# Fråga om innehållet i ett e-brev som rektor skickat till personal vid en skola har inneburit en kränkning av de anställdas yttrandefrihet, m.m.

JO 2005-11-24 dnr 58-2004

BESLUT
                                                                            Datum                   Dnr                     Sid
                                                                            2005-11-24              58-2004                1 (6)
Justitieombudsmannen
Kerstin André




                        Fråga om innehållet i ett e-brev som rektor skickat till personal vid en
                        skola har inneburit en kränkning av de anställdas yttrandefrihet, m.m.

## Anmälan

I en anmälan till JO gjorde AA gällande att rektorn vid Korsavadsskolan i
                        Simrishamn, BB, hade kränkt anställdas yttrandefrihet. Vidare gjorde han gällande
                        att chefen för Barn- och utbildningsförvaltningen i Simrishamn, CC, hade
                        efterforskat vem som hade lämnat uppgifter till pressen samt uppmanat rektorerna
                        att ”lägga locket på interna angelägenheter”. AA hänvisade till en artikel i Ystads
                        Allehandas nätupplaga den 19 december 2003 och begärde att JO skulle utreda
                        överträdelserna av grundlagen.
                                  Den aktuella tidningsartikeln innehöll bl.a. följande.
                                  /…/
                                  I ett mail till sina anställda manar rektorn på Korsavadsenheten att inte prata om
                                  kommande besparingar med någon utanför skolan.
                                  /…/
                                  I brevet till ett stort antal anställda efterlyser rektor BB synpunkter på hur man ska
                                  spara pengar under kommande år. Brevet avslutas med ”Vill inte att ni har denna
                                  diskussion i pressen, med förvaltningschefen, med vårdnadshavare eller med
                                  politiker, eftersom det är vår inre angelägenhet.”/…/
                                  Enligt vad YA erfar har förvaltningschefen CC manat alla enhetschefer att försöka
                                  sköta interna frågor internt. Ett fackligt ombud på en av kommunens skolor trotsade
                                  uppmaningen och kallades därför in på förvaltningschefens rum.
                                  Förvaltningschefens syfte var att pressa ombudet på vem som pratat med media.
                                  /…/
                                  Vi [Lärarnas riksförbund, JO:s anmärkning] ser nämligen tydligt att våra fackliga
                                  ombud straffas lönemässigt. I de skriftliga omdömen de anställda får står att de ”inte
                                  bidrar till ett positivt arbetsklimat”.
                        I en kompletterande anmälan förtydligade AA, i anledning av sista stycket ovan, att
                        han begärde att JO skulle granska samtliga förhållanden som beskrevs i
                        tidningsartikeln.

## Utredning

Anmälan remitterades till Barn- och utbildningsnämnden i Simrishamns kommun
                        för utredning och yttrande.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                           Dnr 58-2004     Sid 2 (6)




Barn- och utbildningsnämnden hänvisade till särskilda yttranden upprättade av
rektorn vid Korsavadsenheten och chefen för barn- och utbildningsförvaltningen
samt yttrade för egen del bl.a. följande.

      Barn- och utbildningschefen och våra skolledare liksom all övrig personal utför ett
      mycket gott arbete.
      Barn- och utbildningsnämnden konstaterar, att i frågor av den art i vilken JO har
      begärt in yttrande, kan åsikterna divergera åtskilligt beroende på vilken version man
      förlitar sig på. Barn- och utbildningsnämnden kan vidare konstatera att det kan
      uppstå tolkningsproblem av vad som har sagts eller skrivits. Vi noterar att JO har
      begärt in yttrande från barn- och utbildningschefen och rektor Korsavadsskolan.
      Dessa yttranden skall nu bedömas av JO. Barn- och ungdomsnämnden tar därför inte
      ställning i sakfrågan utan överlåter denna bedömning åt JO. Nämnden vill ånyo /…/
      påpeka att offentlighetsprincipen är en viktig grundbult inom barn- och
      utbildningsnämndens ansvarsområde. /…/
      Rektorn för Korsavadsenheten, BB, anförde följande.
      Det har aldrig varit min avsikt eller ambition som rektor att ”tysta anställda”. Den
      tolkning som AA gjort är grundad på en bedömning utifrån ord i en lösryckt text
      utan koppling till den öppenhet och arbetskultur som vi har vid Korsavadsenheten.
      Jag kan tillstå att om man på detta sätt analyserar ett meddelande är formuleringen
      olycklig.
      Den 21 november aviserade förvaltningschefen en eventuellt kommande ny/minskad
      resurstilldelning inför 2004. Inga beslut var fattade och jag uppfattade informationen
      så vag att jag vid detta tillfälle inte var övertygad om att den var relevant. Efter viss
      eftertanke tog jag ändå beslutet att informera medarbetarna (ca 120 personer) då jag
      ansåg att det var viktigt att involvera dem i de nya tankar detta kunde komma att
      innebära och som skulle kunna komma att träda i kraft en dryg månad senare. Jag
      var kluven i detta mitt beslut då jag inte heller önskade att vilseleda personalen med
      felaktiga uppgifter. Det visade sig senare att informationen från den 21 november
      kom att revideras.
      Vidare har enheten jobbat fram rutiner för olika förändringar vilka vi arbetar efter
      /…/
      Från den 21 november tills den 19 december, då vi hade terminsavslutning, har
      enhetens personal fått fortlöpande information om arbetet. Skolans elevråd och
      enhetens Hem och Skola styrelse har också fått information om pågående
      budgetarbete. Ingen som jag har träffat, har upplevt att jag försökt tysta ner
      budgetarbetet utan tvärtom uttryckt sig positiva för den delaktighet och öppenhet vi
      arbetar med.
      Med anledning av enhetens olika verksamheter arbetar vi mycket med
      kommunikation/information via mail och jag har inte tänkt på att ord i vårt
      arbetsmaterial kan vägas på detta sätt av utomstående. Givetvis välkomnar jag detta
      intresse från allmänheten och hoppas på mer och givande skoldiskussioner i media.
      Korsavadsenheten har ingenting att dölja.
      Utifrån dessa tankar uttryckte jag en önskan, inte något förbud, om att informationen
      var ämnad som uppstart inför det kommande budgetarbetet, för de som arbetar och
      studerar vid Korsavadsenheten. Har aldrig haft en tanke på att detta vårt arbete vid
      Korsavadsenheten skulle vara av sådant intresse, varför jag nu förstår, utifrån
      rubricerade förutsättningar, att jag borde formulerat mig annorlunda.
      /…/
BB bifogade det e-meddelande som han hade skickat till personal vid skolan. I
meddelandet har redogjorts för den ekonomiska situationen för skolan m.m. samt
                                                                           Dnr 58-2004    Sid 3 (6)




efterfrågats adressaternas förslag på besparingar/nerdragningar. E-meddelandet
avslutades på följande sätt:

      Vill inte att ni har denna diskussion i pressen, med förvaltningschefen, med
      vårdnadshavare eller med politiker, eftersom det är vår inre angelägenhet. Vi måste
      ha tillit för varandras arbete och ansvar. Kan ju också berätta att detta tar mycket
      kraft från mig, men är övertygad om att vi tillsammans kan fixa detta vårt
      gemensamma uppdrag. /…/
Chefen för barn- och utbildningsförvaltningen, CC, anförde bl.a. följande.
      Skolfrågorna i Simrishamn debatteras intensivt sedan en längre tid och speglas på
      lokalsidorna i Ystad Allehanda. Utifrån den erfarenhet och kunskap jag har om
      gällande lagstiftning är det inte förenligt med min roll som förvaltningschef att
      försöka dölja vissa verksamheter eller att försöka undvika att svara på frågor som
      pressen ställer. Många frågor kan betecknas som politiskt laddade och som
      förvaltningschef försöker jag svara utifrån ett professionellt skolperspektiv.
      Vi har flera gånger i min ledningsgrupp diskuterat hur man kan ge allmänheten en
      positiv bild av Simrishamns skolverksamhet. En bild som den till stora delar
      förtjänar. Ledningsgruppen har inte för avsikt att ”lägga locket på”som anges i
      anmälan.
      Jag har försökt påminna mig om jag någon gång efterforskat källan till någon artikel
      i tidningen (Ystad Allehanda), men jag kan inte finna något sådant tillfälle. Jag har
      inte heller pressat något fackligt ombud.
      Jag kan dock komma ihåg en annan situation som utspelades i början av september
      2003 strax efter det jag börjat som förvaltningschef i Simrishamn.
      /…/
      Vid min första centrala samverkan medverkade skyddsombudet på Korsavadsskolan.
      En av de stående punkterna vid denna typ av sammanträde är arbetsmiljöfrågor. Som
      ny förvaltningschef fick jag tydligt veta att personen i fråga hade en stark konflikt
      med rektorn på skolan. Någon tid efteråt stod det om en arbetsplatsundersökning i
      Ystad Allehanda där man uttalade ett kraftigt missnöje.
      Vid nästa tillfälle som skyddsombudet var på förvaltningskontoret frågade jag henne
      om vilka arbetsmiljömässiga problem som framkommit vid undersökningen. Enligt
      henne var det främst rektorn som var grunden till alla problem. Jag har alltså inte på
      något sätt efterforskat några uppgifter. Hon angav i stället själv att hon blivit
      kontaktad av tidningen.
      Vid detta tillfälle kan jag ha sagt att ”det vore bättre att lösa konflikten med rektorn
      än att enbart förmedla problemen till tidningen”. Det kan möjligen tolkas som att jag
      försökt hindra ett skyddsombud att tala med pressen. Å andra sidan är det naturligt
      att ha en öppen och rak kommunikation i skyddsfrågor med de skyddsombud som
      har valts för detta ändamål.
      I artikeln står det att ”Förvaltningschefen CC gick inte att nå under gårdagen”. Detta
      tolkas ju ofta som om man inte vill uttala sig. Det borde vara allmänt känt att jag var
      på tre veckors besök hos min dotter i USA.
      I artikeln framgår också att anställda manas till tysthet via rutiner för individuell
      lönesättning. Placeringen av detta uttalande i artikeln kan ge läsaren intryck av att
      detta har utgått från förvaltningschefen. Eftersom jag anställdes den 15 augusti 2003
      och lönerevisionen skedde under våren 2003 finns inget som helst sådant samband.
Barn- och utbildningsnämnden bifogade en skrivelse, daterad den 8 februari 2004,
från huvudskyddsombudet vid Lärarnas Riksförbund, DD. Skrivelsen är ställd till
Barn- och utbildningsnämndens arbetsutskott inför dess sammanträde den 10
februari 2004 och är ett bemötande av yttrandet av CC om skyddsombudets besök
                                                                          Dnr 58-2004     Sid 4 (6)




på förvaltningskontoret (återgivet ovan). DD har i skrivelsen gjort gällande att
förvaltningschefen efter ett möte uttryckte önskemål om att prata med henne på
hans tjänsterum varefter han skulle ha frågat henne om det var hon som hade ”gått
till Ystads Allehanda” och vid hennes nekande svar även yttrat ”vem skulle det
annars vara?”. Vidare skall förvaltningschefen ha frågat hur tidningen hade fått tag
på enkäten samt yttrat att detta var arbetsmaterial och inte offentlig handling.

Av Barn- och utbildningsnämndens remissvar framgår att nämndens arbetsutskott
den 21 januari 2004 fattade beslut om att uppdra åt förvaltningen att anordna
utbildning för rektorer/enhetschefer rörande offentlighetsprincipen,
tryckfrihetsförordningen, regeringsformens yttrandefrihetsparagraf m.m.

AA bereddes tillfälle att yttra sig över remissvaret men hördes inte av.

I ett beslut den 24 november 2005 anförde JO André följande.

Rättslig reglering
I 2 kap. 1 § regeringsformen (RF) stadgas att varje medborgare gentemot det
allmänna är tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på
annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor.
Begränsning av yttrandefriheten får enligt 2 kap. 12 § RF ske genom lag.

Enligt 1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen (TF) står det var och en
fritt att meddela uppgifter och underrättelser i vilket ämne som helst för
offentliggörande i tryckt skrift till bl.a. tidningsredaktioner i alla de fall då något
annat inte är föreskrivet i förordningen (meddelarfrihet). Undantag från
meddelarfriheten finns, men någon sådan situation är det inte fråga om här.

I 3 kap. 4 § TF föreskrivs att myndigheter eller andra allmänna organ inte får
efterforska den som lämnat ett meddelande för offentliggörande i tryckt skrift i
vidare mån än som erfordras för åtal eller annat ingripande mot honom som inte
står i strid med tryckfrihetsförordningen. För uppsåtlig efterforskning i strid med
denna föreskrift döms enligt 5 § andra stycket i samma kapitel till böter eller
fängelse i högst ett år.

Enligt 1 kap. 3 § TF får ingen tilltalas eller dömas till ansvar eller åläggas
skadeståndsskyldighet för missbruk av tryckfriheten eller medverkan därtill i annan
ordning eller i annat fall än tryckfrihetsförordningen medger. Härav anses följa att
en myndighet inte får vidta någon form av sanktioner eller repressalier mot en
anställd som utnyttjat sin meddelarfrihet.

Motsvarande bestämmelser i yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) finns i 1 kap. 2 §
(meddelarfriheten), 1 kap. 4 § (repressalieförbudet) samt 2 kap. 4 § och 5 § andra
stycket (efterforskningsförbudet med straffsanktion) YGL.
                                                                      Dnr 58-2004     Sid 5 (6)




Yttrandefriheten har också slagits fast i artikel 10 i europeiska konventionen om
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
(Europakonventionen).

Lagregleringen avseende yttrandefriheten ger offentligt anställda samma skydd
som andra medborgare. En offentligt anställd kan som alla andra ge uttryck för sin
uppfattning, även rörande den egna myndighetens verksamhet. Den som är anställd
i allmän tjänst har således rätt att fritt uttala sig om sådana förhållanden på sin
arbetsplats som han anser bör komma till allmänhetens kännedom. Det finns
emellertid regler i sekretesslagen (1980:100) som begränsar den offentligt
anställdes rätt att yttra sig om vad han fått veta i samband med sin tjänst. Dessa
regler saknar dock intresse här.

Det skydd för yttrandefriheten som regeringsformen anger är ett skydd gentemot
”det allmänna”. Detta innefattar t.ex. kommunernas valda församlingar och
förvaltningsorgan. Skyddet innebär att en myndighet inte får ingripa vare sig
formellt eller informellt mot en tjänsteman hos myndigheten för att han eller hon
använt sig av sin grundlagsskyddade rätt att yttra sig i massmedia eller på annat sätt
ge uttryck för sin uppfattning. En myndighet får inte heller försöka motarbeta att
den anställde använder sig av sina rättigheter. En arbetsgivare kan således inte
genom generella uttalanden eller genom kritik i enskilda fall söka påverka
arbetstagaren i fråga om det sätt på vilket yttrandefriheten används. Detta gäller
även i de fall en myndighet anser att lämnade uppgifter är felaktiga. Myndigheten
är i stället hänvisad till att på lämpligt sätt bemöta och rätta sådana uppgifter.

Anställda vid myndigheter har således rätt att, utan att behöva frukta att bli föremål
för repressalier från myndighetens sida, offentligt framföra från arbetsgivarens
uppfattning avvikande synpunkter på myndighetens organisation och arbetsformer.
Reglerna till skydd för yttrandefriheten fritar dock självfallet inte den anställde från
hans eller hennes skyldighet att i sin verksamhet lojalt rätta sig efter arbetsgivarens
beslut och direktiv oavsett vilken uppfattning han kan ha om dessa.

Bedömning
E-meddelandet
Utgångspunkten för bedömningen av om innehållet i e-meddelandet kan anses på
ett otillåtet sätt ha inskränkt de anställdas yttrandefrihet är frågan om det finns
sakliga skäl att anta att de anställda har uppfattat meddelandet som en sådan
inskränkning. Mot bakgrund av att BB fäst avseende vid att e-meddelandet var att
anse som ”arbetsmaterial” vill jag här särskilt framhålla att frågan huruvida
meddelandet var avsett för internt bruk eller ej är av underordnad betydelse i det nu
diskuterade sammanhanget.

BB har uppgett att syftet inte varit att begränsa yttrandefriheten. Den ifrågasatta
formuleringen – ”Vill inte att ni har denna diskussion i pressen, med
förvaltningschefen, med vårdnadshavare eller med politiker, eftersom det är vår
inre angelägenhet. Vi måste ha tillit för varandras arbete och ansvar” – ger dock
                                                                       Dnr 58-2004   Sid 6 (6)




vid handen att syftet inte varit att endast neutralt informera om de aviserade
åtstramningarna och begära synpunkter på dessa. Formuleringen uttrycker därtill
ett tydligt önskemål eller en rekommendation om att avhålla sig från kontakter med
utomstående, däribland massmedia. Det är vidare att notera att det rör sig om ett
meddelande från rektor, dvs. från en person i överordnad ställning i förhållande till
meddelandets mottagare. Formuleringen torde av mottagarna lätt kunna uppfattas
så att kontakter med t.ex. media skulle komma att betraktas som en illojal handling
som eventuellt kunde inverka menligt på t.ex. befordringsmöjligheter, lönesättning,
relationen till chefen eller arbetsklimatet i allmänhet. Även om meddelandet inte
inrymmer något uttryckligt förbud att kontakta media ger det på ett sådant sätt
uttryck för önskemålet att sådana kontakter inte skulle tas att det ändå måste anses
innefatta en inskränkning av de anställdas yttrandefrihet. Jag finner inte skäl att
göra några ytterligare uttalanden i denna del men vill avslutningsvis understryka att
en chef måste iaktta stor försiktighet och inte formulera sig på ett sätt som i
praktiken kan uppfattas som ett informellt förbud att göra bruk av den
grundlagsskyddade yttrandefriheten.

Frågan om det förekommit otillåten efterforskning m.m.
Av den ovan redovisade rättsliga regleringen framgår att uppsåtligt brott mot
efterforskningsförbudet är en handling som straffas med böter eller fängelse i högst
ett år. Det finns således generellt sett skäl att se mycket allvarligt på anklagelser
om brott mot förbudet.

I det förevarande fallet står ord mot ord. Jag har inte funnit tillräcklig anledning att
genom ytterligare utredning försöka bringa klarhet i vilka yttranden som kan ha
fällts och vad syftet varit med dessa. Jag lämnar således den saken.

Vad härefter gäller frågan om repressalieförbudet har överträtts, konstaterar jag att
också här har framkommit olika uppfattningar om vad som har förevarit. CC har
dock medgett att han kan ha sagt till skyddsombudet att ”det vore bättre att lösa
konflikten med rektorn än att enbart förmedla problemen till tidningen”. Enligt min
mening vore det alltför långtgående att betrakta yttrandet som en överträdelse av
repressalieförbudet. Jag lämnar därför också den saken.

                                 _________________

Vad som i övrigt har förekommit föranleder inte några uttalanden från min sida.

Jag noterar med tillfredsställelse att barn- och utbildningsnämnden har tagit
initiativ till utbildning avseende yttrandefrihetsfrågor m.m.

Med den kritik som ligger i det anförda avslutas ärendet.
