# Försäkringskassan kritiseras för sin tillämpning av efterfrågeförbudet

JO 2013-08-02 dnr 5734-2012

BESLUT
                                                                           Datum                   Dnr                      Sid
                                                                           2013-08-02              5734-2012               1 (4)
Stf justitieombudsmannen
Hans Ragnemalm




                        Försäkringskassan kritiseras för sin tillämpning av efterfrågeförbudet


                          Beslutet i korthet: En journalist har i en anmälan till JO anfört att han vände sig till
                          Försäkringskassan för att få ut vissa uppgifter och att han då – innan han ens hann göra
                          sin framställan – blev tillfrågad om syftet med sin begäran. I förevarande beslut uttalar JO
                          att det vid menprövningen självfallet kan ha betydelse vem som begär uppgiften men att
                          det är den efterfrågade uppgiftens art som är utgångspunkten och att det därför aldrig är
                          relevant att efterfråga en sökandes identitet eller syfte innan det står klart vilka uppgifter
                          som begärs.

## Anmälan

I en anmälan, som kom in till JO den 19 oktober 2012, klagade journalisten AA på
                        Försäkringskassan. Han anförde att myndigheten, enligt hans uppfattning,
                        rutinmässigt efterforskar allmänhetens syften med att begära ut handlingar. AA
                        tillade bl.a. följande. Den 24 september 2012 kontaktade han Försäkringskassan för
                        att begära uppgifter om en namngiven persons sjukpenninggrundande inkomst
                        (SGI) och arbetsgivare. Han blev då, innan han ens tilläts göra sin framställan,
                        tillfrågad om syftet med sin begäran. Efter att ha redogjort för sin uppfattning att
                        sådant inte får efterforskas fick han tala med en person i chefsställning. Denne
                        visade sig ha samma inställning som den handläggare han talat med tidigare.

## Utredning

Ärendet remitterades till Försäkringskassan som anmodades att yttra sig över det
                        som AA anfört. I remissvar den 17 januari 2013 anförde Försäkringskassan
                        följande. (De nämnda bilagorna är inte medtagna här).

## Utredning

AA, journalist på Sundsvalls Tidning, kontaktade den 24 september 2012
                                  Försäkringskassans Kundcenter (KC) och begärde att få ut uppgifter om en
                                  namngiven persons sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och arbetsgivare. Hans
                                  begäran vidarebefordrades till enhetschefen för LFC Sundsvall som följande dag
                                  fattade beslut om att inte lämna ut uppgifterna.
                                  När enhetschefen för LFC Sundsvall efteråt talade med AA beskrev denne att han
                                  hade ringt till KC och att KC-handläggaren direkt hade frågat vad han skulle ha
                                  uppgifterna till samt vem han var. Eftersom AA upplevde sig ha blivit dåligt bemött
                                  av handläggaren bad han att få bli kopplad till dennes chef vid KC. Handläggarens




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                       Dnr 5734-2012     Sid 2 (4)




      chef hade bekräftat att handläggaren hade agerat helt enligt Försäkringskassans
      anvisningar.

## Försäkringskassans slutsatser

Försäkringskassans syn på efterfrågeförbudet framgår av bifogade utdrag från För-
      säkringskassans vägledning (2001:3) Offentlighet eller sekretess? samt
      Försäkringskassans informationsmeddelande (IM 2012:147) 2) som har publicerats
      med anledning av detta JO-ärende. (Bilaga 1 och 2).
      Det framgår av bilagorna att Försäkringskassan är medveten om att det inte är
      förenligt med 2 kap. 14 § tryckfrihetsförordningen att utan anledning efterfråga
      frågeställarens identitet och syftet med de begärda uppgifterna. Försäkringskassan
      vill dock framföra att det i praktiken är förknippat med stora svårigheter att avgöra
      när det finns anledning att efterfråga sådana uppgifter.
      I Försäkringskassans verksamhet gäller detta särskilt när frågeställaren begär
      uppgifter om den enskildes yrke, arbetsgivare, SGI och ekonomiska förmåner i form
      av t.ex. bostadsbidrag, bostadstillägg och föräldrapenning. I rättspraxis har sådana
      uppgifter beroende på omständigheterna ibland ansetts harmlösa och ibland
      känsliga. Uppgifterna bedöms alltså i vissa fall vara sekretessbelagda och i andra fall
      vara offentliga.
      När det gäller den typen av uppgifter har ändamålet med de begärda uppgifterna och
      frågeställarens identitet i praxis ansetts vara avgörande för sekretessprövningen.
      Förutom den praxis och de kommentarer som nämns i vägledningen (bilaga 1)
      hänvisar Försäkringskassan till ett nyare kammarrättsavgörande i frågan (KRNS mål
      nr 6964-12).
      Mot bakgrund av den praxisen är det Försäkringskassans uppfattning att uppgifter
      om den enskildes yrke, arbetsgivare, SGI och de ovan uppräknade ekonomiska
      förmånerna till sin karaktär är sådana uppgifter som motiverar att Försäkringskassan
      kan behöva ta reda på frågeställarens identitet och ändamålet med de begärda
      uppgifterna för att göra sekretessprövningen.
AA kommenterades remissvaret och underströk åter att han blev tillfrågad om sin
identitet och syftet med sin begäran innan han ens hann göra sin framställan, dvs.
innan Försäkringskassan visste vilka uppgifter han ville ta del av.

Bedömning
I 2 kap. tryckfrihetsförordningen (TF) finns bestämmelser om allmänna
handlingars offentlighet. Enligt 2 kap. 12 § TF ska en allmän handling som får
lämnas ut – som alltså inte är hemlig – på begäran genast eller så snart det är
möjligt på stället och utan avgift tillhandahållas den som önskar ta del av
handlingen. En begäran om utlämnande av allmän handling prövas av den som
förvarar handlingen. En myndighet har vidare enligt 6 kap. 4 § offentlighets- och
sekretesslagen (2009:400), OSL, en skyldighet att på begäran av en enskild lämna
uppgifter ur allmänna handlingar som förvaras hos myndigheten. Detta gäller dock
endast under förutsättning att uppgiften inte är sekretessbelagd och så länge
arbetets behöriga gång inte hindras.

Enligt 2 kap. 14 § tredje stycket TF får en myndighet inte på grund av att någon
begär att få ta del av en allmän handling efterforska vem han är eller vilket syfte
han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att
myndigheten ska kunna pröva om hinder föreligger mot att handlingen lämnas ut.
                                                                  Dnr 5734-2012    Sid 3 (4)




Efterfrågeförbudet i 2 kap. 14 § tredje stycket TF har ansetts böra analogt tillämpas
även i förhållande till den som med stöd av 6 kap. 4 § OSL efterfrågar en uppgift ur
en allmän handling (jfr t.ex. JO:s beslut den 13 november 2006, dnr 1915-2006).

Huvudregeln om socialförsäkringssekretess finns i 28 kap. 1 § OSL, där det anges
att sekretess gäller hos Försäkringskassan för uppgift om den enskildes hälso-
tillstånd eller andra personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller
någon närstående lider men om uppgiften röjs och uppgiften förekommer i bl.a.
ärenden om lagstiftningen om allmän försäkring.

Begreppet ”andra personliga förhållanden” i 28 kap. 1 § OSL omfattar i princip alla
uppgifter som kan hänföras till en enskild person och kan till exempel gälla uppgift
om en försäkrads adress och arbetsförmåga. Även ekonomiska förhållanden som
exempelvis uppgift om sjukpenninggrundande inkomst och sjukpenning omfattas
av detta begrepp. Socialförsäkringssekretessen omfattar således ett stort spann av
uppgifter, alltifrån sådana som i de flesta fall är harmlösa till sådana som är mycket
integritetskänsliga. Prövningen av om den enskilde eller någon närstående kan
antas lida men till följd av utlämnandet av en viss uppgift (menprövningen) ska i
huvudsak kunna göras med utgångspunkt i själva uppgiften utan att knytas till en
skadeprövning i det enskilda fallet. Uppgiftens art är alltså av avgörande betydelse
för menprövningen. En uppgift som är harmlös i ett sammanhang kan emellertid
vara känslig i ett annat och givetvis kan det ha betydelse vem som frågar och vad
uppgiften ska användas till. Att lämna ut en adressuppgift till ett inkassoföretag får
t.ex. antas vara till men för den enskilde.

AA har anfört att han vände sig till Försäkringskassan för att få uppgifter om SGI
och arbetsgivare beträffande en namngiven person men att han inte ens hann göra
sin framställan innan han blev tillfrågad om sin identitet och sitt syfte.

I remissvaret anför Försäkringskassan att uppgifter om t.ex. SGI och arbetsgivare
enligt myndighetens uppfattning är av sådan karaktär att en sökandes identitet och
syfte kan behöva efterfrågas. Försäkringskassan hänvisar vidare till bl.a. ett
informationsmeddelande (IM 2012:147) som utfärdades med anledning av AA:s
anmälan till JO. I informationsmeddelandet anges bl.a. att den sökandes identitet
och syfte bara får efterfrågas om det behövs för att en sekretessprövning ska kunna
göras och att sådana frågor alltså inte får ställas slentrianmässigt. Det poängteras
vidare att enbart det faktum att det är en journalist som begär uppgifter inte medför
att syfte m.m. får efterfrågas, men att vem som begär ut uppgifter ibland kan
påverka om man ska gå vidare och fråga om syftet med begäran.

Beträffande uppgiften som sådan anges följande i informationsmeddelandet.
”Identitetsuppgifter är oftast harmlösa och kan på begäran i de flesta fall lämnas ut.
Till identitetsuppgifter hör främst uppgifter i form av namn, personnummer,
civilstånd och adress. Du får därför normalt sett inte efterfråga t.ex. syftet med en
begäran om begäran avser sådana uppgifter. (Det förfaller som om det saknas ett
stycke häremellan, JO:s anmärkning.) Här är det emellertid inte lika enkelt. Om det
                                                                 Dnr 5734-2012    Sid 4 (4)




av en begäran till exempel framkommer något som gör att du kan ana att sökanden
vill använda uppgiften för att på något sätt skada den försäkrade kommer saken i
ett annat läge. I det fallet kan du behöva fråga närmare kring syftet m.m. för att
kunna göra en korrekt sekretessprövning.”

Jag har ingen annan uppfattning än Försäkringskassan i fråga om att uppgifter om
t.ex. SGI och arbetsgivare är sådana att det kan finnas skäl att efterforska den
sökandes identitet och syfte. Självfallet kan det, som Försäkringskassan anger i sitt
informationsmeddelande, ha betydelse vem den sökande är. Jag vill emellertid
understryka att det är den efterfrågade uppgiftens art som är utgångspunkten vid
menprövningen. Det är därför aldrig relevant att efterfråga en sökandes identitet
eller syfte innan det står klart vilka uppgifter som begärs. Det aktuella
informationsmeddelandet bör formuleras om så att detta tydligt framgår.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det ovan sagda.
