# Anmälan mot Kronofogdemyndigheten, enheten för summarisk process i Visby, angående handläggningen av ett ärende om betalningsföreläggande m.m.

JO 2007-10-24 dnr 5786-2006

BESLUT
                                                                           Datum                Dnr                      Sid
                                                                           2007-10-24           5786-2006               1 (4)
Justitieombudsmannen
Cecilia Nordenfelt




                        Anmälan mot Kronofogdemyndigheten, enheten för summarisk process
                        i Visby, angående handläggningen av ett ärende om betalnings-
                        föreläggande m.m.

## Anmälan

AA har, i en anmälan som kom in till JO den 11 december 2006, anfört bl.a.
                        följande. Den 26 maj 2006 lämnade sökanden in en ansökan om betalnings-
                        föreläggande till Kronofogdemyndigheten. Eftersom Kronofogdemyndigheten inte
                        vidtog några åtgärder med anledning av ansökan, kontaktade hon myndigheten vid
                        upprepade tillfällen för att efterhöra vad som hände. Handläggaren BB ursäktade
                        sig för henne med att det var ”personalbrist, semestertider, sen postgång”. Först
                        den 13 juli 2006 skickades ett föreläggande ut till svaranden och det första del-
                        givningsförsöket ägde rum. Efter förnyade påstötningar från henne, varunder hand-
                        läggaren CC bl.a. påpekade att hon hade annat att göra, skickades föreläggandet
                        ut på nytt den 13 september 2006. Det tredje delgivningsförsöket skedde den 11
                        oktober 2006, med vilket svaranden blev delgiven. Svaranden bestred ansökningen
                        och sökanden skickade in ett brev till Kronofogdemyndigheten i vilket det på-
                        talades att delgivning inte hade skett på ett korrekt sätt. Kronofogdemyndigheten
                        bemötte inte detta påstående, utan lämnade över målet till tingsrätten. När hon
                        kontaktade Kronofogdemyndigheten och talade med juristen DD uppträdde denna
                        mycket otrevligt och skrek att hon skulle vara tyst.

## Utredning

Kopia av Kronofogdemyndighetens akt hämtades in och granskades.

                        Anmälan remitterades därefter till Kronofogdemyndigheten för yttrande. I sitt
                        remissvar hänvisade myndigheten (huvudkontoret), genom kronodirektören EE,
                        inledningsvis till följande redogörelse av enhetschefen FF, enheten för summarisk
                        process i Visby.

                                  Det bör inledningsvis anmärkas att akten i det aktuella målet inte finns kvar vid
                                  Kronofogdemyndighetens enhet för summarisk process i Visby (KFM). Målet har
                                  överlämnats till Stockholms tingsrätt för vidare handläggning på grund av
                                  svarandens bestridande och sökandens begäran därom. Akten finns därför vid
                                  Stockholms tingsrätt. De uppgifter som redovisas i yttrandet är således uteslutande
                                  hämtade från Kronofogdemyndighetens betalningsföreläggande och handräcknings-
                                  databas samt de berörda handläggarnas utsagor.



 Riksdagens ombudsmän                           E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:           08-21 65 58                                www.jo.se
                                                                  Dnr 5786-2006     Sid 2 (4)



AA har i sin JO-anmälan uttryckt synpunkter på myndighetens handläggningstider i
mål 01-80900-06. Ansökan i mål 01-80900-06 inkom den 26 maj 2006 till KFM.
Första utskick av föreläggandet till svaranden skedde den 13 juli 2006. Till före-
läggandet hade ett delgivningskvitto, s.k. vitt kort, bifogats. Föreläggandet skickades
till svarandens adress enligt bolagsverkets register. Nästa delgivningsförsök skedde
den 13 september 2006. Föreläggandet samt ett vitt kort skickades denna gång till
svarandens företrädare, styrelseledamoten GG. Det sista delgivningsförsöket skedde
den 2 oktober 2006. KFM tillämpade därvid särskild delgivning med aktie-bolag
enligt 9 § 3 stycket delgivningslagen (1970:428). Svaranden delgavs slutligen den
11 oktober 2006.
Svaranden inkom med ett bestridande innan förklaringstidens utgång. Sökanden
underrättades därvid om bestridandet varför han den 2 november 2006 begärde att
målet skulle överlämnas till tingsrätt.
Kronofogdemyndighetens verksamhetsmål föreskriver att första utskick av före-
läggandet ska ske högst fem dagar från det att ansökan inkom till den handläggande
enheten. I förevarande mål förflöt det drygt 7 veckor från att ansökan inkom till att
det första föreläggandet skickades ut. Tidsåtgången är naturligtvis oacceptabel. En
förklaring till varför det krävdes 7 veckor att skicka ut föreläggandet kan vara att
enheten fram till september 2006 hade en hög arbetsbelastning i kombination med
bristfälliga rutiner och oerfaren personal. Enheten utlokaliserades den 1 januari 2006
från Stockholm till Visby, varför en stor andel av enhetens medarbetare är ny-
rekryterade.
Det dröjde vidare över 9 veckor innan nästa åtgärd vidtogs i målet. Tidsåtgången
berodde främst på en missuppfattning bland enhetens handläggare. Svaranden är ett
fåmansaktiebolag. Enhetens ledning har med stöd av JO 1999/2000 s. 164 beslutat
att särskild delgivning med aktiebolag inte får tillämpas på fåmansaktiebolag under
semesterperioden sommaren 2006. Beslutet hade bland enhetens handläggare
uppfattats som att inga delgivningsförsök överhuvudtaget fick utföras avseende
fåmansaktiebolag. Hela delgivningsverksamheten beträffande fåmansaktiebolag låg
därför i princip stilla under semesterperioden.
De långa handläggningstiderna under sommaren 2006 har redan uppmärksammats i
samband med myndighetens interna kvalitetsgranskning. Enheten har därför vidtagit
åtgärder för att snabba upp handläggningsprocessen, varför enheten för närvarande
har acceptabla handläggningstider. Missuppfattningen avseende särskild delgivning
med aktiebolag har också uppmärksammats. Informationsinsatser beträffande detta
har genomförts av enhetens jurister, samma fel torde därför inte upprepas nästa
semesterperiod.
AA har vidare synpunkter på att enheten inte bemött den skrivelse som sökandens
advokat inkommit med. Vid tidpunkten då skrivelsen inkom hade handläggnings-
gången nått det stadium att målet avvaktade på sökandens begäran om överlämning
till tingsrätt. Detta eftersom svaranden hade bestritt ansökan och underrättelse om
bestridandet hade skickats till sökanden. I det skedet förefaller det rimligt att tolka
en skrivelse inkommen från sökanden som en begäran om överlämning, vilket
ifrågavarande handläggare synes ha gjort. Då akten i målet, innehållande den
aktuella skrivelsen, har överlämnats till tingsrätt går det emellertid inte att inom
ramen för detta yttrande utreda huruvida den ovannämnda tolkningen var bristfällig.
Enligt AA uttryckte sökandens advokat i den aktuella skrivelsen synpunkter på
KFM:s handläggning av svarandens bestridande. I betalningsföreläggandeprocessen
ska KFM inte utföra en materiell prövning av svarandens bestridande. KFM utför
dock en prövning av huruvida en, från svaranden, inkommen skrivelse verkligen är
ett bestridande och huruvida svarandens avsikt är att bestrida föreläggandet i sin
helhet eller endast i en del. Vidare prövas huruvida bestridandet inkommit innan
förklaringstidens utgång. Förutom att ett bestridande ska vara skriftligt ställer lagen
(1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning inga krav på hur ett
bestridande ska vara utformat. Svaranden behöver därför inte motivera eller utveckla
skälen till bestridandet, utan det räcker med ett ”blankt” bestridande. Enheten
tillämpar av den orsaken ett generöst synsätt på bestridanden. Om det i en skrivelse
på något sätt kan utläsas att svaranden motsätter sig att ett utslag meddelas anses
                                                                        Dnr 5786-2006     Sid 3 (4)



     skrivelsen i regel som ett bestridande. I förevarande mål har handläggaren således
     gjort en bedömning enligt ovan och ansett att svarandens skrivelse är ett bestridande
     som inkommit inom rätt tid. KFM har ingen möjlighet att i efterhand överpröva
     handläggarens bedömning och besluta om att inte beakta bestridandet.
     HH har angett att det ringde ett flertal personer med synpunkter på handläggnings-
     tiderna till honom under sommaren 2006. Han kan inte minnas huruvida han har haft
     kontakt med AA. HH har vidare uppgett att han har till varje person som ringt för-
     klarat anledningarna till varför handläggningstiderna varit så långa och hur hand-
     läggningsprocessen rent generellt går till.
     CC har slutat vid enheten. Hon har därför inte yttrat sig med anledning av JO-
     anmälan.
     DD har uppgett att hon kontaktade AA direkt efter det att hon erhållit meddelande
     om att AA önskade bli uppringd av jurist. Målet var vid tidpunkten överlämnad till
     tingsrätt, målet hade avslutats vid KFM. AA förde, enligt DD, samtalet i en hetsig
     ton. DD försökte förklara för AA att målet avslutats vid KFM och att det över-
     lämnats till tingsrätt varför KFM inte längre kunde göra något i målet. Då DD
     upplevde att AA inte hörde på vad DD hade att säga bad hon att AA skulle lyssna på
     henne. DD menar att hon inte på något sätt uppträtt otrevligt eller brustit i sin
     serviceskyldighet.
     KFM beklagar att AA har upplevt myndighetens bemötande som ointresserat och
     ohjälpsamt. KFM beklagar vidare att handläggningen i ärendet tagit en oacceptabelt
     lång tid.
Kronofogdemyndighetens huvudkontor anförde för egen del följande.

## Bedömning

Enligt 25 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BfL)
     skall, om Kronofogdemyndigheten tar upp ansökningen, svaranden föreläggas att
     yttra sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs honom. Enligt 29 § BfL
     skall föreläggandet delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångs-
     balken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Om svaranden vill bestrida
     ansökningen skall han göra det skriftligen, se 30 § BfL. Därefter skall sökanden
     snarast underrättas om bestridandet och kan därvid skriftligen begära att målet
     överlämnas till tingsrätt, se 33-36 §§ BfL.
     Aktuell ansökan om betalningsföreläggande ingavs till Kronofogdemyndigheten den
     26 maj 2006. Sökande var AA genom ombud och som svarande angavs JJ & KK
     International AB (mål nr 01-80900-06). Först den 11 oktober 2006 delgavs
     svaranden ansökningen. Att själva delgivningsförfarandet tar lång tid är inte helt
     ovanligt. I förevarande fall berodde dock detta till stor del på bristfälliga rutiner
     vilket givetvis inte är acceptabelt.
     Efter att svaranden inkommit med ett bestridande underrättades sökanden om detta
     varefter denne, genom sitt ombud, inkom med en skrivelse som tolkades som en
     begäran om överlämnade av målet till tingsrätt. I skrivelsen framfördes även syn-
     punkter på Kronofogdemyndighetens handläggning eftersom bestridandet enligt
     ombudets uppfattning inte skett på rätt sätt.
     På vilket sätt bestridandet skulle ha varit felaktigt framgår inte av handlingarna men
     det kan konstateras att lagen inte ställer några andra krav på ett bestridande än att det
     skall vara skriftligt. Frågan kan därför ibland uppkomma om en skrivelse skall
     uppfattas som ett bestridande eller inte. Tidigare gällande praxis vid tingsrätterna
     anses här vara vägledande även för Kronofogdemyndighetens prövning av frågan.
     Här gällde att även tveksamma meddelanden borde uppfattas som bestridanden. En
     sådan för gäldenären gynnsam tolkning av tveksamma meddelanden får för övrigt
     också anses överensstämma med vanliga principer för avtalstolkning, jfr prop.
     1989/89:85 s. 123 f. och Häggman m.fl. Betalningsföreläggande och handräckning –
     En kommentar, 6 uppl., s. 116.
     Efter att ha bedömt svarandens skrivelse som ett bestridande kunde Kronofogde-
     myndigheten inte göra något annat än att på begäran av sökanden överlämna ärendet
                                                                        Dnr 5786-2006     Sid 4 (4)



      till tingsrätten. Någon möjlighet att i efterhand överpröva ett sådant ställnings-
      tagande finns inte. Att sökandens ombud framställt synpunkter på innehållet i
      bestridandet påverkar inte detta, utan enligt myndighetens bedömning har ärendet i
      den delen hanterats på ett korrekt sätt.
      Beträffande vad AA angett om att en tjänsteman vid Kronofogdemyndigheten varit
      otrevlig och agerat på ett sätt som kränkt henne så står ord mot ord. Oavsett detta är
      det givetvis beklagligt att AA uppfattat det som att hon blivit bemött på ett otrevligt
      sätt.
AA kommenterade remissvaret.

Bedömning
Kronofogdemyndigheten har vidgått att handläggningstiderna var långa under
sommaren 2006. Enligt Kronofogdemyndigheten berodde det inträffade på hög
arbetsbelastning i kombination med bristfälliga rutiner och oerfaren personal. Det
är likväl oacceptabelt att föreläggandet skickades ut först sju veckor efter det att
ansökan inkom till Kronofogdemyndigheten. Det tog därefter ytterligare nio veckor
innan nästa handläggningsåtgärd vidtogs. Myndigheten förtjänar kritik för det
inträffade. Jag noterar att åtgärder har vidtagits för att förkorta handläggnings-
tiderna och att information har gått ut till personalen.

AA har även klagat på att Kronofogdemyndigheten inte bemötte invändningen om
att delgivning inte skett på korrekt sätt. Av remissvaret framgår att myndigheten
uppfattade skriften som en begäran om överlämnande av målet till tingsrätt och att
så också skedde. Jag uttalar mig inte om Kronofogdemyndigheten gjorde en
korrekt bedömning. Mot bakgrund av myndighetens ställningstagande kunde dock
ingen annan handläggningsåtgärd än att överlämna målet till tingsrätten komma i
fråga.

Beträffande AA:s klagomål om DD:s bemötande vid telefonsamtalet står ord mot
ord. Det framstår inte som meningsfullt att genom ytterligare utredningsåtgärder
försöka bringa klarhet i saken.

Ärendet avslutas.
