# Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun kritiseras för utformningen av två beslut enligt 11 och 14 §§ LVU samt för att vården av ett omhändertaget barn inte har följts upp enligt 13 a § LVU

JO 2021-01-27 dnr 5731-2019

BESLUT
                                                                          Datum                      Dnr                     Sid
                                                                          2021-01-27                 5731-2019              1 (5)
Justitieombudsmannen
Thomas Norling




                        Social- och arbetsmarknadsnämnden i Lidköpings kommun kritiseras
                        för utformningen av två beslut enligt 11 och 14 §§ LVU samt för att
                        vården av ett omhändertaget barn inte har följts upp enligt 13 a § LVU


                          Beslutet i korthet: I maj 2019 omhändertogs AA, född 2017, med stöd av 6 § lagen
                          (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU. AA placerades i ett
                          s.k. konsulentstött jourhem.
                          I beslutet uttalar JO kritik mot nämnden för utformningen av det beslut varigenom AA
                          placerades i det aktuella jourhemmet. JO uttalar att det inte framgår av beslutet i vilket
                          jourhem AA ska placeras och att utformningen av beslutet närmast ger intrycket att
                          nämnden har överlämnat till konsulentverksamheten att utse ett jourhem. JO
                          konstaterar att det inte är förenligt med vad som i 11 § första stycket LVU anges om
                          att det är nämnden som ska bestämma var den unge ska vistas under vårdtiden.
                          I beslutet uttalar JO också kritik mot nämnden för att vården av AA inte följts upp i
                          enlighet med 13 a § LVU. JO uttalar att även om ett barn är placerat i ett s.k.
                          konsultentstött jourhem, kvarstår nämndens ansvar för att följa vården enligt 13 a §
                          LVU. Vid placering av ett så pass litet barn som det var fråga om i det här fallet, är det
                          enligt JO nödvändigt att nämnden inledningsvis gör regelbundna personliga besök i
                          det hem där barnet är placerat. JO är därför kritisk mot att det i det här fallet dröjde tre
                          månader innan någon från förvaltningen besökte jourhemmet. JO är också kritisk mot
                          att nämnden synes ha nöjt sig med de uppgifter som konsulenten lämnade och att
                          förvaltningen under en period på över tre månader inte hade någon egen kontakt med
                          jourhemsföräldrarna.
                          JO riktar avslutningsvis kritik mot nämnden för utformningen av ett beslut om
                          umgängesbegränsning enligt 14 § andra stycket 1 LVU. Av beslutet framgår inte på
                          vilket sätt umgänget mellan AA och hans föräldrar begränsas eller för vilken tid
                          beslutet gäller. JO konstaterar att det utifrån beslutet är omöjligt för AA:s föräldrar att
                          veta hur och varför umgänget har begränsats, vilket är oacceptabelt när det gäller
                          beslut om tvångsåtgärder.

## Bakgrund

Den 6 maj 2019 beslutade ordföranden i Social- och arbetsmarknadsnämnden i
                        Lidköpings kommun att omedelbart omhänderta AA, född 2017, med stöd av
                        6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU.
                        Samma dag placerades AA i ett s.k. konsulentstött jourhem.




 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A              Fax:           08-21 65 58                                       www.jo.se
                                                                    Dnr 5731-2019        Sid 2 (5)




Den 22 augusti 2019 beslutade nämnden att med stöd av 14 § andra stycket 1
LVU begränsa umgänget mellan AA och hans föräldrar, s.k. umgänges-
begränsning.

Anmälan
I en anmälan till JO klagade AA:s mamma BB på nämndens handläggning av
ärendet. Hon var bl.a. missnöjd med placeringen av AA, med uppföljningen av
vården samt med att hon endast fick träffa AA i begränsad omfattning.

Till sin anmälan fogade BB bl.a. en kopia på beslutet om umgängesbegränsning
från den 22 augusti 2019.

Utredning
JO begärde in handlingar i ärendet och tog bl.a. del av placeringsbeslutet från
den 6 maj 2019. JO begärde därefter att nämnden skulle besvara ett antal frågor
om utformningen av placeringsbeslutet från den 6 maj 2019 och beslutet om
umgängesbegränsning från den 22 augusti 2019 samt om nämndens uppföljning
av vården.

Nämnden lämnade genom sitt arbetsutskott in ett remissvar och uppgav bl.a.
följande:

      AA är sedan 6 maj omhändertagen enligt lagen (1990:52) med särskilda
      bestämmelser om vård av unga och placerad i jourhem med konsulentstöd
      genom Birkahemmet, Gryning vård AB.
      −−−
      Vilken uppföljning har gjorts av placeringen? Har någon på förvaltningen pratat
      med eller besökt familjen?
      Kontakterna mellan tjänstepersoner på förvaltningen har sett ut enligt följande:
      Socialsekreterarna har träffat familjehemsföräldrarna på Birkahemmet i samband
      med placering av barnet 190506, socialsekreterare har också haft ett
      telefonsamtal direkt med familjehemsföräldrarna 190808 och genomfört
      hembesök i jourhemmet 190812 och 191023.
      Uppföljning av placeringen har skett genom att socialsekreterare haft
      regelbunden kontakt med konsulent på Birkahemmet varje vecka för avstämning
      av barnets situation i jourhemmet och uppföljning av umgänge och
      umgängesplanering. En samlad uppföljning av vården genomfördes på
      Birkahemmet 190902 där både föräldrar, socialsekreterare och konsulent
      närvarade dock inte familjehemsföräldrarna.
      Hur förhåller sig det beslut om umgängesbegränsning som fattades den 22
      augusti 2019 till bestämmelserna i 14 § LVU, varav det framgår att det är
      nämnden som ska besluta hur den unges umgänge med vårdnadshavare ska
      utövas.
      −−−
      Vid genomgång av beslutet om umgängesbegränsning framgår att nuvarande
      beslut är formulerat som att nämnden lämnar över till socialsekreterare att
      utifrån AA:s vårdbehov besluta om omfattning, tidpunkt och plats för umgänge.
      Det framgår inte i den aktuella beslutsformuleringen vilken begränsning som
      avses och hur länge den är avsedd att gälla.
                                                                         Dnr 5731-2019         Sid 3 (5)




      Umgängesbegränsningen har i praktiken varit tre timmar i veckan (två timmar
      vid ett tillfälle och en timma vid ett tillfälle per vecka) även om det inte framgår i
      själva beslutsformuleringen. Det är den begränsningen som också
      kommunicerats muntligt med den enskilde och den begränsningen som också har
      verkställts under hela perioden. Det bör i praktiken inte ha varit otydligt för den
      enskilde hur begränsningen sett ut.

      Nämndens bedömning av handläggningen i ärendet
      −−−
      • Nämnden bedömer att tjänstepersoner vid förvaltningen borde ha genomfört
        ett personligt besök på jourhemmet i närmare anslutning till placeringen, som
        en del i utredningen av familjehemmets lämplighet som jourhem. I övrigt ser
        nämnden inte några brister i uppföljningen av barnet i jourhemmet.

      • Nämnden bedömer att beslutet som fattats med stöd av § 14 LVU inte är
        korrekt formulerat då det inte framgår av beslutet vilken begränsning som
        avses och hur länge den avser att gälla. Den begränsning av umgänget som i
        praktiken varit gällande, det vill säga begränsning av umgänge till tre timmar
        uppdelat vid två tillfällen per vecka, skulle framgått av beslutet.
      Bristerna kommer att omhändertas inom ramen för det systematiska
      kvalitetsarbetet på berörda enheter.
Med anledning av remissvaret begärde JO att nämnden skulle besvara
ytterligare en fråga om utformningen av placeringsbeslutet från den 6 maj 2019.

Nämnden lämnade genom sitt arbetsutskott in ett remissvar och uppgav bl.a.
följande:

      Nämnden ser att det borde ha framgått av beslutet vilket specifikt jourhem som
      nämnden placerat AA i. Nämnden anser också att det av aktuell
      beslutsformulering framstår som att nämnden överlåtit till Birkahemmet att
      avgöra vilket jourhem som ska ta sig an AA. Nämnden är klar över att det inte är
      korrekt med hänsyn till att det är nämnden som ska besluta var den unge ska
      vistas under vårdtiden.
      AA är idag inte kvar i det aktuella jourhemmet utan är omplacerad till ett
      familjehem. Nuvarande placeringsbeslut är korrekt formulerat.
      Bristerna som framkommit kommer att återkopplas till berörda enheter som
      omhändertar bristerna inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet.
BB fick tillfälle att yttra sig över remissvaren.

Bedömning
Beslutet om placering
Enligt 11 § första stycket LVU är det socialnämnden som bestämmer hur
vården av den unge ska ordnas och var han eller hon ska vistas under vårdtiden.
Om nämndens beslut inte kan avvaktas får ordföranden eller någon annan
ledamot som nämnden har förordnat besluta i frågan (11 § tredje stycket LVU).
Rätten att fatta beslut enligt 11 § första stycket LVU får inte delegeras till en
enskild tjänsteman (10 kap. 4 § socialtjänstlagen [2001:453]).

Ett beslut om placering enligt 11 § första stycket LVU ska vara tydligt. Det ska
framgå av beslutet var den unge ska vistas under vårdtiden och i de fall den
                                                                   Dnr 5731-2019        Sid 4 (5)




unge ska placeras i ett jourhem eller ett familjehem, ska det aktuella hemmet
anges i beslutet (se JO 2004/05 s. 261).

Den 6 maj 2019 beslutade ordföranden i Social- och arbetsmarknadsnämnden i
Lidköpings kommun att AA skulle placeras i ett jourhem. Beslutet hade i
aktuell del följande lydelse:

      AA placeras i ett jourfamiljehem via Birkahemmet Gryning AB, Göteborg.
Jag kan konstatera att beslutet inte lever upp till de krav på tydlighet som jag
har redogjort för ovan. Av beslutet framgår det inte i vilket jourhem AA ska
placeras, och utformningen av beslutet ger närmast intrycket att nämnden har
överlämnat till Birkahemmet att utse ett jourhem. Det är inte förenligt med vad
som anges i 11 § första stycket LVU om att det är nämnden som ska bestämma
var den unge ska vistas under vårdtiden och nämnden förtjänar kritik för
utformningen av beslutet.

Nämndens uppföljning av vården
Enligt 13 a § LVU ska socialnämnden noga följa vården av den som får vård
med stöd av lagen. Det ska främst ske bl.a. genom regelbundna personliga
besök i det hem där den unge vistas och genom samtal med den eller dem som
tagit emot den unge i sitt hem. Nämndens ansvar enligt 13 a § LVU kvarstår
även om barnet, som i det här fallet, är placerat i ett s.k. konsulentstött jourhem.

I samband med att AA den 6 maj 2019 placerades i ett jourhem, pratade
socialsekreterare med jourhemsföräldrarna. Därefter hade förvaltningen kontakt
med en konsulent på Birkahemmet som i sin tur hade kontakt med jourhemmet.
Först den 8 augusti 2019 hade en socialsekreterare återigen kontakt med
jourhemsföräldrarna och den 12 augusti 2019 genomfördes ett första hembesök.

AA var vid tillfället för placeringen två och ett halvt år gammal. För att
nämnden ska kunna följa vården av ett så pass litet barn, som är helt beroende
av jourhemsföräldrarna, är det enligt min mening nödvändigt att nämnden, i
enlighet med 13 a § LVU, inledningsvis gör regelbundna personliga besök i det
hem där barnet är placerat. Jag är därför kritisk mot att det i det här fallet dröjde
tre månader innan någon från förvaltningen besökte jourhemmet. Jag är också
kritisk mot att nämnden synes ha nöjt sig med de uppgifter som konsulenten på
Birkahemmet lämnade och att förvaltningen under en period på över tre
månader inte hade någon egen kontakt med jourhemsföräldrarna. Vården av AA
har inte följts upp i enlighet med vad som anges i 13 a § LVU och för det ska
nämnden kritiseras.

Beslutet om umgängesbegränsning
Enligt 14 § andra stycket 1 LVU får socialnämnden, om det är nödvändigt med
hänsyn till ändamålet med vård enligt lagen, besluta hur barnets umgänge ska
utövas med föräldrarna, s.k. umgängesbegränsning.
                                                                     Dnr 5731-2019     Sid 5 (5)




Ett beslut om umgängesbegränsning ska vara tydligt. Det ska framgå av beslutet
på vilket sätt umgänget begränsas och om beslutet ska gälla tills vidare eller om
det är tidsbegränsat. Vidare ska skälen för beslutet framgå. Ett beslut får inte
utformas på ett sådant sätt att det inte går att utläsa av beslutet vad nämnden har
kommit fram till (se bl.a. JO 2018/19 s. 529).

Den 22 augusti 2019 beslutade nämnden att med stöd av 14 § andra stycket 1
LVU begränsa umgänget mellan AA och hans föräldrar. Beslutet hade i aktuell
del följande lydelse:

      Social- och arbetsmarknadsnämnden tar beslut gällande umgängesbegränsning
      enligt 14 § 2 st 1 LVU så att aktuell handläggare, utifrån AA:s vårdbehov, kan
      besluta om omfattning, tidpunkt och plats för umgänge.
Jag kan konstatera att beslutet inte lever upp till de krav på tydlighet som jag
har redogjort för ovan. Av beslutet framgår det inte på vilket sätt umgänget
mellan AA och hans föräldrar begränsas eller för vilken tid beslutet gäller. Det
är alltså utifrån beslutet omöjligt för AA:s föräldrar att veta hur och varför
umgänget har begränsats, vilket är oacceptabelt när det gäller beslut om
tvångsåtgärder. Nämnden förtjänar kritik för utformningen av beslutet.

Avslutning
Sammanfattningsvis har nämndens handläggning av AA:s ärende brustit i flera
avseenden. Jag kan inte se någon annan orsak till det inträffade än att det har
berott på bristande kunskaper om regelverket. LVU utgör en tvångslagstiftning
och det är både oroväckande och allvarligt att nämnden inte verkar ha
tillräckliga kunskaper om hur ärenden enligt LVU ska handläggas. Jag
förutsätter att nämnden omgående, om den inte redan har gjort det, vidtar
åtgärder bl.a. i form av utbildningsinsatser för att något liknande inte ska
inträffa igen. Med detta sagt, avslutas ärendet med den kritik som har uttalats
ovan.

Vad BB i övrigt har uppgett ger inte anledning till någon åtgärd eller något
uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
