# Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för hanteringen av ansökningar om betalningsföreläggande m.m.

JO 2020-06-15 dnr 5796-2019

BESLUT
                                                                         Datum                  Dnr                     Sid
                                                                         2020-06-15             5796-2019 m.fl.       1 (24)
Justitieombudsmannen
Katarina Påhlsson




                        Allvarlig kritik mot Kronofogdemyndigheten för hanteringen av
                        ansökningar om betalningsföreläggande m.m.


                          Beslutet i korthet: Under hösten 2019 tog JO emot många anmälningar med
                          klagomål mot Kronofogdemyndigheten som rörde hanteringen av betalnings-
                          föreläggande. JO beslutade att utreda fem ärenden där myndigheten bl.a. låg efter
                          med registreringen av manuella ansökningar.
                          I oktober 2018 skulle myndigheten ha sjösatt ett nytt it-system för ansökningar om
                          betalningsföreläggande, men bytet sköts fram ett år. Under våren 2019 vidtogs dock
                          vissa åtgärder inför it-bytet som påverkade de inledande handläggningstiderna.
                          Utredningen hos JO har visat att tiderna under nästan ett år varit oacceptabelt långa
                          för de manuella ansökningarna samt att skillnaden i den inledande handläggnings-
                          tiden mellan dessa och de maskinella ansökningarna i perioder varit markant. Detta
                          har lett till olägenheter för enskilda.
                          Kronofogdemyndigheten har inte kunnat iaktta det skyndsamhetskrav som gäller
                          enligt tryckfrihetsförordningen för handlingsutlämnande. Det har varit svårt för
                          sökandena att komma i kontakt med myndigheten och få svar på frågor. Myndigheten
                          har inte levt upp till kraven på bl.a. service, information och effektivitet. JO anser
                          också att den information som lämnats på webbplatsen om handläggningen har varit
                          bristfällig och gör uttalanden om underrättelseskyldigheten enligt 11 §
                          förvaltningslagen när ett avgörande förväntas bli väsentligt försenat.
                          JO menar att Kronofogdemyndigheten har brustit i planeringen och sjösättningen av
                          det nya it-systemet och att ledningen även försummat att beakta de förvaltnings-
                          rättsliga kraven som gäller för ärendehandläggningen. JO understryker ledningens
                          ansvar för att myndighetens uppgifter utförs rättssäkert, effektivt och enkelt för
                          allmänheten och enskilda.
                          Kronofogdemyndigheten får sammantaget allvarlig kritik.


                        Bakgrund och anmälningar mot Kronofogdemyndigheten
                        Under hösten 2019 tog JO emot många anmälningar mot Kronofogde-
                        myndigheten. Klagomålen handlade framför allt om att myndigheten låg efter
                        med registreringen och handläggningen av de s.k. manuella ansökningarna om
                        betalningsföreläggande.

                        Till de manuella ansökningarna räknas de som kommer in till Kronofogde-
                        myndigheten på en blankett, i handskrivna brev eller via myndighetens e-tjänst.



 Riksdagens ombudsmän                         E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                    Telefon:       08-786 51 00
 103 26 Stockholm                             Texttelefon:   020-600 600
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4 A             Fax:           08-21 65 58                                  www.jo.se
                                                            Dnr 5796-2019 m.fl.    Sid 2 (24)




Myndigheten tar också under vissa förutsättningar emot ansökningar digitalt
över fil från inkassoföretag och andra aktörer som skickar in ett stort antal
ansökningar per år. Dessa registreras automatiskt i myndighetens it-system
och benämns maskinella ansökningar.

Inom ramen för detta ärende har JO utrett fem klagomål om Kronofogde-
myndighetens hantering av manuell ansökan om betalningsföreläggande. Det
har varit följande fem ärenden hos JO:

5796-2019

Den 16 maj 2019 ansökte AA (via Kronofogdemyndighetens e-tjänst) om
betalningsföreläggande gentemot ett företag, med ett krav på 40 000 kronor.
Myndigheten skickade den 17 juli 2019 en faktura till honom om en
ansökningsavgift om 300 kronor som han betalade. Den 14 augusti 2019
skickade AA in sitt klagomål till JO och uppgav att myndigheten inte hade
påbörjat handläggningen av hans ansökan.

6265-2019

Den 24 maj 2019 ansökte BB om betalningsföreläggande gentemot ett företag,
med ett krav på ca 121 000 kronor. Den 4 september 2019 skickade BB in sitt
klagomål till JO och uppgav att Kronofogdemyndigheten ännu inte hade skickat
ut ett föreläggande till svaranden och inte heller hade underrättat honom om att
ärendet skulle bli väsentligt försenat samt skälen till det.

6347-2019

Den 27 maj 2019 ansökte CC om betalningsföreläggande. Den 6 september
2019 skickade CC sitt klagomål till JO. Han uppgav att han vid telefonsamtal
med Kronofogdemyndigheten tre dagar tidigare hade fått beskedet att något
föreläggande ännu inte hade skickats ut till svaranden och att de inte kunde
lämna någon information om när de skulle göra det.

6415-2019

Den 17 juni 2019 ansökte DD om betalningsföreläggande gentemot en fysisk
person, med ett krav på ca 7 000 kronor. Den 9 september 2019 skickade DD
sitt klagomål till JO och uppgav att ansökan ännu inte hade registrerats hos
Kronofogdemyndigheten. Han framförde också ett skadeståndsanspråk
gentemot myndigheten.

6758-2019

Den 26 juli 2019 ansökte EE om betalningsföreläggande. Den 21 september
2019 skickade EE sitt klagomål till JO och uppgav att inget hade hänt i hans
ärende hos Kronofogdemyndigheten. Vid en kontakt med myndigheten hade
han fått information om att man för tillfället registrerade ansökningar som kom
                                                                  Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 3 (24)




in i början av juni och att orsaken var ”semestertider, mycket balanser och
systembyte”.

EE bifogade två meddelanden från Kronofogdemyndigheten till sin anmälan.
De var daterade den 21 augusti respektive den 20 september 2019 och hade
följande innehåll:

      Vi ber om ursäkt för att du fått olika svar. Det stämmer att ansökan har kommit
      in till Kronofogden i juli. Dock är ansökan inte registrerad än då vi haft mycket
      balanser samt på grund av semestertider. Vi kommer att registrera alla
      ansökningar i sin tur och vi kommer att höra av oss till dig om vi behöver
      ytterligare information.
      ------------
      Vi handlägger ärenden i den turordning de inkommit till oss. Vi registrerar idag
      handlingar som inkommit till oss i början på juni. Detta är på grund av att vi
      under hösten genomför ett systembyte som skall förbättra vårt arbete mot er våra
      kunder.

JO:s inledande utredning
JO begärde in Kronofogdemyndighetens handläggarnoteringar i de två
ansökningar om betalningsföreläggande som motsvarade JO:s ärenden med dnr
5796-2019 och 6265-2019. Myndigheten svarade den 26 augusti respektive den
13 september 2019 att några sådana inte fanns.

I JO:s ärende dnr 6347-2019 hämtades muntliga upplysningar in. Av dessa
framgick att ansökan lämnades in till Kronofogdemyndigheten den 4 juni och
att ett föreläggande skickades ut till svaranden den 6 september 2019. Något
svar från svaranden hade den 23 september 2019 inte registrerats hos
myndigheten.

Vidare tog JO del av information om handläggningstider och andra relevanta
uppgifter om betalningsförelägganden som fanns på Kronofogdemyndighetens
webbplats. Sammanfattningsvis framgick vid de olika tidpunkterna följande.

a) Den 3 juli 2019 angavs att handläggningstiderna var längre och att
   myndigheten hade mycket begränsade möjligheter att besvara
   statusförfrågningar både via mejl och i telefon.

b) Den 11 september 2019 förklarade myndigheten att digitala tjänster
   utvecklades för att ge bra service och att myndigheten under en
   övergångsperiod därför hade längre handläggningstider för exempelvis
   betalningsföreläggande. Därutöver informerades om att handläggningstiden,
   från det att en ansökan kom in till dess att handlingar skickades ut för
   delgivning, just då var för

    maskinell ansökan: i genomsnitt 4 veckodagar och för närvarande
    3 veckodagar
                                                           Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 4 (24)




    manuell ansökan: i genomsnitt 14 veckodagar och för närvarande
    80 veckodagar.

c) Den 26 september 2019 angavs att väntetiderna var längre för den som
   ansökte om betalningsföreläggande på blankett eller via Mina sidor på
   webbplatsen. Handläggningstiden för sådana ansökningar var normalt ca 14
   dagar, men i slutet av månaden var den mer än fem gånger så lång, eller 80
   dagar. Ansökningar som skickades in maskinellt uppgavs ha normala
   väntetider. Myndigheten förklarade att enskilda under hösten kunde få vänta
   på att få sitt ärende handlagt och bad om ursäkt för detta.

JO:s remiss till Kronofogdemyndigheten
Den 16 oktober 2019 uppmanades Kronofogdemyndigheten att lämna
upplysningar om och yttra sig över det som anmälarna hade fört fram i de fem
klagomålen som JO hade beslutat att utreda. Av yttrandet och myndighetens
egen bedömning skulle det särskilt framgå hur handläggningen och
handläggningstiderna vid tidpunkten för remissen förhöll sig till följande
rättsliga reglering och frågor:

a. Hur förhåller sig myndighetens handläggning av ansökningar om
   betalningsföreläggande till bestämmelsen i 1 kap. 9 § regeringsformen, RF,
   om allas likhet inför lagen (dvs. likabehandlingsprincipen) med tanke på
   informationen på myndighetens webbplats om handläggningstiderna vid
   maskinell respektive manuell ansökan om betalningsföreläggande?

    Yttrandet bör innehålla en redogörelse för de olika sätten som finns för att
    anhängiggöra en ansökan om betalningsföreläggande för privatpersoner och
    företag och hur myndigheten handlägger dessa.

b. Angående registreringen av allmänna handlingar och begäran om
   utlämnande av sådana handlingar – hur tar myndigheten hand om
   framställningar om utlämnande av ansökningarna om
   betalningsföreläggande vid utebliven registrering?

    Yttrandet ska innehålla en redogörelse och bedömning från myndighetens
    sida i förhållande till 2 kap. 15–16 §§ tryckfrihetsförordningen, TF, samt
    5 kap. 1–2 §§ och 6 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    OSL.

c. Den summariska processen ska vara snabb och enkel. Enligt t.ex. 25 § lagen
   (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning, BfL, ska
   svaranden föreläggas att yttra sig inom en viss tid från det att ansökningen
   delgavs honom eller henne, och denna tid får inte bestämmas till mer än två
   veckor, om det inte finns särskilda skäl.

    Med anledning av bl.a. den angivna bestämmelsen ska yttrandet innehålla
    en redogörelse för och bedömning av vad som enligt myndigheten utgör en
                                                                 Dnr 5796-2019 m.fl.    Sid 5 (24)




     normalt godtagbar handläggningstid för kontrollen av ansökningarna om
     betalningsföreläggande och utfärdandet av förelägganden, dvs. det
     inledande skedet vid den summariska processen.

d. Hur förhåller sig myndighetens handläggning av ansökningarna om
   betalningsföreläggande till reglerna i 6, 7, 9 och 11 §§ förvaltningslagen
   (2017:900), FL, om service, tillgänglighet och snabb handläggning samt
   åtgärder om handläggningen försenas?

e. Hur omhändertar och åtgärdar myndigheten de klagomål som kommit in till
   myndigheten till följd av de handläggningstider som myndigheten nu har
   för ansökningar om betalningsföreläggande?

f.   Övrigt som JO bör känna till om myndighetens handläggning av
     ansökningar om betalningsföreläggande och det nya it-system som ska
     sättas i drift vid månadsskiftet oktober/november 2019.

Under hösten 2019 och vintern 2019/20 kom ytterligare anmälningar mot
Kronofogdemyndigheten in med liknande eller angränsande klagomål. De
avskrevs mot utredningen i detta ärende. Till följd av vad som påstods i några
anmälningar tog JO del av den uppdaterade informationen som fanns på
myndighetens webbplats. Den 25 november 2019 fanns en uppgift om att
myndigheten sedan slutet av oktober inte meddelade utslag men gjorde
bedömningen att kunna göra det igen den 2 december. Myndigheten upplyste
vidare om att handläggningstiderna var långa för den som ansökte om
betalningsföreläggande på blankett eller via Mina sidor på webbplatsen. Som
förklaring till detta angavs att myndigheten höll på att ersätta ett gammalt it-
system med ett nytt, vilket hade driftsatts den 28 oktober 2019. Den 2 december
2019 fanns en uppgift om att myndigheten återigen meddelade utslag.

Mot denna bakgrund anmodades Kronofogdemyndigheten att i sitt remissvar
även beröra såväl det tillfälliga stopp för utslag som uppenbarligen hade blivit
en konsekvens vid bytet av det gamla it-systemet som frågan om, och i så fall
hur, detta byte hade påverkat ansökningar om avhysningar.

Kronofogdemyndighetens remissvar
Den 24 januari 2020 gav Kronofogdemyndigheten (rättschefen FF) in följande
yttrande:

       2        De fem remitterade målen om betalningsföreläggande
       I det följande beskrivs handläggningen av de fem remitterade målen.

## AA:s anmälan

Den 16 maj 2019 lämnade AA via Kronofogdens E-tjänst in en ansökan om
       betalningsföreläggande. Ansökan lades in i it-stödet samma dag. Den 20 augusti
       nedsatte AA via e-post det yrkade kapitalbeloppet. Kvarstående belopp i målet
       var då yrkad ersättning för ränta och avgifter samt ansökningsavgiften till
       Kronofogden. Målet registrerades i it-stödet den 27 augusti […]. Föreläggande
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 6 (24)




för svaranden att yttra sig skickades samma dag. Delgivningskvittot inkom och
registrerades den 4 september. Utslag meddelades den 17 september 2019 […].

BB:s anmälan
Den 24 maj 2019 lämnade BB in en ansökan om betalningsföreläggande på
Kronofogdens pappersblankett. Ansökan skannades in i it-stödet den 27 maj.
Målet registrerades i it-stödet den 12 september […]. Föreläggande för
svaranden att yttra sig skickades samma dag. Den 24 september återkallade
sökanden sin ansökan och målet avskrevs samma dag.

CC:s anmälan
Den 27 maj 2019 lämnade CC in en ansökan om betalningsföreläggande på
Kronofogdens pappersblankett. Ansökan skannades in i it-stödet den 4 juni.
Målet registrerades i it-stödet den 2 oktober […]. Föreläggande för svaranden att
yttra sig skickades samma dag. Delgivningskvittot inkom och registrerades den 9
oktober. Utslag meddelades den 22 oktober 2019 […].

DD:s anmälan
Den 13 juni 2019 lämnade DD som firmatecknare för […], in en ansökan om
betalningsföreläggande på Kronofogdens pappersblankett. Ansökan skannades in
i it-stödet den 17 juni. Målet registrerades i it-stödet den 26 september […].
Föreläggande för svaranden att yttra sig skickades samma dag. En påminnelse
skickades till svaranden den 9 oktober. Svaranden har ännu inte kunnat nås för
delgivning.

EE:s anmälan
Den 26 juli 2019 lämnade EE in en ansökan om betalningsföreläggande.
Ansökan skannades in i it-stödet den 31 juli 2019. Målet registrerades i it-stödet
den 20 september […]. Föreläggande för svaranden att yttra sig skickades
samma dag. Svaranden bestred ansökan den 27 november. Sökanden
underrättades den 28 november om bestridandet och har den 2 december begärt
att målet ska överlämnas till tingsrätt för fortsatt handläggning. Målet
överlämnades samma dag till Borås tingsrätt.

3        Kronofogdens bedömning
JO:s remiss aktualiserar ett antal frågeställningar gällande Kronofogdens
handläggning. I det följande redogörs först för de mål om betalningsföreläggande
som omfattas av JO:s remiss. Härefter behandlas generella frågor om tidpunkt
för utskick av föreläggande, hantering av allmänna handlingar, underrättelse om
försenad handläggning, service och tillgänglighet samt frågan om olika
handläggningstider för initiala åtgärder vid manuella och maskinella
ansökningar. Omständigheterna i sak gällande dessa frågeställningar finns i
bilagd promemoria. Avslutningsvis lämnas en sammanfattande bedömning.

De fem remitterade målen
Samtliga fem mål registrerades i it-stödet först efter cirka tre till fyra månader.
Detta lever enligt Kronofogdens bedömning varken upp till myndighetens
interna målsättningar eller till de krav på skyndsamhet som får anses gälla för
verksamheten. Kronofogden kan däremot konstatera att den fortsatta
handläggningen varit skyndsam. Ett av målen är ännu inte avgjort. Det beror på
att svaranden inte kunnat nås för delgivning.

Tidpunkt för utskick av föreläggande
Det finns inte någon fastställd tidsfrist inom vilken Kronofogden ska skicka
föreläggande till svaranden enligt 25 § lagen om betalningsföreläggande och
handräckning (BfL). Lagen om betalningsföreläggande och handräckning
präglas dock av att det handlar om ett summariskt snabbt förfarande för att
hantera ostridiga skulder och andra förpliktelser. Bland annat får den tid inom
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.       Sid 7 (24)




vilken svaranden ska föreläggas att yttra sig inte utan särskilda skäl bestämmas
till mer än två veckor (25 § BfL). Kronofogden ska genast underrätta sökanden
om svaranden bestrider ansökan (33 § BfL) och Kronofogden ska snarast
meddela utslag om svaranden inte i rätt tid bestrider ansökningen (42 § BfL).
Enligt förvaltningslagens allmänna krav ska ett ärende handläggas så enkelt,
snabbt och kostnadseffektivt som möjligt utan att rättssäkerheten eftersätts (9 §
FL).
Kronofogdens målsättning är beträffande manuella ansökningar att ett
föreläggande ska skickas ut till svaranden inom tio arbetsdagar från det att
ansökan kom in till myndigheten. Såväl myndighetens handläggningsrutiner som
it-stöd är uppbyggda för att skyndsamt och rättssäkert kunna hantera ett mycket
stort antal ansökningar.
Som framgår av bifogad promemoria har Kronofogdens handläggningstid för
manuella ansökningar från det att en ansökan görs till dess att ett föreläggande
skickas ut till svaranden varit längre än normalt under 2019 och sedan oktober
har den tiden varit cirka 3 månader. Handläggningstiden lever enligt
Kronofogden varken upp till myndighetens interna målsättningar eller till de
krav på skyndsamhet som får anses gälla för verksamheten.

Hantering av allmänna handlingar
Grundläggande regler om allmänna handlingars offentlighet finns i 2 kap.
tryckfrihetsförordningen (1949:105). Enligt dessa bestämmelser har var och en
rätt att ta del av en handling som förvaras hos en myndighet om den är
inkommen till myndigheten eller upprättad där, förutsatt att den inte omfattas av
sekretess (1–2 §§). En allmän handling som får lämnas ut ska tillhandahållas
genast eller så snart det är möjligt. Det ska ske på stället och utan avgift (15 §).
Den som så begär har också rätt att mot fastställd avgift få en kopia av
handlingen. En sådan begäran ska behandlas skyndsamt (16 §).
I 5 kap. offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns bestämmelser om
registrering av allmänna handlingar. Enligt dessa ska allmänna handlingar
registreras så snart de har kommit in till myndigheten. Handlingar som inte
omfattas av sekretess behöver inte registreras om de hålls ordnade så att det utan
svårighet kan fastställas om de har kommit in eller upprättats. Om det är
uppenbart att en allmän handling är av ringa betydelse för myndighetens
verksamhet, behöver den varken registreras eller hållas ordnad (1 §). Beträffande
handlingar som registreras ska det av registret framgå datum när handlingen kom
in eller upprättades, diarienummer eller annan beteckning handlingen fått vid
registreringen, i förekommande fall uppgifter om handlingens avsändare eller
mottagare, och i korthet vad handlingen rör (2 §).
I avsnitt 3.3 i bifogad promemoria redogörs för hur Kronofogden hanterar
allmänna handlingar i den uppkomna situationen med balanser vad gäller
registrering av mål vid manuella ansökningar om betalningsföreläggande. Fram
till driftsättning av det nya it-stödet i oktober 2019 var dessa ansökningar
möjliga att identifiera utifrån sökandens person- eller organisationsnummer och
ankomstdatum. Fram till oktober 2019 bedömer därför Kronofogden att
myndighetens handläggning uppfyllde såväl tryckfrihetsförordningens
bestämmelse om allmänna handlingars offentlighet som offentlighets- och
sekretesslagens bestämmelse om registrering, även om det då var svårare att
identifiera handlingarna än vad som hade varit önskvärt. I dagsläget är det
mycket svårt att vid förfrågningar identifiera manuella ansökningar innan målet
har registrerats. Den hanteringen uppfyller inte kraven i tryckfrihetsförordningen
och offentlighets- och sekretesslagen. Ett större arbete med att skyndsamt
åtgärda detta pågår och beräknas vara klart i början av februari 2020.

Underrättelse om försenad handläggning, service och tillgänglighet
Enligt 6 § förvaltningslagen ska en myndighet se till att kontakterna med
enskilda blir smidiga och enkla. Myndigheten ska också lämna den enskilde
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.       Sid 8 (24)




sådan hjälp att han eller hon kan ta till vara sina intressen. Hjälpen ska ges i den
utsträckning som är lämplig med hänsyn till frågans art, den enskildes behov av
hjälp och myndighetens verksamhet. Den ska ges utan onödigt dröjsmål.
Enligt 7 § förvaltningslagen ska en myndighet vara tillgänglig för kontakter med
enskilda och informera allmänheten om hur och när sådana kan tas. Myndigheten
ska vidta de åtgärder i fråga om tillgänglighet som behövs för att den ska kunna
uppfylla sina skyldigheter gentemot allmänheten enligt 2 kap.
tryckfrihetsförordningen om rätten att ta del av allmänna handlingar.
Enligt 11 § förvaltningslagen ska en myndighet när ett avgörande i ett ärende
som har inletts av en enskild part bedöms komma att bli väsentligt försenat,
underrätta parten om detta och redovisa anledningen till förseningen. Syftet med
regeln är främst att minska risken för att bristande information om hur
handläggningen fortskrider ska leda till att onödig irritation över fördröjningen
uppkommer hos en enskild part. Bestämmelsen är utformad som en ovillkorlig
skyldighet att underrätta de enskilda parterna om förseningen och orsaken till
denna (se prop. 2016/17:180 s. 110 ff.)
Som framgått ovan har Kronofogden för närvarande långa handläggningstider
vid manuella ansökningar innan ett mål om betalningsföreläggande registreras
och ett föreläggande skickas ut till svaranden. Detta får enligt Kronofogdens
bedömning anses medföra en väsentlig försening av avgörandet i målet, varför
underrättelseskyldigheten i 11 § förvaltningslagen aktualiseras. I den uppkomna
situationen, där ett stort antal sökanden har drabbats av förseningen och dessa
dessutom är mycket svåridentifierade innan målet har registrerats, är det inte
praktiskt möjligt för Kronofogden att underrätta varje enskild berörd sökande.
Kronofogden har därför valt att lämna information som uppdateras veckovis om
handläggningstiderna och orsaken till förseningen på myndighetens webbplats
och att via brev informera de sökande som regelbundet lämnar in ett större antal
ansökningar.
Eftersom Kronofogden i dagsläget har mycket svårt att identifiera manuella
ansökningar innan målet har registrerats, kan myndigheten inte uppfylla sin
serviceskyldighet och krav på tillgänglighet enligt 6–7 §§ förvaltningslagen vid
frågor beträffande dessa. Som tidigare nämnts pågår ett större arbete med att
skyndsamt åtgärda detta som beräknas vara klart i början av februari 2020.

Olika handläggningstider för initiala åtgärder vid manuella och maskinella
ansökningar
Enligt 1 kap. 9 § regeringsformen ska förvaltningsmyndigheter i sin verksamhet
beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Frågan om
olika handläggningstider mellan ansökningar (hos Migrationsverket) som gjorts
via post och webb är förenligt med denna grundlagsbestämmelse behandlades av
JO Renfors i JO 2015/16 s. 326. I beslutet anges:
   En myndighet ska enligt 1 kap. 9 § regeringsformen i sin verksamhet beakta
   allas likhet inför lagen (likhetsprincipen) samt iaktta saklighet och
   opartiskhet (objektivitetsprincipen). Av bestämmelsen följer att lika fall ska
   behandlas lika och att en myndighets prioriteringar mellan ärenden i samma
   ärendeslag måste kunna motiveras med objektivt godtagbara skäl. Att t.ex.
   skilja ut kompletta ansökningar där det snabbt går att konstatera att
   uppehållstillstånd ska beviljas eller att ge förtur på grund av ett ärendes
   brådskande natur, är enligt min mening förenligt med såväl likhets- som
   objektivitetsprincipen. Att utan författningsstöd och enbart av
   effektivitetsskäl välja att handlägga webbansökningar snabbare än andra, i
   övrigt likvärdiga ansökningar, kan däremot inte anses förenligt med dessa
   principer. Det innebär att sakligt sett lika fall medvetet behandlas olika. Det
   kan dessutom inte förutsättas att alla som ansöker om uppehållstillstånd har
   tillgång till en dator eller på annat sätt har möjlighet att ge in en
   webbansökan.
                                                                   Dnr 5796-2019 m.fl.       Sid 9 (24)




           En annan sak är att handläggningstiden kan variera något beroende på hur en
           ansökan har gjorts. Som exempel kan nämnas att det kan ta längre tid att
           handlägga en pappersansökan än en webbansökan om det är så att en
           pappersansökan måste skickas per post mellan två myndigheter medan en
           webbansökan kan sändas över elektroniskt.
     I avsnitt 2.2–2.3 i den bilagda promemorian redogörs för de olika sätten att
     anhängiggöra en ansökan om betalningsföreläggande och hur de handläggs. Av
     redogörelsen framgår att möjligheten till maskinella ansökningar har tagits fram
     för att med bibehållen rättssäkerhet snabbt kunna hantera det mycket stora
     antalet ansökningar om betalningsföreläggande. De krav som ställs för att kunna
     ansöka maskinellt är huvudsakligen tekniska och motiveras i övrigt av skäl som
     enligt Kronofogdens bedömning är nödvändiga för att säkerställa en rättssäker
     och korrekt hantering. Förekomsten av maskinella ansökningar innebär inte en
     nedprioritering av manuella ansökningar – tvärtom. Den effektiva hanteringen
     frigör i normalfallet resurser för att skyndsamt kunna hantera de resurskrävande
     manuella ansökningarna. Vid normala förhållanden hos Kronofogden skiljer det
     några dagar i handläggningstid mellan manuella och maskinella ansökningar om
     betalningsföreläggande. Den skillnaden kan helt förklaras av att de maskinella
     ansökningarna i större utsträckning kan hanteras automatiserat och vanligtvis
     uppfyller formkraven. I dagsläget finns dock en stor skillnad i tiden till dess att
     ett föreläggande skickas ut till sökanden mellan manuella och maskinella
     ansökningar. I första hand beror det på att de maskinella ansökningarna
     registreras automatiskt i it-stödet. De påverkas därför i mindre eller ingen
     utsträckning av problem med registrering av mål. Skillnaden ökade dock från
     maj 2019 till följd av att Kronofogden av tekniska skäl var tvungen att
     säkerställa att alla registrerade mål var kompletta, annars skulle de inte föras
     över till det nya it-stödet vid datamigreringen. Detta bidrog till att skillnaderna i
     handläggningstid ökade (se avsnitt 3.2 i den bifogade promemorian).
     Kronofogden bedömer att myndighetens ordning med manuella och maskinella
     ansökningar om betalningsföreläggande är väl förenlig med regeringsformens
     krav på saklighet och opartiskhet.

     Sammantagen bedömning
     Den långa initiala handläggningstiden för manuella ansökningar om
     betalningsföreläggande lever enligt Kronofogdens bedömning inte upp till
     myndighetens interna målsättningar eller till de krav på skyndsamhet som får
     anses gälla för verksamheten. Den medför också problem beträffande
     hanteringen av allmänna handlingar och myndighetens service till enskilda.
     Kronofogden ser allvarligt på den uppkomna situationen och har vidtagit
     omfattande åtgärder för att så snart som möjligt komma till rätta med situationen.
     Grundregistreringen av samtliga manuella ansökningar kommer att åtgärda
     bristerna i hanteringen av allmänna handlingar och myndighetens service till
     enskilda. De långa handläggningstiderna innan föreläggande skickas ut till
     svaranden tar längre tid att komma till rätta med. Ett normalläge för
     betalningsföreläggande beräknas kunna nås under andra kvartalet 2020.
     Kronofogden beklagar de problem och olägenheter som den uppkomna
     situationen förorsakar.
Den bifogade promemorian över Kronofogdemyndighetens hantering av
ansökningar om betalningsföreläggande hade följande innehåll:

     2          Handläggningen av ansökningar om betalningsföreläggande

     2.1        Allmänt om betalningsförelägganden
     Den summariska processen är ett förfarande där den som har ett krav kan få det
     fastställt i ett utslag under förutsättning att den som kravet riktar sig emot inte
                                                              Dnr 5796-2019 m.fl.       Sid 10 (24)




bestrider det. Förfarandet regleras i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning (BfL).
Handläggningen av betalningsföreläggande sker på fem orter i landet: Luleå,
Östersund, Gävle, Uddevalla och Visby. I dagsläget är det cirka 145
årsarbetskrafter som handlägger betalningsförelägganden, exklusive
förstärkningsinsatser.
Till Kronofogden inkom under 2018 drygt 1,3 miljoner ansökningar om
betalningsföreläggande. Alla ansökningar handläggs i Kronofogdens it-stöd
(tidigare det äldre it-stödet SUPRO, sedan den 28 oktober 2019 det nya it-stödet
Sara). Hanteringen är starkt standardiserad och i stora delar automatiserad. Det är
nödvändigt för att snabbt och rättssäkert kunna hantera det stora antalet
ansökningar.
Ansökningarna delas upp i tre kategorier hos Kronofogden; manuella
ansökningarna, maskinella ansökningar med filtillstånd och maskinella
ansökningar med kvalitetstillstånd. I det följande beskrivs de olika kategorierna.

2.2        Registrering av manuella ansökningar om betalningsföreläggande
En ansökan om betalningsföreläggande kan komma in till Kronofogden via till
exempel Kronofogdens blankett, handskrivna brev eller myndighetens e-tjänst.
Samtliga ansökningar och andra handlingar som kommer in på papper skannas
till Kronofogdens it-stöd. Ansökningar som kommer in via e-tjänsten skannas
inte utan visas som en elektronisk handling i it-stödet.
Eftersom ansökningar kan komma in på ett flertal olika sätt och inte är
standardiserad i sin utformning kan dessa inte registreras automatiskt i it-stödet.
Detta är i dagsläget inte heller möjligt beträffande ansökningar på blankett eller
via e-tjänsten. Det krävs därför att en handläggare manuellt registrerar
uppgifterna från ansökan i Kronofogdens it-stöd. Ansökningarna betecknas
därför i Kronofogdens hantering som manuella ansökningar. I samband med att
ansökan registreras granskar handläggaren om ansökan uppfyller formkraven i
9–19 §§ BfL och tar ställning till om den behöver kompletteras eller ska avvisas.
Uppfylls formkraven skickas ett föreläggande ut i samband med registreringen
till svaranden om att yttra sig över ansökan.
Det är relativt vanligt att ansökningar från privatpersoner och företag med få
ansökningar per år behöver kompletteras och det krävs ibland kvalificerad
bedömning innan föreläggandena skickas ut till svaranden. Normalt registreras
en ansökan inom två arbetsdagar och ett föreläggande skickas till svaranden
inom tio arbetsdagar.

2.3        Maskinella ansökningar om betalningsföreläggande
Ett flertal av ansökningarna om betalningsföreläggande kommer från
inkassoföretag och andra aktörer med ett mycket stort antal ansökningar per år.
För att kunna hantera dessa erbjuder Kronofogden under vissa förutsättningar
möjlighet att lämna in ansökningar digitalt via fil. Det innebär att ett mål
registreras automatiskt i myndighetens it-stöd. Sådana ansökningar betecknas
som maskinella ansökningar i Kronofogdens hantering. Sett till antalet mål utgör
dessa en betydande del, cirka 1,1 miljoner av totalt 1,3 miljoner ansökningar år
2018. Maskinella ansökningar delas upp i de med filtillstånd och de med
kvalitetstillstånd.
Filtillstånd
Ingivare som har många ansökningar kan ansöka hos Kronofogden om ett så
kallat filtillstånd. I dagsläget har ett sjuttiotal ingivare filtillstånd. Ett sådant
tillstånd innebär att sökanden skickar in sina ansökningar digitalt och med
förbestämd information till Kronofogden som gör att ett mål automatiskt
registreras i Kronofogdens it-stöd. För att kunna skicka in mål på detta sätt ställs
stora krav på sökandens it-miljö (se bilaga 1) [här utelämnad, JO:s anm] och
kräver också att Kronofogden vidtar åtgärder för att anslutning ska kunna ske.
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.        Sid 11 (24)




Maskinella ansökningar med filtillstånd kan hanteras snabbare än manuella
eftersom registreringen sker automatiskt och de som regel är kompletta. Varje
ansökan måste dock, liksom manuella ansökningar, granskas av en handläggare
innan ett föreläggande kan skickas ut till svaranden.
Kvalitetstillstånd
2011 fick Kronofogden ett regeringsuppdrag att utreda möjligheten att införa ett
kvalitetssäkrat ansökningsförfarande för betalningsförelägganden gällande
inkassoärenden. Myndigheten tog fram och implementerade ett förfarande med
så kallade kvalitetstillstånd för ansökningar om betalningsföreläggande. För att
beviljas kvalitetstillstånd krävs det att sökanden har tillstånd att bedriva
inkassoverksamhet enligt inkassolagen och därigenom står under
Datainspektionens tillsyn, har ett visst antal ansökningar per år och har lämnat in
kompletta och korrekta ansökningar under viss tid. Med de krav som uppställs
för kvalitetstillstånd har hela det inledande förfarandet från registrering av mål
till utskick av föreläggande till svaranden kunnat automatiseras (se krav i
bilaga 2) [här utelämnad, JO:s anm.]. Ansökningar registreras därför och
förelägganden skickas ut till svaranden utan manuella insatser av handläggare
vid Kronofogden. Eftersom i princip inga handläggarresurser krävs för denna
hantering medför detta att ansökningar med kvalitetstillstånd kan handläggas
mycket snabbt utan att det påverkar handläggningen av andra ansökningar
negativt.

3         Handläggningstider för manuella ansökningar om betalningsföreläggande

3.1      Handläggningstider för manuella ansökningar innan
betalningsföreläggande skickas ut
För manuella ansökningar om betalningsföreläggande har handläggningstiden
från det att en ansökan görs till dess att ett föreläggande skickas ut till svaranden
under 2019 varit längre än normalt. I början av 2019 var handläggningstiden
cirka en månad för att sedan sjunka under våren. Från försommaren började dock
handläggningstiderna öka. I oktober 2019 var handläggningstiden cirka
3 månader. Idag beräknas den tiden fortfarande till cirka tre månader. Efter att
det nya it-stödet driftsattes i oktober 2019 har det av tekniska skäl inte varit
möjligt att ta fram exakta uppgifter om handläggningstider. Ett arbete pågår med
att skyndsamt komma tillrätta med detta (se avsnitt 4).

3.2       Orsaker till längre handläggningstider för manuella ansökningar
Kronofogden bedriver ett mångårigt och komplicerat arbete med att ersätta
myndighetens gamla stordatorsystem, bland annat it-stödet SUPRO. Arbetet är
nödvändigt för att kunna effektivisera och höja rättssäkerheten i myndighetens
verksamhet och för att kunna erbjuda moderna e-tjänster. För att möta de
kostnader som digitaliseringen innebär har Kronofogden under flera år behövt
effektivisera verksamheten. Mot den bakgrunden har bemanningen generellt sett
minskat. Detta har även gällt verksamheten för betalningsföreläggande, även om
minskningen där varit marginell. Av olika skäl har samtidigt arbetsbelastningen
ökat för betalningsföreläggandeverksamheten. I det följande behandlas de
viktigaste orsakerna till den ökade arbetsbelastningen.
Ökat antal manuella ansökningar
Antalet manuella ansökningar om betalningsföreläggande har ökat med 11
procent sedan 2018. Det innebär att 2019 inkom det cirka 21 000 fler manuella
ansökningar än 2017.
Driftsättning av det nya it-stödet under 2019
Det nya it-stödet skulle enligt plan ha driftsatts i oktober 2018. Kort innan den
planerade driftsättningen kunde Kronofogden konstatera att det fanns brister i it-
stödet. För att säkerställa att systemet fungerade utan att riskera några väsentliga
fel i verksamheten som skulle kunna påverka rättssäkerheten valde Kronofogden
att skjuta upp driftsstarten. En konsekvens av detta nödvändiga beslut var att
                                                                Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 12 (24)




verksamheten fick lägga ytterligare resurser på testning och utbildning innan
driftsättningen i oktober 2019.
För att data från öppna mål i det gamla it-stödet skulle kunna föras över till det
nya it-stödet var de av tekniska skäl tvungna att vara kompletta. Från maj 2019
behövde Kronofogden därför säkerställa att alla dessa mål granskades och
kompletterades, vilket påverkade registreringen av mål.
Driftsättningen av det nya it-stödet medförde ett tillfälligt produktionsbortfall.
Handläggningen stoppades ett antal dagar i samband med driftsättningen då
samtliga mål migrerades och funktionaliteten i det nya systemet verifierades.
Vidare innebar driftsättningen att handläggarna gick över till nya arbetssätt med
bland annat gemensam inkorg för hela betalningsföreläggandeverksamheten.
Dessa nya arbetssätt tar tid att etablera och vidareutveckla.
Fler ansökningar med kvalitetstillstånd än tidigare har inte kunnat hanteras
automatiserat i det nya it-stödet, utan kräver manuella insatser av handläggare.
Även andra automatiserade rutiner i systemet har krävt ökad manuell hantering,
det gäller till exempel meddelande av utslag och överföring av dessa till
myndighetens system för verkställighet. Detta har försvårat myndighetens arbete
med att skyndsamt komma tillrätta med problemen med de manuella
ansökningarna.
För att säkerställa en rättssäker hantering efter att det nya it-stödet driftsatts har
myndigheten behövt kontrollera att alla bestridanden, återkallelser och
nedsättningar hanterats av systemet. Efter driftsättningen fram till den
2 december 2019 utfärdade Kronofogden därför inte utslag i mål om
betalningsföreläggande och handräckning. Det påverkade särskilt ansökningar
om avhysning eftersom dessa mål normalt handläggs prioriterat utan dröjsmål.
Balanser skapar balanser
De långa handläggningstiderna medför i sig ytterligare frågor för verksamheten
att hantera. Mål kompletteras och uppgifter ändras eller blir inaktuella, vilket
kräver ytterligare handläggningsåtgärder. Dessutom genererar de långa
handläggningstiderna frågor och synpunkter från sökandena. När de långa
handläggningstiderna väl har uppstått kräver de i sig själv extra arbetsinsatser för
att hanteras.

3.3       Handlingsutlämnande, information och service i den uppkomna
situationen
Ansökningar om betalningsföreläggande registreras i Kronofogdens it-stöd.
Normalt sett registreras ett mål om betalningsföreläggande i nära anslutning till
att ansökan har kommit in till Kronofogden, skannats och lagts in i systemet.
Handlingar kan då vid förfrågningar snabbt identifieras och lämnas ut.
Kronofogden har genom myndighetens kundservice en effektiv organisation för
att skyndsamt lämna ut allmänna handlingar och hantera andra frågor från
allmänheten. I den uppkomna situationen när vissa mål inte skyndsamt
registreras uppstår problem i vissa avseenden.
Hantering av handlingar i mål som inte har registrerats och informati on till sökande
I det tidigare it-stödet var handlingarna sökbara utifrån svarandens person- eller
organisationsnummer och ankomstdatum redan i samband med skanning. Det
var därför möjligt att söka fram ansökningar som ännu inte registrerats i ett mål,
även om det var mer omständligt än för handlingar i registrerade mål. I det nya
it-stödet, som driftsattes i oktober 2019, är handlingarna som ännu inte
registrerats i ett mål inte sökbara om inte metadata för dem manuellt har
registrerats (så kallad grundregistrering). Det medför att varje enskild efterfrågad
handling innan den har försetts med metadata eller registrerats i ett mål måste
eftersökas manuellt, vilket med nuvarande balanser är mycket tidskrävande. I
dagsläget är det därför mycket svårt att vid förfrågningar identifiera manuella
ansökningar innan målet har registrerats. En större förstärkningsinsats pågår med
                                                                 Dnr 5796-2019 m.fl.       Sid 13 (24)




      att skyndsamt grundregistrera ansökningar. Det arbetet beräknas vara klart i
      närtid, i början av februari 2020.
      I den uppkomna situationen, där ett stort antal sökanden har drabbats av
      förseningen och dessutom är mycket svåridentifierade innan målet har
      registrerats, är det inte praktiskt möjligt för Kronofogden att underrätta varje
      enskild berörd sökande om förseningarna i handläggningen. Kronofogden har
      därför valt att lämna information om handläggningstiderna och orsaken till
      förseningen på myndighetens webbplats, www.kronofogden.se. Denna
      information uppdateras veckovis. Dessutom informeras sökanden som lämnar in
      ett större antal ansökningar regelbundet via e-post. Information lämnas också till
      sökande som kontaktar Kronofogden. Problemen gör dock att det är svårt att
      svara på specifika frågor om en ansökan innan målet har registrerats.

      4         Åtgärder för att komma tillrätta med problemen
      Kronofogden har vidtagit en rad omfattande åtgärder för att korta
      handläggningstiderna. Normala handläggningstider för manuella ansökningar,
      där föreläggande skickas ut inom tio arbetsdagar, beräknas kunna nås under
      andra kvartalet 2020.
      Särskild arbetsgrupp
      En arbetsgrupp sattes samman under ledning av biträdande rikskronofogden för
      att så snabbt som möjligt identifiera nödvändiga åtgärder och säkerställa att
      dessa skyndsamt genomfördes.
      Kraftfull förstärkningsinsats
      Alla enheter inom produktionsavdelningen har i uppdrag att – till dess
      handläggningstiderna för de manuella ansökningarna är på normala nivåer –
      medverka i arbetet med handläggning av betalningsförelägganden.
      Förstärkningsinsatsen, som startades vecka 46 2019, består av ett fyrtiotal
      årsarbetskrafter och är helt inriktad på att handlägga manuella ansökningar.
      I nuläget fokuserar insatsen på att grundregistrera samtliga manuella
      ansökningar. Målsättningen är att samtliga ansökningar ska vara
      grundregistrerade och därmed sökbara i it-stödet i början av februari 2020.
      Samtliga handlingar kommer då att skyndsamt kunna identifieras vid
      förfrågningar.
      Förbättringar i det nya it-stödet
      Så kallad interimdrift pågår fortfarande för det nya it-stödet. Det innebär att
      systemet är under ständig tillsyn och att löpande förbättringar görs efterhand som
      problem uppmärksammas. Det pågår även ett arbete för att säkerställa att en
      större andel av de maskinella ansökningarna kan hanteras automatiserat. Vidare
      utvecklar Kronofogden nu ett statistik- och uppföljningsverktyg som ger bättre
      möjligheter att styra och följa upp verksamheten samt ge bättre information till
      myndighetens kunder.
      Förstärkt produktionsstyrning och utvecklade arbetssätt
      För att effektivisera betalningsföreläggandeverksamheten förstärker
      myndigheten den dagliga produktionsstyrningen. Därigenom säkerställs att
      resurserna används optimalt, t.ex. genom att förhindra att flaskhalsar uppstår.
      Kronofogden ska också vidareutveckla och kvalitetssäkra de nya arbetssätt som
      det nya it-stödet innebär.
Anmälarna i de fem remitterade ärendena gavs tillfälle att kommentera
Kronofogdemyndighetens remissvar.

Kompletterande utredning inför JO:s beslut
Under tiden JO:s remiss hanterades av Kronofogdemyndigheten uppdaterades
informationen om de inledande handläggningstiderna på myndighetens
                                                              Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 14 (24)




webbplats. Med handläggningstid avsågs, som tidigare, tiden från det att
myndigheten tog emot en ansökan tills den skickade ut handlingar för
delgivning. Vid varje tidpunkt uppgick denna tid enligt följande.

I fråga om de maskinella ansökningarna:

a) den 15 oktober 2019: 2 veckodagar

b) den 10 februari respektive den 10 mars 2020: ca 1–60 dagar

c) den 20 april 2020: ca 1–30 dagar

d) den 11 maj 2020: ca 7 dagar.

Handläggningstiderna under b–c) sades vara beroende av kvaliteten på
s.k. indata.

I fråga om de manuella ansökningarna:

a) den 15 oktober 2019: 104 veckodagar

b) den 10 februari respektive den 10 mars 2020: ca 3–4 månader

c) den 20 april 2020: ca 75 dagar

d) den 11 maj 2020: ca 21 dagar.

I anslutning till informationen om handläggningstiderna under b–c) fanns en
upplysning om att det kunde finnas äldre ärenden.

JO:s bedömning
Inledningsvis vill jag upplysa om att JO inte har till uppgift att pröva frågor om
skadestånd. Jag kommer därför inte att utreda DD:s skadeståndsanspråk.

Kronofogdemyndigheten har i sitt remissvar redogjort för relevant rättslig
reglering. Jag hänvisar därför dit, men kommer i det följande även beröra andra
föreskrifter som är av betydelse för min bedömning.

Kronofogdemyndighetens uppgifter och den summariska processen
En av Kronofogdemyndighetens huvudsakliga uppgifter är betalnings-
föreläggande (1 § förordningen [2016:1333] med instruktion för Krono-
fogdemyndigheten, instruktionen). Därutöver ska myndigheten verka bl.a. för
att en god betalningsvilja upprätthålls i samhället och att överskuldsättning
motverkas. Myndigheten ska också tillhandahålla information och god service
så att allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta
långsiktiga och hållbara beslut. Vidare har myndigheten till uppgift att bidra till
ett väl fungerande samhälle och ska utföra sina uppgifter på ett sätt som är
rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för såväl allmänhet och företag som
myndigheten (2–3 och 5 §§ instruktionen).
                                                                Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 15 (24)




Den s.k. summariska processen flyttades från tingsrätterna till Kronofogde-
myndigheten i början av 1990-talet. Syftet med reformen var att genom en
snabb, enkel och billig hantering vid en och samma myndighet åstadkomma ett
verkställbart avgörande i sådana fall där det inte finns någon tvist mellan
parterna. Sålunda kan utebliven betalning många gånger bero på bristande
betalningsförmåga eller trilska, snarare än att det råder någon egentlig tvist om
en fordran. Genom införandet av lagen (1990:746) om betalningsföreläggande
och handräckning, BfL, upphävdes lagen om lagsökning och betalnings-
föreläggande samt handräckningslagen. BfL skulle innebära en mer
ändamålsenlig handläggning och ett mer lättillgängligt regelsystem. BfL trädde
i kraft den 1 januari 1992 (SFS 1991:362).

Även om BfL har genomgått flera förändringar kvarstår att den summariska
processen ska vara snabb, enkel och billig. I samband med införandet av lagen
framhölls särskilt att snabbheten skulle främjas om förfarandet sågs som ett
förstadium till verkställighet. Någon egentlig tvistelösning skulle därför inte äga
rum inom ramen för den summariska processen. Att det summariska förfarandet
gjordes så enkelt som möjligt var viktigt för både sökandena och svarandena.
Systemet skulle följaktligen vara lätt att förstå och använda, t.ex. genom att det
inte skulle ställas några höga krav på svarandens invändningar mot sökandens
anspråk. Slutligen uttalades att förfarandet blev billigare än den ordinära
tvistemålsprocessen vid tingsrätt. Ansökningsavgiften var lägre och det skulle
ställas mindre krav på utformningen av ansökan. (Se prop. 1989/90:85 s. 22 f.)

Som jag nyss framhöll har det som uttalades om den summariska processen vid
reformen i början av 1990-talet i allt väsentligt sin giltighet än i dag. Den som
har en klar och förfallen fordran men inte får frivilligt betalt i rätt tid kan alltså
välja att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten, som
ett enkelt och snabbt alternativ för att driva in sitt krav. Svaranden ska sedan
inom en viss kortare tid svara på föreläggandet och ange om han eller hon går
med på kravet eller motsätter sig det. Om svaranden medger kravet eller inte
svarar alls ska myndigheten meddela utslag i enlighet med ansökan. Utslaget är
verkställbart. Om det blir tvist om ett krav överlämnas i stället målet till
tingsrätten, där den sedvanliga tvistemålsprocessen tar vid. På det sättet rör sig
många gånger den summariska processen om enklare krav medan omstridda
fordringar eller mer komplicerade tvister inledningsvis normalt prövas av en
tingsrätt inom ramen för en ordinär tvistemålsrättegång.

Av Kronofogdemyndighetens remissvar framgår att antalet ansökningar om
betalningsföreläggande under 2018 uppgick till drygt 1,3 miljoner. Den
summariska processen används alltså flitigt av privatpersoner och företag och
har stor betydelse för systemet kring indrivning av fordringar. Det är därför av
vikt att systemet fungerar rättssäkert och effektivt. Det är vidare angeläget att
myndigheten säkerställer en snabb och lättåtkomlig handläggning och även i
övrigt verkar i enlighet med sin instruktion.
                                                            Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 16 (24)




Inledande handläggningstider
Den som har en fordran som innebär en betalningsförpliktelse kan alltså
antingen väcka talan i allmän domstol eller ansöka om betalningsföreläggande
hos Kronofogdemyndigheten. Vid bedömningen av vad som kan utgöra en
godtagbar inledande handläggningstid för den summariska process som detta
ärende behandlar kan det därför vara av intresse att jämföra med vad som gäller
för den ordinära tvistemålsprocessen.

Det finns ingen föreskriven frist inom vilken en ansökan om stämning ska
utfärdas. Av 42 kap. 5 § första stycket rättegångsbalken, RB, framgår endast att
rätten, om en ansökning om stämning i ett tvistemål inte avvisas, ska utfärda
stämning på svaranden. Enligt 2 kap. 11 § andra stycket regeringsformen, RF,
liksom artikel 6.1 i Europakonventionen ska en rättegång genomföras inom
skälig tid. Detta har förstås betydelse även för domstolens inledande åtgärder. I
brottmål har JO ansett att stämning inte bör utfärdas senare än inom ett par
veckor efter det att stämningsansökan kommit in till rätten (se t.ex. JO 1989/90
s. 30). Det är inte lika enkelt att ha en bestämd uppfattning om den tid inom
vilken en ansökan om stämning i ett tvistemål bör utfärdas. Sådana ansökningar
kan avse enklare förhållanden men innehåller inte sällan mer komplexa fråge-
ställningar. Och någon motsvarighet till den förundersökning som regelmässigt
har genomförts innan åklagaren väcker ett åtal har inte förekommit. Det är
självklart att rätten i samband med att en ansökan om stämning i ett tvistemål
kommer in, måste granska om den innehåller yrkanden som kräver omedelbar
prövning. Därutöver har jag svårt att ha en annan uppfattning än den som JO
tidigare har haft. Sålunda bör stämning i ett tvistemål utfärdas snarast möjligt
efter det att rätten konstaterat att stämningsansökan uppfyller förutsättningarna
och de lagliga kraven (jfr bl.a. JO 1982/83 s. 24 och 1986/87 s. 31). Som jag
redan varit inne på har den grundlagsskyddade rätten till en rättegång inom
skälig tid betydelse för vad som i detta sammanhang kan anses godtagbart.

Det finns inte heller någon lagstadgad tidsfrist inom vilken Kronofogde-
myndigheten ska förelägga svaranden att yttra sig över en ansökan om
betalningsföreläggande. Liksom myndigheten gjort i sitt remissvar kan jag
konstatera att BfL innehåller flera bestämmelser som ger uttryck för att
processen ska vara snabb och enkel. Den tid inom vilken svaranden ska yttra sig
över ansökan får t.ex. bestämmas till mer än två veckor endast om det finns
särskilda skäl (25 §). Om svaranden motsätter sig ansökan ska sökanden genast
underrättas om det, och om svaranden inte inom rätt tid invänder ska
myndigheten snarast meddela utslag (33 och 42 §§).

Kronofogdemyndigheten har förklarat att en manuell ansökan, sedan den
granskats mot de formella krav som den enligt BfL ska uppfylla, normalt
registreras inom två arbetsdagar. Myndighetens målsättning är vidare att ett
föreläggande ska skickas ut till svaranden inom tio arbetsdagar från det att
ansökan kom in. Som tidigare sagts ska den summariska processen erbjuda ett
snabbare och enklare förfarande än en tvistemålsrättegång i domstol. Jag kan
                                                               Dnr 5796-2019 m.fl.    Sid 17 (24)




mot bakgrund av vad jag nu redogjort för anse att den inledande samlade
handläggningstiden för betalningsförelägganden normalt borde kunna vara
något kortare men har inte tillräcklig anledning att rikta kritik i detta avseende.

Av remissvaret och utredningen framgår att den inledande handläggningstiden,
alltså från det att ansökan kom in fram till dess att föreläggandet skickades till
svaranden, redan i början av 2019 var en månad för manuella ansökningar och
att tiden snart blev allt längre. Fram till nyligen uppgick denna handläggningstid
till flera månader. Jag är mycket kritisk till detta. Samma sak kan för övrigt
konstateras för en del av de maskinella ansökningarna under tidsperioden.

Den s.k. likabehandlingsprincipen och olika handläggningstider
En förvaltningsmyndighet ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen
samt iaktta saklighet och opartiskhet, se 1 kap. 9 § RF. Bestämmelsen ger
uttryck för principerna om likabehandling och objektivitet. En myndighets
valda arbetssätt och prioriteringar mellan ärenden av samma ärendeslag måste
således motiveras med objektivt godtagbara skäl.

Kronofogdemyndigheten har redogjort för att en ansökan om betalnings-
föreläggande kan göras manuellt eller maskinellt och att den sistnämnda
gruppen i sin tur delas upp mellan sökanden som har s.k. filtillstånd och de som
har s.k. kvalitetstillstånd. Enligt myndigheten innebär hanteringen av maskinella
ansökningar inte någon nedprioritering av de manuella ansökningarna, eftersom
den effektiva hanteringen av de maskinella i normalfallet frigör resurser som
kan användas för att skyndsamt hantera de mer resurskrävande manuella
ansökningarna. I remissvaret framhålls att det vid normala förhållanden skiljer
endast några dagar i handläggningstid mellan de manuella och de maskinella
ansökningarna.

Jag kan konstatera att möjligheten till maskinella ansökningar har tagits fram
för att med bibehållen rättssäkerhet snabbt kunna hantera det mycket stora
antalet sådana ansökningar. Och maskinella ansökningar med kvalitetstillstånd
har utvecklats efter ett särskilt regeringsuppdrag. Det framtagna systemet för
maskinella ansökningar med fil- eller kvalitetstillstånd innebär således, som jag
uppfattar det, ett säkerställande av kvaliteten på handläggningen. Denna ordning
liksom det förhållandet att handläggningstiden mellan de skilda sätten för
ansökningar vanligen skiljer sig ett par dagar kan inte direkt ses som ett avsteg
från likabehandlingsprincipen (jfr JO 2015/16 s. 326).

De manuella ansökningarna har emellertid sedan maj 2019 haft oacceptabelt
långa inledande handläggningstider. Av remissvaret framgår att ca 200 000
ansökningar är manuella av de ca 1,3 miljoner ansökningar som årligen kommer
in till Kronofogdemyndigheten. Förutsättningarna för den som ansöker om
betalningsföreläggande manuellt varierar och det kan t.ex. inte uteslutas att alla
inte har möjlighet att ens skicka in sin ansökan elektroniskt. Oavsett formen för
en ansökan handlar en ansökan om betalningsföreläggande sakligt sett om
samma sak, nämligen att få sin fordran hanterad och verkställbar snabbt och
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 18 (24)




enkelt. Det är minst lika angeläget för en enskild företagare eller en
privatperson som själv ansöker manuellt att få sin ansökan om betalnings-
föreläggande handlagd inom rimlig tid som det är för de större ingivarna. Sedan
våren 2019 har myndigheten inte kommit i närheten av en likabehandling
tidsmässigt mellan de manuella och de maskinella ansökningarna, och i perioder
har skillnaden i handläggningstider varit markant. Visserligen bör ett byte av it-
system kunna betraktas som ett objektivt godtagbart skäl för tidsmässiga
skillnader under en kortare period. Det förberedande arbetet och uppföljningen
av införandet av ett nytt digitalt ärendesystem liksom vilka åtgärder i övrigt och
prioriteringar som en myndighet har vidtagit måste dock vägas in vid
bedömningen av om skillnader i hanteringen av olika ärenden är godtagbara.
Det är inte förhållandet för Kronofogdemyndigheten. Sålunda kan
myndighetens hantering av ansökningar om betalningsföreläggande under stora
delar av 2019 fram till nyligen inte anses ha varit förenlig med likabehandlings-
principen i 1 kap. 9 § RF.

Utebliven registrering av ansökningar och begäran om utlämnande av
allmänna handlingar
Kronofogdemyndigheten har i sitt remissvar redogjort för relevant reglering om
allmänna handlingars offentlighet i 2 kap. TF och om registrering av sådana
handlingar enligt 5 kap. OSL. Jag vill tillägga följande.

En myndighet ska ta hänsyn till rätten att ta del av allmänna handlingar när den
organiserar hanteringen av sådana handlingar och vid övrig hantering av
allmänna handlingar. Myndigheten ska särskilt se till att allmänna handlingar
kan lämnas ut med den skyndsamhet som krävs enligt tryckfrihetsförordningen
(4 kap. 1 § OSL). Vidare ska allmänna handlingar registreras så snart de har
kommit in till eller upprättats hos myndigheten (5 kap. 1 § OSL). Någon
bestämd tidsgräns anges inte i OSL, men det har ansetts ligga i sakens natur att
registreringen ska göras så snart det är praktiskt möjligt. I normalfallet innebär
det att en handling bör registreras senast påföljande arbetsdag. (Se bl.a. JO
2007/08 s. 565 och JO:s beslut den 13 mars 2018, dnr 3905-2017 och 3949-
2017.)

Redan i maj 2019 inledde Kronofogdemyndigheten överföringen av uppgifter
från det gamla till det nya it-stödet och har uppgett att registreringen av de
manuella ansökningarna då började att fördröjas. Myndigheten har som orsak
till detta förklarat att ansökningarna behövde granskas och säkerställas, bl.a. att
de var kompletta. Hur lång den inledande registreringstiden blev i samband med
detta arbete har myndigheten inte angett, men jag kan konstatera att det genom
utredningen är klarlagt att problemen fortsatt.

Kronofogdemyndigheten har anfört att ansökningarna kunnat identifieras utifrån
sökandens person- eller organisationsnummer och ankomstdatum fram till
driftsättningen av det nya it-stödet i oktober 2019. Sålunda menar myndigheten
att handläggningen fram till dess uppfyllde kraven i TF och OSL, även om det
                                                             Dnr 5796-2019 m.fl.    Sid 19 (24)




var svårare att identifiera handlingarna än vad som hade varit önskvärt. Det
framgår vidare av remissvaret att de ansökningar som inte hade registrerats vid
driftsättningen av det nya it-stödet i oktober 2019 inte var sökbara om inte
metadata hade registrerats manuellt (s.k. grundregistrering). Som jag uppfattar
myndigheten var det därför mycket svårt att, vid förfrågningar, identifiera
manuella ansökningar innan de hade registrerats fullt ut i systemet.
Svårigheterna kvarstod när remissvaret gavs in i januari 2020.

Av de enskilda klagomålen men även det som i övrigt framkommit här kan jag
inte dra annan slutsats än att Kronofogdemyndigheten redan i maj 2019 faktiskt
låg efter med registreringen av de manuella ansökningarna. Dröjsmålen var
uppe i över tre månader i slutet av september 2019. Registreringen av
ansökningarna har sålunda under lång tid inte varit förenlig med OSL. Vidare
har myndigheten inte haft möjlighet att med det skyndsamhetskrav som gäller
enligt TF tillmötesgå den enskildes begäran om att få handlingar utlämnade. Jag
ser allvarligt på detta.

Service, underrättelser och information
Förvaltningslagens bestämmelser gäller vid ärendehandläggningen hos
Kronofogdemyndigheten, om inte någon annan lag eller förordning innehåller
en bestämmelse som avviker från FL (se 4 § FL). Detta är en skillnad i
förhållande till 1986 års förvaltningslag, som innehöll vissa generella
begränsningar (se dåvarande 32 §). Kronofogdemyndigheten ställde sig under
remissbehandlingen av betänkandet En ny förvaltningslag (SOU 2010:29)
tveksam till denna förändring. I förarbetena till den nya förvaltningslagen
framhöll dock regeringen bl.a. att den rågång mellan förvaltning och rättegång
som motiverade det generella undantaget för den exekutiva verksamheten inte
hade upprätthållits i samband med reformen av den summariska processen och
överföringen av dessa mål till Kronofogdemyndigheten. Vidare konstaterade
regeringen att specialregleringen av vissa förfaranden även fortsättningsvis
skulle ha företräde framför förvaltningslagen. Sammanfattningsvis ansågs att
det inte fanns några bärande skäl för att begränsa förvaltningslagens
tillämpningsområde när det gäller ärenden enligt, såvitt nu är av intresse, BfL.
(Se prop. 2016/17:180 s. 35 f. och bl.a. 66 § BfL samt förordningen
[1991:1339] om betalningsföreläggande och handräckning.)

Som framgått av Kronofogdemyndighetens remissvar har myndigheten haft
svårt att identifiera manuella ansökningar och inte heller kunnat svara på frågor
från sökandena. Av informationen på webbplatsen framgår vidare att
allmänheten i perioder haft begränsade möjligheter att komma i kontakt med
myndigheten. Det som nu redovisats har bekräftats i klagomålen till JO.
Myndigheten har alltså inte kunnat leva upp till de förvaltningsrättsliga kraven
på service, tillgänglighet och effektivitet som gäller för verksamheten enligt 6,
7 och 9 §§ FL eller vad som föreskrivs i dessa avseenden i 3 och 5 §§
instruktionen.
                                                            Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 20 (24)




Om en myndighet bedömer att avgörandet i ett ärende som har inletts av en
enskild part kommer att bli väsentligt försenat, ska myndigheten underrätta
parten om detta. I en sådan underrättelse ska myndigheten redovisa anledningen
till förseningen. Detta framgår av 11 § FL. Bestämmelsen, som inte hade någon
motsvarighet i 1986 års förvaltningslag, kompletterar den allmänna
bestämmelsen om myndigheternas serviceskyldighet i 6 § FL.

I samband med att 11 § FL infördes konstaterade regeringen att många
myndigheter lämnar generell information om handläggningstider för vissa
ärendeslag på sin webbplats, men menade att värdet av sådan information
många gånger kunde framstå som begränsat. Motsvarande skäl som motiverar
skyldigheten för en myndighet att kommunicera tillfört material med en part
motiverade enligt regeringen införandet av en skyldighet för myndigheterna att
på eget initiativ informera parten om att ärendet har fördröjts. Avsikten med
underrättelseskyldigheten enligt 11 § sades främst vara att minska risken för att
bristande information om hur handläggningen fortskrider ska leda till en onödig
irritation över fördröjningen hos en enskild part. Vidare ansågs det angeläget,
och i linje med principerna om god förvaltning, att den enskilde inte hålls
ovetande om vad som händer i ärendet. För att regleringen inte ska belasta
myndigheterna i onödan är bestämmelsens tillämpningsområde begränsat till
helt klara fall av förseningar. Vid bedömningen av om ett avgörande kommer
att bli väsentligt försenat ska bl.a. vägas in den betydelse som ett snabbt
avgörande normalt kan förväntas ha för den enskilde, t.ex. om den fråga som
ska prövas är av direkt och påtaglig betydelse för den enskildes personliga eller
ekonomiska förhållanden. (Se a. prop. s. 105 f. och s. 295 f.)

En underrättelse enligt 11 § FL ska innehålla en redovisning av anledningen till
förseningen. Hur utförlig förklaringen ska vara ska ses i ljuset av syftet med
bestämmelsen. Enskilda ska i rimlig utsträckning kunna planlägga sina
förehavanden i avvaktan på beslutet. Underrättelsen kan lämnas muntligen eller
skriftligen eller, om myndigheten har möjlighet att kommunicera med den
enskilde genom en elektronisk tjänst, genom samma tjänst. (Se a. prop. s. 111
och s. 296.)

Kronofogdemyndigheten har i remissvaret förklarat att man valt att fullgöra
underrättelseskyldigheten enligt 11 § FL genom att lämna upplysningar om
situationen kring ansökningar om betalningsföreläggande och de beräknade
handläggningstiderna på sin webbplats. Såvitt framgått har detta gjorts sedan
sommaren 2019. Myndigheten har redovisat olika anledningar till förseningen,
framför allt har det varit bytet och uppdateringen av it-systemet som angetts
som förklaring. Men även semestertider och det förhållandet att myndigheten
tagit emot betydligt fler ansökningar om betalningsföreläggande har nämnts
som åtminstone bidragande orsaker till de långa handläggningstiderna.
Informationen har uppdaterats kontinuerligt och myndigheten har även beklagat
de besvär som förseningarna kan ha orsakat sökandena. Enligt remissvaret har
                                                              Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 21 (24)




sökande som regelbundet lämnar in ett större antal ansökningar också
informerats via brev.

Redan under senvåren 2019 måste det ha stått klart att avgöranden i ärenden om
betalningsföreläggande, åtminstone efter manuella ansökningar, skulle komma
att bli väsentligt försenade. Det har därmed funnits en skyldighet för
Kronofogdemyndigheten att underrätta respektive sökande om detta. Jag kan
inte uppfatta regleringen i 11 § FL på annat sätt än att underrättelseskyldigheten
gäller i förhållande till varje enskild part och att anledningen i det särskilda
fallet till den förväntade förseningen då ska anges. För att fullgöra sin
underrättelseskyldighet har det alltså enligt min mening inte varit tillräckligt när
myndigheten endast lämnat generell information på webbplatsen. Samtidigt kan
jag konstatera att verksamheten som rör betalningsföreläggande är en
masshantering och det kan diskuteras hur underrättelseskyldigheten för sådana
ärenden lämpligen bör fullgöras. Det har alltså varit frågan om ett mycket stort
antal ärenden och sökande. Även om det är myndigheten som bär ansvaret för
de uppkomna bristerna kan jag ha förståelse för att, som myndigheten har varit
inne på, det har varit förenat med stora praktiska svårigheter att underrätta var
och en av de berörda sökandena. Med hänsyn till de krav som gäller enligt
11 § FL kan Kronofogdemyndigheten emellertid inte undgå kritik i denna del.

När det gäller själva informationen på webbplatsen vill jag tillägga följande.
Kronofogdemyndigheten ska tillhandahålla information och god service så att
allmänhet och företag har goda förutsättningar för att kunna fatta långsiktiga
och hållbara beslut (3 § instruktionen). Den allmänna information som en
myndighet lämnar på sin webbplats ska vara korrekt, tydlig och rättvisande
(se bl.a. JO 2016/17 s. 102, JO:s beslut den 26 mars 2012, dnr 1238-2011, och
den 3 april 2020, dnr 8346-2018). Kronofogdemyndigheten har på webbplatsen
sedan sommaren 2019 uppgett bl. a.: ”under en övergångsperiod har vi längre
handläggningstider”, ”just nu har vi längre väntetider”, ”under en övergångsfas”
och, senare, ”under resten av hösten”. Detta har inte gett en rättvisande bild av
det bekymmersamma läget. Informationen har i stället förmedlat intrycket att
problemen snart skulle vara åtgärdade och att de manuella ansökningarna om
betalningsföreläggande inom kort åter skulle bli en framkomlig väg för
borgenärer att snabbt få betalt för sina enkla fordringar. Jag anser vidare att
myndigheten borde ha lämnat ytterligare upplysningar om andra sätt för den
enskilde att få sin fordran fastställd. Även om rätten till ersättning för
rättegångskostnader kan vara begränsad enligt 18 kap. 3 a § RB menar jag att
myndigheten t.ex. kunde ha redogjort för möjligheten att väcka talan i tingsrätt
och begära tredskodom. Myndigheten kunde också närmare ha beskrivit hur en
borgenär och gäldenär kan komma överens om en avbetalningsplan.

Jag håller det inte för otroligt att Kronofogdemyndigheten har fått in klagomål
till följd av de långa handläggningstiderna. Remissvaret innehåller inte någon
redogörelse för hur klagomål i förekommande fall har omhändertagits. Jag utgår
                                                                Dnr 5796-2019 m.fl.      Sid 22 (24)




från att myndigheten inom rimlig tid behandlar eventuella klagomål i enlighet
med vad som gäller för en sådan hantering.

Något ytterligare om bytet av it-systemet och dess konsekvenser
I det föregående har flera av de konsekvenser som Kronofogdemyndighetens
byte av it-systemet fått för enskilda redovisats. Av såväl remissvaret som
anmälningar till JO har det dessutom framgått att det under en period varit stopp
i myndighetens utfärdande av utslag i mål om betalningsföreläggande eller
handräckning och att handläggningstiden för ansökningar om avhysningar har
påverkats. Det har alltså varit fråga om ytterligare negativa följder för enskilda.

Det nya it-systemet för ansökningar om betalningsföreläggande skulle enligt
Kronofogdemyndigheten ha satts i drift i oktober 2018. Sedan brister i systemet
uppdagades sköts driftstarten upp ett år, dvs. till oktober 2019. Myndigheten har
alltså haft lång tid på sig att förbereda bytet, utbilda sin personal och planera en
för enskilda personer och företag rättssäker, kostnadseffektiv och enkel
handläggning av ärenden inom den summariska processen. Till det kommer att
antalet manuella ansökningar hade ökat med 11 procent sedan 2018 och att det
kommit in ca 21 000 fler sådana ansökningar 2019 jämfört med 2017. Det är
därför förvånande att myndigheten inte varit bättre förberedd på bl.a. de längre
handläggningstider som uppstod redan i maj 2019 och som har rått fram till
nyligen. Myndighetens remissvar saknar enligt min mening en djupare analys
av orsakerna till att bytet av it-systemet kunde få så långtgående negativa
konsekvenser. Jag noterar dock att myndigheten vidtagit ett flertal åtgärder för
att komma till rätta med problemen. Det är givetvis positivt. Det är emellertid
anmärkningsvärt att myndigheten inte har kunnat hantera bytet av it-systemet
och ärendehanteringen av betalningsförelägganden på ett bättre sätt.

Under 2019 granskade Riksrevisionen förekomsten av föråldrade it-system hos
ett drygt sextiotal myndigheter, däribland Kronofogdemyndigheten. Fokus för
granskningen var om myndigheterna och regeringen gjorde tillräckligt för att
hantera de problem som föråldrade it-system innebar. Den övergripande
slutsatsen var att flertalet myndigheter inte gjorde det. Riksrevisionen menade
att problemet var så allvarligt och utbrett att det innebar ett hinder för en fortsatt
effektiv digitalisering av statsförvaltningen. Myndigheterna rekommenderades
bl.a. att utveckla sitt sätt att arbeta med föråldrade it-system, se rapporten
Föråldrade it-system – hinder för en effektiv digitalisering (RiR 2019:28). Jag
kan instämma i rekommendationen för Kronofogdemyndigheten.

Hanteringen av de fem remitterade ärendena förtjänar kritik
Kronofogdemyndigheten har i sitt remissvar redogjort för den tid det tog att
registrera anmälningarna i vart och ett av de fem remitterade ärendena. Sålunda
har det enligt myndigheten tagit mellan tre och fyra månader från det att
respektive ansökan om betalningsföreläggande kom in till dess att den
registrerades. Jag konstaterar att handläggningstiderna har varit för långa och att
                                                              Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 23 (24)




myndighetens service och tillgänglighet inte har levt upp till de krav som gäller
för verksamheten. Jag är förstås mycket kritisk till detta.

Kronofogdemyndigheten har gjort gällande att den fortsatta handläggningen av
ansökningarna har varit skyndsam. Jag har ingen anledning att ifrågasätta
uppgiften.

Kronofogdemyndigheten får sammantaget allvarlig kritik
JO har under senare år återkommande riktat kritik mot olika delar av Krono-
fogdemyndighetens verksamhet. Ett sådant område har varit myndighetens
medelshantering. JO har konstaterat bl.a. att dröjsmål med registrering av
inbetalda medel lett till att skulder funnits kvar i myndighetens indrivnings- och
utsökningsdatabas och att inbetalda medel registrerats på fel gäldenär eller
betalats ut till fel borgenär. Detta har i sin tur medfört såväl felaktiga
betalningsanmärkningar och utmätningar som sena återbetalningar till
gäldenärer eller utbetalningar till borgenärer. (Se bl.a. JO:s beslut den 31 maj
2016, dnr 3029-2015, beslut den 27 juni 2017, dnr 1589-2016, dnr 3689-2016
och dnr 4024-2016, JO 2018/19 s. 244, JO:s beslut den 22 januari 2018, dnr
2003-2017, JO 2019/20 s. 239 samt JO:s beslut den 31 mars 2020, dnr 3110-
2019.)

Ett annat område som varit föremål för kritik från JO vid upprepade tillfällen
under senare år har varit Kronofogdemyndighetens långa handläggningstider i
skuldsaneringsärenden (se bl.a. JO 2017/18 s. 160, JO:s beslut den 28
september 2018, dnr 7704-2017, och den 24 juni 2019, dnr 4238-2018).

Mitt ärende rör en annan av Kronofogdemyndighetens huvudsakliga uppgifter,
den om betalningsföreläggande. Jag har konstaterat flera brister i denna
verksamhet. Således har bl.a. handläggningstiderna för de manuella
ansökningarna varit oacceptabelt långa under cirka ett år, och motsvarande har i
perioder gällt för de maskinella ansökningarna. Vidare har registreringen av de
manuella ansökningarna inte följt vad som gäller enligt OSL och myndigheten
har saknat möjlighet att iaktta både TF:s krav på skyndsamhet vid handlings-
utlämnande och de krav som FL ställer på t.ex. service och information.

Jag kan inte dra någon annan slutsats än att Kronofogdemyndighetens ledning
brustit i planeringen inför och vid sjösättningen av det nya it-systemet i oktober
2019 samt att ledningen då också försummat att i tillräcklig utsträckning beakta
de förvaltningsrättsliga kraven som gäller för ärendehandläggningen. Bristerna
har lett till och riskerat leda till stora olägenheter för enskilda. Detta är
allvarligt. Jag vill understryka att det är ledningens ansvar att se till att
myndighetens uppgifter utförs på ett sätt som är rättssäkert, effektivt och enkelt.

Kronofogdemyndigheten förtjänar sammantaget allvarlig kritik.
                                                            Dnr 5796-2019 m.fl.     Sid 24 (24)




Avslutning
Till följd av mina uttalanden och kritiken mot Kronofogdemyndigheten skickar
jag ett exemplar av detta beslut till Regeringskansliet (Finansdepartementet) för
kännedom.

Ärendena avslutas.
