# Kritik mot Akademiska sjukhuset inom Region Uppsala för att utan lagstöd ha tillämpat en rutin som innebär att patienter kroppsvisiteras

JO 2025-02-28 dnr 5786-2024

[P]

## BESLUT

Datum                   Dnr                      Sid
                                                                   2025-02-28              5786-2024               1 (5)



Chefsjustitieombudsmannen
Erik Nymansson




                   Kritik mot Akademiska sjukhuset inom Region Uppsala för att utan
                   lagstöd ha tillämpat en rutin som innebär att patienter kroppsvisiteras


                     Beslutet i korthet: Vid en rättspsykiatrisk avdelning med säkerhetsklass 3 vid
                     Akademiska sjukhuset inom Region Uppsala tillämpas en rutin som anger att
                     personalen ska be patienterna att visa upp innehållet i sina fickor och väskor när
                     patienterna kommer tillbaka till avdelningen efter permission eller frigång. ChefsJO
                     konstaterar att den aktuella rutinen innebär att patienterna kroppsvisiteras.
                     Det finns en särskild reglering som anger när patienter som vårdas med stöd av lagen
                     (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård får kroppsvisiteras. Vid en avdelning med
                     säkerhetsklass 3 får kroppsvisitation endast ske i enskilda fall efter beslut av
                     chefsöverläkaren. Det finns därför inte utrymme för vårdinrättningen att under
                     åberopande av patienternas samtycke tillämpa den aktuella rutinen. ChefsJO
                     konstaterar att rutinen strider mot lag.
                     En utredning har lämnat förslag om ändrade regler för kroppsvisitation på avdelningar
                     med säkerhetsklass 3. ChefsJO lämnar därför över en kopia av beslutet till regeringen
                     för kännedom.

## Anmälan

I en anmälan till JO klagade AA på Akademiska sjukhuset inom Region
                   Uppsala. Av anmälan framgick i huvudsak följande. På den rättspsykiatriska
                   avdelningen 5B med säkerhetsklass 3 tillämpas en rutin för inpasseringskontroll
                   som innebär att vårdpersonal ska be patienterna att visa upp medhavda föremål.
                   Även om instruktionen till personalen är att de ska vädja eller fråga patienterna
                   vänligt, så blir resultatet ändå att det utförs en kroppsvisitation. Han ifrågasätter
                   om patienterna kan samtycka till en sådan åtgärd. Av ett dokument som tidigare
                   funnits synligt på avdelningen framgår att den som vägrar att visa medhavda
                   föremål kan komma att kvarhållas i väntan på läkarbeslut om kroppsvisitation
                   eller ytlig kroppsbesiktning. Det går därför även att ifrågasätta om patienterna
                   upplever att de har ett reellt val. Hans uppfattning är att rutinen skapar irritation
                   bland patienterna.

                   AA bifogade ett dokument som riktar sig till patienterna och ett som riktar sig
                   till personalen. Dokumenten innehöll sådan information som AA har redogjort
                   för.


    Riksdagens ombudsmän      Postadress: Box 16327, 103 26 Stockholm    Besöksadress: Västra Trädgårdsgatan 4 A
    Telefon: 08-786 51 00     Texttelefon: 020-600 600                   E-post: justitieombudsmannen@jo.se
                                                                          Dnr 5786-2024      Sid 2 (5)




Utredning
Region Uppsala yttrade sig över anmälan genom Akademiska sjukhuset, som
anförde i huvudsak följande.

      Kroppsvisitationer och ytliga kroppsbesiktningar kan inom psykiatrisk
      tvångsvård utföras för att säkerställa att patienter inte bär på sig sådan otillåten
      egendom som anges i LPT 21 §.
      I enlighet med gällande lagstiftning, LPT 23 §, utförs kroppsvisitationer och
      ytliga kroppsbesiktningar på Rättspsykiatriska enheten endast efter beslut av
      chefsöverläkare.
      Det finns ingen överenskommelse med patienter som vårdas på Rättspsykiatriska
      enheten om att de frivilligt ska underkasta sig kroppsvisitationer eller ytliga
      kroppsbesiktningar som ett villkor for att kunna passera in på enheten.
      –––
      Vid inpassering för patienter som vårdas på Avdelning 5B, som är en avdelning
      som inte har förhöjd säkerhetsklassificering, tillfrågas … patienter om de kan ta
      av ytterkläder, visa innehåll i sina fickor och låsa in otillåtna föremål. Denna
      rutin finns angiven i styrdokument och utförs som ett sätt att arbeta tillsammans
      med patienter för att skapa en trygg miljö för alla som vistas på enheten, och som
      en del i sådant patientsäkerhetsarbete som vårdgivaren ska utföra enligt
      Patientsäkerhetslagen 3 kap. Att visa innehållet i fickorna etcetera är frivilligt
      och patienter kan välja att avstå.
      Att avstå leder inte regelmässigt till en tvångsåtgärd. Beslut om kroppsvisitation
      eller ytlig kroppsbesiktning kan visserligen tas, men ställningstagande sker alltid
      i det enskilda fallet och efter en sammanvägning av indikationer på behovet av
      en sådan åtgärd; patientens tidigare beteende, psykiska status, eventuella
      substanspåverkan i inpasseringssituationen med mera. Då val att avstå inte per
      automatik leder till att åtgärden utförs med tvång, och då patienten informeras
      om rätten att avstå, menar vi att patienten har ett reellt val att avstå.
      Att avstå leder inte heller till att patienten kvarhålls i inpasseringssituationen.
      Om misstanke finns om att patienten bär med sig otillåten egendom kontaktas
      läkare för ställningstagande till beslut om kroppsvisitation eller ytlig
      kroppsbesiktning. Vid en fördröjning av sådant beslut har patienter fått komma
      in på avdelningen och vänta på beslutet där. Vi menar därför att valet att avstå att
      visa innehåll i fickor etcetera inte heller resulterar i annat besvär för patienten
      som skulle påverka den reella frivilligheten.
      Som framgår av de dokument som bifogats anmälan; styrdokument och
      patientinformation, läggs tonvikt på vädjan om samarbete, och Rättspsykiatriska
      enheten arbetar löpande med att bemötandet av patienter i
      inpasseringssituationen inte ska uppfattas på annat sätt än som respektfullt.
      Under årens lopp har åtskilliga föremål som kunnat utgöra en fara för
      omgivningen påträffats på vårdenheten. Vi menar därför att införsel av sådana
      föremål förekommer och kan upptäckas. Det är mycket positivt att inslag av hot
      och våld har varit få, och vi bedömer att konsekvenserna av de inslag som ändå
      har förekommit, hade kunnat bli svårare om tillhyggen använts i situationerna
      eller om de inblandade haft större möjlighet att exempelvis intoxikera sig. Ett
      arbete för att minska förekomsten av tillhyggen och annan otillåten egendom ter
      sig därför motiverat, och patienter har vid flera tillfällen uttryckt uppskattning
      över att det utförs.
AA yttrade sig över remissyttrandet och anförde bl.a. följande. Det aktuella
styrdokumentet anger inte att patienterna ska informeras om sin rätt att avstå
och hans erfarenhet som sjuksköterska är att det inte heller skett i praktiken.
Vårdpersonal har ett direkt inflytande över vårdtidens längd då de har till
                                                                   Dnr 5786-2024      Sid 3 (5)




uppgift att observera och dokumentera patienters beteenden och följsamhet till
regler och rutiner. Ett inte obetydligt antal av patienterna har vidare
intellektuella funktionsnedsättningar eller annan problematik som innebär
begränsningar när det gäller att bevaka sina egna rättigheter och förmåga att
fatta informerade beslut.

Rättsliga utgångspunkter
I 1 kap. 1 § tredje stycket regeringsformen, RF, föreskrivs att den offentliga
makten utövas under lagarna. Bestämmelsen ger uttryck för den s.k.
legalitetsprincipen och innebär att all offentlig maktutövning ska vara grundad
på en lag eller någon annan föreskrift.

I 2 kap. 6 § RF anges att var och en gentemot det allmänna är skyddad mot
påtvingat kroppsligt ingrepp och att var och en dessutom är skyddad mot bl.a.
kroppsvisitation. Skyddet får begränsas genom lag i den utsträckning som
framgår av 2 kap. 20 och 21 §§.

Med kroppsvisitation avses en undersökning av kläder och annat som någon bär
på sig samt av väskor, paket och andra föremål som någon har med sig (se
28 kap. 11 § tredje stycket rättegångsbalken).

Lagstöd för att få vidta vissa tvångsåtgärder som begränsar den enskildes fri-
och rättigheter finns i lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, LRV.

I 8 b § första stycket LRV föreskrivs följande. Om det är nödvändigt för att
säkerheten ska kunna upprätthållas vid en sjukvårdsinrättning eller avdelning
för sluten rättspsykiatrisk vård för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering
gäller, får vårdgivaren besluta att alla personer som passerar in i inrättningen
eller på avdelningen ska kroppsvisiteras (allmän inpasseringskontroll). Syftet
med kontrollen ska vara att söka efter föremål som en intagen inte får inneha
enligt denna lag eller beslut som har meddelats med stöd av lagen.

I bestämmelsens andra stycke föreskrivs hur en sådan kroppsvisitation och
undersökning ska gå till.

Av 8 § LRV framgår att bestämmelserna i 18–24 §§ lagen (1991:1128) om
psykiatrisk tvångsvård, LPT, gäller i tillämpliga delar vid sluten rättspsykiatrisk
vård enligt LRV, om inte annat anges i 8 a § LRV.

I 21 § LPT redogörs för olika föremål som patienter inte får inneha, t.ex.
narkotika och föremål som kan skada honom eller henne själv eller någon
annan. Enligt 23 § LPT får chefsöverläkaren besluta om kroppsvisitation eller
ytlig kroppsbesiktning av en patient bl.a. om det är nödvändigt för kontroll av
att patienten inte bär på sig sådan egendom som avses i 21 §.

Av 4 kap. 1 § Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2006:9) om säkerhet vid
sjukvårdsinrättningar som ger psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård
samt vid enheter för rättspsykiatrisk undersökning framgår att avdelningar vid
                                                                     Dnr 5786-2024       Sid 4 (5)




verksamheter ska delas in i säkerhetsnivåerna (1) mycket hög, (2) hög eller 3
(godtagbar).

Bedömning
För den aktuella avdelningen gäller säkerhetsklass 3. Det är alltså inte fråga om
en sådan avdelning för vilken en förhöjd säkerhetsklassificering gäller.
Avdelningen omfattas därför inte av regleringen om allmän inpasseringskontroll
i 8 b § LRV utan det enda lagstöd för kroppsvisitation som finns är det som
anges i 23 § LPT, dvs. beslut om kroppsvisitation som fattas av
chefsöverläkaren i enskilda fall.

Utgångspunkten är att grundlagsskyddet i 2 kap. 6 § RF endast gäller för
påtvingade ingrepp. Om den enskilde samtycker till en åtgärd som annars skulle
utgöra en inskränkning i skyddet är det inte fråga om något intrång. Det krävs
dock i sådana fall att det är fråga om verklig frivillighet. I vissa fall kan det vara
fråga om ett påtvingat ingrepp trots att den enskilde har sagt ja till att åtgärden
genomförs, men ingreppet ändå inte är helt frivilligt. Det är av vikt att
grundlagsskyddet inte kringgås genom att den enskilde känner sig tvingad att
lämna sitt medgivande. I tveksamma situationer får hänsyn tas till den konkreta
situationen, den information som den enskilde fått om sina handlingsalternativ
och dennes förmåga att fatta ett informerat beslut i frågan. Utifrån den utsatta
situation och uppenbara beroendeförhållande till vårdpersonalen som en patient
som vårdas under tvång befinner sig i, kan det ifrågasättas om en patient
överhuvudtaget skulle kunna samtycka till kroppsvisitation. Denna fråga ställs
dock inte på sin spets i detta ärende.

På de områden där det finns särskilda regler för när och hur tvångsmedel får
användas torde utgångspunkten vara att ett samtycke inte kan ersätta de
förutsättningar som enligt lag ska vara uppfyllda för att åtgärden ska få vidtas.
Om den enskilde alltid skulle kunna efterge skyddet genom att samtycka till en
åtgärd skulle grundlagens rättighetsskydd kraftigt urholkas.

Inom den psykiatriska tvångsvården är det noga reglerat vilka tvångsåtgärder
som en patient ska behöva tåla. JO har tidigare uttalat att det mot den
bakgrunden inte torde vara möjligt att med stöd av en patients samtycke vidta
någon av de särskilt reglerade tvångsåtgärderna i LPT, utan de lagliga
förutsättningarna för åtgärden måste vara uppfyllda (se JO 2018/19 s. 98, dnr
4746-2015). Jag delar den bedömningen och samma sak gäller naturligtvis vid
tvångsåtgärder som vidtas enligt LRV.

I förarbetena till bestämmelsen om allmän inpasseringskontroll i 8 b § LRV
framgår att regeringen övervägde om möjligheten till allmän
inpasseringskontroll skulle utvidgas även till avdelningar med säkerhetsklass 3.
Regeringen bedömde dock att sådana skäl inte fanns, bl.a. mot bakgrund av att
en allmän inpasseringskontroll är en kroppsvisitation, vilket utgör ett icke
obetydligt intrång i den personliga integriteten (se prop. 2013/14:119 s. 40 f.).
                                                                  Dnr 5786-2024     Sid 5 (5)




Den rutin som tillämpas vid avdelningen, där patienter ombeds att visa upp
innehållet i fickor och väskor, innebär att patienterna kroppsvisiteras. Den
omständigheten att patienterna ombedes att själva visa upp innehållet i sina
fickor och väskor fråntar inte åtgärderna karaktären av kroppsvisitationer (jfr
mitt beslut JO 2022/23 s. 463, dnr 6649-2020).

Eftersom det särskilt reglerats i vilka fall patienter som vårdas med stöd av LRV
får kroppsvisiteras, finns det inte utrymme för vårdinrättningen att under
åberopande av patienternas samtycke vidta en sådan tvångsåtgärd.

Den rutin för inpassering efter frigång eller permission som tillämpats vid den
aktuella avdelningen strider därför mot lag. Jag förutsätter att Region Uppsala
omgående ser till att rutinen upphör att tillämpas.

Frågan om allmän inpasseringskontroll har på senare år varit föremål för
utredning på nytt. Utredningen om vissa tvångsvårdsfrågor föreslog i juni 2022
bl.a. att det ska bli möjligt för en vårdgivare att besluta om allmän
inpasseringskontroll på en sjukvårdsinrättning eller avdelning för
rättspsykiatrisk vård, oavsett avdelningens säkerhetsnivå (se SOU 2022:40).
Regeringen har inte lämnat något förslag om lagändring med anledning av
utredningens förslag i den delen. Mot bakgrund av utredningens förslag och då
detta ärende bl.a. belyser att den nuvarande regleringen kan ge upphov till
tillämpningssvårigheter överlämnar jag detta beslut till regeringen för
kännedom.

Ärendet avslutas.



Beslutet har fattats av chefsJO Erik Nymansson. Dokumentet har fastställts
digitalt och har ingen underskrift.

Rättssakkunniga Ellinor Gustavsson har föredragit ärendet och byråchefen
Stefan Nyman har deltagit i beredningen.
