# Kritik mot Migrationsverket, som nekat en familj med permanent uppehållstillstånd främlingspass

JO 2012-12-12 dnr 5783-2011

BESLUT
                                                                           Datum                     Dnr                     Sid
                                                                           2012-12-12                5783-2011              1 (3)
Justitieombudsmannen
Hans-Gunnar Axberger




                        Kritik mot Migrationsverket, som nekat en familj med permanent
                        uppehållstillstånd främlingspass


                          Beslutet i korthet: En mor och fyra av hennes barn ansökte om uppehållstillstånd i
                          Sverige på grund av anknytning till ett här bosatt barn och om att främlingspass skulle
                          utfärdas. Migrationsverket avslog ansökningarna med motiveringen att sökandenas
                          identiteter inte styrkts. Besluten överklagades till migrationsdomstolen, som fann
                          identiteterna tillfredsställande klarlagda och beviljade permanenta uppehållstillstånd.
                          I anledning av detta begärde kvinnan och hennes barn att Migrationsverket skulle
                          ompröva besluten om främlingspass. Migrationsverket vidhöll dock sin uppfattning att
                          identiteterna inte var styrkta och att främlingspass inte skulle utfärdas, vilket fick till
                          följd att familjen hindrades i sin lagliga rätt att återförenas. Migrationsverket kritiseras
                          för detta.

## Bakgrund och utredning

AA har i egenskap av ombud för BB och dennas fyra barn anmält
                        Migrationsverket till JO. Av anmälan och handlingarna i ärendet framgår
                        huvudsakligen följande.

                        Familjen, som kommer från Somalia, ansökte vid Sveriges ambassad i Addis
                        Abeba, Etiopien, om uppehållstillstånd i Sverige och om främlingspass. Som
                        grund för ansökan åberopade familjen anknytning till den i Sverige bosatta
                        dottern/ systern CC. Migrationsverket beslutade i februari 2011 att avslå
                        familjemedlemmarnas ansökningar om uppehållstillstånd och främlingspass.
                        Som skäl för beslutet angavs att sökandena inte styrkt sina identiteter.

                        Besluten överklagades till Förvaltningsrätten i Stockholm,
                        migrationsdomstolen. Inte heller migrationsdomstolen ansåg att de lyckats
                        styrka sina identiteter, men väl att deras identiteter fick anses klarlagda i så stor
                        utsträckning som detta var möjligt och att de ”gjorts sannolika”. Domstolen
                        beviljade familjemedlemmarna permanenta uppehållstillstånd med stöd av 5
                        kap. 3 § utlänningslagen (mål UM 1802-11). Migrationsverket överklagade
                        domen till Migrationsöverdomstolen som beslutade att inte meddela
                        prövningstillstånd.




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A               Fax:           08-21 65 58                                      www.jo.se
                                                                        Dnr 5783-2011        Sid 2 (3)




Migrationsdomstolen prövade inte yrkandet om främlingspass med hänvisning
till att Migrationsverkets beslut i denna del inte fick överklagas. Familjen
begärde då att Migrationsverket skulle ompröva sitt tidigare beslut att inte
utfärda främlingspass. Migrationsverket beslutade dock i oktober 2011 att
vidhålla sitt tidigare beslut, med motiveringen att BB och hennes barn, enligt
verkets bedömning, fortfarande inte styrkt sina identiteter.

Enligt anmälarna innebar Migrationsverkets agerande att familjen hindrades i
sin lagliga rätt att återförenas.

Efter anmodan inkom Migrationsverket (generaldirektören DD) med yttrande.
Där redovisades bl.a. följande.

      I aktuellt ärende har migrationsdomstolen beviljat sökanden permanent
      uppehållstillstånd och därmed gjort bedömningen att de har rätt att bosätta sig i
      Sverige. I vissa fall är en förutsättning för att sökanden ska kunna använda sig av
      rättigheten som följer av domen att de beviljas pass så att de kan resa in i landet.
      Enligt vad som framkommer av ansökan är detta situationen i aktuellt ärende.
      Enligt gällande rättsordning är migrationsdomstolen överordnad Migrations-
      verket och verket ska rätta sig efter de avgöranden som en överinstans fattar.
      Beslut om främlingspass fattas enbart av Migrationsverket. Ansökan om
      främlingspass är således fristående från ärendet om uppehållstillstånd. Vid
      tidpunkten för Migrationsverkets beslut om främlingspass förelåg flera
      avgöranden från Migrationsöverdomstolen gällande kraven på styrkt identitet i
      anknytningsärenden. Domstolen uttalade sig bland annat om ansökningar som
      ges in före inresa och kravet på klarlagd identitet. Med utgångspunkt i dessa
      avgöranden fattade Migrationsverket beslutet att inte bevilja ansökningarna om
      pass. I ärendet har migrationsdomstolen beviljat uppehållstillstånd och därmed
      gjort bedömningen att de har rätt att bosätta sig i Sverige. Mot denna bakgrund
      och att ärendet får anses nära kopplat till beslutet om uppehållstillstånd samt det
      förhållandet att det inte finns någon uttrycklig bestämmelse i utlänningslagen
      eller utlänningsförordningen som hindrar att främlingspass utfärdas även när
      identiteten inte är styrkt borde Migrationsverket ha beviljat ansökan om
      främlingspass trots att det stred mot känd praxis vid tillfället. Konsekvensen blir
      att lika ärenden behandlas olika vilket i sig är en följd av domstolarnas olika
      bedömning av ärendena.
      Vad gäller anknytningsärenden har rättsläget numera ändrats genom att
      Migrationsöverdomstolen i ett avgörande den 18 januari 2012 gjort en ny
      bedömning om beviskraven i anknytningsärenden och uttalat att ett lägre
      beviskrav kan tillämpas i ärendena. Eftersom ansökningar om uppehållstillstånd
      och främlingspass prövas separat i nuvarande ordning hade det varit lämpligt att
      även beslut om främlingspass hade gått att överklaga så att ärendena avgjorts
      samtidigt av överinstansen.
      Avslutningsvis vill Migrationsverket föra fram att berört verksamhetsområde
      genomfört en granskning av handläggningen av främlingspass och att verket
      kommer att följa upp tidigare fattade beslut om främlingspass med samma
      innehåll.
I ett beslut den 12 december 2012 anförde JO Axberger följande.
                                                                    Dnr 5783-2011      Sid 3 (3)




Rättslig reglering
Bestämmelser om uppehållstillstånd på grund av anknytning finns i 5 kap.
3–3 e §§ utlänningslagen.

För att den som har beviljats ett uppehållstillstånd ska få resa in i Sverige krävs
som huvudregel att utlänningen har ett pass, se 2 kap. 1 och 4 §§
utlänningslagen.

Om en utlänning inte har någon handling som gäller som pass och saknar
möjlighet att skaffa en sådan handling, får Migrationsverket utfärda främlings-
pass för honom eller henne att gälla som pass. Verket får utfärda främlingspass
även i andra fall, om det finns särskilda skäl. Ett främlingspass får förses med
en anteckning om att innehavarens identitet inte är styrkt. Har utlänningen ett
omedelbart behov av att resa till eller från Sverige får ett provisoriskt
främlingspass utfärdas. Migrationsverkets beslut i fråga om främlingspass får
inte överklagas. (Se 2 kap. 12 – 14 §§ och 8 kap. 11 § utlänningsförordningen.)

I förordningsmotiven anges att även andra utlänningar än flyktingar kan vara
förhindrade att skaffa hemlandspass och att en särskild passhandling bör kunna
utfärdas i dessa fall. För att så ska ske krävs dock att utlänningen har en viss
anknytning till Sverige, i allmänhet genom uppehållstillstånd. Saknar en
utlänning pass och inte kan skaffa ett hemlandspass bör enligt motiven
utlänningen ges ett främlingspass samtidigt som han eller hon beviljas
uppehållstillstånd. (Se regeringens förordningsmotiv 1989:3 s. 11.)

Bedömning
Migrationsdomstolen har beviljat BB och hennes barn permanenta
uppehållstillstånd. Domstolen prövade frågan om deras identiteter och fann
dessa tillräckligt klarlagda. Domen har vunnit laga kraft. Migrationsverket har
därefter vidhållit ett tidigare beslut att avslå BB:s och hennes barns ansökningar
om att erhålla främlingspass.

Migrationsverket har inte ifrågasatt att sökandena saknat handlingar som gäller
som pass och att de inte heller haft möjlighet att skaffa sådana. Avslagen har i
stället grundats på att de inte kunnat styrka sina identiteter. Det finns emellertid
inte något uttryckligt hinder mot att främlingspass utfärdas trots att identiteten
inte är styrkt; det framgår tvärtom att detta kan förekomma. Verket ska vidare, i
linje med vad som anförs i dess yttrande, lojalt rätta sig efter avgöranden i
överinstans. Jag instämmer därför i den bedömning verket självt nu gjort,
nämligen att främlingspass borde ha utfärdats i detta fall. Genom att så inte
skedde hindrades familjen i sin lagliga rätt att återförenas. Migrationsverket ska
därför kritiseras.

Jag har emellertid viss förståelse för att Migrationsverket, som måste eftersträva
en tydlig och enhetlig praxis, funnit principfrågan svårbedömd. Den gällande
regleringen och beslutsordningen bidrar till detta. En kopia av mitt beslut
översänds därför till Regeringskansliet, Justitiedepartementet, för kännedom.
