# Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap utomlands

JO 2013-05-22 dnr 5744-2012

BESLUT
                                                                          Datum                   Dnr                     Sid
                                                                          2013-05-22              5744-2012              1 (5)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot Socialnämnden i Helsingborgs kommun för handläggningen
                        av ett ärende rörande barn födda genom s.k. surrogatmoderskap utom-
                        lands


                          Beslutet i korthet: I april 2012 födde AA, som är bosatt i Indien, två barn genom s.k. sur-
                          rogatmoderskap. Enligt en i Indien utförd DNA-undersökning var den svenska medborga-
                          ren BB med drygt 99 % sannolikhet far till barnen. AA och BB undertecknade ett avtal om
                          att BB ensam skulle ha vårdnaden om barnen. Socialnämnden i Helsingborgs kommun
                          godkände i maj 2012 avtalet om vårdnad. Därefter väckte socialnämnden talan vid
                          Helsingborgs tingsrätt och begärde att rätten skulle fastställa att BB var far till barnen.
                          För närvarande finns ingen lagstiftning avseende surrogatmoderskap i Sverige. Enligt
                          1 kap. 3 § föräldrabalken fastställs faderskapet till barn som fötts utanför äktenskapet ge-
                          nom bekräftelse eller dom. Det finns särskilda bestämmelser om giltigheten i Sverige av
                          faderskapsavgörande eller fastställelse av faderskap i utlandet.
                          När socialnämnden godkände avtalet mellan AA och BB hade den, såvitt framgår av ut-
                          redningen i ärendet, inte något underlag som gav vid handen att BB enligt indisk rätt
                          skulle anses som far till barnen. Inte heller hade faderskapet fastställts genom dom eller
                          bekräftelse i Sverige. Eftersom BB i formellt hänseende inte var att anse som far till bar-
                          nen saknades en grundläggande förutsättning för att avtalet skulle kunna godkännas.
                          Nämnden hade därför inte laglig möjlighet att godkänna avtalet utan borde ha avvaktat att
                          faderskapet blev klarlagt. Socialnämnden får kritik för sin handläggning av ärendet.

## Bakgrund

I en anmälan till JO framfördes klagomål mot Skatteverket angående handlägg-
                        ningen av ett folkbokföringsärende (JO:s dnr 3975-2012).

                        Efter företagen utredning fann JO Lars Lindström att det inte fanns anledning till
                        något uttalande från hans sida såvitt avsåg Skatteverkets handläggning. Han beslu-
                        tade därför den 17 oktober 2012 att avsluta ärendet.

                        Vid genomgång av de handlingar som JO hade tillgång till i ärendet framgick bl.a.
                        följande. Den 9 april 2012 födde AA, som är bosatt i Indien, tvillingarna CC och
                        DD genom s.k. surrogatmoderskap, till följd av att ägg från en okänd kvinna efter
                        befruktning utanför kroppen hade införts i hennes kropp. AA var alltså s.k. surro-
                        gatmoder till barnen CC och DD. Enligt en i Indien utförd DNA-undersökning var
                        den svenska medborgaren BB med drygt 99 % sannolikhet far till barnen. AA och



 Riksdagens ombudsmän                          E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                     Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                              Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                        Dnr 5744-2012      Sid 2 (5)




BB undertecknade ett avtal om att BB ensam skulle ha vårdnaden om barnen. Soci-
alnämnden i Helsingborgs kommun beslutade den 22 maj 2012 att godkänna avta-
let om vårdnad. Socialnämnden väckte därefter talan vid Helsingborgs tingsrätt och
begärde att rätten skulle fastställa att BB var far till barnen.

Jag fann skäl att på eget initiativ undersöka hur Socialnämnden i Helsingborg hade
handlagt ärendet/ärendena rörande barnen CC och DD och då i första hand
huruvida nämnden kunde godkänna avtalet om vårdnad trots att det inte var fast-
ställt genom dom eller bekräftelse att BB var far till barnen.

Utredning
Föredraganden hos JO inhämtade i det tidigare ärendet (dnr 3975-2012) vissa
handlingar från familjerättsenheten i Helsingborgs kommun och Skatteverket samt
vissa muntliga upplysningar från Skatteverket. De handlingar och upplysningar
som har funnits tillgängliga även i nu aktuellt ärende är bl.a.: vårdnadsavtal, fader-
skapsutredning, stämningsansökan till tingsrätten avseende fastställande av fader-
skap, underrättelse från Skatteverket till socialnämnden om inflyttat barn samt
DNA-analys från Indien.

JO begärde i detta ärende att socialnämnden skulle yttra sig över hur nämnden hade
handlagt sina ärenden rörande barnen CC och DD och då särskilt yttra sig över
huruvida nämnden kunde godkänna avtalet om vårdnad trots att faderskapet för
barnen inte var fastställt genom dom eller bekräftelse.

Socialnämnden uppgav i yttrande följande.

## Redogörelse för handläggningen

Fadern BB kontaktade härvarande familjerättsenhet inför sin planerade resa till In-
      dien för att bli förälder till två barn, tvillingar, som skulle födas av en surrogatmoder
      AA i Indien. Barnen föds 120409.
      Då vi tidigare inte handlagt något ärende med surrogatmödraskap kontaktade vi
      Danderyds kommuns familjerätt, då vi fått information om att de där hade erfarenhet
      från liknande ärenden. Vi fick ta del av deras handläggningsrutin samt de blanketter
      de skapat efter många kontakter med Socialstyrelsen och jurister kunniga inom om-
      rådet. Observeras bör att någon gällande svensk lagstiftning om surrogatmödraskap
      finns ej.
      Fadern erhöll blankett för avtal om vårdnad att ta med till Indien för att han och bio-
      logiska modern skulle kunna skriva under ett avtal om enskild vårdnad till fadern,
      som efter godkännande av socialnämnden, skulle gälla enligt svensk lag. BB erhöll
      därefter svenskt pass för barnen på Ambassaden i födelselandet, då svenskt samord-
      ningsnummer fås enligt Medborgarskapslagen. Barnen har också erhållit svenskt
      medborgarskap.
      Efter hemkomsten till Sverige med barnen kontaktade fadern för att få avtalet god-
      känt av socialnämnden för att bli registrerad som vårdnadshavare i folkbokföringen.
      Fadern skickade avtalet samt alla faderskapshandlingar med DNA-analys, som visar
      att BB är biologisk fader till barnen, till Skatteverket.
      Efter att alla handlingarna inkommit till Skatteverket händer följande:
      Skatteverket registrerar vårdnaden, men godkänner inte faderskapshandlingarna från
      Indien för registrering av faderskapet i svensk folkbokföring.
                                                                        Dnr 5744-2012      Sid 3 (5)




      Detta innebär att faderskapet måste fastställas i svensk domstol. Socialnämnden får
      då föra barnens talan vid domstolen, vilket sker 120720.

      Synpunkter från handläggaren
      Handläggaren har fått möjlighet att lämna synpunkter. Hon har inget ytterligare att
      tillägga.

## Bedömning

Faderskapshandlingarna från Indien med DNA-analys, som visade att BB med 99,9 %
      sannolikhet var biologisk fader till barnen, bedömdes av oss som gedigna och till-
      räckliga som underlag, I det material vi fått från Danderyds familjerätt fanns ej heller
      någon erfarenhet av liknande händelse. Vi gjorde därför aldrig den bedömningen att
      Skatteverket skulle kunna registrera vårdnaden utan att godkänna faderskapet.
      Det finns ingen gällande svensk lagstiftning och ej heller några anvisningar för
      handläggningen när det gäller surrogatmödraskap. Vi har nu fått kännedom om att
      Socialstyrelsen planerar att ge ut ett meddelandeblad för vägledning av handlägg-
      ningen av surrogatmödraskap.
Från Helsingborgs tingsrätt inhämtades dom, meddelad den 5 december 2012 i
tingsrättens mål nr T 4311-12. Genom domen förklarades BB vara far till CC och
DD.

Rättslig reglering
I 6 kap. och 7 kap. lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. regleras när inse-
mination och befruktning utanför kroppen (IVF) får ske i Sverige. Enligt lagen
tillåts endast behandling av personer som är gifta, sammanboende eller har registre-
rat partnerskap. Sedan den 1 januari 2003 tillåts behandling med ägg eller spermier
som kommer från andra än paret som genomgår behandlingen. Dock får inte både
ägg och spermier komma från utomstående. I samband med lagändringen 2003
ansåg regeringen i propositionen Behandling av ofrivillig barnlöshet (prop.
2001/02:89 s. 55) att surrogatmoderskap inte skulle tillåtas i Sverige. Det är dock
inte förbjudet för svenska par att skaffa barn på detta sätt utomlands (jfr Michael
Bogdan, Internationellt privaträttsliga aspekter av äggdonation och surrogatmoder-
skap, SvJT 2002 s. 746).

För närvarande finns ingen lagstiftning avseende surrogatmoderskap i Sverige. Den
13 mars 2012 beslutade riksdagen att frågan om surrogatmoderskap i Sverige ska
utredas förutsättningslöst (bet. 2011/12:SoU26 Assisterad befruktning, rskr.
2011/12:180). Av riksdagens beslut framgår att en fråga som bör ingå i prövningen
är hur en reglering bör se ut för de barn i Sverige som tillkommit genom surrogat-
moderskap utomlands. Enligt regeringens skrivelse 2012/13:75 Redogörelse för
behandlingen av riksdagens skrivelser till regeringen (s. 26) avser regeringen att
under första halvåret 2013 tillsätta en utredning angående bl.a. frågan om surro-
gatmoderskap. Utredningen har, såvitt framkommit, ännu inte tillsatts.

Av 1 kap. 7 § föräldrabalken (FB) följer att om en kvinna föder ett barn som till-
kommit genom att ett ägg från en annan kvinna efter befruktning utanför kroppen
har förts in i hennes kropp, ska hon anses som barnets moder. Moderskapet har inte
tidigare varit reglerat i svensk lag. Bestämmelsen tillkom i samband med att ägg-
donation tilläts vid befruktning utanför kroppen. Det har dock förelegat en moder-
                                                                  Dnr 5744-2012    Sid 4 (5)




skapspresumtion som innebär att den kvinna som föder ett barn i rättsligt hänse-
ende alltid betraktas som barnets mor (prop. 2001/02:89 s. 57). Bestämmelsen i
1 kap. 7 § FB omfattar enligt sin ordalydelse även fall där behandlingen skett ut-
omlands, exempelvis ett land som tillåter surrogatmoderskap (se Bogdan SvJT
2002 s. 746).

Frågor om faderskap regleras främst i föräldrabalken men också i bl.a. lagen
(1985:367) om internationella faderskapsfrågor (IFL). Enligt huvudregeln i 1 kap.
1 § FB ska den man som modern är gift med vid ett barns födelse anses som bar-
nets far. När det gäller ett barn som har fötts utanför äktenskapet är huvudregeln,
enligt 1 kap. 3 § FB, att faderskapet fastställs genom bekräftelse eller dom. I 1 kap.
4 § första stycket och 1 kap. 5 § FB regleras hur faderskapet fastställs genom be-
kräftelse respektive dom. I 7 och 8 §§ IFL finns bestämmelser om giltigheten i
Sverige av ett faderskapsavgörande från en utländsk domstol eller en utländsk fast-
ställelse av faderskap genom bekräftelse.

Socialnämnden har enligt 2 kap. 1 § FB en skyldighet att, om inte en viss man an-
ses som far enligt 1 kap. 1 § FB, utreda faderskapsfrågan och se till att faderskapet
fastställs om barnet har hemvist i Sverige. Uppgiften att utreda faderskapsfrågan
åligger socialnämnden i den kommun där barnet är folkbokfört (2 kap. 2 § FB).

Frågor rörande vårdnaden av ett barn regleras i 6 kap. FB. När det gäller frågan om
socialnämndens godkännande av vårdnadsavtal finns, utöver bestämmelserna i
föräldrabalken, även vissa bestämmelser i socialtjänstlagen. Av 6 kap. 3 § FB
framgår att ett barn från födseln står under vårdnad av båda föräldrarna, om dessa
är gifta med varandra, och i annat fall av modern ensam. Står barnet under vårdnad
av båda föräldrarna eller en av dem, får de enligt 6 kap. 6 § FB avtala att vårdnaden
ska vara gemensam eller att en av dem ska ha vårdnaden om barnet. Avtalet ska
gälla, om det är skriftligt och socialnämnden godkänner det. Att avtalet gäller inne-
bär att det får samma verkan som en dom avseende vårdnaden. Av 6 kap. 17 AA §
första stycket FB och 5 kap. 3 § socialtjänstlagen framgår att föräldrar kan få hjälp
av kommunen att träffa vårdnadsavtal. Det är socialnämnden i den kommun där
barnet är folkbokfört som prövar frågan om ett avtal om vårdnad ska godkännas
(6 kap 17 AA § andra stycket FB). Socialnämnden har möjlighet att delegera upp-
giften att godkänna ett avtal om vårdnad (10 kap. 5 § socialtjänstlagen).

Bedömning

Den 15 maj 2012 mottog socialnämnden en underrättelse från Skatteverket om att
barnen CC och DD hade folkbokförts i Helsingborgs kommun (jfr 7 § förordningen
[2001:589] om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverk-
samhet). Varken uppgift om vårdnadshavare eller faderskap för barnen var då regi-
strerade hos Skatteverket. Socialnämnden inledde den 21 maj 2012 en faderskaps-
utredning avseende barnen, vilken mynnade ut i att socialnämnden den 20 juli 2012
väckte talan om fastställande av faderskap vid Helsingborgs tingsrätt.

Som framgått tecknade surrogatmodern AA och den svenske medborgaren BB ett
avtal om att BB skulle vara ensam vårdnadshavare för CC och DD. Den 22 maj
                                                                Dnr 5744-2012    Sid 5 (5)




2012 godkände socialnämnden det aktuella avtalet om vårdnad. Till följd av soci-
alnämndens godkännande av avtalet registrerade Skatteverket BB som vårdnadsha-
vare för CC och DD.

Ett avtal om vårdnad enligt 6 kap. 6 § FB kan endast ingås av ett barns föräldrar
och förutsättningen är att minst en av föräldrarna har vårdnaden om barnet. För att
ett avtal om vårdnad ska kunna godkännas av socialnämnden krävs således att det
är utrett vilka som är barnets föräldrar. I ärendet är klarlagt att AA sedan barnens
födsel ansågs som barnens mor och ensam vårdnadshavare. När det gäller fader-
skapet talade givetvis den i Indien utförda DNA-analysen mycket starkt för att BB
var biologisk far till barnen. För att BB skulle anses som far till barnen krävdes
dock i formellt hänseende att faderskapet var fastställt genom bekräftelse eller dom
i Sverige eller att ett utländskt avgörande eller en utländsk bekräftelse om fader-
skap skulle anses gällande i Sverige.

När socialnämnden i maj 2012 godkände avtalet mellan AA och BB rörande vård-
naden om barnen hade socialnämnden, såvitt framgår av utredningen i ärendet, inte
något underlag som gav vid handen att BB enligt indisk rätt skulle anses som far
till barnen. Inte heller hade faderskapet fastställts genom dom eller bekräftelse i
Sverige. (Det har sedermera skett genom Helsingborgs tingsrätts lagakraftvunna
dom den 5 december 2012 i mål T 4311-12.) Eftersom BB i formellt hänseende,
vid tidpunkten för socialnämndens godkännande av avtalet, inte var att anse som
far till barnen saknades en grundläggande förutsättning för att avtalet skulle kunna
godkännas. Nämnden hade därför inte laglig möjlighet att godkänna avtalet om
vårdnad utan borde ha avvaktat att faderskapet blev klarlagt. Jag har i och för sig
förståelse för att socialnämnden ville tillgodose barnens behov av att få en legal
ställföreträdare i Sverige. Som framgår av det nyss anförda borde det emellertid ha
skett på annat sätt än genom godkännande av avtalet om att BB skulle vara vård-
nadshavare.

Ärendet väcker ett flertal frågor om hur en socialnämnd bör handlägga ärenden
avseende barn födda utomlands genom s.k. surrogatmoderskap, t.ex. hur vårdnads-
frågan ska hanteras innan ett avtal om vårdnad godkänns och hur utredningen av ett
ärende inför godkännande av ett sådant avtal ska gå till i praktiken. Mot bakgrund
av att riksdagen beslutat att frågan om surrogatmoderskap ska utredas finner jag
skäl att skicka en kopia av detta beslut till Justitiedepartementet och Socialdepar-
tementet för kännedom.

Ärendet avslutas med den kritik som ligger i det sagda.
