# Kritik mot ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden i Nordmalings kommun för hur en rättelse av ett beslut i ett justerat nämndprotokoll gjorts

JO 2014-08-12 dnr 581-2013

BESLUT
                                                                             Datum                    Dnr                        Sid
                                                                             2014-08-12               581-2013                  1 (6)
Justitieombudsmannen
Lilian Wiklund




                        Kritik mot ordföranden i Barn- och utbildningsnämnden i Nordmalings
                        kommun för hur en rättelse av ett beslut i ett justerat nämndprotokoll
                        gjorts


                          Beslutet i korthet: Ett beslut av Barn- och utbildningsnämnden i Nordmalings kommun
                          blev genom ett förbiseende ofullständigt antecknat i protokollet från nämndsammanträdet.
                          Detta upptäcktes inte när protokollet justerades. Nämndens ordförande och sekreterare
                          beslutade senare att med stöd av 26 § förvaltningslagen rätta (dvs. i det här fallet
                          komplettera) beslutspunkten i protokollet så att lydelsen överensstämde med det som
                          nämnden hade beslutat. Rättelsen gjordes genom att man lät en ”ny” sida ersätta den
                          sida som innehöll det aktuella beslutet. Den nya sidan innehöll inte någon anteckning om
                          rättelsen.
                          Enligt JO ska det av en handling (t.ex. ett protokoll) som innehåller ett rättat beslut framgå
                          att en rättelse har gjorts och vad som har ändrats. Nämndens ordförande kritiseras för att
                          det rättade protokollet saknade uppgift om att en rättelse hade gjorts och vilka uppgifter
                          som hade lagts till.

## Bakgrund

Barn- och utbildningsnämnden i Nordmalings kommun beslutade vid ett samman-
                        träde den 28 november 2012 att bl.a. fastställa ”bidrag (grundbelopp) till fristående
                        skolor och enskild barnomsorg per barn/elev inom respektive skolform för
                        budgetår 2013”. Protokollet från sammanträdet justerades den 12 december 2012
                        av ordföranden och ytterligare en nämndledamot. I det justerade protokollet hade
                        under § 116 antecknats bl.a. följande:
                                  Pedagogisk omsorg            76 000 kronor per barn och år
                                  Förskola exkl. lokaler       102 000 kr per barn och år
                        Den 17 december 2012 beslutade nämndens ordförande och nämndens sekreterare
                        att rätta lydelsen av beslutet i protokollet genom att göra vissa tillägg. Efter att
                        tilläggen (här kursiverade) hade gjorts löd beslutet enligt följande:

                                  Pedagogisk omsorg            76 000 kronor per barn och år,
                                                               halvt bidrag vid vistelsetid upp till 20 tim/vecka
                                  Förskola exkl. lokaler       102 000 kr per barn och år,
                                                               halvt bidrag vid vistelsetid upp till 20 tim/vecka




 Riksdagens ombudsmän                           E-post:         justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                      Telefon:        08-786 40 00
 103 26 Stockholm                               Texttelefon:    08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                 Fax:            08-21 65 58                                         www.jo.se
                                                                        Dnr 581-2013     Sid 2 (6)




Två fristående förskolor överklagade nämndens beslut den 28 november 2012
(§ 116) såväl genom s.k. förvaltningsbesvär som enligt reglerna om laglighets-
prövning i 10 kap. kommunallagen (1991:900), KL. Båda överklagandena
prövades av Förvaltningsrätten i Umeå den 21 januari 2014.

I ett beslut i mål nr 83-13 avvisade förvaltningsrätten det överklagande som
innehöll en begäran om granskning av lagligheten av kommunens beslut
(laglighetsprövning). Som skäl anförde domstolen bl.a. följande:

      Barn- och utbildningsnämnden har vid sammanträdet den 28 november 2012 (§ 116)
      beslutat om bidrag (grundbelopp) till fristående skolor och enskild barnomsorg per
      barn/elev inom respektive skolform för budgetåret 2013. Detta är ett beslut som får
      överklagas enligt skollagens bestämmelser som förvaltningsbesvär, vilket innebär att
      beslutet inte kan överklagas enligt bestämmelserna om laglighetsprövning enligt
      10 kap. kommunallagen. Förvaltningsrätten kan således inte pröva lagligheten av
      kommunens beslut enligt kommunallagens bestämmelser.
Förvaltningsrättens mål nr 233-13 gällde ett överklagande i sak från de fristående
förskolorna (s.k. förvaltningsbesvär). Domstolen avslog i en dom överklagandet.
Under rubriken Yrkanden hade förvaltningsrätten antecknat bl.a. följande:
      Förskolorna […] yrkar att förvaltningsrätten upphäver barn- och
      utbildningsnämndens beslut i den del som avser bidrag till fristående förskola,
      exklusive lokaler, med 102 000 kr per barn och år, halvt bidrag vid vistelsetid upp
      till 20 tim/vecka, alternativt upphäver beslutet i den del som anger ”halvt bidrag vid
      vistelsetid upp till 20 tim/vecka”, samt fastställer ersättningen för fristående
      förskolor till 118 376 kr per barn och år, inklusive lokalersättning,
      administrationstillägg och momskompensation.
      –––
      Nordmalings kommun, barn- och utbildningsnämnden, vidhåller beslutet.
Under rubriken Skälen för avgörandet anförde domstolen bl.a. följande:
      Barn- och utbildningsnämndens protokoll
      Det beslut som fastställdes i barn- och utbildningsnämnden var ett upprättat förslag
      av barn- och utbildningsförvaltningen avseende bl.a. bidrag till fristående skolor och
      enskild barnomsorg. Av underlaget för beslutet framgår att förslaget till bidrag till
      förskola, exklusive lokaler, var 102 000 kronor per barn och år, halvt bidrag vid
      vistelsetid upp till 20 timmar/vecka. Enligt vad som framgår kom den del av
      beslutstexten i förslaget som angav ”halvt bidrag vid vistelsetid upp till 20
      tim/vecka” inte med i det protokoll som justerades. Kommunen har senare rättat
      protokollet i den delen. En myndighet har möjlighet att rätta en uppenbar oriktighet
      till följd av myndighetens skrivfel eller liknande förbiseende (jfr 26 § förvaltnings-
      lagen). Mot bakgrund av förslagets utformning och handlingarna i övrigt måste
      rättelsen i efterhand kunna ses som en rättelse enligt den bestämmelsen.

Anmälan
Fria förskolors Samverkansorganisation (FSO) framförde i en anmälan klagomål
mot barn- och utbildningsnämnden. Klagomålen gällde huvudsakligen att lydelsen
av beslutet i nämndens protokoll (§ 116) felaktigt hade ändrats. Till anmälan hade
vissa handlingar fogats. Under utredningen hos JO kompletterade FSO sin
anmälan.
                                                                           Dnr 581-2013     Sid 3 (6)




Utredning
JO begärde att barn- och utbildningsnämnden skulle yttra sig över det som FSO
hade anfört i sin anmälan. Därefter kom det fram att förhållanden som rörde delar
av FSO:s klagomål till JO utreddes inom ramen för en förundersökning vid
Åklagarkammaren i Umeå. Nämnden informerades därför om att nämnden tills
vidare inte skulle komma in med ett remissvar. Sedan förundersökningen hade
lagts ner i december 2013 begärde JO på nytt att nämnden skulle komma in med ett
yttrande.

Barn- och utbildningsnämnden beslutade den 29 januari 2014 att som sitt remissvar
ge in ett yttrande som hade undertecknats av barn- och utbildningschefen AA. I
yttrandet anfördes bl.a. följande:

      Till det aktuella sammanträdet och aktuella ärendet skickades ett underlag i form av en
      tjänsteskrivelse från ekonomikontoret ”Fastställande av interkommunala ersättningar till
      fristående skolor och enskild barnomsorg för 2013”. Detta underlag utgjorde också
      underlag för protokollet. Underlaget visade sig emellertid ofullständigt och en ny
      tjänsteskrivelse delades ut vid sammanträdet.
      Barn- och utbildningsnämnden beslutade ”Fastställa upprättat förslag avseende
      interkommunal ersättning samt bidrag (grundbelopp) till fristående skolor och enskild
      barnomsorg per barn/elev inom respektive skolform för budgetår 2013. Fastställer även
      förslaget gällande lokalbidrag för Hörnsjö friskola”.
      Vid protokollsskrivningen förbisågs att tjänsteskrivelsen kompletterats med två
      meningar. Ordföranden och utsedd att justera protokollet uppmärksammade inte heller att
      två meningar från tjänsteskrivelsen saknades. Detta upptäcktes när ersättningar skulle
      betalas ut till fristående förskolor. Arbetsutskottet och sekreteraren beslutade att rätta
      protokollet med hänvisning till förvaltningslagen § 26 ”Ett beslut som innehåller en
      uppenbar oriktighet till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller
      liknande förbiseende, får rättas av den myndighet som har meddelat beslutet.”
      Arbetsutskottet och sekreteraren beslutade också att skriva en ny sida istället för att
      handskriva den text som skulle kompletteras för att säkerställa lästydligheten. Den
      person som expedierade protokollet var inte insatt i att en sida rättats och förbisåg att
      tydligt markera detta.
Föredraganden hos JO hämtade per telefon in bl.a. följande kompletterande
upplysningar från AA. Vid arbetsutskottets sammanträde den 17 december 2012
uppmärksammades att det aktuella beslutet var ofullständigt återgivet i protokollet
från nämndens sammanträde den 28 november 2012. I samband med det beslutade
nämndens ordförande och nämndens sekreterare att rätta protokollet. Beslutet om
rättelsen har inte dokumenterats. Den nämndledamot som tillsammans med
ordföranden hade justerat det ursprungliga protokollet (från den 28 november
2012) kallades in, och de två justerade den rättade lydelsen.

JO:s expedition hämtade in de avgöranden från förvaltningsrätten som har redo-
visats ovan.

FSO kommenterade remissvaret.

Bedömning
Vid ett sammanträde i en kommunal nämnd ska ett protokoll föras på ordförandens
ansvar (5 kap. 57 § och 6 kap. 30 § KL). Protokollet ska för varje ärende redovisa
                                                                   Dnr 581-2013    Sid 4 (6)




bl.a. vilka beslut som har fattats (5 kap. 59 § KL). Protokollet ska justeras senast 14
dagar efter sammanträdet (5 kap. 61 § KL). Justeringen innebär ett intygande av att
protokollet korrekt visar vad som har hänt vid sammanträdet.

Barn- och utbildningsnämndens beslut den 28 november 2012 (§ 116) omfattade
ersättning för bl.a. posterna ”Pedagogisk omsorg” och ”Förskola exkl. lokaler”. Av
utredningen framgår att nämnden vid sammanträdet beslutade att ersättning skulle
utgå med ”halvt bidrag för barn med vistelsetid upp till 20 tim/vecka” för dessa
poster. I protokollet från sammanträdet antecknades dock genom ett förbiseende
inte den reducerade ersättningen för barn med en vistelsetid upp till 20 timmar. Vid
justeringen uppmärksammades inte att redovisningen i protokollet var ofullständig.

Den 17 december 2012 kompletterade nämndens ordförande och nämndens
sekreterare det protokollförda beslutet genom att lägga till de aktuella
skrivningarna om reducerad ersättning. Den rättade versionen av protokollet visade
således det som nämnden hade beslutat vid sammanträdet. Rättelsen gjordes med
stöd av den bestämmelse om rättelse som finns i 26 § förvaltningslagen
(1986:223), FL. Vid rättelsen av protokollet ersattes den sida som innehöll beslutet,
§ 116, med en sida där beslutet var korrekt återgivet. Den ”nya” sidan innehöll inte
någon anteckning om att en rättelse hade gjorts.

Det aktuella beslutet av en kommunal nämnd har alltså genom ett förbiseende blivit
ofullständigt återgivet i ett protokoll som har justerats utan att bristen har
upptäckts. Om ett beslut kan rättas med stöd av 26 § FL beror bl.a. på hur beslutet
som sådant får överklagas. Av 31 § FL framgår att 26 § FL inte gäller i sådana
ärenden hos myndigheter i kommuner och landsting där besluten kan överklagas
enligt reglerna om laglighetsprövning i 10 kap. KL. Enligt 10 kap. 3 § KL ska inte
reglerna om laglighetsprövning tillämpas om det i en lag eller i en annan
författning finns särskilda föreskrifter om överklagande. Sådana föreskrifter finns,
såvitt är aktuellt här, i 28 kap. skollagen (2010:800).

Ordföranden och sekreteraren har uppenbarligen gjort bedömningen att beslutet
kunde överklagas enligt reglerna i skollagen genom s.k. förvaltningsbesvär och att
beslutet i protokollet därför kunde rättas (dvs. i det här fallet kompletteras) med
stöd av 26 § FL. Förvaltningsrätten har kommit till samma slutsats och har efter en
sakprövning av beslutet avslagit förskolornas överklagande. Utan att göra en egen
bedömning av överklagandefrågan utgår jag mot den bakgrunden i det följande
från att bestämmelsen i 26 § FL om rättelse av beslut har varit tillämplig i det här
fallet. Jag begränsar mig därför till följande uttalanden när det gäller myndighetens
formella handläggning.

Enligt 26 § första stycket FL får ett beslut som innehåller en uppenbar oriktighet
till följd av myndighetens eller någon annans skrivfel, räknefel eller liknande
förbiseende, rättas av den myndighet som har meddelat beslutet. Av andra stycket
framgår att myndigheten innan en rättelse görs ska ge den som är part tillfälle att
                                                                            Dnr 581-2013      Sid 5 (6)




yttra sig, om ärendet avser myndighetsutövning mot någon enskild och åtgärden
inte är obehövlig.

JO har i ett beslut (JO 2002/03 s. 397, dnr 3337-2001) som gällde vissa rättelser av
beslut i ett protokoll från ett sammanträde i en byggnadsnämnd uttalat bl.a.
följande:

      Rättelse av förbiseendefel skall i princip ske i samma ordning som gäller för det
      ursprungliga beslutandet. Beroende på felets art får det dock anses möjligt att i en
      del fall lätta på kravet att en rättelse måste beslutas vid ett kommande sammanträde
      – vad nu gäller kommunala myndigheters beslut i ärenden som inte delegerats.
      I avsaknad av en närmare reglering i förvaltningslagen på denna punkt, är det på det
      område med kollektivt beslutsfattande som det här gäller naturligt att söka utgångs-
      punkter i kommunallagens regler om förfarandet i nämnder vid protokollföring m.m.
      –––
      Att justera ett protokoll innebär att kontrollera riktigheten av detta samt att, efter
      eventuella ändringar, intyga denna med sin namnteckning. Kontrollen avser vad som
      har förevarit under sammanträdet. Någon anledning att därvidlag undanta uppgifter
      om sakförhållandena i behandlade ärenden föreligger inte. En annan sak är att
      justerare kan vara beroende av handläggande tjänstemäns medverkan i sådana
      hänseenden. Detsamma gäller för övrigt sekreterare, vilka inte omfattas av den
      uttryckliga regleringen i kommunallagen och är att anse som biträden åt ordförande.
      Som justerare anses ordföranden självskriven (prop. 1990/91:117 s. 193), utöver den
      eller dem som särskilt utsetts för uppdraget.
      Mot denna bakgrund bör det enligt min mening krävas att en rättelse av ett justerat
      protokoll bestyrks av justerarna, om nu inte beslut i den frågan fattas vid ett
      sammanträde (jfr Hilborn m.fl., Kommunallagen, upplaga år 2001, s. 266, ang.
      fullmäktiges protokoll), vilket kan anses nödvändigt för rättelser som avser själva
      innehållet i fattade beslut.
      Denna hållning i fråga om formerna för rättelse vinner stöd av den närmare reglering
      som finns på domstolarnas område. Enligt 36 § förordningen (1979:575) om
      protokollföring m.m. vid de allmänna förvaltningsdomstolarna gäller sålunda
      följande. Rättelse eller komplettering av en dom eller ett annat beslut enligt 32 §
      förvaltningsprocesslagen (1971:291) skall antecknas av ordföranden på originalet till
      domen eller beslutet eller, när beslutet har tagits in i ett protokoll, i detta protokoll. I
      anteckningen skall dagen för rättelsen eller kompletteringen anges. En motsvarande
      anteckning skall göras på utskrifter av domen eller beslutet om detta kan ske.
      – Sådana åtgärder med berörda handlingar har förordats även beträffande förvalt-
      ningsmyndigheternas handläggning av ärenden (Hellners och Malmqvist, Nya
      förvaltningslagen med kommentarer, 5 u. 1999, s. 292).
Uttalandena i det redovisade beslutet överensstämmer med min syn på hur en
rättelse med stöd av 26 § FL ska göras när det gäller ett beslut av en kommunal
nämnd som är intaget i ett justerat protokoll.

Det kan diskuteras om inte rättelsen i det här fallet borde ha beslutats av nämnden
som sådan. I den frågan får det emellertid anses finnas utrymme för olika upp-
fattningar utan att någon av dem behöver vara direkt felaktig. Jag noterar i
sammanhanget att ordföranden och den ledamot som justerade det ursprungliga
protokollet även justerade den nya protokollssidan som innehöll det korrekt
återgivna beslutet. Genom justeringen intygade de att beslutet, som det hade
                                                                    Dnr 581-2013    Sid 6 (6)




dokumenterats i protokollet, överensstämde med det som nämnden hade beslutat
vid sitt sammanträde.

Av en handling (t.ex. ett protokoll) som innehåller ett rättat beslut ska det framgå
att en rättelse har gjorts och vad som har ändrats. I det här fallet gjordes rättelsen
genom att man lät en ”ny” sida ersätta den sida som innehöll det aktuella beslutet.
Den nya sidan innehöll inte någon anteckning om rättelsen. Sättet som rättelsen
gjordes på medförde således att bara en synnerligen uppmärksam läsare – och då
vid en jämförelse med det (ofullständiga) protokoll som hade justerats – kunde
upptäcka kompletteringen av § 116.

Jag utgår från att de berörda tjänstemännen övervägde, men fann det obehövligt
med, en sådan kommunicering som regleras i 26 § andra stycket FL.

Sammanfattningsvis kan jag konstatera att handläggningen har brustit genom att
man inte i det rättade protokollet gjorde en anteckning om att en rättelse hade gjorts
och vilka uppgifter som hade lagts till. Enligt min mening ligger ansvaret för denna
brist i dokumentationen av rättelsen i första hand på nämndens ordförande. Han ska
således kritiseras.

Vad som i övrigt har kommit fram leder inte till något uttalande från min sida.

Ärendet avslutas.
