# Kritik mot Stockholms tingsrätt för långsam handläggning av ett brottmål

JO 2009-05-28 dnr 5831-2008

BESLUT
                                                                            Datum                  Dnr                     Sid
                                                                            2009-05-28             5831-2008              1 (6)
Chefsjustitieombudsmannen
Mats Melin




                        Kritik mot Stockholms tingsrätt för långsam handläggning av ett
                        brottmål

## Initiativet

I protokollet från en inspektion, som i oktober 2008 genomfördes vid Stockholms
                        tingsrätt, antecknades följande med anledning av tingsrättens handläggning av ett
                        brottmål.

                        Mål B 2670-03, avd. 3, gäller grovt bokföringsbrott m.m. och anhängiggjordes i
                        tingsrätten i april 2003. Stämningsansökningar inkom i maj och september samma
                        år. De äldsta brottsmisstankarna, som ursprungligen handlagts i ett annat mål, här-
                        rör från början av 1990-talet. Under perioden december 2003 till februari 2007
                        finns ingen anteckning om att någon åtgärd vidtagits i målet. I oktober 2007 skrevs
                        målet av beträffande vissa brott på grund av preskription. Tingsrätten angav i en
                        skrivelse till Ekobrottsmyndigheten att stämning inte syntes ha utfärdats beträffan-
                        de de brotten. En huvudförhandling som var utsatt att hållas under våren 2008
                        ställdes in. Målet är nu utsatt på nytt i november.

                        Jag beslutade att ta upp handläggningen av målet till utredning i ett särskilt ärende.

## Utredning

Tingsrätten anmodades att lämna upplysningar och yttrande över handläggningen
                        av målet.

                        Tingsrätten (lagmannen AA) inkom med ett yttrande, till vilket var fogat
                        upplysningar från chefsrådmannen BB och rådmannen CC.

                        CC uppgav bl.a. följande.

                                  Innan Stockholms tingsrätts omorganisation per den 1 april 2007 tjänstgjorde jag
                                  på dåvarande avdelning 11 och var avdelningens ekobrottsdomare. Till min rotel
                                  omlottades, i normalfallet när det var dags att boka in huvudförhandling, de av
                                  avdelningens ekobrottmål som var särskilt krävande eller skulle ta många för-
                                  handlingsdagar i anspråk. Mål B 2670-03 var inte ett sådant mål. Det var inte heller
                                  mål B 2137-01 som i viss omfattning avsåg samma personer.
                                  Jag blev uppmärksammad på mål B 2670-03 och B 2137-01 av en kollega inför
                                  omorganisationen eftersom det visat sig att målen skulle omlottas till avdelning 3,
                                  dit även jag skulle. Jag kände alltså vid omorganisationen till att målen existerade.



 Riksdagens ombudsmän                            E-post:        justitieombudsmannen@jo.se
 Box 16327                                       Telefon:       08-786 40 00
 103 26 Stockholm                                Texttelefon:   08-786 61 15
 Besök: Västra Trädgårdsgatan 4                  Fax:           08-21 65 58                                   www.jo.se
                                                                      Dnr 5831-2008     Sid 2 (6)



      Jag konstaterade efter omorganisationen att en kartong med de båda målen stod i ett
      av avdelning 3:s aktrum.
      Enligt de Riktlinjer och rutiner för avdelning 3, som formellt beslutades den 4 juli
      2007 men som i praktiken redan gällde, hade jag ansvar enligt 15 § tingsrätts-
      instruktionen för ”Brottmål, ojämn slutsiffra (exkl. särskilt krävande ekomål)” samt
      ”Särskilt krävande ekomål”. Mitt ansvar enligt 15 § tingsrättsinstruktionen omfatta-
      de således, såvitt nu är i fråga, mål B 2137-01. Enligt avdelningen fördelning från
      den 1 maj 2008 av ansvar enligt 15 § tingsrättsinstruktionen ansvarade jag för av-
      delningens ESD-mål (Ekospecialistdomarmål, dvs. ekobrottmål som var särskilt
      komplicerade eller i vilka huvudförhandlingen beräknades ta minst fyra dagar i
      anspråk). B 2670-03 är registrerat som ett sådant mål.
      Den första tiden i den nya organisationen var mycket intensiv på enhet 33, där
      jag var placerad. Vi var tre rådmän som skulle hantera enhetens entreprenadmål,
      allmänna tvistemål, allmänna brottmål och en tredjedel av tingsrättens ESD-mål.
      Utöver den ordinarie utsättningen av förhandlingar på enheten låg det redan in-
      bokade huvudförhandlingar i s.k. långmål (ESD-mål) som jag hade med mig från
      den gamla organisationen. Följaktligen var vår arbetsbelastning mycket hög och
      utrymme fanns bara att hantera det mest brådskande.
      I och med att den ordinarie tingsvilan under sommaren inträdde hade jag tid att
      handgripligt ta mig an de mål som jag ansvarade för. Akterna till mål B 2137-01
      och B 2670-03 är svårtillgängliga och jag har inte händelseförloppen klara för mig
      avseende tiden innan målen kom till avdelning 3.
      Av dagboksbladet i mål B 2137-01 (avsåg även B 2670-03) framgår att jag den 2 juli
      2007 (exp. den 3 juli) skickade föreläggande till Ekobrottsmyndigheten att yttra sig
      senast den 20 augusti 2007 över bl.a. den omständigheten att väckta åtal inte hade
      delgetts innan preskription inträtt. Kopior för kännedom skickades till försvararna i
      målen. Påminnelse skickades till Ekobrottsmyndigheten den 4 september 2007. Jag
      kontaktade chefsåklagaren DD som den 14 september 2007 lokaliserade ärendet till
      kammaråklagare EE, sjätte kammaren. Jag talade in meddelande på EE:s
      telefonsvarare och kontaktade den kammarens chefsåklagare, FF, som skulle ta itu
      med saken och som förutskickade svar nästföljande vecka. Den 20 september 2007
      avhördes EE och meddelade att han sökte efter akten. Den 25 september 2007 inkom
      i mål B 2670-03 underrättelse om att åklagaren beslutat lägga ner åtal m.m. varefter
      målet skrevs av i aktuella delar. Det saknades alltjämt yttrande över de frågor som
      jag hade tagit upp på s. 2 i föreläggandet av den 2 juli 2007. EE och jag träffades i
      vårt avdelningsbibliotek och gick igen alla öppna anmälningar. Den 28 september
      2007 inkom till tingsrätten underrättelse om nedlagda förundersökningar.
      Tingsrätten skrev därefter av mål B 2137-01 i dessa delar. Mål B 2137-01 lämnades
      därefter över till avdelning 50 för avgörande.
      Mål B 2670-03 var därefter färdigt att sätta ut till huvudförhandling. Målet betrakta-
      de i detta skede som ett förtursmål. Den 28 november 2007 bokades advokat GG och
      tingsrätten kallade till huvudförhandling den 3 april 2008. Den 7 februari 2008
      inkom skrivelse från advokat GG som meddelade att HH sedan länge väntat på en
      ansiktsoperation på Karolinska sjukhuset och att han hade kallats till operation den 3
      april 2008 och att han därför hemställde om att förhandlingen skulle ställas in. Mot
      bakgrund av att HH utan egen förskyllan fått vänta nästan fem år på
      huvudförhandling skulle det enligt min mening vara synnerligen stötande att inte
      bifalla hans hemställan, vilken jag alltså fann utgöra laga förfall.
      Huvudförhandlingen ställdes in och ny huvudförhandling sattes ut till den 19
      november 2008. Dom meddelades den 26 november 2008.
BB uppgav bl.a. följande.

      Jag är sedan årsskiftet 2007/2008 chefsrådman på avdelning 3. Jag har således varit
      den som har haft det yttersta ansvaret för målet under 2008. Rådmannen CC har
      varit den som sedan den 1 maj 2008 haft ansvaret för målet enligt 15 §
      tingsrättsinstruktionen. Hon är också den domare som rent faktiskt handlagt målet på
      avdelning 3 sedan sommaren 2007. CC har avgett ett yttrande över sin handläggning
      av målet, till vilket jag hänvisar.
                                                                        Dnr 5831-2008      Sid 3 (6)



      För egen del kan jag tillägga följande. Målet handlades fram till den 1 april 2007
      av tingsrättens avdelning 11. Av dagboksbladet framgår att stämningsansökan
      avseende tre personer – JJ, HH och KK inkom i maj 2003. Någon stämning
      utfärdades emellertid inte. Under hösten 2003 kom ytterligare ett par stämnings-
      ansökningar in och stämningar utfärdades beträffande dessa. Av dagboksbladet kan
      utläsas att det den 25 november 2003 kom in en skrivelse från en av advokaterna i
      målet. Därefter finns inga anteckningar förrän den 26 februari 2007, då ett mejl från
      åklagaren daterat den 8 november 2004 aktbilagerades. Den 1 april 2007 lottades
      målet över till avdelning 3. CC gick igenom målet under sommaren 2007 och vidtog
      därefter de åtgärder som hon redogjort för.
      När jag tillträdde som chefsrådman på avdelningen var arbetsläget mycket besvär-
      ligt. Två rådmanstjänster var vakanta. Avdelningen var arbetstyngd med stora
      balanser, totalt ca 1650 mål. Såväl tvistemålen som ekobrottmålen hade en särskilt
      bekymmersam åldersstruktur; ca 215 av dessa mål hade kommit in under 2005 eller
      tidigare, det äldsta redan 1996. En stor mängd mål – ca 350 stycken – låg färdiga för
      att sättas ut till muntlig förberedelse/huvudförhandling. I syfte att åstadkomma en
      effektivare och mer slagkraftig organisation organiserades avdelningen om per den 1
      maj 2008. Antalet enheter minskades från tre till två och ansvarsfördelningen gjord-
      es om. Genom omorganisationen och andra förstärkningsåtgärder har antalet riktigt
      gamla mål, dvs. de som kommit in under 2005 och tidigare, nu kunnat minskas från
      215 till drygt 50 stycken.
      När det gäller handläggningen av aktuellt mål fram till omorganisationen den 1 april
      2007 kan jag inte uttala mig om vem som varit ansvarig för denna. Jag kan bara
      konstatera att någon stämning inte utfärdats i anledning av stämningsansökan i maj
      2003 och att handläggningen helt synes ha avstannat mellan november 2003 och
      februari 2007, dvs. under en tid av tre år och tre månader, vilket naturligtvis är full-
      ständigt oacceptabelt.
      När det gäller avdelning 3:s handläggning av målet kan jag konstatera att CC under
      sommaren 2007 noga gick igenom såväl detta mål som målet B 2137-01. Efter ett
      föreläggande till Ekobrottsmyndigheten skrevs målet i oktober 2007 av i vissa delar
      på grund av preskription. Därefter sattes målet ut till huvudförhandling i april 2008.
      Denna fick emellertid ställas in eftersom den tilltalade skulle genomgå en operation
      vid tiden för huvudförhandling. Ny förhandling sattes ut i november 2008 och dom
      meddelades under samma månad. Från det att målet var färdigt för huvud-
      förhandling kom det således att ta ett drygt år innan dom kunde meddelas. Jag
      beklagar detta med hänsyn till att målet var så gammalt. Med tanke på de problem
      som avdelning 3 har brottats med alltsedan omorganisationen den 1 april 2007 så har
      avdelningen under 2008 och alltjämt satsat stort på att få ned balanserna, framför allt
      av riktigt gamla mål. Avdelningen har i anledning av detta haft ett mycket tufft
      utsättningsschema för förhandlingar, vilket medfört att det i princip inte har funnits
      några luckor för mål som blivit inställda. Med de åtgärder som vidtagits på
      avdelningen under det senaste året – och som också lett till goda resultat – är det
      dock min förhoppning att avdelningens mål i framtiden ska kunna avgöras snabbare
      och utan långa väntetider på förhandlingssidan.
AA anförde i huvudsak följande.
      Beträffande handläggningen av målet efter det att det lottades om till tingsrättens
      avdelning 3 hänvisar jag till CC:s redogörelse, av vilken det även framgår att målet
      nu är avgjort. När det gäller handläggningen av målet från det att det kom in och
      som borde ha vidtagits under hösten 2003 fram till dess att handläggningen
      återupptogs efter omorganisationen i april 2007 vill jag säga följande. Målet låg från
      år 2003 på avdelning 11, som handlade brottmål från Söderorts åklagarkammare.
      Arbetsbelastningen på avdelningen var mycket stor. Först efter det att
      rotelinnehavaren på den aktuella roteln avgick med pension uppdagades att
      handläggningen på den roteln inte hade fungerat. Någon förklaring till varför målet
      inte uppmärksammats i de halvårsvisa genomgångar som sker enligt tingsrättens
      arbetsordning har inte framkommit.
                                                                          Dnr 5831-2008     Sid 4 (6)



      Det går naturligtvis inte att försvara att ett mål blir liggande så länge utan att åt-
      gärder vidtas eller stämning utfärdas. För detta förtjänar tingsrätten allvarlig kritik.
      Min uppfattning är att tingsrättens nuvarande organisation med enheter medför att
      den samlade överblicken förbättrats på ett sätt som gör att något liknande inte skall
      kunna upprepas.
      Den handläggning som vidtog efter omorganisationen har syftat till att så snabbt
      som möjligt avgöra målet, trots det pressade arbetsläge som vid den tiden rådde på
      avdelning 3. Att den utsatta huvudförhandlingen ställdes in på den tilltalades be-
      gäran pga. en kommande operation anser jag med hänsyn till omständigheterna vara
      förståligt. Den fördröjning som detta dessvärre ledde till var beroende av svårigheten
      att hitta lediga tider. Avdelningen har arbetat kraftfullt och målinriktat med att av-
      göra gamla mål och balansläget har stadigt förbättrats. Särskilda insatser har också
      gjorts för att stärka avdelningen. Arbetsläget på avdelning 3 är därför klart bättre.
Därefter inhämtades muntliga upplysningar från LL, numera lagman vid Ystads
tingsrätt, som uppgav bl.a. följande. Han var tidigare chefsrådman på avdelning 11
vid Stockholms tingsrätt. Han minns dessvärre inte det aktuella målet och vet inte
heller anledningen till att det inte uppmärksammades vid rotelgenomgångarna.
Organisationen på avdelningen var ”för klen” i förhållande till den arbetsbelastning
som rådde. Omorganisationer genomfördes, men han inser att detta borde ha gjorts
tidigare. – Han hänvisade därutöver till sitt yttrande i JO:s ärende 2328-2007 i
vilket han bl.a. angett att han i november 2003 tillträde på halvtid tjänsten som
chefsrådman och att han sedan den 1 januari 2004 tjänstgjorde på heltid som chef
för avdelningen till dess att den upphörde den 1 april 2007. Under denna tid hade
han i april och i oktober 2005 samt i april och i oktober 2006 rotelgenomgångar
med rotelinnehavarna. På rotellistorna gjordes det anteckningar av
rotelinnehavaren eller av domstolssekreteraren om vilka åtgärder som hade vid-
tagits i målen eller vilka åtgärder som skulle vidtas. Dessa listor finns dock inte
bevarade på grund av omorganisationen. Rotellistorna var emellertid inte alltid så
utförligt upplysande om ett måls status.

Därefter inhämtades tingsrättens dom samt vissa ytterligare handlingar i målet. Av
domen framgår att åtalet ogillades.

Bedömning
Det aktuella målet, som bl.a. avsåg brottsmisstankar från 1990-talets första hälft,
anhängiggjordes vid tingsrättens avdelning 11 i april 2003 och avgjordes genom
dom i november 2008. Handläggningstiden uppgick således till mer än fem och
ett halvt år. Jag kan inledningsvis konstatera att en stor del av tingsrättens hand-
läggning präglas av total passivitet. Under en tid av mer än tre år – mellan novem-
ber 2003 och februari 2007 – synes det inte ha vidtagits några åtgärder alls i målet.

Jag har därför i samband med att detta ärende initierades övervägt om det funnits
anledning att anta att någon befattningshavare under min tillsyn gjort sig skyldig
till straffbart tjänstefel men har, främst mot bakgrund av att den rådman som
ansvarat för målet under den övervägande delen av den aktuella tiden avgått med
pension, emellertid inte funnit skäl att inleda förundersökning rörande misstanke
om sådant brott. Handläggningen vid avdelning 11 ger dock anledning till följande
synpunkter från min sida.
                                                                   Dnr 5831-2008   Sid 5 (6)



Av utredningen har framgått att stämning aldrig utfärdades beträffande den
stämningsansökan som kom in först, i maj 2003. Anledning till detta har inte
kunnat utrönas men det är givetvis oacceptabelt att en till tingsrätten inkommen
stämningsansökan inte blev föremål för ställningstagande från domstolens sida
i frågan om stämning skulle utfärdas. Underlåtenheten ledde också till att i
stämningsansökningen angivna brott sedermera kom att preskriberas. I september
2003 inkom ytterligare stämningsansökningar, beträffande vilka stämning ut-
färdades. Tingsrätten synes sedan, som nämnts, under mer än tre år fram till
februari 2007 inte ha vidtagit några åtgärder alls i målet. En sådan handläggning
står i uppenbar strid med bestämmelsen i 45 kap. 14 § rättegångsbalken enligt
vilken rätten i brottmål ska bestämma tid för huvudförhandling så snart som
möjligt.

För denna sin passivitet förtjänar tingsrätten mycket allvarlig kritik.

Enligt tingsrättens arbetsordning ska halvårsvisa rotelgenomgångar ske. LL har
uppgett att han haft sådana under såväl år 2005 som år 2006. Han har emellertid
inget minne av det aktuella målet. Det förhållandet att inga åtgärder vidtogs innan
tingsrätten omorganiserades i april 2007 talar också för att målet inte
uppmärksammades vid dessa genomgångar.

Jag har i flera tidigare ärenden (se bl.a. JO 2008/09 s. 42) betonat vikten av att en
tingsrätt har fungerande rutiner för kontroll av äldre mål och ärenden som inte är
avgjorda. Sådana genomgångar måste ske med viss regelbundenhet på varje enhet
eller rotel. Det är givet att hur ofta genomgångar kan behöva ske, liksom hur in-
gående de bör vara och, inte minst, hur givna besked kan behöva följas upp, kan
variera mellan olika rotlar eller enheter. En chefsdomare som äger kännedom om
att det förekommer särskilda problem med långsam handläggning på en viss rotel
bör vinnlägga sig om att inte låta alltför lång tid förflyta mellan genomgångarna av
den roteln och om en effektiv uppföljning av de besked som ges vid dessa.

Det är naturligtvis en anmärkningsvärd brist att målet inte uppmärksammades vid
de genomgångar som LL höll och det finns därför också anledning att rikta kritik
mot honom.

I samband med omorganisation i april 2007 lottades målet om till avdelning 3. Av
remissyttrandet framgår att CC formellt ansvarade för det från den 1 maj 2008 men
att det i praktiken var hon som utfört de handläggningsåtgärder som vidtagits i
målet efter omorganisationen. Hon har uppgett att arbetsbelastningen i den nya
organisationen var mycket hög, att utrymme endast fanns för det mest brådskande
och att hon under sommaren 2007 fick tid att ta sig an det aktuella målet.

Det kom dock att dröja till november 2008 innan målet avgjordes. Jag instämmer
förvisso med AA att CC:s handläggning syftat till att så snabbt som möjligt avgöra
målet och även jag har förståelse för att en planerad huvudförhandling ställdes in
på grund av anmält laga förfall. Det framstår likväl inte som rimligt att, i ett mål
som redan var så gammalt, och som dessutom betraktades som ett förtursmål,
planera att hålla en första huvudförhandling nära ett halvår efter det att målet var
                                                                    Dnr 5831-2008   Sid 6 (6)



färdigberett, och därefter, när den förhandlingen behövt ställas in, kalla till ett
tillfälle nio månader senare. Jag inser visserligen att bristande resurser i förhållande
till mängden mål kan bidra till svårigheter att finna lämpliga tider för
huvudförhandling. Från såväl allmänna som parternas synpunkter framstår dock
sådana förhållanden inom en domstol inte som ett godtagbart skäl till en så
utdragen handläggning. Tingsrätten kan således inte undgå kritik för hand-
läggningen vid avdelning 3.

Vid huvudförhandlingen i november 2008 avgjordes målet varvid även de brotts-
misstankar som härrörde från 1990-talets första hälft äntligen kunde prövas. Det är
givetvis fullständigt oacceptabelt att en person först är misstänkt och sedan står
under åtal för brott under en sammanlagd tid av mer än 15 år. En sådan handlägg-
ning står också i uppenbar strid med rätten till en rättvis rättegång inom skälig tid
enligt artikel 6 i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättig-
heterna och de grundläggande friheterna. Jag har därför också övervägt att utreda
åklagares handläggning under tiden 1993-2003 men har mot bakgrund av den tid
som förflutit inte funnit tillräckliga skäl att initiera en sådan granskning.

Vad som i övrigt framkommit föranleder inte någon ytterligare åtgärd från min
sida.

Med dessa mycket kritiska uttalanden avslutas ärendet.
