# Initiativärende mot Byggnadsnämnden Region Gotland angående utformningen av ett beslut om bygglov

JO 2013-02-06 dnr 5756-2012

BESLUT
                                                                           Datum                 Dnr                     Sid
                                                                           2013-02-06            5756-2012              1 (3)
Justitieombudsmannen
Lars Lindström




                        Initiativärende mot Byggnadsnämnden Region Gotland angående
                        utformningen av ett beslut om bygglov

## Initiativet

I ett tidigare ärende (JO:s dnr 5006-2012) framkom bl.a. följande.
                        Byggnadsnämnden Region Gotland beslutade den 20 juni 2012, § 129, att bevilja
                        bygglov för uppförande av en byggnad på fastigheten När H 1:71. Av beslutet
                        framgick att samhällsbyggnadsförvaltningen ansåg att det sökta bygglovet i olika
                        hänseenden stred mot bestämmelserna i gällande detaljplan. Vidare framgick att
                        berörda grannar motsatt sig åtgärden och att samhällsbyggnadsförvaltningen
                        föreslog att ansökan om bygglov skulle avslås eftersom förutsättningar för bygglov
                        enligt 9 kap. 30 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL, inte var uppfyllda.
                        Byggnadsnämnden beviljade bygglovet men någon motivering till beslutet
                        lämnades inte.
                        Jag inledde ett initiativärende mot byggnadsnämnden och nämnden anmodades att
                        yttra sig över hur det aktuella bygglovsbeslutet förhöll sig till 20 §
                        förvaltningslagen (1986:223).

## Utredning

Byggnadsnämnden, genom ordföranden AA och förvaltningschefen BB, kom in
                        med yttrande enligt följande.
                                  Byggnadsnämndens beslut är nu undanröjt efter överklagande.
                                  Länsstyrelsen har återförvisat ärendet till byggnadsnämnden för ny handläggning.
                                  Byggnadsnämnden medger att rutiner för bearbetning av förslag till beslut med
                                  motivering och bemötande av inkomna synpunkter varit bristfälliga eller saknats i
                                  vissa fall. Byggnadsnämnden har och tar det fulla ansvaret för dessa brister.
                                  Ledamöterna i byggnadsnämnden behöver bättre information avseende tillämpning
                                  av lagens princip samt förbättrade rutiner för dokumentering av skäl för beslut som
                                  framförs vid nämndens sammanträden.
                                  Byggnadsnämndens ambition är att alla typer av ärenden rutinmässigt skall hand-
                                  läggas så enkelt och snabbt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts.
                        Till byggnadsnämndens yttrande bifogades Länsstyrelsens i Gotlands län beslut
                        den 11 oktober 2012 (dnr 403-2620-12) att upphäva byggnadsnämndens beslut och
                        återförvisa ärendet till nämnden för ny handläggning. Av beslutet framgick bl.a. att




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                 www.jo.se
                                                                         Dnr 5756-2012     Sid 2 (3)




ansökan om bygglov inkom till byggnadsnämnden den 29 april 2011 och under
rubriken ”Motivering” angavs följande.
      Den äldre plan- och bygglagen (1987:10), ÄPBL, är tillämplig. I 8 kap. 11 § ÄPBL
      regleras under vilka förutsättningar bygglov får meddelas inom detaljplanelagt
      område. En sådan förutsättning är att ansökt åtgärd ska vara förenlig med den
      gällande planen. Mindre avvikelser får godtas om de är förenliga med planens syfte.
      Ärendet gäller uppförande av en ateljé inom område som omfattas av detaljplan
      antagen 1990-05-14. Det är ostridigt att ateljén strider mot planbestämmelserna. Vid
      sådant förhållande ska byggnadsnämnden ge grannar och andra sakägare tillfälle att
      yttra sig. Av detta följer rimligen också att byggnadsnämnden – när en granne har
      utnyttjat sin möjlighet att yttra sig och framfört invändningar mot ansökt bebyggelse
      – ska motivera sitt beslut även vid ett bifall till ansökan (jfr 20 § förvaltningslagen).
      I byggnadsnämndens beslutsprotokoll finns inte någon motivering som stöder
      byggnadsnämndens beslut att meddela bygglov. Där redovisas endast argument för
      att avslå ansökan. Nämndens beslut är därmed befattat med ett sådant fel som bör
      föranleda återförvisning, såvida inte det kan antas att bristen saknat betydelse för
      nämndens avgörande och bristen kan läkas hos länsstyrelsen.
      I byggnadsnämndens beslut berörs endast frågan om åtgärdens planenlighet. Vid en
      översiktlig genomgång av aktuella plan- och bygglovsritningar uppkommer ett antal
      oklarheter som inte tas upp i beslutet. En sådan oklarhet är hur stor yta av
      prickmarkerat område som ska tas i anspråk. En annan oklarhet är om byggrätten för
      gårdsbyggnad redan har utnyttjats till någon del på fastigheten.
      Byggnadsnämndens beslut är helt i avsaknad av motivering i dels förhållande till
      klagandens invändningar om att ateljén kommer att innebära olägenheter för honom
      och dels i förhållande till att bygghöjd, byggarea med mera överskrids.
      Länsstyrelsen kan inte ta ställning till den alternativa placeringen utan endast
      överpröva byggnadsnämndens beslut och det som legat till grund för beslutet.
      Sammantaget finner länsstyrelsen att det inte är möjligt att uttolka vilka
      frågeställningar som byggnadsnämnden har beaktat och hur den har resonerat i
      förhållande till dessa. Vid sådant förhållande bör ärendet återförvisas till nämnden
      för ny handläggning.
Byggnadsnämnden beslutade, efter förnyad handläggning, den 12 december 2012,
§ 254, att avslå ansökan om bygglov.

Bedömning
Bestämmelser om motivering av beslut saknas såväl i ÄPBL som i PBL. Vid
sådant förhållande gäller bestämmelserna i 20 § förvaltningslagen. Av dessa
framgår, såvitt nu är av intresse, följande. Ett beslut varigenom en myndighet avgör
ett ärende ska innehålla de skäl som har bestämt utgången, om ärendet avser
myndighetsutövning mot någon enskild. Skälen får dock utelämnas helt eller delvis
om beslutet inte går någon part emot eller om det av någon annan anledning är
uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.
Av bestämmelserna följer alltså att motiveringsskyldighet i allmänhet föreligger
om myndigheten har avslagit vad sökanden begärt. Om nämnden har beviljat vad
sökanden har begärt men beslutet går andra parter emot föreligger också
motiveringsskyldighet.
För den som berörs av ett beslut är det viktigt att myndigheten redovisar hur den
har kommit fram till sitt beslut. Endast om skälen redovisas öppet har den som
beslutet rör möjlighet att förstå varför myndigheten har beslutat på visst sätt, hur
                                                                Dnr 5756-2012   Sid 3 (3)




fakta och bevisning värderats och hur gällande bestämmelser har tillämpats. En
upplysande motivering kan antingen övertyga den som berörs om att beslutet är
riktigt eller ge honom eller henne underlag för ett överklagande. Allmänhetens
tilltro till myndigheternas kompetens och objektivitet kräver att myndigheterna kan
visa att besluten är väl underbyggda. Kravet på att beslut måste motiveras främjar
en noggrann och saklig prövning. Uttrycket ”de skäl som bestämt utgången”
markerar att det är de avgörande faktorerna som ska anges. Det är viktigt att
understryka att det inte räcker som motivering att bara återge tillämpliga
bestämmelser. Den egentliga motiveringen, slutsatsen, ska utgöras av en
redovisning av myndighetens bedömning av betydelsefulla fakta i det enskilda
fallet med utgångspunkt från rättsläget.
I likhet med länsstyrelsen kan jag konstatera att byggnadsnämndens beslut den 20
juni 2012 inte till någon del uppfyller förvaltningslagens krav på motivering och
nämnden förtjänar kritik för denna brist.
Ärendet avslutas.
