad, SSA 2011:09).
Enligt beslutet ska ansökningshandlingar från sökande som fått anställning
bevaras men ansökningshandlingar från sökande som inte fått en utlyst
anställning gallras två år efter tillsättning.

Enligt stadens rutiner för hantering och förvaring av personalhandlingar ska
handlingar från en sökande som fått anställning normalt bevaras på papper och
förvaras i den anställdes personalakt. Varje förvaltning ansvarar för sina
personalhandlingar. (Se pm från stadens personalstrategiska avdelning på
stadsledningskontoret och Stadsarkivet den 23 oktober 2017, reviderad den
25 juni 2018, som ersatt cirkulär 2/2007, med i aktuellt avseende samma
innebörd.)

I Stadsarkivets beslut om gallring av information av tillfällig eller ringa
betydelse hos samtliga myndigheter i Stockholms stad finns stöd för att under
vissa förutsättningar gallra kopior/dubbletter av handlingar (se
Arkivmyndighetens beslut 2016:01 av den 3 februari 2016, senare reviderat den
25 juni 2019).

Varje myndighet ansvarar för vården av sitt arkiv om inte en arkivmyndighet
har övertagit ansvaret (se 4 och 9 §§ arkivlagen). När en arkivmyndighet har
övertagit arkivmaterial från en annan myndighet övergår hela ansvaret för det
materialet till arkivmyndigheten (se 9 § tredje stycket arkivlagen). I arkivvården
ligger att verkställa föreskriven gallring, att organisera arkivet på ett sådant sätt
att rätten att ta del av allmänna handlingar underlättas och att se till att
handlingar som bevaras skyddas (se 6 § arkivlagen).
                                                                   Dnr 5698-2019      Sid 7 (10)




Bedömning
Granskningens inriktning och inledande synpunkter
Ärendet har aktualiserat flera frågor. Jag har begränsat min granskning till att
avse den gallring som gjordes ur e-arkivet i fråga om ansökningshandlingar som
kommit in till Stockholms stad under 2014 och 2015 från personer som
anställts. Jag går därför inte in på de rekryterande förvaltningarnas hantering
mer än att uttala följande.

Ansvaret enligt stadens rutin för att de aktuella ansökningshandlingarna skrevs
ut och lades i personalakterna låg hos den rekryterande förvaltningen. Av
utredningen framgår att rutinen inte följts i alla ärenden och att vissa
personalakter således saknat ansökningshandlingar. Detta kan ha medfört
begränsningar i allmänhetens insyn, vilket är allvarligt. Jag vill därför framhålla
vikten av att en kommuns beslut eller rutiner om hantering av allmänna
handlingar följs.

Av utredningen framgår vidare att förvaltningarnas bristfälliga hantering av
ansökningshandlingarna uppmärksammades i samband med att information om
den kommande gallringen lämnades och att handlingarna då fanns bevarade i
digital form i Stadsarkivets e-arkiv. Ett arbete påbörjades för att återföra
handlingarna till förvaltningarna. Stadens personaldirektör beslutade dock, efter
samråd med förvaltningschefen vid Stadsarkivet, att arbetet med att komplettera
personalakterna skulle avslutas innan det var färdigt, eftersom arbetet bedömdes
bli omfattande och inte stå i proportion till den informationsförlust som skulle
uppstå. Det är beklagligt att arbetet inte slutfördes.

Utgångspunkter för bedömningen av gallringen ur e-arkivet
Den grundlagsfästa rätten att ta del av allmänna handlingar är en viktig del av
offentlighetsprincipen. Offentlighetsprincipen syftar bl.a. till att möjliggöra
insyn i offentlig verksamhet. Av det skälet är utgångspunkten att allmänna
handlingar ska bevaras och gallring får ske endast när det är särskilt föreskrivet.

Föreskrifter om arkivbildning finns på flera normnivåer, bl.a. i tryckfrihets-
förordningen, arkivlagen och arkivförordningen. I en kommun kompletteras
dessa föreskrifter vanligen av kommunens egna beslut och rutiner om bl.a.
bevarande, gallring och förvaring av allmänna handlingar.

Stockholms stads regler för arkivbildning gäller hos de olika nämnderna i
staden. Det generella beslutet i staden från 2011 för information inom personal-
och löneadministration kompletteras av rutinen för hantering och förvaring av
personalhandlingar (se SSA 2011:9 och pm från stadens personalstrategiska
avdelning på stadsledningskontoret och Stadsarkivet den 23 oktober 2017).

Innebörden av arkivreglerna i de delar som är aktuella i ärendet är att en
ansökningshandling från en sökande som fått anställning ska bevaras inom
staden. Bevarandet ska ske genom att handlingen skrivs ut på papper av den
rekryterande förvaltningen och förvaras i den anställdes personalakt.
                                                                  Dnr 5698-2019     Sid 8 (10)




Ansökningarna var allmänna handlingar hos Stadsarkivet och
förstörandet av dem var inte gallring av kopior eller rensning
Av utredningen framgår att samtliga ansökningshandlingar i
anställningsärenden som kom in till Stockholms stad under 2014 och 2015
fördes över till Stadsarkivets e-arkiv för digitala handlingar vid
årsskiftet 2016/17. Av utredningen framgår också att ansökningshandlingarna
gallrades ur e-arkivet under andra halvåret 2018.

Kommunstyrelsen och kulturnämnden har i sina yttranden till JO fört fram att
de aktuella ansökningshandlingarna endast var kopior av handlingar som skulle
bevaras i original hos respektive förvaltning, varför det inte fanns något hinder
mot att radera dem. Enligt staden rörde det sig alltså inte om gallring av dessa
handlingar utan om en rensning av kopior. Staden har dock inte hänvisat till
något gallringsbeslut eller annan reglering som stöd för sin argumentation i
denna del.

JO har tagit del av Stadsarkivets beslut om gallring av information av tillfällig
eller ringa betydelse hos samtliga myndigheter i Stockholms stad (se beslutet
2016:01 som nämns under de rättsliga utgångspunkterna). Beslutet ger stöd för
att under vissa förutsättningar gallra kopior av allmänna handlingar. Enligt vad
som anges i beslutet gäller det dock inte om det finns avvikande bestämmelser
om bevarande eller gallring i generella eller myndighetsspecifika gallringsbeslut
utfärdade av arkivmyndigheten. I beslutet uppställs också som ett villkor för
gallringen att den får ske under förutsättning att gallringen inte medför att
allmänhetens insyn åsidosätts.

Genom överföringen till e-arkivet kom ansökningshandlingarna in till
Stadsarkivet (kulturnämnden). Det har inte gjorts gällande att Stadsarkivet hade
tillgång till uppgifter i handlingarna med några administrativa eller tekniska
begränsningar. Det var inte heller fråga om förvaring av säkerhetskopior i
tryckfrihetsförordningens mening. Handlingarna var alltså allmänna hos
Stadsarkivet (kulturnämnden) och förvarades där.

Det generella beslutet från 2011 för information inom personal- och
löneadministration innebär att ansökningshandlingar från personer som
anställdes ska bevaras. Det har inte förts fram att det beslutats några särskilda
gallringsregler med anledning av att handlingarna fördes över till e-arkivet. För
vissa av de handlingar som gallrades ur e-arkivet fanns det inte heller några
arkivexemplar.

Mot den bakgrunden kan Stadsarkivets åtgärd att gallra ansökningshandlingar
från personer som anställts inte ses som en gallring av kopior med stöd i
beslutet om gallring av information av tillfällig eller ringa betydelse. Eftersom
alla ansökningshandlingarna var allmänna handlingar har det heller inte varit
tillåtet att rensa ut dem i samband med arkivläggning.
                                                                      Dnr 5698-2019     Sid 9 (10)




Det saknades rättsligt stöd för gallringen ur e-arkivet
Kommunstyrelsen och kulturnämnden har i sina yttranden till JO anfört att
ansvaret för att bevara ansökningshandlingar för de sökande som fått
anställning låg hos respektive förvaltning och att Stadsarkivets gallring hade
stöd i regelverket.

Det är riktigt att det följer av stadens arkivregler att ansvaret för att de aktuella
ansökningshandlingarna bevarades låg hos respektive förvaltning. Staden har
dock inte berört vilken betydelse för tillåtligheten av gallringen det hade att
förvaltningarna inte följt rutinen i alla ärenden och att Stadsarkivet hade
information om det när gallringen gjordes. Inte heller har staden kommenterat
det förhållandet att gallringen skulle innebära förstörelse av handlingar som
enligt stadens regler skulle bevaras.

För sakens rätta belysning är dessa omständigheter enligt min mening av stor
betydelse. Arkivregler inom en kommun bör tillämpas med utgångspunkten att
kommunen är en helhet. För att offentlighetsprincipens syften ska få genomslag
i praktiken kan det inte accepteras att en gallring genomförs med vetskap om att
åtgärden i realiteten innebär att handlingar som ska bevaras blir förstörda, även
om ansvaret för bevarandet ligger hos exempelvis en annan nämnd i en
kommun. Jag kan mot den bakgrunden inte ställa mig bakom det synsätt som
staden gett uttryck för.

Som jag redan nämnt var ansökningarna allmänna handlingar hos Stadsarkivet.
Någon föreskrift som gav stöd för gallring hos Stadsarkivet av
ansökningshandlingar från personer som anställts har såvitt kommit fram i
utredningen inte funnits.

Jag kan således konstatera att gallringen, särskilt i ljuset av de syften som bär
upp offentlighetsprincipen, inte hade stöd i regelverket.

Kulturnämnden i Stockholms stad kritiseras för att Stadsarkivet ur e-arkivet
gallrade de ansökningshandlingar från 2014 och 2015 som skulle bevaras och
inte fanns utskrivna och förvarade i personalakter.

När det gäller de ansökningshandlingar som finns utskrivna och förvarade i
personalakter är intresset av insyn i Stockholms stads verksamhet tillgodosett
genom att handlingarna är bevarade hos respektive förvaltning. Med hänsyn till
det för jag inte fram någon kritik i den delen.

Arkivbildningen måste planeras
Kommunstyrelsen och kulturnämnden har fört fram att det skulle ha varit
förenat med stora svårigheter att i e-arkivet särskilja ansökningshandlingar som
skulle bevaras från dem som inte skulle bevaras. Beslutet att verkställa
gallringen motiverades därför också med att ett bevarande av samtliga
ansökningshandlingar skulle strida mot gällande gallringsbeslut och mot
bestämmelser om behandling av personuppgifter.
                                                                 Dnr 5698-2019   Sid 10 (10)




Jag kan i denna del endast konstatera att reglerna i offentlighets- och
arkivlagstiftningen ställer krav på att arkivbildningen planeras, vilket bl.a.
innebär att en myndighet behöver ha ett system som möjliggör att handlingar
som ska gallras kan skiljas från handlingar som ska bevaras. Bristande
möjligheter hos myndigheten i detta avseende kan inte ursäkta gallring av en
handling som ska bevaras. Som ärendet illustrerar kräver en fungerande
arkivbildning också en löpande uppföljning av att beslut och rutiner följs.

Kommunstyrelsen och kulturnämnden har uppgett att åtgärder har vidtagits för
att säkerställa en korrekt hantering av ansökningshandlingar inom Stockholms
stads förvaltningar framöver, vilket är positivt.

Ärendet avslutas.
